Folkbildarforum

Arkiv för månad: november 2019

Folkbildarforum 2019

Med Världens mammor för en hållbar samhällsutveckling

fredag 15 november 2019

Med Världens mammor för en hållbar samhällsutveckling

Förra årets Folkbildarforum invigdes av KISAM-Världens mammor. I år får vi höra mer om den prisade organisationen som med hjälp av konst och skapande bryter isoleringen för många mammor och barn. Just nu utbildas 20 nya ledare för kommande satsningar.

Sira Jokinen Lisse startade Världens mammor i Motala 2016, när Barnavårdcentralen slog larm om att många mammor och barn satt isolerade i sina hem. Världens mammor arrangerar skapandeträffar där mammor och barn får prova på olika konstnärliga uttryck. Ibland arrangeras utflykter, till exempel till badplatser på sommaren.

Varför ska man satsa på mammor?

–  Mammor är oerhört viktiga i arbetet med en hållbar samhällsutveckling både i det lilla och i det stora. Det är oftast mammorna som tar det större ansvaret för familjen, hemmet och inte minst för barnen och deras uppväxt. Och i det större perspektivet, så tänker mammor generellt på barnens bästa och att skapa så bra framtidsmöjligheter som möjligt för ALLA barn. Detta märks tydligt också i arbetet med Världens mammor, då vi har mammor från olika religioner, traditioner, språk, kulturer med mera, men vi är förenade i att vi vill skapa en så bra framtid som möjligt för alla våra barn. 

Satsningar inom bistånd riktar sig  ofta till mammor eftersom det brukar ge bra resultat, men i Sverige är medvetenheten om detta mindre, menar Sira Jokinen Lisse.

– I Världens mammor pratar vi om att när vi har trygga, starka mammor, så får vi även trygga, starka barn. Jag tror att mammorna är en förutsättning även för barnens välbefinnande och framtidsmöjligheter. Därför är det viktigt att även mammor med olika erfarenheter och bakgrunder får vara en röst i samhällsdebatten och får möjlighet till att delta i att påverka och forma samhället. Det är alltför ofta som vi pratar OM exempelvis nyanlända och invandrarkvinnor, men det behöver finnas forum för att diskutera MED. Mammorna behöver även få kunskap och redskap i HUR de kan delta. 

Världens mammor har vuxit och finns idag på fem platser i Östergötland. I våras fick Sira Jokinen Lisse ta emot Stora mammapriset som delades ut på Mammagalan och sändes i kanal 5. 

– Mammapriset har betytt mycket för oss. Det är ett erkännande från nationellt håll, vilket är ett stöd i arbetet även lokalt och regionalt. Det är ju sällan man blir profet i sin hemstad och med den nationella uppmärksamheten är det fler möjligheter som öppnas, t ex  gällande samarbeten, finansieringsmöjligheter, tillgång till nya arenor för medverkan mm. Ju fler som känner till den verksamhet som man bedriver, desto lättare blir det att driva och utveckla den vidare. Man behöver inte förklara och argumentera för precis allt.

– Hedrande är att en sådan etablerad organisation som Läkarmissionen är intresserade av att samverka med oss i KISAM-Världens mammor. I januari 2020 följer jag med dem till Uganda, för att lära mig mer om hur de arbetar. Det lokala finns ju allt större utsträckning idag i det globala. 

Verksamheten med Världens mammor växer och utvecklas hela tiden och det finns intresse för att det ska startas fler Världens mammor, både nationellt och internationellt. Genom medel från Postkodstiftelsen får nu 20 kvinnor från Världens mammor i Östergötland delta i en ettårig ettårig utbildning för att kunna axla ledarrollen för nya och befintliga grupper av Världens mammor. 

– Under vår föreläsning ska vi självklart prata om ledarskapsutbildningen och kvinnorna som deltar i den kommer att dela med sig av sina erfarenheter både från utbildningen, men även av tankar kring behov, idéer, drömmar mm som rör  att vara mamma i Sverige idag.

– För att kvinnorna, mammorna i Världens mammor ska kunna ha en aktiv roll i samhällsutvecklingen, både i det lilla och i det stora, behöver vi även titta på de strukturer som hindrar: kommunikation som exkluderar, okunskap och förutfattade meningar som ger felriktade satsningar. Därför behöver vi även inkludera i utvecklingsarbetet att testa metoder, modeller och nya samarbetsformer. I det arbetet ska även konsten och kulturen ingå som en av hållbarhetsaspekterna i hållbar samhällsutveckling. Vi har idag spännande samarbeten med både Hyresgästföreningen och bostadsbolag för att se hur kvinnorna kan vara med och påverka sin närmiljö och hur vi kan arbeta TILLSAMMANS för att göra skillnad. Det viktiga är att vi börjar i det lilla och gör något konkret. Kvinnorna och mammorna i Världens mammor är en sådan resurs – kloka, starka och med hjärtat på rätt plats. Det vore ju synd att inte ta tillvara på den här resursen och drivkraften i det hållbara samhällsbygget.  

Bilden: deltagarna i ledarskapsutbildningen. Foto: Danko Lisse.

Programmet för Folkbildarforum finns här.

Folkbildarforum 2019

Det demokratiska samtalet

torsdag 07 november 2019

Det demokratiska samtalet

Digitaliseringen har flyttat ut en stor del av samhällsdebatten på nätet. Det har skapat nya möjligheter men också problem såsom desinformation och näthat. Hur kan vi tillsammans skapa ett bättre debattklimat på nätet? På temat “Det demokratiska samtalet” kommer Carl Heath till Folkbildarforum för att föreläsa och hålla i workshops.

Carl Heath är av regeringen tillsatt Särskild Utredare för att leda den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet. Satsningen syftar till att öka motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. Carl Heath är även utbildningsdirektör för RISE (Research Institutes Of Sweden), medverkar i Uppkopplad i P1 och har startat Facebookgruppen Digital Samhällskunskap. 

Under Folkbildarforum håller han en föreläsning med namnet “Det demokratiska samtalet”, men också två workshops där deltagarna får berätta om sina egna erfarenheter och erbjuds tips och råd om lösningar och vägar framåt.

Hur tycker du vår kunskapsnivå är generellt när det gäller källkritik och självkritik på nätet? 

 – Det är svårt att ge en tydlig bild eftersom frågan om befolkningens allmänna medie- och informationskunnighet mäts på ett sådant sätt att den frågan inte låter sig besvaras enkelt. Men med det sagt så pågår det idag ett stort antal insatser, såväl från myndigheter och kommuner, skolor och bibliotek, för att stärka barns- och ungdomars medie- och informationskunnighet. Vi kan se att många insatser bidrar till att stärka kunskapen i befolkningen. Det pågår projekt och verksamheter såväl från offentlig sektor som från civilsamhälle som näringsliv. Många krafter arbetar för att förbättra vår kunskap, men mycket mer kan göras.

 Vilka är de stora utmaningarna framöver? 

 – Det finns mycket positivt som görs just nu, inom t ex skola, bibliotek, medier och civilsamhälle. Några utmaningar vi noterar är bland annat att huvuddelen av arbetet är projektbaserat och ojämnt spritt över landet. Det finns ett fokus på barn och unga idag och vi kan notera att fler målgrupper behöver nås för att möta utmaningarna.

Läs en längre intervju med Carl Heath i #FOFO nr 1 2019 här

Programmet för Folkbildarforum finns här