Folkbildarforum

Arkiv för månad: september 2018

Folkbildning

Är flyktingen en kostnad?

fredag 28 september 2018

Är flyktingen en kostnad?

Den dominerande synen på flyktingmottagande som något kostsamt för samhället, ifrågasätts av Peo Hansen, professor i Statsvetenskap vid Linköpings Universitet. Hans synsätt väckte stort intresse bland åhörarna vid höstens första Tisdagsträff.

Oavsett om människor är positivt inställda till att ta emot flyktingar eller inte så verkar det råda konsensus om att flyktingar är något som i grund och botten är dyrt och som vi kanske inte har råd med. Och om tar vi oss råd med det, så får vi ta pengarna från något annat. Gratis buss till ungdomar på sommaren till exempel.

Uppfattningen att flyktingmottagandet är en kostnad för samhället är också den grund på vilken vi står när vi ska jobba med integration. Men hur goda chanser har vi till en lyckad integration när den grundläggande uppfattningen är att människorna som ska bli en del av vårt samhälle är en ekonomisk belastning? Tänk om det finns ett annat sätt att se på det?

Peo Hansen är professor i statsvetenskap vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings Universitet och har följt EU och migrationspolitiken nära sedan slutet på 90-talet.

I tisdags talade han på en välbesökt Tisdagsträff i Länsstyrelsens lokaler i Linköping, på temat “Är flyktingar verkligen en finansiell börda för Sverige?”

Iställer för “vad kostar flyktingmottagandet” finns en annan fråga man kan ställa, menar han, nämligen “Hur kommer flyktingmottagandet att påverka landets ekonomiska aktivitet och samlade efterfrågan?” Då kan svaren istället komma att handla om tillväxt och ökade intäkter av skatt och moms till stat och kommuner. 281 av 290 kommuner gjorde överskott 2016, enligt siffror från SKL.

Så frågan är om det just är ekonomi som ska stå överst på dagordningen när vi diskuterar utmaningarna som kommer med migration?

Här finns en artikel av Peo Hansen, skriven för ETC, om hur spenderande på flyktingar skapar intäkter.

Nästa Tisdagsträff äger rum den 16 oktober. Då berättar Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt om forskningsprogrammet “Migration, lärande och social integrering”. Mer om Tisdagsträffarna hittar du här.

Folkbildarforum 2018

”Folk är bättre än den politiska debatten”

måndag 24 september 2018

”Folk är bättre än den politiska debatten”

Agneta Stark kommer till Folkbildarforum för att tala om demokratiska visioner. Ett svårt men roligt ämne, menar hon.

– Klart är att demokratin inte är till för att vara effektiv eller för att vara kostnadsbesparande. Den måste få ta tid.

Agneta Stark är företagsekonom, genusforskare, författare och samhällsdebattör. Mellan 2004 och 2010 var hon rektor vid Högskolan i Dalarna. Idag sitter hon i styrelsen för Högskolan i Borås, och är också bland annat ordförande i Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Och så skriver hon regelbundet krönikor för ETC.

Det var i en av dessa krönikor hon lyfte frågan om grundlagens betydelse. Att vår kunskap om Sveriges grundlag många gånger är för låg. Hur många vet till exempel att rätten till arbete och bostad finns inskriven i den?  “I tyska bokhandlar ligger ofta grundlagen i pyttesmå böcker i flätade korgar på kassadisken, som ett slags demokratiskt smågodis” skrev hon och föreslog att i Sverige kunde vi kanske skapa en fin informationssajt om grundlagen?

Krönikan ledde till en föreläsning på Vestlunddagarna 2017, där Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren och Föreningen Ordfronts Benton Wolgers satt i publiken och blev inspirerade. Några månader senare hade de tagit fram “Om svenska värderingar”, en genomgång av den svenska grundlagen i fickformat.

– Det är roligt att kasta ut idéer och frön och så kommer det tillbaka saker, då blir jag lycklig, säger Agneta Stark.

Nu kommer hon till Folkbildarforum för att tala om “demokratiska visioner”. Ett ämne som kräver eftertanke.

– Det är riktigt svårt och riktigt roligt därför. Men klart är att demokratin inte är till för att vara effektiv och den är inte till för att vara kostnadsbesparande. Det är mycket billigare om bara en bestämmer. Men demokrati är ett överordnat värde. Den måste få ta tid.

Samtidigt har den gångna valrörelsen varit tålamodsprövande.

– Det har varit alldeles för mycket spel och koncentration på processfrågor i en liten, liten del av politiken. Det vill säga “OM det blir såhär så kan DE bilda regering, men DÅ måste talmannen” och “HUR ska det gå”?

