Folkbildarforum

Sökresultat för "per molander"

Folkbildarforum 2019

Per Molander kommer till Folkbildarforum

måndag 19 augusti 2019

Per Molander kommer till Folkbildarforum

Nu är programmet för årets Folkbildarforum klart, med föreläsningar och samtal kring temat Tilit, Trovärdighet, Transparens. Till och med den 26 augusti kan du anmäla dig till Folkbildarforum till rabatterat pris. 

Sedan tidigare är det klart att Jonna Bornemark, Brit Stakston, Carl Heath och Navid Modiri håller föreläsningar. Modiri och Stakston ingår också i samtalspanelen ”Samtal om samtal” tillsammans med Stina Oscarson och Vidar Aronsson. 

Till föreläsarna lägger vi nu även till Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission. Molander har arbetat åt bl a Världsbanken och OECD, var huvudsekreterare i katastrofkommissionen om tsunamin 2005 och har skrivit ett flertal böcker om politik och filosofi, såsom ”Ojämlikhetens anatomi” och ”Condorcets misstag”.  Enligt Per är varken materiell jämlikhet eller demokrati samhälleliga tillstånd som står av egen kraft. Tvärtom är de instabila; de måste ständigt underhållas och försvaras för att inte vittra. Materiell ojämlikhet som inte aktivt motverkas med politiska ingrepp tenderar att växa av sig själv. Demokratin, som kan definieras som politisk jämlikhet, löper samma risk. Per är också en stark kritiker av New Public Management, och menar att styrning av offentliga verksamheter inte bör grundas på en förvaltningsfilosofi som i så liten grad förmår problematisera skillnader mellan privat näringslivsverksamhet och det offentliga.

Per Molander kommer i sin föreläsning att fokusera på den stora tilliten i samhället, vad som påverkar den och vad den i sin tur påverkar.

Mer om årets program hittar du här. Vi fortsätter att presentera föreläsarna och eftermiddagssessionerna här i bloggen under hösten.

Anmäler du dig till konferensen senast den 26 augusti får du 20% rabatt på anmälningsavgiften. Anmäl dig här!

Foto: Sofia Runarsdotter

Folkbildarforum 2020

Anna Lindman återvänder till Folkbildarforum

tisdag 03 mars 2020

Anna Lindman återvänder till Folkbildarforum

Journalisten, programledaren och författaren Anna Lindman återvänder som moderator för Folkbildarforum i höst. 

Årets Folkbildarforum äger rum den 11 november och under året presenterar vi löpande konferensens talare och seminariedeltagare här i bloggen. Nu är det klart att förra årets uppskattade moderator Anna Lindman, leder Folkbildarforum även 2020, med temat Klokhet och kunskap.

– Jag tycker att temat sätter fingret på något otroligt viktigt i vår tid. Aldrig har vi haft tillgång till så mycket kunskap, på allt vi undrar finns ett svar bara ett klick bort. Men hur hanterar vi all den information som når oss och hur hanterar vi när uppgifterna är motstridiga, när vi inte vet om de är sanna, eller när vi anar att avsändaren vill manipulera oss? Om klokhet, vishet talar vi sällan. Kanske passar begreppen inte in i en tid då allt ska gå fort, då åsiktspositionering och polarisering skymmer sikten. Det blir blir svårt att tänka klart, svårt att låta känslor och kunskap bottna. Vi behöver odla vår klokskap, i samtal, reflektion och eftertanke, med andra och i oss själva. Att låta hela denna viktiga mötesplats som är Folkbildarforum präglas av detta känns så klokt! Jag älskar när människor söker fördjupning och orkar stanna upp för att brottas med grundläggande föreställningar, det känns väldigt inspirerande att få vara en del av detta i och med årets Folkbildarforum.

Folkbildarforum 2019 hade  temat Tillit, Trovärdighet, Transparens och konferensen gästades av bl a filosofen Jonna Bornemark och Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission. Dessutom hölls ett panelsamtal om samtalsaktivism som ställde frågan om vi verkligen måste samtala med alla om allting i alla forum.

