Folkbildarforum

Sökresultat för "stakston"

Folkbildarforum 2019

”Kulturens roll i en sönderfallande demokrati”

fredag 25 oktober 2019

”Kulturens roll i en sönderfallande demokrati”

Tillit, trovärdighet och transparens kräver strukturer och principer för att upprätthållas. Och principerna måste värnas även när det inte gynnar oss själva. Det menar Stina Oscarson, som kommer till Folkbildarforum för att både föreläsa och delta i panelen ”Samtal om samtal”.

Stina Oscarson är dramatiker, regissör och fri skribent. Hon har på uppdrag av Svenska Dagbladet gjort samtalsserien ”Den polariserade debatten” där hon intervjuat personer som anses kontroversiella i den svenska debatten, med ambitionen att försöka förstå hur de resonerar, utan att själv ge avkall på egna värderingar. 

Stina Oscarson ledde skuggutredningen av  kulturpolitiken 2008/2009, som var ett alternativ till den statliga kulturpolitiska utredningen. Hon är ofta aktiv i den svenska samhällsdebatten och förra året gav hon tillsammans med serietecknaren Sara Granér ut boken ”Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?”

Under Folkbildarforum kommer Stina Oscarson att delta i panelen ”Samtal om samtal” tillsammans med Brit Stakston, Navid Modiri och Vidar Aronsson.Hon kommer också att hålla en föreläsning med namnet ”Kulturens roll i en sönderfallande demokrati – eller nyttan av ett fågelbo av blommande fingrar”.

Vad kommer din föreläsning att handla om?

– Miró skrev en gång: ”En konstnär är enligt min uppfattning den som när alla andra är tysta höjer sin röst och säger sin mening och som är förpliktigad att säga något som inte saknar innehåll och som täcker ett samhälleligt behov.” Jag försöker leva efter det vilket kommer att prägla mitt anförande.

Du skrev i en debattartikel i DN för tre år sedan  att det inte är kulturens roll att lösa politiska problem. Att konst och kultur inte har något annat syfte än sig själv. Varför tror du att vi har så svårt att se konstens värde, utan att koppla den till politik?

– Det finns flera orsaker. Dels beror det på att vi i framväxten av vårt moderna välfärdssamhälle omvandlat alla kunskaper, kvaliteter och erfarenheter till mätbara beståndsdelar. Vi har helt enkelt trott oss kunna rationalisera bort många av de språk vi behöver för att beskriva vad det är att vara människa. Vilket vi nu får betala priset för då allt fler människor trots bättre livsvillkor mår allt sämre. Men det beror också på att vi har ett kulturliv som till stora delar är helt beroende av det offentliga och därför blir mycket sårbart för vad den politiska majoriteten för tillfället vill med kulturen. Och politiker av alla färger kommer alltid att inför medborgarna behöva redovisa vad pengar som satsas gör för nytta. Då politik ju i grunden handlar om fördelning av gemensamma resurser.

Vad får du för tankar kring Folkbildarforums tema Tillit, trovärdighet, transparens?

– Tillit, trovärdighet och transparens är centrala begrepp i en demokrati som dock lätt urvattnas på innehåll och förvandlas till floskler. De används gärna i olika former av värdegrundsarbete och måldokument och det talas ofta fint om att de ska försvaras. Men man glömmer lätt att tillit, trovärdighet och transparens kräver strukturer och principer för att upprätthållas och att vi värnar dessa principer även när det inte gynnar oss själva. Det är inte ord som kan försvaras. Det är ord som kräver handling. Och det kan kosta. Mycket.

Programmet för Folkbildarforum hittar du här.

Folkbildarforum 2019

En resa i Nils Holgerssons fotspår

fredag 27 september 2019

En resa i Nils Holgerssons fotspår

Digitala mediestrategen Brit Stakston och journalisten Martin Schibbye från reportagesajten Blankspot ska resa genom 340 mil av svenska landskap för att berätta om Sverige som det ser ut idag. Resan som sker i Nils Holgerssons fotspår samlas i reportageserien Verkliga Sverige. Den 20 november kommer Brit Stakston till Folkbildarforum och berättar om projektet.

