Folkbildarforum

Arkiv för månad: oktober 2016

Folkbildarforum 2016, Forskning

Bästa sättet att motverka utanförskap?

torsdag 27 oktober 2016

Bästa sättet att motverka utanförskap?

Förra bloggposten med freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson handlade om att öka samarbetet mellan kommunen och civilsamhällets oetablerade föreningar. För honom är detta mycket mer än dialog, något av ett modeord idag precis som han skriver i senaste numret av #FOFO.

Hans betonar vikten av att människor från olika invånargrupper gör saker tillsammans. Det är ett av de mest effektiva sätten att motverka utanförskap och stärka samhället som helhet, enligt hans studier från runt om i världen.

– När man bygger något gemensamt där alla både ger och tar, så främjar man också en förståelse för varandras likheter; en slags empati. Man hjälps åt med att tillgodose varandras grundläggande behov, och då blir det lättare att respektera eventuella skillnader i värderingar och intressen. Det har jag sett i både Sydafrika och Bolivia.

Enligt Hans behöver vi inse att det homogena samhället inte kommer tillbaka, och anpassa oss för det. En del i det är att ompröva vad ett medborgarskap är. Just nu jobbar han till exempel med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under devisen att en medborgare är den som bor, verkar och vistas i en stad eller som har långsiktiga relationer med den. Oberoende av vad det står i ens pass.

– Folkbildningen kan spela en stor roll i att producera kunskap om ett nytt samhällskontrakt som detta, tror jag. Ett som bygger på olikheter och interkulturell samverkan, snarare än en klassisk territoriellt förankrad lokal identitet som fascismen haft som en av sina ideologiska utgångspunkter.

Hans Abrahamsson pratar vidare om detta på Folkbildarforum i Linköping 22-23 november. Anmäl dig här.

Taggar:

Folkbildarforum 2016

Hur kan en organisation engagera?

tisdag 25 oktober 2016

Hur kan en organisation engagera?

Hur ska en organisation egentligen göra för att engagera människor? Och är det verkligen sant att medlemskap är mindre viktigt för de flesta? De frågorna tar sig civilsamhällsforskaren Torbjörn Einarsson an på Folkbildarforum i november!

Torbjörn jobbar på Stockholm Center for Civil Society Studies (SCCSS) vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar på civilsamhällets betydelse och styrningen av civilsamhällets organisationer. Han har tittat en hel del på hur folk engagerar sig i individualismens tidevarv.

– Ofta får vi höra att folk inte längre är engagerade i civilsamhället. Det sägs att man numera endast vill göra punktinsatser i sina hjärtefrågor och absolut inte binda upp sig för några längre uppdrag.

Många organisationer agerar utifrån det och söker nya givare och volontärer, istället för att försöka aktivera sina befintliga medlemmar. Men då är det kanske inte så konstigt om medlemmarna är mindre engagerade?

– Vet vi egentligen vad som är hönan och vad som är ägget? Tänk om det är så att det är individen som tvingats förändra sitt beteende för att svara upp mot ett förändrat civilsamhälle och inte tvärt om?

Det är en fascinerande fråga, och något som Torbjörn kommer att prata mer om på Folkbildarforum 22-23 november. Anmäl dig här.

 

Taggar:

#FOFO

Nya numret av #FOFO är här!

måndag 17 oktober 2016

Nya numret av #FOFO är här!

Nya numret av #FOFO är här, packat till bredden med tankar och resonemang kring årets tema, Makt och Mening. Beställ ett eget exemplar innan de tar slut!

Höstens nummer kretsar kring många olika frågor och ämnen. Kan medskapande kan vara viktigare än dialog om man vill leva tillsammans i ett samhälle? Hur formade föreningslivet demokratin i USA, och hur påverkade det i sin tur svenska emigranter och Sverige? Varför hanterar vi inte klimatfrågan när vi har kunskapen?

Ur innehållet:

Makt och medskapande
Hans Abrahamsson, docent i freds och utvecklingsforskning

Makt på gräsrotsnivå – att få göra sin röst hörd
Johan Granath om Louise Malmström, borgmästare i Norrköping

Organisering, tillit och folkbildning
Susanne Wallman-Lundåsen, doktor i statsvetenskap på Ersta Sköndal högskola

Varför hanterar vi inte klimatfrågan när vi har kunskapen?
Martin Hultman, lektor vid Linköpings universitet

Förorten brinner!
Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet

Folkbildningsregionen Östergötland
Om Anneli Dahlqvist Pettersson, Cecilia Halldner och Thomas Holmgren

Frivillighet får aldrig ersätta politiskt ansvar
Britta Linebäck om Göran Pettersson, generalsekreterare på Forum

Taggar: , , , , , , , ,

Folkbildarforum 2016

Programmet är här!

fredag 14 oktober 2016

Programmet är här!

