Folkbildarforum

Arkiv för månad: september 2019

Folkbildarforum 2019

En resa i Nils Holgerssons fotspår

fredag 27 september 2019

En resa i Nils Holgerssons fotspår

Digitala mediestrategen Brit Stakston och journalisten Martin Schibbye från reportagesajten Blankspot ska resa genom 340 mil av svenska landskap för att berätta om Sverige som det ser ut idag. Resan som sker i Nils Holgerssons fotspår samlas i reportageserien Verkliga Sverige. Den 20 november kommer Brit Stakston till Folkbildarforum och berättar om projektet.

 

Reportageserien är inspirerad av bokklassikern Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Varför behövs en ny resa?

– Selma Lagerlöf skrev Nils Holgerssons underbara resa på uppdrag av folkskollärarna, för att göra en ny läsebok för folkskolorna för att öka bildningsnivån bland de barn som hade minst ekonomiska resurser. I en berättelse fylld av fantasi gavs sedan tanken frihet och demokratin luft under vingarna. De förändringar Sverige går igenom idag, från industri- till kunskapssamhälle, medför både utmaningar och möjligheter. Globalisering, urbanisering och digitalisering skapar klyftor, men även hopp och framtidstro. Det är detta som vill vi belysa på ett rättvisande sätt. 

– När läseboken skickades ut hade precis de första flygplanen lyft och Sverige stod inför en lika stor omvandling som den vi nu befinner oss i. På vilket sätt liknar de utmaningar som beskrevs för drygt 100 år sedan de vi ser i dag? Vilka är sakfrågorna som påverkar människors liv idag? Vilka är bildningsbehoven? Var finns kunskapsklyftorna? Vad förklarar skillnaderna i demokratisk delaktighet runt om i landet? Med reportageserien ”Verkliga Sverige” vill vi lyfta fram fler röster och ge en bild av vardagen med perspektiv, sammanhang och nyanser. Reportageserien pågår under minst tre år och den röda tråden är att 100 år senare besöka de platser och landskap som Selma Lagerlöf skrev om.

 Första stoppet gjordes i Vellinge – varför just den platsen?

– Vi utgår från Nils Holgerssons rutt och startade faktiskt på gården i Västra Vemmenhög som Selma Lagerlöf skrev om 1906, där valde vi dock inte att ha vårt första öppna möte med läsare om reportageserien. De ursprungliga byggnaderna har dessutom brunnit ner.

– Vi väljer orter och platser i närheten av ursprungsrutten beroende på hur området ser ut och vilka som hört av sig till oss. Vi söker bibliotek, föreningar och andra mötesplatser inför varje landskapsstart. I Skåne besöktes bla Vemmenhög, Vombsjön och Vellinge som alla är i närheten av Nils Holgersson rutt. Vellinge är förstås i dagens politiska situation med infekterade diskussioner om migration och tiggeri intressant ur perspektiv som vad civilsamhället betyder och vilken roll ett bibliotek har i lokalsamhället. 

Var har ni varit hittills och vad avgör vilka orter ni åker till?

– Vi följer landskapsrutten enligt Nils Holgersson, och ja vi lovar att stanna i Halland som Selma Lagerlöf inte hann med, Nils Holgersson flög bara över landskapet. Detta får vi frågor om varje gång vi berättar om vårt arbete. Vi har en Facebookgrupp som heter Verkliga Sverige, där berättar vi vart vi är på väg och väljer sammanhang och platser som kan ge intressanta perspektiv på det som Nils Holgersson upplevde. Eller att det i vår samtid dykt upp spännande saker som bör belysas. Men gå med i gruppen och kom med tips och idéer!

Kan man se något mönster i  vilken typ av berättelser ni får ta del av?

– Nej det är för tidigt. Det som är tydligt är att det tar tid och att mitt i ett arbete kan man få tips om t.ex. allvarliga arbetsmiljöproblem som den svåra arbetsolyckan som krävde en ung persons liv i Ronneby. Det blir då ett kompletterande reportage av en helt annan karaktär än våra huvudkapitel i serien. Men lika mycket en del av Verkliga Sverige. Vi gör alltså ett huvudkapitel till varje landskap i vilket återkopplingen till Selma Lagerlöfs berättelse är tydligast, dessa skrivs av Martin Schibbye. 

– Själv gör jag kulturanalyser som tittar närmare på folkbildningen och människors livsvillkor. Ambitionen är att skildra människors mötesplatser och hur man lär tillsammans. Jag kommer att besöka bibliotek, hänga på fik, besöka några kvällskurser, möta studenter på folkhögskolor eller via tips hitta till andra viktiga knytpunkter för människor på de orter vi besöker. Jag är också nyfiken på vilka folkbildningens arenor är i dag och vad de har för betydelse för människor och för sammanhållningen.

Är det någon historia som satt sig lite extra hårt i dig?