 

Reportageserien är inspirerad av bokklassikern Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Varför behövs en ny resa?

– Selma Lagerlöf skrev Nils Holgerssons underbara resa på uppdrag av folkskollärarna, för att göra en ny läsebok för folkskolorna för att öka bildningsnivån bland de barn som hade minst ekonomiska resurser. I en berättelse fylld av fantasi gavs sedan tanken frihet och demokratin luft under vingarna. De förändringar Sverige går igenom idag, från industri- till kunskapssamhälle, medför både utmaningar och möjligheter. Globalisering, urbanisering och digitalisering skapar klyftor, men även hopp och framtidstro. Det är detta som vill vi belysa på ett rättvisande sätt. 

– När läseboken skickades ut hade precis de första flygplanen lyft och Sverige stod inför en lika stor omvandling som den vi nu befinner oss i. På vilket sätt liknar de utmaningar som beskrevs för drygt 100 år sedan de vi ser i dag? Vilka är sakfrågorna som påverkar människors liv idag? Vilka är bildningsbehoven? Var finns kunskapsklyftorna? Vad förklarar skillnaderna i demokratisk delaktighet runt om i landet? Med reportageserien ”Verkliga Sverige” vill vi lyfta fram fler röster och ge en bild av vardagen med perspektiv, sammanhang och nyanser. Reportageserien pågår under minst tre år och den röda tråden är att 100 år senare besöka de platser och landskap som Selma Lagerlöf skrev om.

 Första stoppet gjordes i Vellinge – varför just den platsen?

– Vi utgår från Nils Holgerssons rutt och startade faktiskt på gården i Västra Vemmenhög som Selma Lagerlöf skrev om 1906, där valde vi dock inte att ha vårt första öppna möte med läsare om reportageserien. De ursprungliga byggnaderna har dessutom brunnit ner.

– Vi väljer orter och platser i närheten av ursprungsrutten beroende på hur området ser ut och vilka som hört av sig till oss. Vi söker bibliotek, föreningar och andra mötesplatser inför varje landskapsstart. I Skåne besöktes bla Vemmenhög, Vombsjön och Vellinge som alla är i närheten av Nils Holgersson rutt. Vellinge är förstås i dagens politiska situation med infekterade diskussioner om migration och tiggeri intressant ur perspektiv som vad civilsamhället betyder och vilken roll ett bibliotek har i lokalsamhället. 

Var har ni varit hittills och vad avgör vilka orter ni åker till?

– Vi följer landskapsrutten enligt Nils Holgersson, och ja vi lovar att stanna i Halland som Selma Lagerlöf inte hann med, Nils Holgersson flög bara över landskapet. Detta får vi frågor om varje gång vi berättar om vårt arbete. Vi har en Facebookgrupp som heter Verkliga Sverige, där berättar vi vart vi är på väg och väljer sammanhang och platser som kan ge intressanta perspektiv på det som Nils Holgersson upplevde. Eller att det i vår samtid dykt upp spännande saker som bör belysas. Men gå med i gruppen och kom med tips och idéer!

Kan man se något mönster i  vilken typ av berättelser ni får ta del av?

– Nej det är för tidigt. Det som är tydligt är att det tar tid och att mitt i ett arbete kan man få tips om t.ex. allvarliga arbetsmiljöproblem som den svåra arbetsolyckan som krävde en ung persons liv i Ronneby. Det blir då ett kompletterande reportage av en helt annan karaktär än våra huvudkapitel i serien. Men lika mycket en del av Verkliga Sverige. Vi gör alltså ett huvudkapitel till varje landskap i vilket återkopplingen till Selma Lagerlöfs berättelse är tydligast, dessa skrivs av Martin Schibbye. 

– Själv gör jag kulturanalyser som tittar närmare på folkbildningen och människors livsvillkor. Ambitionen är att skildra människors mötesplatser och hur man lär tillsammans. Jag kommer att besöka bibliotek, hänga på fik, besöka några kvällskurser, möta studenter på folkhögskolor eller via tips hitta till andra viktiga knytpunkter för människor på de orter vi besöker. Jag är också nyfiken på vilka folkbildningens arenor är i dag och vad de har för betydelse för människor och för sammanhållningen.

