Folkbildarforum

Sökresultat för "tisdagsträffar"

Diverse

Välkommen på nya Tisdagsträffar!

fredag 24 augusti 2018

Välkommen på nya Tisdagsträffar!

Vad gör man när byråkratin sätter käppar i hjulen för integration? Och är flyktingar verkligen en finansiell börda för Sverige? Det är ett par av frågorna som höstens Tisdagsträffar tar sig an.

Tisdagsträffarna började arrangeras av Bildningsförunbdet Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland under hösten 2017. Träffarna är gratis och syftet är att skapa en mötesplats för folkbildningen och övriga i civilsamhället för fortbildning, samtal och erfarenhetsutbyte i frågor som rör integration.

Höstens första träff den 25 september gästas av Peo Hansen, som menar att det är en myt att flyktingar skulle vara en finansiell börda. En expansiv flyktingpolitik verkar snarare stimulerande för efterfrågan och gynnar tillväxten, hävdar Peo som är professor i statsvetenskap vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings Universitet.

Den 16 oktober är det dags för Andreas Fejes och Magnus Dahlgren att berätta om forskningsprogrammet “Migration, lärande och social inkludering”, som drivs vid Linköpings Universitet, där Andreas är professor i vuxenpedagogik och Magnus i socialt arbete. Programmet söker svar på vad folkbildningens insatser för nyanlända får för effekt på lång sikt och bygger på återkommande intervjuer med de berörda själva. Andreas Fejes skrev om arbetet i senaste numret av #FoFo, som du kan läsa här.

Hösten avslutas med en tisdagsträff som handlar om att trotsa segregation, rasism och utanförskap. Tv-serien “Nåt måste göras”, som sändes av UR, följde mötesplatsen Portalen i Norrköping, där Hyresbostäder samverkar med kommunen, ABF, Marieborgs folkhögskola, svenska kyrkan, volontärer och boende för att hjälpa personer med invandrarbakgrund in i det svenska samhället, där byråkratin ibland krånglar till det. Natalia Bonilla och Thomas Lindquist från Portalen berättar.

Vårens första möte sker den 12 februari och då är det Afrah Abdullah, lektor vid Högskolan Väst i Trollhättan som berättar om hur etableringsprocessen kan bli ett hinder för integrationen, något hon visat i sin doktorsavhandling från Linköpings Universitet. Bland annat anser många av de som hon intervjuat att Arbetsförmedlingen gör det svårare för dem att komma i på arbetsmarknaden. En del uppfattar det också som att svenska myndigheter kan ta deras barn ifrån dem. När blir det fel och hur kan det blir rätt?

Den 12 mars är temat jämställdhet. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men är jämställdheten till för alla? Studier visar att kvinnor som invandrar till Sverige inte får samma tillgång till insatser som män. De påbörjar sina studier i svenska senare, tar större del av föräldraledigheter och kommer inte ut i arbete i samma utsträckning som män. Hur ökar vi jämställdheten och jämlikheten?

Tid och plats för träffarna hittar du här, där det också finns länk till anmälan.

 

 

Kalendarium

Vårens tisdagsträffar är igång

torsdag 15 februari 2018

Vårens tisdagsträffar är igång

En ny säsong med tisdagsträffar har startat, med syfte att skapa dialog kring frågor som rör integration. Vårens träffar handlar bland annat om hur vi bemöter barn som varit med om svåra upplevelser.

Under hösten arrangerades fyra tisdagsträffar av Bildningsförbundet Östergötland i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland. Höstserien avslutades med en föreläsning om kreativ integration av fd polisen Mustafa Panshiri, som vi skrev om här.

Nu är vårsäsongen igång och årets första tisdagsträff gästades av Nabila Alfakir pedagog, utbildare och författare. Hon har lett projekt med fokus på integration och samverkan över hela landet, bland annat Rädda barnens En skola för alla. Hon är även författare till böckerna ”Skapa dialog med föräldrarna – integration”  och ”Föräldrasamverkan i förändring – Handbok för pedagoger” som används om kurslitteratur och i praktiskt arbete. Nabila understryker vikten av en dialog mellan skola och föräldrar och att man från skolans håll förstår förutsättningarna för föräldrar som kommit till Sverige från ett annat land. Handboken är framtagen för arbete med föräldrar från andra länder, men fungerar för alla.

Vårens kommande träffar ser ut som följer:

13 mars: Trauman under och efter flykt. Med Hanna Thermaenius, Erica Mattelin, Rädda Barnens centrum för stöd och behandling. Hur ska vuxna bemöta barn som varit med om svåra upplevelser, inte minst barn på flykt?

Plats: Hemgården, Saltängsg 7, Norrköping

10 april: Myndigheterna och civilsamhället. Medverkande från Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Norrköpings kommun och Region Östergötland.

