Folkbildarforum

Arkiv för månad: mars 2020

Folkbildarforum 2020

Med den praktiska kunskapen i centrum

måndag 30 mars 2020

Med den praktiska kunskapen i centrum

Forskningsprojektet Kollektivets Fronesis undersöker den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt, till skillnad från individens enskilda kunskap. Jonna Lappalainen deltar i projektet och den 11 november föreläser hon på Folkbildarforum.

Jonna Lappalainen är docent i Den praktiska kunskapens teori och arbetar som lärare och forskare vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.

– Traditionellt har forskning och universitet ägnat sig åt att utveckla och undersöka teoretiska kunskaper, säger Jonna.

– Detta har lett till att vi idag ofta är ganska bra på att precisera och skilja på olika typer av teoretiska kunskaper. Det visar sig också i att yrken som kräver teoretiska och formella utbildningar ger högre status och bättre lön. 

Praktiska kunskaper har däremot traditionellt inte undersökts utifrån ett forskningsperspektiv. 

– Detta visar sig i att vi inte har lika lätt att tala om och beskriva våra praktiska kunskaper. Istället talar vi lite ospecificerat om vikten av erfarenhet. Men erfarenhet är inte samma sak som kunskap. Till exempel kan två olika sjuksköterskor med lika lång erfarenhet ha mycket olika praktiska kunskaper och dessutom variera mycket i hur de har tagit tillvara på sin erfarenhet och omsatt den i praktisk kunskap. Ett mål med forskning i Den praktiska kunskapens teori är att sätta ord på den praktiska kunskapen och ge en röst åt människor inom yrken som traditionellt betraktas som praktiska.

Du deltar i ett forskningsprojektet som heter Kollektivets Fronesis. Berätta!

– I detta projekt vill vi undersöka den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt. Vanligtvis undersöks kunskap som något en enskild individ har. Men när en organisation eller arbetsplats omstruktureras visar det sig ofta att tidigare fungerande arbetsorganisationer slås sönder och en massa praktisk kunskap försvinner. Detta är också ett exempel på något som är svårt att tala om eller beskriva för de som upplever denna förlust. 

– Vi börjar ganska grundligt med att undersöka hur kunskap kan visa sig eller förstås som kollektiv i olika yrkesgrupper. De två yrkesgrupper vi studerar i detta projekt är poliser och lärare.

Vad kommer du att föreläsa om på Folkbildarforum den 11 november?

– Då kommer jag tala dels om hur jag ser på praktisk kunskap och olika former av kollektiv praktisk kunskap.

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och undersöker hur vi blir kloka tillsammans, som individer och samhälle. Ett tema som känns alltmer viktigt när nu vi ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

 

Folkbildarforum 2020

Så hanterar vi den pågående krisen

fredag 27 mars 2020

Så hanterar vi den pågående krisen

“Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen”. Det skriver Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren här i en text som rör det exceptionella läge vi nu befinner oss i till följd av corona-virusets spridning. 

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och vill undersöka hur blir vi kloka, inlevelsefulla och omdömesgilla som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle? Hur hur får vi allt detta att betyda något, att engagera? 

Temat känns allt mer viktigt när vi nu ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

Folkbildningen och dess verksamheter, som i stor utsträckning bygger på mänskliga möten, påverkas. De organisationer vi representerar har kontakt med enskilda människor och grupper när inga andra har det. Många människor riskerar ökad ensamhet och isolering

Men jag är imponerad över hur förvånansvärt snabbt både folkhögskolor och studieförbund tycks kunna ställa om verksamheter via digitala och andra kreativa lösningar. Det får mig att tänka på hösten 2015 och visar på folkbildningens och hela civilsamhällets betydelse och förmåga att snabbt ställa om i ett knepigt och oväntat samhällsläge.

Inom Bildningsförbundet Östergötland har vi beslutat att alla interna och offentliga möten som vi har planerat arrangera under våren så långt det är möjligt ska genomföras, men att de tillsvidare genomförs digitalt.

Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen. Det är viktigt att människor kan lära sig tillsammans, ta del av samhällsinformation, utbyta tankar och erfarenheter kring hur vi som samhälle ska gå vidare och återhämta oss. Förhoppningsvis bättre rustade att ta itu med brister och orättvisor som än tydligare visar sig under en sådan här kris.

Sociala media svämmar nästan över av berättelser och initiativ där enskilda, grupper och organisationer ställer upp för varandra och för andra. Det känns fint. Kämpa på!

Lars Holmgren

Foto: Henrik Witt

Folkbildning

”Omdöme är viktigare än vetande”

fredag 06 mars 2020

”Omdöme är viktigare än vetande”

Varför behöver vi bildning och vad kan den bestå av? Det är frågor idéhistorikern Sverker Sörlin tar sig an i boken ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans”. I veckan föreläste han i Linköping, på inbjudan av Bildningsförbundet Östergötland. 