– Förra året var en spännande upplevelse, jag tvekade inte en sekund när jag fick frågan att moderera Folkbildarforum igen. Nivån på föreläsningarna var så hög, där fanns en spännvidd mellan aktualitet och fördjupning, starka känslor och eftertanke som kändes otroligt lyxig. Att man kan få allt det på en dag! Jag bar med mig känslan av att det under allt polariserat larm finns en urkraft i folkbildningen, en kraft som mer verkar i det tysta men som gör skillnad på riktigt.

Foto: Henrik Witt

Folkbildarforum 2019

Årets konferens!

måndag 25 november 2019

Årets konferens!

Tillitens betydelse för samhällsekonomin. Samtalet möjligheter och begränsningar. Renässansfilosofernas bidrag till debatten om New Public Management. Det blev en tankeväckande dag när 2019 års upplaga av Folkbildarforum ägde rum.

Omkring 400 personer samlades i Linköping Konsert & Kongress den 20 november för årets upplaga av Folkbildarforum. På temat ”Tillit, trovärdighet, transparens” hölls föreläsningar, samtal och workshops under dagen, medan vi under kvällen fick lyssna till ordkonstnären och estradören Emil Jensen i en föreställning med titeln ”En mur är bara en bro på högkant”.

Efter en inledning av konferensens moderator Anna Lindman och Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren, föreläste Per Molander på temat ”Tillit som samhällsresurs”. Molander berättade om olika typer av tillit som finns i ett samhälle och pekade på jämlikhetens betydelse för hög generell tillit.

När Brit Stakston därefter tog över scenen fick vi höra berättelser från hennes arbete med reportageserien Verkliga Sverige, som drivs av reportagesajten Blankspot. Verkliga Sverige vill med inspiration från Selma Lagerlöfs ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”, göra nedslag på orter runt om i landet som vi sällan hör historier ifrån. Målet är att skildra Sverige idag och möta människor i deras vardag.

Möten var också utgångspunkten för Navid Modiris föreläsning ”Samtal för förståelse”, där han tryckte på vikten av att lyssna för att förstå, även när åsikten som uttrycks inte stämmer med den egna.

Samtalstemat fortsatte därefter i paneldebatten ”Samtal om samtal”, där Navid Modiri och Brit Stakston fick sällskap av Vidar Aronsson från NBV och Stina Oscarson, teaterregissör och samhällsdebattör. Anna Lindman som ledde samtalet började med att fråga Navid Modiri vad han vill att samtalen i hans podd ”Hur kan vi?” ska leda till? ”Jag har inget slutmål”, svarade Navid. ”Jag kan inte veta vart det tar vägen. Det är upp till lyssnaren att göra sin tolkning. Jag vill bidra till ökad förståelse.”

Likt Navid Modiri har Stina Oscarson fått kritik för att föra offentliga samtal med människor med extrema åsikter. Det är att normalisera extrema åsikter menar vissa. ”Men jag vill normalisera människor inte åsikter”, sa Oscarson.

Brit Stakston ifrågasatte varför så många samtal måste föras på arenor och live-streamas. ”Åsikter växer sig alltid farligare i slutna rum”, replikerade Stina Oscarson.

Vidar Aronsson tog upp studiecirkeln som ett motexempel på livestreamade samtal i sociala medier-eran. ”Det är inte folkbildningens uppdrag att ge personer en plattform för sina extrema åsikter. Det handlar om frågorna – de måste få plats”.

Efter lunchen fortsatte temat om offentliga samtal på den digitala arenan. Carl Heath, som leder den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet, redde ut begreppen desinformation och fake news och kom in på hur hot och hat på nätet påverkar demokratin. En av fem personer går inte in och engagerar sig i ett kommentarsfält på grund av rädsla. Var fjärde journalist har upplevt hot och hat och en tredjedel av alla riksdagledamöter uppger att de utsatts för hot, hat och trakasserier. ”Det här är en utmaning för det demokratiska samtalet.”

Under eftermiddagen hölls parallella sessioner där det gick att välja mellan olika workshops, samtal och föreläsningar (se program).

