Folkbildarforum

Arkiv för månad: juni 2014

Diverse

Översätt valinformation till fler språk

måndag 30 juni 2014

Översätt valinformation till fler språk

Idag frågar vi oss på SvD Opinion varför Sverige inte ger valinformation på fler språk. I dagsläget finns utförlig information bara på svenska och engelska. Inte bara skulle fler språk kunna öka valdeltagandet, utan även främja känslor av samhörighet. Allas åsikter är viktiga, även om man inte bemästrar svenska eller engelska. Eller?

Läs gärna hela texten här.

Diverse

Folkbildning i Almedalen?

torsdag 26 juni 2014

Folkbildning i Almedalen?

Hur står det till med folkbildningen i Almedalen? Är det strutsar eller framtidstänkare på plats? Vi tog en snabb titt i programmet, och hittade flera goda  exempel.

• Studiefrämjandet samarbetar med bl.a Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna i flera programpunkter, bland annat för att prata om hur man blir en medveten klädkonsument.

• Folkbildningsförbundet anordnar flera punkter, bland annat bildningsdueller som Läxor eller LAN.

• Studieförbundet NBV har en punkt som heter Folkbildning idag och imorgon.

• Studieförbundet Vuxenskolan är med och pratar om allas delaktighet i kulturskolan, oavsett förmåga eller normativitet.

• Finns det folkbildning i framtiden? frågar sig Bilda & Sensus rakt ut.

Visst finns det mycket folkbildningsdiskussioner i Almedalen! Och många av dem är rätt nära vårt tema också, om förändring och framtid. Alltså inte alls särskilt strutsigt.

Några av dem som kommer till Folkbildarforum i november är också på plats och håller seminarier. Vi kommer också vara där till helgen så hör gärna av dig om du vill prata förändring, folkbildning, civilsamhälle och framtid!

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime Atterhög: Att släppa på medelklassmakten

torsdag 26 juni 2014

Wanjiku Kaime Atterhög: Att släppa på medelklassmakten

Det är en konst att lyssna, säger man ibland lite slarvigt. Fast för Wanjiku Kaime Atterhög är det snarare en vetenskap. I flera decennier har hon lärt människor att bli bättre på att lyssna på utsatta barn runt om i världen. Hennes metod är en viktig utgångspunkt för att skapa bestående och mätbara förändringar, och har använts av bland annat SIDA.

Vi har redan skrivit om Wanjikus resa från forskare till entreprenör, som handlade mycket om att lära sig att lyssna på vad utsatta barn själva sa om sin tillvaro. Istället för att säga åt dem vad som var bäst så lyssnade hon på barnen och de lärde sig av varandra. Det kallas för reflexiv etnografi på vetenskapligt språk.

– Jag släppte på min makt att säga vad och hur som behöver göras. Då kunde de lita på mig på ett helt annat sätt och vi kunde växa tillsammans, menar Wanjiku.

Hon tar ett exempel där hon fick i uppdrag att åka till Afrika och lära barn om säkert sex. Syftet var att förhindra spridningen av HIV och Aids. Men hon upptäckte tidigt att barnen var väldigt medvetna om preventivmedel och spridningsrisker. Barnen behövde ingen upplysning på det området. Däremot berättade barnen att de behövde få grundläggande behov tillfredsställda.

– Då fick jag lägga mina planer och metoder åt sidan och fokusera på det som var viktigast. Jag fick släppa på min ”medelklassmakt” att säga vad som behöver göras, och istället följa barnens behov. Det kallar vi forskare för emergent design – alltså att inte bestämma för mycket i förväg, utan utveckla metoderna efter att man lärt känna fältet.

Wanjiku poängterar hela tiden vikten av att arbeta med rätt metod. Därför lär hon också ut sin metod till studenter, hjälparbetare, politiker och andra. Och det ska vi prata vidare om i nästa bloggpost.

Foto: Jack Mikrut. Läs mer om Wanjiku.

Taggar:

Folkbildarforum 2014

Troed Troedson: Utbildning är meningslöst!

onsdag 18 juni 2014

Troed Troedson: Utbildning är meningslöst!

Troed Troedson är som en meteorolog för samhällsutvecklingen. Han tittar på tendenser och gör antaganden om framtiden. Det finns sådant som inte går att veta i förväg. Men genom att titta på rätt tendenser med rätt glasögon, så hamnar Troed ofta rätt. Och det kommer han att visa på Folkbildarforum i november!

En tendens han kommer in på direkt under vårt samtal är den förändrade synen på kunskap.  Förr i tiden fanns det en brist på kunskap. En examen var inte lika vanligt som idag, och var ett år på universitet var värt mycket. En hög utbildningsnivå ledde generellt sett till både social status och högre lön.

Idag är priset på kunskap lägre, eftersom det finns mycket mer kunskap. Högre utbildningsnivåer och mer information på nätet, till exempel. Han menar att vi är på väg mot ett samhälle där alla kan allt. Ni som såg honom på Folkbildarforum för några år sedan kanske kommer ihåg resonemanget.

