Folkbildarforum

Arkiv för månad: maj 2020

Diverse

Att förstå Generation Z

måndag 25 maj 2020

Att förstå Generation Z

Generation Z beskrivs ofta som digitala infödingar, eftersom de aldrig levt i en värld utan internet. De är uppvuxna med klimat- och terroristhot och i takt med att de tar över kommer deras världsbild att påverka oss. Att förstå generation Z är därför viktigt, inte minst för folkbildningen. 

Torsdagen den 11 juni föreläser Rikard Molander från Kairos Future om Generation Z, den unga generation som är född från mitten av 1990-talet till mitten av 00-talet. De är generationen som aldrig levt utan internet, men som vuxit upp i en värld präglad av terrorattackerna den 11 september 2001 och klimatkrisens genombrott.

Inom en inte alltför avlägsen framtid tar de över och redan nu påverkar deras världsbild vår vardag. Att förstå hur Generation Z tänker och fungerar är därför viktigt för alla organisationer, inte minst folkbildningens.

Denna föreläsning genomförs digitalt från Linköping Konsert & Kongress och vänder sig i första hand till medarbetare och förtroendevalda inom Bildningsförbundet Östergötlands medlemsorganisationer, dvs länets folkhögskolor och studieförbund.

Mer om programmet och hur du anmäler dig hittar du här.

Sista anmälningsdag 8/6.

Folkbildarforum 2020

Så styrs vi av implicita fördomar

måndag 18 maj 2020

Så styrs vi av implicita fördomar

Vi vill tro att vi är fördomsfria, ändå visar forskning att vi undermedvetet bär på attityder som påverkar våra beslut och handlingar. Katharina Berndt Rasmussen är fil dr i filosofi och forskar om implicita fördomar, diskriminering och sociala normer. I höst kommer hon till Folkbildarforum.

Hur ska vi som individer, kollektiv och samhälle hantera våra fördomar? Det är en minst sagt viktig frågeställning i förhållande till Folkbildarforums tema för 2020, Klokhet & Kunskap. Utan förförståelse och antaganden kan vi inte ta till oss något och inte heller utveckla ny kunskap. Och förförståelse innehåller även fördomar. 

Attityder och stereotyper som påverkar våra beslut och vårt handlande utan att vi är medvetna om dem kallas för implicit bias. Vi kan själva, på en rak fråga, svara att vi inte hyser rasistiska eller sexistiska värderingar, men ändå omedvetet agera utifrån sådana inre föreställningar. 

Katharina Berndt Rasmussen är fil dr i Filosofi och forskar på Institutet för framtidsstudier. Där är hon bland annat involverad i forskningstemat “Diskriminering, sexism och rasism”, som undersöker vilken roll implicita attityder och föreställningar spelar för vårt tänkande och handlande. ”Kan handlingar utifrån implicita attityder och föreställningar överhuvudtaget förstås som diskriminering? Kan vi hållas moraliskt ansvariga för våra implicita attityder och föreställningar, eller för våra handlingar grundade i dessa? Vad (om något) får och bör vi göra åt dessa handlingar och deras grunder?”

Den 11 november deltar Katharina Berndt Rasmussen i Folkbildarforum för att prata om dessa frågor.

Här kan du höra henne i ett samtal kring dessa frågor i ett avsnitt av Filosofiska rummet i P1 från tidigare i våras.

Bild överst: John Hain/Pixabay

Diverse

Samarbeta eller isolera?

måndag 11 maj 2020

Samarbeta eller isolera?

Vad har populistiska högerradikala partier för betydelse vid regeringsbildningar i Europa? Och vad händer med partierna när de hamnar i regeringsställning? Ann-Cathrine Jungar är statsvetare vid Södertörns högskola och leder forskningsprojektet ”From the margins to the mainstream: PRR parties and government formation in Europe”. 

I samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte gav hon en intressant föreläsning via Zoom i ämnet, som utmynnade i en översikt av utvecklingen i Norden och vad vi kanske har att vänta i Sverige.

Ann-Cathrine Jungar började med att diskutera populism-begreppet, som kommer med negativa associationer om att lova mer än man kan leverera.

Men populistiska partier är, enligt den nederländske statsvetaren Cas Muddes definition, partier som vilar på en ideologi som uppfattar samhället som två homogena och sinsemellan antagonistiska grupper: det rena folket och den korrupta eliten. Populisterna vill att all makt ska ligga hos folket och är kritisk mot att man överför beslutskompetenser till andra organ som inte kan utkrävas demokratiskt ansvar, såsom EU, oberoende centralbank eller starka författningsdomstolar. Populismen ser nationen och gemenskapen som hotad och lovar förändring. 