Konferensens sista föreläsning hölls av filosofen Jonna Bornemark, som i sin bok ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas herravälde” är starkt kritisk mot införandet av New Public Management i offentliga verksamheter.  ”Förvaltningen har vuxit medan kärnverksamheten krymper, det visar entydiga siffror under 2000-talet”. Vår syn på kunskap är att den produceras på universitet och sedan ska omsättas till manualer för personal, menar Jonna Bornemark. Mer och mer kunskap produceras och till slut krävs övermanualer som förklarar hur manualerna ska läsas. ”Tänker vi att all kunskap ska finnas i ord och manualer så tar det inte slut! ” 

Eftersom vi idag saknar begrepp för att tala om det vi inte vet, har Jonna Bornemark vänt sig till renässansfilosoferna. Nicolaus Cusanus, som levde i Italien på 1400-talet, ger oss begreppet ”intellectus”, som är den mänskliga förmågan att stå i relation till horisonter av icke-vetande. Hur mycket kunskap vi än tillskansar oss så finns det sådant vi inte vet – horisonten flyttar sig alltid. Men vi kan använda vår förmåga att hantera vad vi ska lägga vår tid och energi på och hur.

Konferensdagen avslutades med en kvällsföreställning där artisten och ordkonstnären Emil Jensen bjöd på dikter och sånger från sin tidigare produktion tillsammans med Hanna Ekström och Anna Dager på fiol och cello, allt med ett särskilt öga vänt mot folkbildningen.

Fotograf Henrik Witt fångade konferensdagen i bilder.

 

Bertil Jedeskog delar ut namnbrickor vid registreringen.
Mingel!
Moderator Anna Lindman och Lars Holmgren från Bildningsförbundet Östergötland.
Vad påverkar tilliten i samhället?
Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission.
Brit Stakston, digital mediestrateg och VD för reportagesajten Blankspot.
Fika!
500 mil med Christel Valsinger och Anna Charlotta Gunnarson.
Navid Modiri, kommunikatör och samtalsaktivist.
Navid Modiri, Brit Stakston, Vidar Aronsson (ordförande NBV) och Stina Oscarson (teaterregissör, debattör mm) i ”Samtal om samtal”.
Lunch!
Carl Heath, Särskild Utredare för att leda den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet.
Andrea Rodriguez, distriktschef Studiefrämjandet Västerbotten, under sessionen ”Vadå transparens – På riktigt eller tom retorik?”
Anna Charlotta Gunnarson intervjuas av Mattias Ahlén om sin bok ”Kvinnorna som formade pophistorien”.
Stina Oscarson under eftermiddagssessionen med titeln ”Kulturens roll i en sönderfallande demokrati – eller nyttan av ett fågelbo med blommande fingrar”.

 

Sira Jokinen Lisse och Världens Mammor höll i en av eftermiddagssessionerna och berättade om projektets nya ledarskapsutbildning.
Jonna Bornemark, filosof, höll föreläsningen ”Gör upp med pedanternas världsherravälde”…
…och tog hjälp av renässansfilosofen Cusanus begrepp intellectus och ratio.
Kvällsföreställning med Emil Jensen: ”En mur är bara en bro på högkant”

Folkbildarforum 2019

Tankar om samtal och bildning

tisdag 19 november 2019

Tankar om samtal och bildning

Om bara en dag samlas vi åter till Folkbildarforum i Linköping Konsert & Kongress. En fullspäckad dag på temat ”Tillit, trovärdighet, transparens” väntar. ”Så mycket klokskap på en och samma plats”, skriver konferensens moderator Anna Lindman här i en välkomsthälsning.

Per Molander inleder med en föreläsning om ”tillit som samhällsresurs” och artisten Emil Jensen avslutar med en föreställning som knyter an till folkbildningen. Däremellan tar vi del av en mängd tankar om vad ”tillit, trovärdighet och transparens” faktiskt innebär.

Moderator Anna Lindman guidar genom dagen och vi bad henne sammanfatta några tankar inför konferensen. Såhär skriver hon:

”Nu är det snart dags! Sitter i mitt kök och filar på manus och läser om alla fantastiska föredragshållare vi ska få möta på onsdag. En sådan ynnest att få ta del av så mycket klokskap på en och samma plats! ’Leve Folkbildningen’ får en lust att utbrista och plötsligt känns novembermörkret därutanför köksfönstret inte så tungt.