Är det någon historia som satt sig lite extra hårt i dig?

– Det som är så förbluffande magiskt -som jag visste det är – är hur skönt det är att lämna Stockholm och se ett Sverige som myllrar av daglig demokratitillämpning. Människor som löser de problem de står inför tillsammans. Det är så långt från den fullständigt svartvita rapporteringen om ett fullständigt sönderslitet land. Vi är bara i början och jag längtar redan till nästa landskap. 

– En händelse som gestaltar allt för mig om är hur jag under ett återbesök i Bräkne Hoby av en slump möter en av förgrundsgestalterna i en lokal organisation för bygdesamverkan. Han sladdar in på parkeringen och har lokaltidningen BLT i handen och berättar upprört att det står i tidningen att man i Ronneby kommun driver ett förslag om att deras tandklinik ska läggas ner. ”Vi måste bjuda in ansvariga politiker hit och berätta vad vår tandklinik betyder för oss och våra möjligheter att bo här. Jag måste dra ihop ett möte”. Och iväg sprang han. Dels gav det en bild av vad lokaljournalistiken betyder för att medborgare ska kunna vara informerade och agera dels visar det vad civilsamhällets gemensamma arbete för sin bygd betyder. Att snabbt kunna agera och försöka påverka tillsammans. Demokrati i vardagen. Allt det där vi till vardags glömmer bort. 

– Hur det gick med mötet? Det finns att läsa på Blankspot för jag passade förstås på att åka tillbaks till det mötet.

Brit Stakston deltar under Folkbildarforum även i ”Samtal om samtal” som du kan läsa mer om här

Anmäl dig till Folkbildarforum den 20 november i Linköping här.

Folkbildarforum 2019

“Bättre samtal kan förändra världen”

onsdag 18 september 2019

“Bättre samtal kan förändra världen”

Som samtalsledare för podcasten “Hur kan vi?” vill Navid Modiri möta människor utifrån viljan att förstå, även när det handlar om kontroversiella åsikter. Men kan och ska vi prata med alla om allt? Navid Modiri kommer till Folkbildarforum både för att föreläsa om och diskutera samtalets möjligheter. 

Navid Modiri är kommunikatör, föreläsare och artist. Han har varit programledare i P3 och i SVT (Filmkrönikan) och gett ut med musik med sitt band Navid Modiri & Gudarna.

2018 startade han podcasten “Hur kan vi?”, där han intervjuar oliktänkande, debattörer, experter, forskare och politiker om hur vi kan bli bättre på att prata med varandra. Hittills har 73 avsnitt släppts med gäster av vitt skilda åsikter, däribland Linnea Claesson, Hanif Bali, Jack Werner, Stina Oscarson, Katerina Janouch, Henrik Schyffert, Fatemeh Khavari, Kent Wisti och Ingrid Carlqvist. Avsnittet med den sistnämnda väckte stor uppmärksamhet i media, då det släpptes på förintelsens minnesdag och Carlqvist har gjort sig känd som förintelseförnekare.

På Folkbildarforum kommer Navid Modiri både att föreläsa och sitta med i panelen “Samtal om samtal”, där han tillsammans med Stina Oscarson, Vidar Aronsson och Brit Stakston ska att diskutera samtalet som folkbildningsmetod och huruvida man verkligen kan samtala med alla om allting.

Varifrån kommer din tro på kraften i samtal?

– Jag har själv både varit med om att jag ändrat åsikt eller fått ett nytt perspektiv när jag pratat med en person men också sett när andra har gjort det. Jag älskar lättnaden i att kunna säga orden ”Jag har fel” eller ”Jag har tänkt om”. Det kan kännas skamfyllt och svårt innan men när du väl säger dem så är det så skönt. Och samtal har kraften att kunna få människor att tänka om, utvecklas och se sig själva och andra med nya ögon.

Vad kommer din föreläsning på Folkbildarforum att handla om?