Idag är populismen framgångsrik i kombination med nationalism, auktorianism och värdekonservatism och de här framgångarna har förändrat våra partisystem. Den tidigare socio-ekonomiska dimensionen, som särskiljde partier åt genom frågor om skatter, reglerad eller ickereglerad marknad etc, har fått minskad betydelse. Istället är den nya konfliktlinjen – ofta kallad GAL-TAN – sociokulturell. Det handlar om en spänning mellan liberala och auktoritära värden. 

Hade det, som tidigare, varit den socioekonomiska konfliktlinjen som var avgörande, så hade alliansen i Sverige kunnat bilda regering med SD efter valet 2018. Men det var istället den sociokulturella dimensionen som spelade roll för att alliansen sprack och vi fick en minoritetsregering. 

Den nya konfliktlinjen har spelat roll i många europeiska länder och den gamla mitten har krympt. Konservativa och socialdemokrater har förlorat väljare till högerradikala partier, som har en strategisk position på socioekonomiska dimensionen. 

Ann-Cathrine Jungar gick vidare med att tala om hur de högerradikala partiernas effekter på regeringsbildningar ser ut i olika länder. Ibland sitter partierna i regeringsställning, ibland är de stödpartier. I vissa länder har man istället antagit en isoleringsstrategi. Man anser dem inte vara tillräckligt demokratiskt legitima för att samarbeta med. Man regerar, som i Sverige och Tyskland, då hellre över blockgränser.

Med isolering begränsar man partiernas inflytande över politiken, men den hindrar dem inte från att fortsätta växa.

När de sitter i regeringsställning, som i Norge, Finland, Österrike och Italien , så har de haft inflytande över sådant som migration, integration och kulturfrågor (public service t ex). Men en svårighet kan vara att tidigare ha kritiserat etablissemanget och sedan själv bli en del av det. Man samarbetar ju plötsligt med dem man kritiserat. 

När blir då högerradikala partier aktuella som regeringspartier? När de sitter på nyckeln till att ge majoritet, menade Ann-Cathrine Jungar. När konservativa och kristdemokratiska partier tröttnat på att sitta i opposition, är det den enda möjligheten. Ska man jobba blocköverskridande får man ju kompromissa mer på den socioekonomiska dimensionen än  om man sätter sig i regering med de högerradikala.

För de högerradikala partierna kan det dock kan vara lättare att sitta i opposition.

När Sannfinländarna satte sig i regering 2015 fick man kompromissa i alla sina viktigaste frågor och halverade ganska snabbt sitt stöd. Partiet splittrades i en nationalistisk fraktion och de gamla Sannfländarna och är idag åter i opposition.

Norska Fremskrittspartiet satt i regeringen från 2013 till januari i år. Partimedlemmarna tyckte att de fick kompromissa för mycket och lämnade till slut regeringen 

I Danmark har Dansk Folkeparti haft stort inflytande över dansk integrationspolitik. Partiet tappade över hälften av sina röster i valet 2019, när de fick mer radikala utmanare från höger. Men i Danmark har å andra sidan övriga partier anammat Dansk Folkepartis idéer.

I Sverige har Sverigedemokraterna hållits isolerade efter valet 2018, men deras mer restriktiva invandringspolitik har påverkat flera andra partier. Kristdemokraterna och Moderaterna har öppnat dörren för samarbetsområden som rör bl a invandring och brottsbekämpning. 

Sverige såg länge ut att vara unikt i att inte ha ett högerradikalt parti i regeringsställning, men kanske är den svenska exceptionalismen på väg mot vägs ände? avslutade Ann-Cathrine Jungar.

För Bildningsförbundet och dess medlemmar var föreläsningen del i arbetet med att planera för vårt gemensamma arbete fram till valet 2022. En period där mycket kan stå på spel för samhällsklimatet, demokratin och folkbildningen. Vilket landskap har folkbildningen att röra sig i och försöka påverka de närmaste åren?

#FOFO, Folkbildarforum 2020

Nytt nummer av #FOFO!

torsdag 07 maj 2020

Nytt nummer av #FOFO!

Vårnumret av #FOFO är här och ger fördjupande läsning på temat Klokhet & kunskap. Tidningen finns att läsa på nätet men du är också välkommen att beställa ditt eget exemplar.

I årets första nummer av #FOFO belyser vi Folkbildarforums tema 2020, Klokhet & kunskap, ur olika vinklar.

Sverker Sörlin som skrivit boken Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans, intervjuas om vad bildning egentligen är. Han reflekterar också över hur gemensam kunskap nu växer fram under coronakrisen.

Mediestrategen Brit Stakston skriver om hur pandemin kommer med hot mot demokratier, men hur den också är en chans till nystart. Poeten, författaren och föreläsaren Bob Hansson skriver om hur samarbete är nyckeln till framgång och statsvetaren Katarina Barrling resonerar kring generositetsprincipen, som handlar om att tolka och förstå texter och argument med en välvillig inställning istället för tvärtom, vilket blivit en slags strategi i dagens debattklimat.