Årets program bjuder som vanligt på ett stort batteri laddat med olika perspektiv. Från världsmusik och aktivism till digital makt och våldets mekanismer. Här hittar du programmet.

Du har redan läst om några av deltagarna här i bloggen: freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson, forskaren Carin Holmberg, framtidsanalytikern Troed Troedson, folkbildningsnestorn Bernt Gustavsson, världsmusikbandet Golbang och aktivisten Amineh Kakabaveh.

Men det kommer mera! Framöver kommer du att kunna läsa om forskaren Torbjörn Einarsson, rådgivaren Sara Öhrvall och forskaren Bengt Kristensson Uggla. Dessutom blir det mer information om alla seminarierna som hålls under Folkbildarforum.

Men redan nu kan du alltså titta på programmet. Observera att några mindre detaljer kan komma att ändras. Har du redan bestämt dig? Här kan du kan skräddarsy din anmälan till ett förmånligt pris.

 

Folkbildarforum 2016, Forskning

Hans Abrahamsson om ett tudelat civilsamhälle

torsdag 13 oktober 2016

Hans Abrahamsson om ett tudelat civilsamhälle

I förra bloggposten med freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson pratade vi om hur social ingenjörskonst har byggt Sveriges välfärd. Det har tränat myndigheter i att veta bäst snarare än att samarbeta med invånarna, och det fungerar inte längre. Hur kommer då civilsamhället in i detta?

Stora delar av civilsamhället är numera flyktiga nätverk och sociala rörelser och det har kommuner och myndigheter svårt att förhålla sig till. Eftersom sådana rörelser ofta inte är juridiska personer så säger till exempel kommunallagen att man inte ska ha så mycket med dem att göra, enligt Hans. Framför allt går det inte att ekonomiskt stödja deras verksamhet.

– Detta delar det civila samhället i två: det etablerade föreningslivet som samarbetar med förvaltningar och myndigheter, och resten av civilsamhället som inte gör det. Det är inte konstigt om de känner sig utanför då, menar Hans.

Det är samtidigt inte helt oproblematiskt att civilsamhället ökar sitt samarbete med kommunen. Civilsamhället riskerar att förlora sin röstbärande funktion om man blir främst en utförare av välfärdstjänster (se även presentationerna från förra årets Folkbildarforum).

– Men om man tittar på våldsbejakande extremism till exempel, så frågar många kommuntjänstemän mig om när det ska komma en nationell handlingsplan. Kommunerna vill till exempel veta hur man motverkar rekrytering till olika medborgargarden, den nordiska motsåndsrörelesen eller till ISIS på högstadieskolorna. Men den tiden är förbi, säger jag. Det måste hanteras lokalt, oavsett vad man tycker om det. Och då är det enda sättet att utöka samarbetet mellan kommunen och civilsamhällets mindre etablerade föreningar, menar jag.

Hans Abrahamsson pratar vidare kring detta på Folkbildarforum i Linköping 22-23 november. Anmäl dig här.

Taggar:

Folkbildarforum 2016

Från peshmerga-gerilla till riksdagen och Folkbildarforum

tisdag 11 oktober 2016

Från peshmerga-gerilla till riksdagen och Folkbildarforum

Amineh Kakabaveh kom till Sverige som 19-årig flykting från Kurdistan, efter flera års politisk aktivism med peshmerga-gerillan. Nu kommer hon till Folkbildarforum med ett brinnande engagemang för internationell feminism!

Amineh kom till Sverige nästan som analfabet. Tack vare sin egen självdisciplin och folkbildningen kunde hon börja på universitet och ta en magisterexamen i socialt arbete och filosofi.
– Det är fantastiska möjligheter, inte minst för de som flyr. Och särskilt för kvinnor från fattiga hem som ofta saknar utbildning.

Amineh pratar gärna om hur viktigt det är med kunskap. Med kunskap kommer makt och man påverkar både sig själv och sin familj, samhället och framtiden. Den makten kan också hjälpa en att hitta en mening i livet.

– Det är framför allt en könsfråga och handlar inte bara om invandrarkvinnor. Man ska inte vara beroende av någon man. Många gånger händer det att kvinnor som har mindre maktresurser blir ekonomiskt och socialt beroende av mannen.

Efter många år av politisk aktivism, och nu som riksdagsledamot för (V), är det viktigt för Amineh att prata om både jämställdhet, demokrati och rådande orättvisor men också en växande könsrasism som ofta drabbar invandrade flickor och kvinnor.

– Om man verkligen menar allvar med antirasism och feminism så ska det inbegripa alla – även förorternas kvinnor. Det offentliga rummet blir allt mer könssegregerande, något som svenska feminister såväl som både arbetarrörelsen och liberaler har kämpat mot i över 100 år.