– Hur kraftfullt det är att verkligen lyssna på andra människor på djupet. Hur bättre samtal kan förändra världen. Hur vi behöver lära oss att prata med varandra och lyssna på varandra för att kunna fortsätta leva tillsammans i ett samhälle.

Vad har du lärt dig av att göra podden ”Hur kan vi?”? 

– Att jag har fel om människor oftare än jag tror. Att jag är snabb till att döma och kategorisera andra människor. Att jag kan hitta ett frö av igenkänning i alla jag träffar. Att vi är mer lika än vi tror när vi väl börjar lyssna på ett empatiskt plan. 

Ni möttes av en del häftig kritik efter det avsnitt där Ingrid Carlqvist gästade. Kritikerna ansåg att hennes ifrågasättande av förintelsen borde bemötts mer kraftfullt. Hur ser du på reaktionerna, nu i efterhand? 

– Jag tycker att reaktionerna var förväntade och lätta att förstå, både då och nu. Min roll som samtalsledare i “Hur kan vi?” är inte att varje gång det ges tillfälle ifrågasätta, jag agerar inte i den här podden som en journalist. Syftet här är att förstå en annan människa. Då kan det vara läge att inte sparka in varje öppen dörr utan avvakta för att förstå vart hon är på väg, men också vad hon menar med det hon säger och varför hon säger det. Vi borde varit tydligare med vad “Hur kan vi?” står för och vad för slags podd vi är så att människor inte förväntade sig en argumentativ debatt, en journalistisk granskning, utan ett mänskligt samtal.

Anmäl dig till Folkbildarforum med årets tema Tillit, trovärdighet, transparens här.

Folkbildarforum 2019

Per Molander kommer till Folkbildarforum

måndag 19 augusti 2019

Per Molander kommer till Folkbildarforum

Nu är programmet för årets Folkbildarforum klart, med föreläsningar och samtal kring temat Tilit, Trovärdighet, Transparens. Till och med den 26 augusti kan du anmäla dig till Folkbildarforum till rabatterat pris. 

Sedan tidigare är det klart att Jonna Bornemark, Brit Stakston, Carl Heath och Navid Modiri håller föreläsningar. Modiri och Stakston ingår också i samtalspanelen ”Samtal om samtal” tillsammans med Stina Oscarson och Vidar Aronsson. 

Till föreläsarna lägger vi nu även till Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission. Molander har arbetat åt bl a Världsbanken och OECD, var huvudsekreterare i katastrofkommissionen om tsunamin 2005 och har skrivit ett flertal böcker om politik och filosofi, såsom ”Ojämlikhetens anatomi” och ”Condorcets misstag”.  Enligt Per är varken materiell jämlikhet eller demokrati samhälleliga tillstånd som står av egen kraft. Tvärtom är de instabila; de måste ständigt underhållas och försvaras för att inte vittra. Materiell ojämlikhet som inte aktivt motverkas med politiska ingrepp tenderar att växa av sig själv. Demokratin, som kan definieras som politisk jämlikhet, löper samma risk. Per är också en stark kritiker av New Public Management, och menar att styrning av offentliga verksamheter inte bör grundas på en förvaltningsfilosofi som i så liten grad förmår problematisera skillnader mellan privat näringslivsverksamhet och det offentliga.

Per Molander kommer i sin föreläsning att fokusera på den stora tilliten i samhället, vad som påverkar den och vad den i sin tur påverkar.

Mer om årets program hittar du här. Vi fortsätter att presentera föreläsarna och eftermiddagssessionerna här i bloggen under hösten.

Anmäler du dig till konferensen senast den 26 augusti får du 20% rabatt på anmälningsavgiften. Anmäl dig här!

Foto: Sofia Runarsdotter

Folkbildarforum 2019

Samtal om samtal på Folkbildarforum

måndag 10 juni 2019

Samtal om samtal på Folkbildarforum

Kan och bör man prata med vem som helst om vad som helst? I vilka forum? Vad ska syftet vara? Det är frågor som aktualiserats under våren och åsikterna om vad som är det rätta går isär.