Vi säger ofta att kunskap är något man har. Inte något man gör. Men att säga att man har utbildning, är ungefär som att säga att man har simning. Det betyder att vi ser det som något som man kan bli färdig med. Något slutgiltigt. Men för Troed är det en process – något som pågår hela tiden.

– När värdet på kunskap är lågt så är det meningslöst att ”ha en utbildning”. Det viktiga är vad man gör snarare än vad man har, menar Troed.

Sen vet vi ju alla hur viktigt det kan vara att ha till exempel ett komplett gymnasiebetyg. Men Troed pratar ju om framtiden. Det som vi alla behöver förbereda oss för, på olika sätt. Förändring & Framtid, kort sagt.

Taggar:

Folkbildarforum 2014

Folkfinansiering med Crowdculture

tisdag 10 juni 2014

Folkfinansiering med Crowdculture

Nu välkomnar vi Sveriges mest erfarna crowdfunding-sajt till Folkbildarforum! Crowdculture kommer att visa hur man gör för att lägga ut projekt på nätet, och be folk att stötta med donationer.

Crowdculture startades 2010 för att göra det enklare för vem som helst att finansiera ett projekt. Genom att beskriva vad man vill göra och be andra om stöd, så kan man förverkliga alla möjliga slags idéer. Kattstatyer, filmer, konstrestaureringar, handelsplatser, landskapsfolkbildning för barn, solrosodlingar, och mycket mer. Det kallas för crowdfunding, eller folkfinansiering på svenska.

Men Crowdculture är mer än så. Det är faktiskt en unik företeelse i Europa, enligt en ny EU-utredning. På Crowdculture kan man nämligen få del av offentliga medel samtidigt som man crowdfundar.

– När vi startade upp det här så ville vi inte bara skapa en plattform för crowdfunding. Vi såg också ett tillfälle att demokratisera kulturbidragen. Ett antal offentliga verksamheter går in med pengar, och sen fördelas de utifrån hur besökare väljer att stötta projekt. Det säger Gustav Edman på Fabel Kommunikation, som grundade Crowdculture.

Så här går det till: Du som söker finansiering lägger upp en sida på crowdculture.se. Vem som helst kan då enkelt skänka pengar med t.ex SMS eller betalkort. Antingen ger de en engångssumma eller ett visst belopp varje månad. För varje person som ger pengar månadsvis så får projektet också offentliga medel.

– Ju fler månadsstödjare ett projekt har, desto större andel av de offentliga medlen får man. En bred uppslutning ger alltså mer offentligt stöd. Det fungerar också som ett sätt att hindra mindre ärliga aktörer att ”köpa loss” offentliga medel med oseriösa projekt.

Generellt sett öppnar det här upp offentliga medel för fler. Projekt som vanligtvis faller mellan anslagsstolarna, kan få en del av kakan genom Crowdculture.

På det här sättet fungerar Crowdculture som en ny hybrid mellan statlig och civil finansiering. Väldigt spännande, tycker vi. Och i oktober och november får du möjlighet att lära dig hur det går till! Läs mer och anmäl dig här, och ligg inte på latsidan för antalet platser är begränsat.

Taggar:

Folkbildarforum 2014

Vad är crowdfunding?

onsdag 04 juni 2014

Vad är crowdfunding?

Crowdfunding, eller folkfinansiering på svenska, går ut på att finansiera ett projekt genom att be andra om hjälp. I USA har det här växt till en miljardverksamhet sedan ordet först användes 2006. Där finns det exempel på projekt som fått ihop mer än 200 miljoner kronor!

Men även i Sverige blir det vanligare med folkfinansiering. Den smått bisarra filmen Kung Fury samlade in över 4 miljoner kronor och uppfinningen Narrative Clip fick nästan lika mycket.

Folkfinansiering fungerar som en kombination av att skänka pengar och att köpa något. Det handlar inte bara om att donera pengar, eftersom givaren oftast får någonting tillbaka. Det kan handla om något fysiskt och konkret, som t.ex en biljett eller ett exemplar av en film. Eller så är det immateriellt, som att ens namn visas upp offentligt eller att man får vara en del av projektet på något sätt.

Den tekniska uppfinningen Oculus Rift crowdfundades för ett tag sen, men köptes sedan upp av Facebook för mångmiljonbelopp. Då var det många som pratade om att crowdfunding bör ge stödjarna någon slags del i verksamhet. Det som kallas för equity crowdfunding är just det – att finansiärerna även blir delägare.

De flesta projekt som finansieras genom crowdfunding är av det mindre slaget. Ofta är det föreningar eller grupper av personer som vill förverkliga en idé med hjälp av många små stödjare. Eller t.ex en folkhögskola som folkfinansierar en liten del av ett större projekt.

Det är viktigt att känna till både risker och möjligheter med folkfinansiering innan man provar på det själv. Men givetvis är det bra att ha ett öppet sinne och våga prova. Och det kommer ni kunna göra på Folkbildarforum! Vi har en riktigt spännande programpunkt på gång som kommer att hjälpa er igenom den här processen.

Håll koll här i bloggen framöver!