Folkbildarforum

Arkiv för månad: januari 2020

Folkbildarforum 2020

Varför klokhet och kunskap 2020?

torsdag 23 januari 2020

Varför klokhet och kunskap 2020?

“Fakta måste tolkas och förstås i sitt sammanhang för att kunna bli till kunskap och införlivas i det personliga för att bli till praktisk klokhet.” Det skriver folkbildningsveteranen Bernt Gustavsson i en reflektion kring temat för årets Folkbildarforum.    

Alla har vi säkert träffat kloka människor. En del har gått till historien, andra lever i vårt minne. Därtill har vi tillgång till källor, en tradition, i vilken klokhet och kunskap reflekteras. Under lång tid var den reflektionen bortglömd men har kommit tillbaka, troligen beroende på djupt kända behov. Vi vet mycket men hur är det med klokskapen? Det sker en förskjutning i samhället som leder till osäkerhet och oro, som i sin tur leder till polarisering mellan olika intressen och perspektiv. Häri framträder några som formulerar sig mot ”alternativa fakta”, alltså någon som vill motverka lögn genom att människor får tilltro till vetenskapliga fakta. Någon annan framträder efter en stund som har en annan syn på vad vetenskap, kunskap och forskning kan vara i praktiken och benämner reduceringen av kunskap till endast fakta ”faktafetischism”. Till det kommer en skarp vidräkning med det styrsystem som gjort praktiskt verksamma människor till föremål för ”mätbara kvaliteter”, hänvisade till att arbeta under helt andra villkor än dem som är mätbara. Kunskap är en bra början till klokhet. Att handla klokt är något annat och mer än ett antal fakta vi lärt oss utantill. 

Nu har bildningsförbundet i Östergötland beslutat att inrikta höstens samling med rubriken Klokhet och kunskap. Bara det är ett praktiskt klokt beslut, som fyller ett stort behov i nuvarande utveckling. Det pågår forskning om vad ett gemensamt praktiskt omdöme skulle kunna vara inom olika yrken. Klokhet är något som utvecklas i ett samhälle med hjälp av kloka människor. Urtänkaren för praktisk klokhet, Aristoteles, skrev redan för ca 2400 år sedan, i sin bok om etik att det finns olika former av kunskap, olika förmågor, vetenskap, hantverk och klokhet som kan utvecklas genom väl utvecklade vanor. Vi blir skickliga båtbyggare genom att bygga båtar, vi blir kloka genom att leva klokt och att ständigt ha i sikte hur vi kan åstadkomma ”ett gott liv” i ett samhälle. Det är en tanke om handling, hur vi handlar på ett klokt sätt i konkreta situationer, i praxis, främst sociala, eller mellanmänskliga handlingar, så att det blir bättre. 

I det moderna samhället, närmare bestämt 1993, kom det ut en bok i England med titeln Back to the rough ground, vars syfte var att klargöra vilken slags kunskap, nämligen praktisk klokhet, eller praktiskt omdöme, som behövs för det praktiska arbete som bedrivs i en rad olika verksamheter i samhället. Samma år höll den amerikanska filosofen Martha C Nussbaum en föreläsning om praktisk klokhet, fronesis för första gången i Sverige. Därefter har det använts inom etiken, politiken, skolan, ja på en mängd olika sätt.   

Praktisk klokhet bärs av människor som handlar klokt i sitt yrke och i sitt liv. Hur vi ska handla klokt avgörs på ”the rough ground”, i praktiken. Studerar vi praktiska verksamheter framkommer snart att kunskapsformerna vetenskap, hantverk, och praktisk klokhet används i olika sammansättningar. Nu dominerar ”faktakunskap” som universalmedlet för att förbättra skolan och uppnå kritisk förmåga. Det räcker inte. Fakta måsta tolkas och förstås i sitt sammanhang för att kunna bli till kunskap och införlivas i det personliga för att bli till praktisk klokhet. Jag skrev för tjugo år sedan en bok om kunskap i ett försök att vidga en alltför smal förståelse av kunskap, som liktydigt med information och en vara på marknaden och försökte visa att olika former av kunskap används i praktiken inom olika områden. Nu behöver vi göra likadant med fakta som måste vidgas till personlig kunskap, förståelse och färdigheter. När klokhet och sanning förnekas och blir till ”postsanning”, går vi till källorna fiskar upp de pärlor som berikar vad klokhet och kunskap kan vara inom olika områden. I den pluralistiska tradition som folkbildningen är en del av, kan olika former av kunskap och sanning prövas, i en fredligt kodad konfliktgemenskap. På det sättet kanske vi blir något klokare tillsammans. Det förväntar jag mig vi kan göra på höstens möte. 

Bernt Gustavsson 

Bernt Gustavsson är författare, professor i pedagogisk filosofi och f d folkhögskolelärare.

Diverse, Folkbildning

När kommunerna möter framtiden har folkbildningen en nyckelroll

fredag 17 januari 2020

När kommunerna möter framtiden har folkbildningen en nyckelroll

När folkbildningen är som bäst bidrar den till att stärka och utveckla demokratin och ger en mångfald av män­niskor möjlighet påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Den medverkar till att utbildningsklyftor utjämnas,  att bildnings- och utbildningsnivån höjs och till att intresset för och delaktigheten i kulturlivet kan öka.

”Är det här intressant för er? Hur kan vi tillsammans vässa den här verksamheten i er kommun?” Det är utgångspunkten för dialogen när Bildningsförbundet Östergötlands och länets studieförbund och folkhögskolor besöker region och kommuner.

Som ett underlag för dialogen tar Bildningsförbundet Östergötland fram broschyrer som förtydligar folkbildningens uppdrag och roll och hur den kommer till uttryck i respektive kommun. Två versioner finns redan, för Norrköping och Kinda. Under våren kommer informationsbroschyrer för fler kommuner att framställas. 

På ett överskådligt, läsarvänligt och utmanande sätt beskrivs hur studieförbund och folkhögskolor vill axla ett ansvar för demokratin och för ett öppet och inkluderande samhälle. Broschyren visar vilka studieförbund och folkhögskolor som är verksamma i respektive kommun. Från dessa lyfts fyra exempel på kurser och satsningar och vilken betydelse de haft för människorna som tagit del av dem. Foldern ger också statistik över verksamheten i kommunen och hur den finansieras.

Materialet vänder sig till politiker, tjänstemän och alla som är intresserade av folkbildningen i sin kommun. 

– Vid besöken vi nu gör hos kommunerna inleder vi en diskussion om värdet för dem av samarbete med folkbildningen utifrån ”Demokratimålen” på broschyrens första sida. Är de här frågorna viktiga för er? Hur tror ni att Folkbildningen kan bidra? Vi frågar bl a om deras planer på att uppmärksamma ”Demokratin 100 år”. Vi vill vara delaktiga där, och  diskutera de komplexa samhällsfrågor som demokratin har att hantera idag, berättar Lasse Holmgren, från Bildningsförbundet Östergötland.

– Vi ser också till att de här diskussionerna hänger ihop med vårt arbete med Folkbildarforum, och med årets tema Klokhet och Kunskap. Det handlar ju om hur vi blir kloka och omdömesgilla som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle?

 

Här kan ni ladda ned foldrarna för Norrköping och Kinda.