– Inom folkbildningen säger vi ofta att samtalet är grunden för pedagogiken, det som får kursdeltagare, lärare, cirkelledare att växa, få syn på samhället, sig själva och andra, säger Lars Holmgren på Bildningsförbundet Östergötland.

– Frågan är hur bra vi egentligen är på detta på folkhögskolor och studieförbund, inte minst när en ökad polarisering och ”obekväma” åsikter gör samtalen mindre bekväma. Att samtala för att tillsammans bli klokare utan att för den skull behöva bli överens… det borde vara det bultande hjärtat i ”folkbildningen”, och är det… ibland.

Ett panelsamtal om samtalsaktivism och samtalet som folkbildningsmetod och grund för demokratin är därför på sin plats och kommer att äga rum under Folkbildarforum den 20 november.

Navid Modiri kallar sig samtalsextremist och vill minska avståndet mellan människor med olika åsikter genom djupgående samtal i podden “Hur kan vi”. Men när han bjöd in debattören Ingrid Carlqvist, av många sedd som förintelseförnekare, möttes han av stark kritik. 

En av kritikerna var Brit Stakston, som i en debattartikel i DN (https://www.dn.se/kultur-noje/brit-stakston-samtiden-praglas-av-en-overtro-pa-samtal-med-hogerextremister/) ifrågasätter “den ständiga normaliseringen av fientliga röster”. I sin kritik mot samtalsivern inbegriper hon också folkbildningsinitiativet Sverigepratar.se, som kopplar samman meningsmotståndare i anonyma samtal online, som bara de två som samtalar kan se.

Gerhard Holmgren, generalsekreterare RIO (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) och David Samuelsson, generalsekreterare Studieförbunden, har i en replik svarat på Stakstons kritik  (https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/nej-brit-stakston-att-prata-ar-att-bryta-filterbubblor/). De menar att syftet med satsningen är att skapa samtal där innehållet står i fokus, till skillnad från debatter på Twitter och Facebook som gynnar det enkelt förpackade och snärtigt formulerade.

Både Brit Stakston och Navid Modiri kommer att delta i ”Samtal om samtal”. Det gör också Vidar Aronsson, ordförande för NBV, som drivit kampanjen ”Jag röstar – för demokratin” och Stina Oscarsson, teaterregissör, författare och samhällsdebattör. Stina Oscarsson har under SvD-vinjetten ”Den polariserade debatten – en samtalsserie”, intervjuat personer som på olika sätt ansetts kontroversiella i sina åsikter. Ambitionen har varit att försöka förstå hur andra människor resonerar, men samtidigt stå stadigt i de egna värderingarna. Bland de intervjuade finns författaren Katerina Janoush, konstnären Lars Vilks, politikern Yasri Khan och Chang Frick, chefredaktör för Nyheter Idag.

Här anmäler du dig till Folkbildarforum och här finns programmet.

Folkbildarforum 2019

Anna Lindman är årets moderator

tisdag 21 maj 2019

Anna Lindman är årets moderator

Journalisten och programledaren Anna Lindman har i många år gjort programserier för SVT om existentiella frågor och livsåskådning. I november blir hon moderator för Folkbildarforum.

Anna Lindman har lett tv-serier som “Existens”, “Från Sverige till himlen”, “Annas eviga” och “Döden, döden, döden”. Hon är även författare till boken “Den där jävla döden”. Det existentiella temat löper hela tiden som en röd tråd i hennes yrkesgärning.

Hur landade du i just de frågorna?

– För mig finns inget viktigare att prata om, livet känns kort och jag vill vara där det bränns och känns meningsfullt på riktigt.

Vad fick dig att tacka ja till att bli Folkbildarforums moderator 2019?

– Folkbildning är ett av de finaste ord jag vet! Det i kombination med temat ”tillit, trovärdighet, transparens” och jag var såld. Ser fram emot den här dagen så mycket!

Hur förbereder du dig?

– Som jag alltid gör, genom att läsa allt material och all information som finns, och så förprata med alla som ska medverka.