Vilket ansvar har olika myndigheter för arbetet med asylsökande och nyanlända? Hur samverkar det med organisationer inom civilsamhället? Mycket har hänt sedan hösten 2015 så många människor på flykt kom till Sverige. Vi reder ut hur det ser ut idag och vad som är på gång 2018.

Plats: Hemgården, Saltängsg 7, Norrköping

Träffarna är kostnadsfria. Tider och anmälan hittar du här

Folkbildning, Kalendarium

Välkomna på tisdagsträffar!

onsdag 06 september 2017

Välkomna på tisdagsträffar!

Under hösten bjuder Bildningsförbundet Östergötland i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland in till tisdagsträffar för att skapa dialog och erfarenhetsutbyte kring frågor som rör integration.  

Mustafa Panshiri (bilden) jobbade som polis när Sverige 2015 tog emot 163 000 flyktingar, varav många var ensamkommande ungdomar från Afghanistan. Mustafa kom själv till Sverige från Afghanistan som 11-åring och hade då ingen aning om vad demokrati innebar. Idag har han lämnat polisyrket och reser istället runt för att möta de ensamkommande ungdomarna och berätta för dem om demokrati och livet i det sekulära Sverige.

Mustafa Panshiri är en av de föreläsare vi möter på våra tisdagsträffar under sju eftermiddagar i höst och i vår. Träffarna, som alltså alltid äger rum på en tisdag, mellan 15.30 och 17.30, är kostnadsfria. Det bjuds dessutom på fika!

Höstens schema ser ut som följer:

19/9  Hur bemöter vi hedersproblematiken? Anissa Mohammed Hassan, Länsstyrelsen Östergötland. Plats: Länsstyrelsen, Linköping.

4/10 Att bidra till en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända. Ing-Marie Wieselgren, SKL. Plats: Hemgården, Norrköping

14/11 Prostitution och människohandel. Kajsa Törnqvist Netz, Migrationsverket. Plats: Sensus, Norrköping.

12/12 Kreativ integration. Mustafa Panshiri, före detta polis. Plats: Valla Folkhögskola Linköping.

Klicka här för att anmäla dig!
Tisdagstraeffar_ori ny

 

 

 

 

 

 

Taggar: , , , ,

Folkbildning

Välkommen på höstens andra Tisdagsträff

torsdag 04 oktober 2018

Välkommen på höstens andra Tisdagsträff

Vilka är de långsiktiga effekterna av folkbildningens arbete med nyanlända och andra migranter? Vilka satsningar är mer värdefulla än andra? Sådana frågor ställs inom forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering.

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt (bilden) som leder programmet är professorer i vuxenpedagogik respektive socialt arbete, vid Linköpings Universitet. Den 16 oktober berättar de om sitt forskningsarbete och de resultat de hittills sett. 

Läs mer om forskningsprogrammet på LiU:s hemsida: https://liu.se/nyhet/folkbildningen-viktig-for-asylsokandes-sociala-liv

Eller här i Folkbildarforums blogg: https://www.folkbildarforum.se/sa-upplever-nyanlanda-folkbildningens-insatser/

Plats: Hemgården, Norrköping 

Tid: 16/10 kl 15.30-17.30.

Mer om Tisdagsträffarna och om hur du anmäler dig finns här

Folkbildning

Är flyktingen en kostnad?

fredag 28 september 2018

Är flyktingen en kostnad?

Den dominerande synen på flyktingmottagande som något kostsamt för samhället, ifrågasätts av Peo Hansen, professor i Statsvetenskap vid Linköpings Universitet. Hans synsätt väckte stort intresse bland åhörarna vid höstens första Tisdagsträff.

Oavsett om människor är positivt inställda till att ta emot flyktingar eller inte så verkar det råda konsensus om att flyktingar är något som i grund och botten är dyrt och som vi kanske inte har råd med. Och om tar vi oss råd med det, så får vi ta pengarna från något annat. Gratis buss till ungdomar på sommaren till exempel.

Uppfattningen att flyktingmottagandet är en kostnad för samhället är också den grund på vilken vi står när vi ska jobba med integration. Men hur goda chanser har vi till en lyckad integration när den grundläggande uppfattningen är att människorna som ska bli en del av vårt samhälle är en ekonomisk belastning? Tänk om det finns ett annat sätt att se på det?

Peo Hansen är professor i statsvetenskap vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings Universitet och har följt EU och migrationspolitiken nära sedan slutet på 90-talet.

I tisdags talade han på en välbesökt Tisdagsträff i Länsstyrelsens lokaler i Linköping, på temat “Är flyktingar verkligen en finansiell börda för Sverige?”