Jag funderar mycket på ordet tillit just nu, vad som krävs för att våga känna tillit. Jag skriver våga, för visst handlar det om det? Det är så lätt att bli desillusionerad. Makthavare som sviker, politiker som ljuger, känslan av att allt blir värre och värre. Hur ska vi våga tro på varandra och på framtiden? Vi säger ju ofta att vi måste mötas, att vi måste samtala, att det är i mötet mellan människor som tillit byggs. Jag ser fram emot att få pilla i det där med samtalet på onsdag. På vilket sätt är samtalet vägen framåt, med vilka ska vi samtala, hur ska vi i vår vardag kunna möta människor med åsikter som skrämmer oss och gör oss arga?

Jag längtar efter svar och jag längtar efter att vi ska få mötas! Tänk, på onsdag har vi en hel dag till både eftertanke och konkreta kunskaper. Vi ses på Folkbildarforum!”

Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren påbörjade arbetet med tema och talare till årets konferens för ganska exakt ett år sedan och är just nu upptagen med de sista förberedelserna. Han hälsar:

”Roligt att det kommer så många till Folkbildarforum i år igen, runt 400 personer. Läste just ett så fint citat av Gösta Vestlund, som var med oss andligen och på film förra året.
’…i bildning ingår alltid ett visst mått av insikt, inlevelse och insats. Insikt för att förstå sig själv och samhället. Inlevelse för att kunna möta olika social behov och insats för att ta ansvar som individ och medborgare. Djupast sett är det en fråga om relationer, om förmågan att på allvar värdesätta andra människor…Möjligen är svaret så här enkelt: Bildad är den som inte kränker en annan människa’
För två år sedan satte vi upp föreställningen ’Vi släcker mörkret’ under Folkbildarforum. Det arbetet har vi många anledningar att fortsätta med. Även om ljuset precis inte segrat, så har mörkret inte heller gjort det.”

Till programmet för Folkbildarforum 2019

#FOFO

Pinfärskt nummer av #FOFO är här!

torsdag 17 oktober 2019

Pinfärskt nummer av #FOFO är här!

Höstens nummer av #FOFO knyter an till Folkbildarforums tema för 2019 – Tillit, trovärdighet, transparens. Till exempel skriver författaren till boken ”Blåsningen”, Inga-Lisa Sangregorio, om hur det nya pensionssystemet påverkat tilliten till välfärdssamhället. 

I årets andra nummer av #FOFO intervjuas också Per Molander om hur New Public Management-modeller egentligen fungerar i offentlig verksamhet – blev de så effektiva som det var tänkt? Molander har tittat närmare på skolan, sjukvården och socialförsäkringsområdet i en ESO-rapport som heter ”Dags för omprövning” (ESO = expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). Han kommer också till Folkbildarforum och föreläser den 20 november.

Vi har också intervjuat Lina Rahm, som har forskat kring förhållandet mellan folkbildning och digitalisering, och Andrea Rodriguez, distriktschef för Studiefrämjandet Västerbotten, om transparens inom folkbildningen.

Bernt Gustavsson, professor i pedagogik, funderar över samtalets roll inom folkbildningen och Henrik Nordvall, professor i vuxenpedagogik, skriver om folkbildningens relation till det formella politiska systemet och partierna.

Detta och mycket mer i #FOFO nr 2 som du hittar här. Du kan också beställa en kostnadsfri tidning här.

Programmet till Folkbildarforum finns här.

 

Diverse

Generation i jakt på trygghet

tisdag 16 juni 2020

Generation i jakt på trygghet

Hur kan folkbildningen bättre nå och förstå Generation Z? Och vad kan folkbildningen lära sig av den?  Rikard Molander från Kairos Future berättade i en spännande föreläsning om generationen som varit digital sedan födseln, men som också präglats av en uppväxt fylld av kriser.

Generation Z. Zoomers. iGeneration. Doomers. Unga födda mellan 1995 och 2005 har fått många smeknamn. Namnen anspelar dels på att de präglats av kriser (11 september-attentaten, finanskrisen, backlashen på den arabiska våren, klimatkrisen) men också på att de är den första generationen som är bofast i den digitala eran. De har aldrig levt utan internet, utan ser det digitala och analoga som samma värld. 