Vad väcker Folkbildarforums tema ”tillit, trovärdighet, transparens” för tankar hos dig?

– Att vi lider ett underskott av de tre just nu. Vår tid är präglad av polemik, osäkerhet och brist på tillit. Jag tror vi alla längtar efter uppriktighet och ödmjukhet, äkta möten och konstruktiva samtal om hur vi ska öka människors förtroende för varandra och för själva samhällssystemet.

Kan du se några kopplingar till existentiella frågor i temat?

– Absolut, det handlar om vad det är att vara människa, att varje individ har rätt till en röst och hur vi tillsammans formar den värld vi lever i. Vi står inför enorma utmaningar. Demokratin, det fria ordet, alla människors lika värde är inget vi kan ta för givet och tillsammans har vi en planet att rädda. Det är existentiella utmaningar, för att klara det måste vi kunna lita på varandra och våra makthavare.

Vad gör du mer, just nu och framöver?

– Just nu spelar jag in en ny tv-serie som kommer i höst och så skriver jag och Nina Hemmingsson på en bok som kommer till bokmässan.

Sedan tidigare är Jonna Bornemark, Carl Heath, Brit Stakston, Navid Modiri och Emil Jensen klara för Folkbildarforum. Nu har även Stina Oscarson tackat ja till att delta i ”Samtal om samtal”. 

Anmäl dig till årets konferens här

Foto: Vogler. Hämtad från Wikipedia under denna licens.

Folkbildarforum 2018

Intervju med Gösta Vestlund!

fredag 30 november 2018

Intervju med Gösta Vestlund!

Vilka frågor är viktigast för folkbildningen att lyfta nu, efter 150 år? Och hur ska vi hantera samtidens utmaningar med klimatförändringar, miljoner människor på flykt och en framväxande nationalism? Det är frågor som Gösta Vestlund fick reflektera kring i en filmad intervju inför Folkbildarforum. Nu kan du se intervjun här!

Under en av de parallella sessionerna under Folkbildarforum den 21 november hölls ett samtal om hur folkhögskolan förvaltar sitt arv och sitt demokratiuppdrag. Samtalet hölls mellan Benton Wolgers (Folkhögskollärare, ordförande Ordfront) och Lisa Flogell (Marieborgs Folkhögskola)men tog sin utgångspunkt i en intervju med folkbildningsnestorn Gösta Vestlund, som gjordes tidigt i höstas. Mötet filmades och finns att titta på här:

Gösta Vestlund, som i år fyllde 105 år, har en bakgrund som verksam på en mängd folkhögskolor. Bland annat har han varit lärare på Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk, där han hade Olof Palme som elev, och rektor för Tollare folkhögskola. Han var även med och grundade PRO:s folkhögskola i Gysingen och han har skrivit flera böcker om folkbildningsarbete och bildningshistoria.

Nu finns även powerpoints uppe från föreläsningarna under Folkbildarforum med Brit Stakston, Jeff Werner och Agneta Stark. Du hittar dem här.

Folkbildarforum 2018

Tack för i år – vi ses 2019!

måndag 26 november 2018

Tack för i år – vi ses 2019!

Tack alla som bidrog till att göra Folkbildarforum 2018 till en dag fylld av tankeväckande föreläsningar och intressanta samtal. Här är konferensen i bilder!

Över 400 deltagare kom till Folkbildarforum på temat Vision & Vilja den 21 november. Konferensen invigdes av Sira Jokinen Lisse och Världens mammor, som intog scenen med sina berättelser om drömmar. Under dagen kunde konferensdeltagarna skriva ner sina egna drömmar på hjärtan som fästes på en lång banderoll, som i slutet av dagen hissades upp ovanför Crusellhallens scen.

Efter en förmiddag med föreläsningar i rask takt av Jeff Werner, Kent Wisti, Charlotta Mellander och Brit Stakston, följde en eftermiddag med valbara parallella sessioner

Den filmade intervjun med Gösta Vestlund kan ni se här.