“Alla vet redan mycket. Varje människa är en skattkammare av erfarenheter och insikter. Vi vet bara alltför lite tillsammans.” Så skriver Sverker Sörlin i sin bok ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans”.

Boken har inspirerat temat för årets Folkbildarforum, ”Klokhet och kunskap”. Hur blir vi kloka, inlevelsefulla och omdömesgilla, som individer och medborgare och framförallt, hur blir vi det tillsammans, som samhälle?

Uppdraget att skriva en bok om bildning fick Sverker Sörlin att grubbla, berättade han. För vad skulle den innehålla? En uppräkning av saker man som vi bör känna till? 

– Det vore en uppräkning utan slut och en sådan saknar läsare.

Insikten om att det istället behövs en bok om varför vi behöver bildning, kom när han såg tv-serien ”The Crown”, där det skildras hur den unga drottning Elisabeth II inser att hon inte hänger med i alla samtal hon måste ha med statsmän och andra tänkare. Hon ber därför en av sina medarbetare att förse henne med en lärare. “I vilket ämne?”, frågar medarbetaren. “Allmänbildning”, svarar drottningen. När hennes lärare, professor Hogg, får höra hur hon har svårigheter i samtalen hennes position för med sig, säger han: “Så kan man inte leva”.

För att kunna delta i samtalet om vår tid finns det sådant vi behöver veta och förstå tillsammans. Vad vi behöver veta är sådant som växlar med tiden. Men det är inte enskilda specialistkunskaper som utgör bildning:

– Karaktär och omdöme är viktigare än vetande.

Bland sina inspirationskällor nämner Sverker Sörlin den brittiske filosofen Simon Blackburn, författaren till bl a ”Being Good”. Han talar om hur vi inte bara måste vårda vår fysiska miljö, utan även den etiska – hur vi förhåller oss till varann. Det handlar om att försvara samhället och ett sätt att göra det på är genom bildning.

Även  Tara Westover, är en inspirationskälla. I sin bok ”Allt jag fått lära mig”, berättar hon om sin uppväxt i en mormonfamilj med en pappa som väntar på domedagen och inte vill att barnen går i skolan, eller över huvud taget har med samhällets institutioner att göra. Förvandlingen börjar när hon så småningom ändå börjar studera.

– Vi behöver de kunskapsuppehållande institutionerna. Vi har universitetet, folkbildningen, merdierna etcetera. Men de kan göra mycket mer för att försvara samhället.

En intervju med Sverker Sörlin kommer i vårens nummer av vår tidning #FOFO.

 

Folkbildarforum 2020

Anna Lindman återvänder till Folkbildarforum

tisdag 03 mars 2020

Anna Lindman återvänder till Folkbildarforum

Journalisten, programledaren och författaren Anna Lindman återvänder som moderator för Folkbildarforum i höst. 

Årets Folkbildarforum äger rum den 11 november och under året presenterar vi löpande konferensens talare och seminariedeltagare här i bloggen. Nu är det klart att förra årets uppskattade moderator Anna Lindman, leder Folkbildarforum även 2020, med temat Klokhet och kunskap.

– Jag tycker att temat sätter fingret på något otroligt viktigt i vår tid. Aldrig har vi haft tillgång till så mycket kunskap, på allt vi undrar finns ett svar bara ett klick bort. Men hur hanterar vi all den information som når oss och hur hanterar vi när uppgifterna är motstridiga, när vi inte vet om de är sanna, eller när vi anar att avsändaren vill manipulera oss? Om klokhet, vishet talar vi sällan. Kanske passar begreppen inte in i en tid då allt ska gå fort, då åsiktspositionering och polarisering skymmer sikten. Det blir blir svårt att tänka klart, svårt att låta känslor och kunskap bottna. Vi behöver odla vår klokskap, i samtal, reflektion och eftertanke, med andra och i oss själva. Att låta hela denna viktiga mötesplats som är Folkbildarforum präglas av detta känns så klokt! Jag älskar när människor söker fördjupning och orkar stanna upp för att brottas med grundläggande föreställningar, det känns väldigt inspirerande att få vara en del av detta i och med årets Folkbildarforum.

Folkbildarforum 2019 hade  temat Tillit, Trovärdighet, Transparens och konferensen gästades av bl a filosofen Jonna Bornemark och Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission. Dessutom hölls ett panelsamtal om samtalsaktivism som ställde frågan om vi verkligen måste samtala med alla om allting i alla forum.

– Förra året var en spännande upplevelse, jag tvekade inte en sekund när jag fick frågan att moderera Folkbildarforum igen. Nivån på föreläsningarna var så hög, där fanns en spännvidd mellan aktualitet och fördjupning, starka känslor och eftertanke som kändes otroligt lyxig. Att man kan få allt det på en dag! Jag bar med mig känslan av att det under allt polariserat larm finns en urkraft i folkbildningen, en kraft som mer verkar i det tysta men som gör skillnad på riktigt.

Foto: Henrik Witt