Under rubriken “Generation Z och framtiden” berättade Rikard Molander från Kairos Future mer ingående om hur Gen Z:s världsbild påverkar oss alla. Föreläsningen hölls digitalt den 11 juni och arrangerades av Bildningsförbundet Östergötland. Ett 100-tal deltagare som arbetar inom folkbildningen inom länet, lyssnade och diskuterade sedan gruppvis i chattrum. 

Kairos Future har ägnat nästan 30 år åt att studera nya generationer med hjälp av bl a medieanalys, intervjuer och enkätundersökningar. Företaget arbetar efter en ekonomisk teori och modell som delar in tidsperioder i årstider. Enligt modellen kommer en tid av kris (vinter) att följas av en period av välståndsbyggande (vår), då nya idéer och institutioner växer fram. Efter Andra världskriget (vinter) bildades t ex  FN, EU (EG) och WHO (vår).  Tilltron till institutionernas förmåga började dock så småningom att naggas i kanten. Under 80-talet tog marknadslösningar och liberala förhållningssätt över (höst). 00-talet dominerades sedan av kriget mot terrorismen, finanskrisen och klimatkrisen (vinter).

Med cykler på ungefär 20 år skulle vi alltså nu kunna vara framme vid det som ska bli en ny vår, då nya idéer och institutioner ska formas. Och eftersom det är Generation Z som kommer att gå längst fram i detta etablerande, behöver vi alla fördjupa vår förståelse för dem.

Så, hur tänker de?

Om Generation X (1965-1980) var den digitala världens pionjärer och Generation Y (1981-1995) dess nybyggare, så är Generation Z alltså den första bofasta generationen i det nya landet. De ser inte Internet som något nytt och oreglerat, utan vill bygga något som fungerar. De vill ha regler på nätet men de gör också en skillnad på hur man kan agera på olika plattformar. På Facebook är man t ex representativ, på Snapchat får man tramsa och på Instagram har man ofta två konton, ett “finstagram” som är öppet för alla och ett privat konto. 

Youtube används dagligen av 79% av de unga mellan 12 och 15 år och 64% av 16-25-åringarna. Video ses som tydligt, praktiskt och visuellt och det är också så man gärna lär sig. Praktisk kunskap värderas högt och man är van att söka den själv för ett särskilt syfte. 

Kunskap når man också via gaming och även om en majoritet av de som spelar är killar, är de flesta vana vid spelvärlden. Det är en plats att träffa folk på och man lär av varandra.

Kairos Futures uppfattning är vidare att Gen Z gillar duktiga ledare, som står för det de tycker. Ledarrollen är ett så stort ansvar att få själva vågar ta den. Men de som gör det blir hjältar. Drömmen för de flesta är istället ett bra jobb, fint boende och att få barn. Att bli rik, känd och berömd är inte särskilt viktigt. Trygghet väger tyngre.

Samtidigt är Generation Z  en generation med mycket ångest. 73% har upplevt ångest, enligt Enligt Kairos Futures enkät, vilket är en tredubbling på 20 år. Mycket ångest kommer av jämförelsen med andra och på att nätet erbjuder stenhård konkurrens. I skolan känner man prestationskrav och missar man ett prov är känslan att “det är kört”. Perfektionism är generationens största fiende och för utbildningsväsendet är det en uppgift att ge den självförtroende.

Till skillnad från tidigare generationer hanterar man inte ångesten med “sex, drugs and rock’n’roll” heller. Moralen har gjort comeback och när man ombeds ranka beteenden som är omoraliska så kommer otrohet, att låta sina barn bete sig som de vill, att marknadsföra onyttigheter och ta kort utan samtycke före beteenden som t ex är skadliga för klimatet. Mellanmänskliga relationer är viktiga. Inte minst i en teknikstyrd värld.

I efterföljande diskussioner togs sedan flera utmaningar för folkbildningen i relation till Gen Z upp. En frågeställning som kom upp var hur en generation som föredrar tydligt ledarskap ska vara lockad av folkbildningens demokratiska villkor där lärandet sker mellan deltagarna? En annan rörde Generation Z:s förmåga till snabb organisation i digitala kanaler och hur den kan komma till användning eller inspirera. 

För den som vill lära sig mer om Generation Z finns podden Framtidsstudion med Rikard Molander här.