Aminehs förening Varken hora eller kuvad har gjort undersökningar som visat att 82% av förorternas ungdomar ser sitt livsutrymme som hårt begränsat.
– Många är rädda för att stämplas som rasister om de tar ställning mot det här. Men det som är rasistiskt är ju att barn och ungdomar i hundratusental är utsatta utan att man gör någonting åt det, säger Amineh.

Amineh Kakabaveh är aktuell med boken Amineh, inte större än en kalasjnikov : Från peshmerga till riksdagsledamot och pratar på Folkbildarforum i Linköping 22-23 november.

Taggar: ,

Diverse

Möt vår nya kanslichef!

onsdag 05 oktober 2016

Möt vår nya kanslichef!

Efter många års engagerat arbete i Bildningsförbundet Östergötland går Anneli Dahlqvist vidare till nya utmaningar. Ny kanslichef blir Lars Holmgren med en lång och gedigen erfarenhet av folkbildning och civilsamhälle.

Lars har en bakgrund som folkhögskollärare, med starkt förankring i folkrörelsetanken. Han har arbetat internationellt såväl som med kommunalpolitik och fackligt arbete.

– Kanske man kan anklaga mig för att vara folkbildningsromantiker också. Men jag känner mig trygg med att kunna försvara folkbildningen utan att behöva romantisera den.

Fysiker, verktygsmakare, miljöaktivist, verksamhetstutvecklare och katastrofarbetare på Rädda Barnen, utbildare i mänskliga rättigheter, chef på ett socialt företag, arbete med ensamkommande… Är du en hoppjerka?

– Nja, allt jag gjort hänger ihop. Jag är rätt bra på att göra något av mina erfarenheter, använda dem till att se samband och möjligheter.

– Men utan tvivel är man inte riktigt klok, som Tage Danielsson sagt. Jag tror på möten, samtal där man står upp för någonting, fördjupar sina insikter men också törs visa sitt tvivel. Vi ska inte vara rädda för att frågor är komplexa och att vi som individer kan vara motsägelsefulla. Det betyder inte att man tvingas vela utan att ta ställning. I en tid där enkla lösningar, populism och fundamentalism lockar måste folkbildning vara en del i ett annat meningsskapande.

Blir det någon skillnad med en ny person på kansliet?

– Någon beskrev Anneli som en naturkraft, jag har kanske en mer stillsam glöd. Hon är en väldigt stor del i att Folkbildforum utvecklats till en sådan respekterad mötesplats för samhällskritik, forskning och folkbildning. Väldigt inspirerande att få förvalta och utveckla det arbetet. Jag gillar verkligen att man ser Folkbildarforum inte bara som en årlig konferens, utan som en årscykel med ett tema som genomsyrar seminarier, vår tidning, nätverkande och hur vi syns på sociala medier.

– Vi ska snart bestämma oss för nästa års tema. På något sätt borde det handla om medborgarskap, tänker jag, inte minst med tanke på situationen för alla människor på flykt i världen. I nästan alla Sveriges kommuner har studieförbund och folkhögskolor verksamheter tillammans med nyanlända.

– Medborgarskap är sedan länge ett honnörsord inom folkbildningen. Det handlar om att människor ska känna sig som myndiga subjekt, uppleva sig delaktiga i samhället med rätt att utvecklas, bidra och ställa krav. Men medborgarskap är ju också något formellt. Det finns en diskussion om motsättningar mellan universella mänskliga rättigheter, du har dem bara för att du är människa, och medborgerliga fri- och rättigheter, mer eller helt kopplade till ett formellt medborgarskap i en stat.

– När aktivister, folkrörelser, politiker och andra försökt göra världen bättre har de i flera decennier hjälpligt kunnat luta sig mot det system kring mänskliga rättigheter som växte fram efter andra världskriget. Är legitimiteten i det systemet allvarligt hotat? Vad händer med berättelsen om var och ens lika rättigheter när diskussionen alltmer ensidigt får fokus på den egna statens formella medborgare, deras rättigheter och skyldigheter?

– Att vi alla är världsmedborgare riskerar bli ett tomt svar, om vi inte fyller det svaret med sådant som ger mening för små och stora gemenskaper, och med redskap för konkret politik.

Folkbildarforum 2016

Förlängt slutdatum för tävlingen

onsdag 05 oktober 2016

Förlängt slutdatum för tävlingen

Några av er behövde mer tid för att hinna klart med ett bidrag till tävlingen, så vi har förlängt datumet till 2 november. Så sätt igång och knåda, sy, filma, sjung eller eller något annat som gestaltar Troeds text.

Missa inte chansen till fina priser och att visa dina kreationer för en ny publik. Allt du behöver göra är att bygga ditt verk kring Troed Troedsons korta men rika text om en smal, smal ås mellan fundamentalismens helvetesdjup och rationalitetens iskallt sterila klyftor.

Läs mer!