– Det som är så förbluffande magiskt -som jag visste det är – är hur skönt det är att lämna Stockholm och se ett Sverige som myllrar av daglig demokratitillämpning. Människor som löser de problem de står inför tillsammans. Det är så långt från den fullständigt svartvita rapporteringen om ett fullständigt sönderslitet land. Vi är bara i början och jag längtar redan till nästa landskap. 

– En händelse som gestaltar allt för mig om är hur jag under ett återbesök i Bräkne Hoby av en slump möter en av förgrundsgestalterna i en lokal organisation för bygdesamverkan. Han sladdar in på parkeringen och har lokaltidningen BLT i handen och berättar upprört att det står i tidningen att man i Ronneby kommun driver ett förslag om att deras tandklinik ska läggas ner. ”Vi måste bjuda in ansvariga politiker hit och berätta vad vår tandklinik betyder för oss och våra möjligheter att bo här. Jag måste dra ihop ett möte”. Och iväg sprang han. Dels gav det en bild av vad lokaljournalistiken betyder för att medborgare ska kunna vara informerade och agera dels visar det vad civilsamhällets gemensamma arbete för sin bygd betyder. Att snabbt kunna agera och försöka påverka tillsammans. Demokrati i vardagen. Allt det där vi till vardags glömmer bort. 

– Hur det gick med mötet? Det finns att läsa på Blankspot för jag passade förstås på att åka tillbaks till det mötet.

Brit Stakston deltar under Folkbildarforum även i ”Samtal om samtal” som du kan läsa mer om här

Anmäl dig till Folkbildarforum den 20 november i Linköping här.

Folkbildning

Studieförbundens musikverksamheter i strålkastarljuset

fredag 20 september 2019

Studieförbundens musikverksamheter i strålkastarljuset

“Basen i svenskt musikliv”. Så heter en rapport från Studieförbunden, som sammanfattar de tio studieförbundens betydelse för svenskt musikliv, men också lyfter framtida utmaningar.

I onsdags fanns rapportens författare Ebba Ringblom på plats i Linköping för att gå igenom resultaten med representanter för några av musikverksamheterna inom folkbildningen i Östergötland. Även företrädare för Region Östergötland och några av länets kommuner deltog under dagen.

Kartläggningen av studieförbundens musikverksamheter bygger på enkätsvar från 512 avdelningar/lokalkontor runtom i landet. Enkäterna genomfördes våren och hösten 2018. 

Av rapporten framgår att musikverksamheten volymmässigt är den största verksamheten inom de tio studieförbundens folkbildning. I hela Sverige är 14 000 band eller akter anslutna till något studieförbund och cirka 800 av dem finns i Östergötland.

De tio studieförbunden är också de enda som driver musikverksamhet i alla Sveriges kommuner och i 98,5% av musikstudiecirklarna är ledaren ideellt engagerad. Utan studieförbunden avstannar stora delar av musiksverige, är en slutsats man kan dra efter att ha läst hela rapporten som finns här.

Samtidigt minskar de generella anslagen från kommunerna till studieförbunden stadigt, något som även drabbar musikverksamheterna. De senaste 25 åren har studieförbunden förlorat ⅔ av anslagen från kommuner och regioner. De statliga bidragen har ökat något, men det kompenserar inte bortfallen. 

På musikträffen i Linköping möttes verksamhetsledare från populärmusikverksamheter inom Sensus, Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet, ABF, Bilda och Marieborgs Folkhögskola. Dagen inleddes med att Ebba Ringborg från Studieförbunden presenterade rapporten och lyfte fram lokala exempel, såsom att det i Östergötland finns 14 musikhus och 230 replokaler anslutna till olika studieförbund.

Rapporten lyfter också utmaningar som musikverksamheterna står inför, något som också diskuterades i grupper under för- och eftermiddagen. Hur ska folkbildningen t ex hantera det ökade intresset för att göra musik i solo- eller duoprojekt? Studiecirkelmodellen bygger på att minst tre personer deltar. Sättet att skapa musik på förändras också. Många vill göra egna studioproduktioner och dj:a snarare än att stå i replokaler eller spela live. Hur hänger studieförbunden med i det förändrade musiklandskapet?

Andra utmaningar som diskuterades var hur musikverksamheterna ska nå deltagare i alla kommuner och i områden där inte alla vet vad studieförbund är. En synpunkt som lyftes var att studieförbunden behöver bli tydligare i kommunicera vad de gör och hur ofta de faktiskt är inblandade i musikarrangemang. Dagen mynnade ut i idéer om hur samarbetet mellan studieförbunden kan stärkas för att underlätta både för att genomföra arrangemang och för kommunikation med olika instanser.

Under och efter konferensen skrevs  en debattartikel om folkbildningen som basen i länets musikliv, och hur förväntade budgetnedskärningar i region och kommuner kan komma att hota den. Publicerad i Östgöta Correspondenten,  NT och Folkbladet.

Folkbildarforum 2019

“Bättre samtal kan förändra världen”

onsdag 18 september 2019

“Bättre samtal kan förändra världen”

Som samtalsledare för podcasten “Hur kan vi?” vill Navid Modiri möta människor utifrån viljan att förstå, även när det handlar om kontroversiella åsikter. Men kan och ska vi prata med alla om allt? Navid Modiri kommer till Folkbildarforum både för att föreläsa om och diskutera samtalets möjligheter. 