Vi har också intervjuat Charbel Gabro, prisbelönt talare som föreläser om integration, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, som oroas över människans naiva tro att hon är oövervinnlig.

Dessutom tar vi en titt på hur folkbildningen i Östergötland ställt om till digitala verksamheter under våren och tipsar om läsvärda böcker mm.

Läs tidningen online eller beställ ett fysiskt exemplar här.

 

Folkbildarforum 2020

Bob Hansson till Folkbildarforum

måndag 04 maj 2020

Bob Hansson till Folkbildarforum

Han har skrivit en rad diktsamlingar och romaner, medverkar regelbundet i olika P1-program och är just nu tv-aktuell med föreställningen “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt”. Vi är glada att presentera Bob Hansson som talare vid höstens Folkbildarforum. 

Bob Hansson turnerade i Sverige med “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt” under 2018 och 2019. Men hans tankar om snällhet utvecklas även i boken Tankar för dagen – manual för ett snällare liv, som i sin tur bygger på hans mångåriga medverkan i P1:s “Tankar för dagen”.

Snällhet är också temat i det första specialprogrammet med titeln “Bob Hansson om livet”, som sändes i P1 den 10 april. “Forskning visar att det är när vi känner oss trygga och säkra och tydligt välkomna som våra hjärnor fungerar som bäst”, säger han i programmet och berättar om en studie av den amerikanska flottans specialförband Navy seals. Resultaten från studien visade att de befäl vars ledarskap bygger på empati och inspiration, hade grupper som presterade långt bättre än de som hade befäl som var mer auktoritära. Det militära ledarskapet är inte effektivt ens i militären.

Så om vår snällhet faktiskt får andra människor att fungera bättre, varför är snällhet inte en egenskap med högre status?

– Det där tror jag är en myt, säger Bob Hansson över telefon, hemmajobbandes med fågelkvitter i bakgrunden.

– I praktiken är det högstatus att vara snäll. Maktforskning visar att det är de som är empatiska och snälla som får makt. De som inte är snälla hamnar i samhällets utkant.

Att vi får för oss att snällhet inte betyder något, hänger nog samman med att vi har minnen av att vi varit snälla men inte fått något tillbaka. 

– Man känner att man blivit lurad. Men då förväxlar man snällhet med byteshandel. Och när vi varit snälla så har det faktiskt kommit nåt positivt av det – en relation har stärkts, ett förtroende har fördjupats.

Du säger att snälla får makt, men det sägs ju att chefer och ledare inte sällan är psykopater?

– Det som sker när man får makt är att empatin minskar. Det går jättesnabbt. Man har gjort experiment där man triggar människors maktkänsla, för att sedan göra ett empatitest. På bara några minuter har man blivit sämre på att sätta sig i någon annans situation. Det är något neurologiskt som händer.

Nu är det otrygga tider – men många vittnar om ett varmare samhällsklimat. Tror du det kan leda till en bestående ändring?

– Jag tror tyvärr att det går tillbaka ganska fort. Alla sänker tempot just nu och verkar må bra av det. Jag också. Det känns som ett normalare tempo än det vi var i för två månader sen. Tidigare har jag hela tiden tänkt att jag behöver göra mer karriär, få fler uppdrag – att det kommer att få mig att må bättre. Men jag har fått en tankeställare: jag borde kanske ha som målsättning att få färre uppdrag? 

– Men vi formas av marknadskrafter som åter kommer att ta kommando över vår livsstil. Vi lever i ett tempo som inte gynnar oss men det är ingen slump att vi hamnade i det tempot. Det finns en stark berättelse om att mer är bättre. Just nu visar det sig att det människor längtar efter är inte att renovera sitt kök ännu en gång innan de dör, de längtar efter att träffa sina nära och kära ännu en gång innan de dör. Men om ett halvår är de tillbaka och jobbar så mycket de kan för att kunna renovera köket så att folk kan säga “vad bra det går, vilket fint kök du har”. Tänk om man istället sa “ditt kök har inte renoverats på flera år – grattis! Det måste ju betyda att du jobbar mindre!”

Om sex månader kommer du till Folkbildarforum. Vet du redan nu vad du ska prata om?

– Nej. Jag vill inte stå där och säga saker jag tänkte ut ett halvår innan. Det blir sådant som är viktigt för konferensen då i det läget. Men det kommer nog att handla om samarbete och om hur snällhet premierar effektivitet.

Här kan du se föreställningen “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt” på SVT Play.

Bob Hansson medverkar även i vårnumret av vår tidning #FOFO, som kommer i dagarna.

Christel Valsinger