Iställer för “vad kostar flyktingmottagandet” finns en annan fråga man kan ställa, menar han, nämligen “Hur kommer flyktingmottagandet att påverka landets ekonomiska aktivitet och samlade efterfrågan?” Då kan svaren istället komma att handla om tillväxt och ökade intäkter av skatt och moms till stat och kommuner. 281 av 290 kommuner gjorde överskott 2016, enligt siffror från SKL.

Så frågan är om det just är ekonomi som ska stå överst på dagordningen när vi diskuterar utmaningarna som kommer med migration?

Här finns en artikel av Peo Hansen, skriven för ETC, om hur spenderande på flyktingar skapar intäkter.

Nästa Tisdagsträff äger rum den 16 oktober. Då berättar Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt om forskningsprogrammet “Migration, lärande och social integrering”. Mer om Tisdagsträffarna hittar du här.

Diverse

Hur lyckas vi med integration?

torsdag 14 december 2017

Hur lyckas vi med integration?

Vad är integration och vad är egentligen segregation? Och vad menar vi när vi pratar om respekt? Publiken fick mycket att fundera på när före detta polisen, numera föreläsaren, Mustafa Panshiri besökte Tisdagsträffarna på Valla folkhögskola.


Mustafa Panshiri kom till Sverige från Afghanistan ihop med sina föräldrar som 11-åring. Som vuxen blev han polis och efter att ha följt med sin kollega Håkan Stenbäck till ett boende för ensamkommande ungdomar en dag, insåg han att där fanns ett stort behov av förebilder med hans bakgrund.

Idag har Mustafa slutat hos polisen och jobbar istället som föreläsare. Han har varit i över 100 av Sveriges kommuner och målet är att besöka alla 290 för att möta ensamkommande ungdomar.

Han föreläser också för dem som möter ungdomarna i sina jobb, t ex gode män, personal på boenden, lärare och socialsekreterare, om kulturella skillnader som kan skapa missförstånd och förvirring och om hur vägen till lyckad integration skulle kunna se ut.

I tisdags kväll föreläste Mustafa Panshiri på Valla folkhögskola i Linköping. Föreläsningen var den sista för hösten i serien Tisdagsträffar, som arrangerats av Bildningsförbundet och Länsstyrelsen Östergötland i syfte att skapa dialog och erfarenhetsutbyte i frågor som rör integration.

I sina möten med ensamkommande ungdomar försöker han förklara hur det svenska samhället fungerar, och han gör det utifrån sina egna erfarenheter av att komma ifrån ett talibanstyrt Afghanistan till en demokrati – ett begrepp han som 11-åring över huvud taget inte kände till.

– När jag ska prata om svenska värderingar så brukar jag börja att prata om den minsta gemensamma nämnaren vi kan vara överens om – den svenska grundlagen. Jag pratar om yttrandefrihet och jämställdhet. Och när jag frågar så tycker alla att yttrandefrihet är något bra, men när jag då tar upp Lars Vilks, som målade en viss profet, då blir de arga och förstår inte hur det kan vara tillåtet. Jag berättar att yttrandefriheten har gränser men att man måste skilja på religionskritik och hets mot folkgrupp.

 

Vad vi lägger in i olika begrepp skiljer sig åt, menar han. Ett ord som “respekt” kan betyda olika saker beroende på var man kommer ifrån. Som barn var han själv rädd för sin pappa och det var hans pappa stolt över. Det betydde att han respekterade sin far. Många som kommer hit har liknande erfarenheter och kan bli förvirrade när de upptäcker att det inte får några följder att vara respektlös mot t ex läraren.

– Det är tragiskt, men många är vana vid att konsekvenserna av att inte visa respekt är våld. Så de tycker att vi är mesiga här.

Att förstå kulturella skillnader kan göra det lättare att kommunicera hur man blir en del av det svenska samhället. Och det är viktigt att vi ställer samma krav på alla människor.

– Annars uppstår en slags “de låga förväntningarnas rasism”.

Att förutsätta att muslimer inte tål religionskritik är ett exempel på hur vi kan ha lägre förväntningar på människor utifrån grupptillhörighet, menade han.

I sin föreläsning utmanade han också oss i publiken att fundera på om vi vill ha ett mångkulturellt samhälle och vad det i så fall är som vi tycker är bra med det.

– Och ni får inte säga “maten” eller “dansen”!

I sina möten med politiker får han ofta höra om mångkultur i positiva ordalag, men när han frågar politikerna vad de menar med mångkultur, kan de flesta inte svara.

Vi måste våga ta tag i de obekväma frågorna, menade Mustafa. Vad är integration och inkludering och vad är segregation? Vi fick vi en hel del att fundera vidare på. 

Tisdagsträffarna fortsätter i vår.

Foto: Christel Valsinger