– Och andra sidan hade vi det högsta valdeltagandet på decennier. Så det är uppenbart att folk är bättre än den politiska debatten.

Anmäl dig till Folkbildarforum här.

Foto: Daniel Forsberg.

En längre intervju med Agneta Stark kommer i höstens nummer av #FoFo.

Taggar:

Folkbildarforum 2018

”Vi kan inte låta algoritmerna styra hur vi vill vara mot varandra”

tisdag 11 september 2018

”Vi kan inte låta algoritmerna styra hur vi vill vara mot varandra”

Brit Stakston kommer till Folkbildarforum för att tala om digitalt engagemang och sociala medier med utgångspunkt i #metoo.

– Det kommer att handla om nya digitala makthavare, mediers oförmåga att bevaka dessa och hur en rörelse av globalt systerskap lever vidare, säger hon.  

Brit Stakston är digital mediestrateg och VD för reportagesajten Blank Spot Project. Den som är det minsta intresserad av den samhällsdebatt som utspelar sig på nätet har troligen stött på hennes analyser och reflektioner som återfinns i såväl traditionell media som på Twitter, där hon kommenterar på daglig basis.

I somras skrev hon i SvD om hur ”#metoorörelsen förenades med antidemokratiska krafter”, när Uppdrag Granskning fick ta emot hat och hot efter ett program som ifrågasatte mediernas agerande under rörelsens mest brännande period. I artikeln pekar hon på att även rörelser som driver viktiga frågor måste kunna granskas. Vad vi kan lära oss av #metoo-rörelsen blir utgångspunkt för Brit Stakstons föreläsning om ”makt, medier och globalt systerskap”.

Bristen på kunskap om digitala maktstrukturer hos både väljare och traditionella medier berörde hon även i artikeln ”Näthatet är ren propaganda och inte ett uttryck för folkviljan” som publicerades i DN den 5/9. Där lyfter hon också det växande problemet med att människor skräms att lämna det offentliga samtalet för att de förtalas, hotas, kartläggs och hängs ut.

Hur skulle du beskriva tongångarna i den politiska debatten på nätet inför detta val?

– Väldigt polariserade på ett sätt som gör att man angriper varandra och ingen lyssnar på den andre. Det svåra med det är att man fastnar i sina positioner och det är en dålig start för att kunna resonera om framtiden och samtiden. Jag bekymrar mig över hur det politiska samtalet kapats online.

Såg du något i slutspurten av valkampanjerna som du tror hade någon inverkan på resultatet?

– Det mest sorgliga är att det som vi upplever som ett värderingsval inte engagerade så många fler än vanligt att gå och rösta. Valdeltagandet totalt ökade enbart med 1% och landade på 84% vilket förstås är fina siffror i stort för demokratin. Med tanke ändå på hur allvarligt många upplevde det här valet visar det att det finns mycket att göra i frågan om att få alla att känna sig delaktiga. Eftervalsanalyserna av de här grupperna blir intressanta. Var de soffliggare eller protesterade de genom att inte gå och rösta alls. I övrigt tycker jag att den stora frågan för valet 2018 är hur pass mycket media bidragit till att mer fokusera på spelteorier än faktiskt innehåll i politiken.

I DN-artikeln skriver du att “första steget till att lösa problemet är att skapa förståelse bland allmänhet och medier om vad som pågår på nätet. Det handlar om större bildningsfrågor än en dos källkritik.” Vad skulle du vilja se för insatser för att medvetandegöra allmänheten?

– Filosofiska inkluderande samtal om vår samtid och om hur vi vill att samhället ska vara. Vi måste sluta berätta berättelsen om att sociala medier vill att vi är på ett visst sätt. Det är det vi gör på nätet för att algoritmerna gillar känslor som när vi hatar och skriker högt. Vi kan inte låta algoritmerna styra hur vi vill vara mot varandra. Bryt den trenden. Frågorna är komplexa och landar hela tiden i klassiska bildningsfrågor.

– Folkbildningen och möten mellan människor är otroligt viktiga beståndsdelar för att utvecklas som människa även i en digital samtid. Det är lätt att göra kunskapen om detta instrumentell men att förstå makt och opinionsbildning är så mycket mer än teknik.

Artikeln ”Näthatet är ren propaganda och inte ett uttryck för folkviljan” som publicerades i DN finns att läsa i sin helhet här.

Artikeln i SvD finns att läsa här för prenumeranter.

Anmäl dig till Folkbildarforum här

Foto: Lena Dahlström