Navid Modiri är kommunikatör, föreläsare och artist. Han har varit programledare i P3 och i SVT (Filmkrönikan) och gett ut med musik med sitt band Navid Modiri & Gudarna.

2018 startade han podcasten “Hur kan vi?”, där han intervjuar oliktänkande, debattörer, experter, forskare och politiker om hur vi kan bli bättre på att prata med varandra. Hittills har 73 avsnitt släppts med gäster av vitt skilda åsikter, däribland Linnea Claesson, Hanif Bali, Jack Werner, Stina Oscarson, Katerina Janouch, Henrik Schyffert, Fatemeh Khavari, Kent Wisti och Ingrid Carlqvist. Avsnittet med den sistnämnda väckte stor uppmärksamhet i media, då det släpptes på förintelsens minnesdag och Carlqvist har gjort sig känd som förintelseförnekare.

På Folkbildarforum kommer Navid Modiri både att föreläsa och sitta med i panelen “Samtal om samtal”, där han tillsammans med Stina Oscarson, Vidar Aronsson och Brit Stakston ska att diskutera samtalet som folkbildningsmetod och huruvida man verkligen kan samtala med alla om allting.

Varifrån kommer din tro på kraften i samtal?

– Jag har själv både varit med om att jag ändrat åsikt eller fått ett nytt perspektiv när jag pratat med en person men också sett när andra har gjort det. Jag älskar lättnaden i att kunna säga orden ”Jag har fel” eller ”Jag har tänkt om”. Det kan kännas skamfyllt och svårt innan men när du väl säger dem så är det så skönt. Och samtal har kraften att kunna få människor att tänka om, utvecklas och se sig själva och andra med nya ögon.

Vad kommer din föreläsning på Folkbildarforum att handla om?

– Hur kraftfullt det är att verkligen lyssna på andra människor på djupet. Hur bättre samtal kan förändra världen. Hur vi behöver lära oss att prata med varandra och lyssna på varandra för att kunna fortsätta leva tillsammans i ett samhälle.

Vad har du lärt dig av att göra podden ”Hur kan vi?”? 

– Att jag har fel om människor oftare än jag tror. Att jag är snabb till att döma och kategorisera andra människor. Att jag kan hitta ett frö av igenkänning i alla jag träffar. Att vi är mer lika än vi tror när vi väl börjar lyssna på ett empatiskt plan. 

Ni möttes av en del häftig kritik efter det avsnitt där Ingrid Carlqvist gästade. Kritikerna ansåg att hennes ifrågasättande av förintelsen borde bemötts mer kraftfullt. Hur ser du på reaktionerna, nu i efterhand? 

– Jag tycker att reaktionerna var förväntade och lätta att förstå, både då och nu. Min roll som samtalsledare i “Hur kan vi?” är inte att varje gång det ges tillfälle ifrågasätta, jag agerar inte i den här podden som en journalist. Syftet här är att förstå en annan människa. Då kan det vara läge att inte sparka in varje öppen dörr utan avvakta för att förstå vart hon är på väg, men också vad hon menar med det hon säger och varför hon säger det. Vi borde varit tydligare med vad “Hur kan vi?” står för och vad för slags podd vi är så att människor inte förväntade sig en argumentativ debatt, en journalistisk granskning, utan ett mänskligt samtal.

Anmäl dig till Folkbildarforum med årets tema Tillit, trovärdighet, transparens här.

Folkbildarforum 2019

Forskning om civilsamhället får eget centrum

fredag 13 september 2019

Forskning om civilsamhället får eget centrum

Ett nytt forskningscentrum har invigts på Ersta Sköndal Bräcke högskola. ”Centrum för civilsamhällesforskning” har som mål att bli en ännu tydligare röst i samhällsdebatten. Den 20 november kommer Lars Svedberg och Lars-Erik Olsson till Folkbildarforum och berättar mer.

Sedan början av 90-talet har Ersta Sköndal Bräcke högskola bedrivit forskning om civilsamhället och nu samlas den forskningen och kunskapen i ett nytt centrum, för att vidareutvecklas.

Centrum för civilsamhällesforskning invigdes den 11 september med tal av flera av högskolans forskare, såsom Lars Svedberg, Lars Trägårdh och gästforskaren Maribel Morey.

– Sverige är en del av världen även när det gäller civilsamhället. Men det finns alltjämt skäl att fördjupa forskningen nationellt och lokalt. Mycket återstår. Och att förstå hur Sverige ter sig internationellt i denna forskning, sa Lars-Erik Olsson, enhetschef för Centrum för civilsamhällesforskning vid invigningen.

Under Folkbildarforum den 20 november får vi veta mer om det nya forskningscentrat, när Lars-Erik Olsson och professor Lars Svedberg  kommer och berättar.

Anmäl dig till Folkbildarforum här.
Ta en titt på programmet här.