Agneta Stark stod för avslutningsanförandet på temat Demokratiska Visioner och betonade vikten av att våga byta åsikt när man lärt någonting nytt. Att det måste finnas möjlighet att ”pröva sina idéer utan att omedelbart bli så tillsmockad att man inte vågar öppna munnen på ett år”.

Under middagen firades Folkbildningen 150 år med tal av bl a Bernt Gustafsson, Stellan Boozon och Anita Jernberger.

Kvällen avslutades med AI-drömmar, en föreställning av och med elever på Lunnevad Folkhögskolas dans- konst- och musiklinjer.

Mark Olson fångade konferensdagen i bilder.

 

 

 

 

 

#FOFO

Nytt fullmatat nummer av #FOFO!

torsdag 18 oktober 2018

Nytt fullmatat nummer av #FOFO!

Folkbildningens betydelse för bättre digital kompetens. De politiska partiernas ökade likhet med varumärken. Och behovet av tydligare politiska ställningstaganden när det kommer till klyftan mellan stad och landsbygd. Där är några av ämnena för det nya numret av #FOFO.

Det nya numret av #FOFO distribueras i dagarna till prenumeranter, men finns redan nu att läsa här på Folkbildarforum.se.

I tidningen intervjuas filosofen Jonna Bornemark om sin nyutkomna bok ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde”. Där tar hon gamla renässansfilosofer till hjälp för att diskutera samtidens förtjusning i att mäta och slå fast sanningar, på bekostnad av reflektion och ifrågasättande.

Jeff Werner, professor i konstvetenskap, skriver i en eftervalsanalys om hur de politiska partierna blivit allt mer lika produkter på en marknad. När partiernas politik är allt mer likartad, blir också varumärkesprofileringen allt viktigare. Det märks på hur loggor och tydliga affischnamn blivit allt mer framträdande.

Digitala mediestrategen Brit Stakston framhäver i sin text vikten av arenor för filosofiska samtal om internet. Det talas mycket om hur algoritmerna styr genom att premiera känslostarka och polariserade inlägg – men det går att bryta mönstret, menar Brit Stakston och lyfter Folkbildningens roll.

#FoFo har också träffat samhällsdebattören Agneta Stark som ska tala om ”Demokratiska Visioner” på Folkbildarforum den 21 november. Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, intervjuas om sin syn på klyftan mellan stad och landsbygd och Benton Wolgers har samtalat med Gösta Vestlund, en av vår tids största folkbildare och vid 105 års ålder fortfarande verksam (en längre version av intervjun finns här). Anika Agebjörn skriver om hållbarhet i ”Visionen om det goda livet” och så reflekterar representanter för folkbildningen i Östergötland kring läget i landet efter valet.

Detta och mer i #FOFO nr 2 2018 som du läser här.

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2018

Programmet klart för Folkbildarforum!

torsdag 11 oktober 2018

Programmet klart för Folkbildarforum!

Nu är hela programmet för Folkbildarforum den 21 november klart. Välkommen till en heldag med föreläsningar, panelsamtal, klimatrevy och jubileumsföreställning!

Kent Wisti, präst, bildkonstnär och satirtecknare, är först ut bland föreläsarna i Linköping Konsert & Kongress på årets Folkbildarforum. Därefter följer en späckad dag på temat Vision & Vilja, där Charlotta Mellander kommer att tala om hur valet av boendeort styr ditt liv, Jeff Werner fördjupar oss i ämnet ”Postdemokratisk kultur” och mediestrategen Brit Stakston resonerar kring ”Makt, medier och globalt systerskap”.

Eftermiddagens valbara sessioner kommer bl a att handla om religion och mänskliga rättigheter och om hur kultur och skapande är en väg till hopp. Att folkbildningen firar 150 år uppmärksammas både i ett samtal om hur folkhögskolan förvaltar sitt arv och i en jubileumsföreställning under kvällen. Innan dess har Agneta Stark förmedlat sina tankar om ”Demokratiska Visioner”.

Läs hela programmet här

Mer fördjupning inför Folkbildarforum kommer i #FoFo nr 2 2018! Finns redan nu att läsa här!

Foto: Henrik Witt, Folkbildarforum 2017