Folkbildarforum

Diverse

Antologi för ett stärkt demokratiskt samtal

torsdag 06 augusti 2020

Antologi för ett stärkt demokratiskt samtal

Desinformation, propaganda och näthat påverkar det demokratiska samtalet, men kan motverkas. Det menar Carl Heath, Särskild utredare för den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet, där den nyutgivna boken ”Det demokratiska samtalet i en digital tid” ingår.

Hur kan informationspåverkan och åsiktsmanipulering se ut? Vad kan man göra om man utsätts för näthat? Vad är det som händer när vi inte längre är överens om vad som är fakta?

”Det demokratiska samtalet i en digital tid” är en nyutkommen antologi utgiven av den statliga kommittén ”Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet”. I 14 kapitel klargör forskare, journalister, ledare i civilsamhället och myndighetschefer vilka utmaningar som demokratin står inför i förhållande till digitaliseringen och hur vi kan hantera dem. Syftet är att sprida kunskap om och stimulera till samtal om hur desinformation, propaganda och näthat påverkar det demokratiska samtalet.

Carl Heath är Särskild utredare för den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet, i vilken boken ingår. Tillsammans med andra representanter för satsningen deltog han i Folkbildarforum 2019.

När man läser antologin blir man stundtals lite överväldigad av hur långt före de som vill störa det demokratiska samtalet verkar ligga. Det kan kännas svårt att komma ikapp och agera ”rätt” när det finns intressen som hela tiden verkar för att förvirra. Hur tänker du kring det? Har du några tips på hur man ska förhålla sig till denna känsla?

– Visst är det så att det finns många aktörer som har intressen av att störa det demokratiska samtalet, genom desinformation, propaganda och näthat. Samtidigt behöver vi också ha med oss att vår demokrati står på starka fundament. Hur vi tillsammans hjälps åt för att motverka detta är också viktigt. Ett sätt att förhålla sig till det är att själv bidra på det sätt man kan, genom att exempelvis lära sig något mer om medie- och informationskunnighet.

I kapitlet ”Sociala medier och det politiska deltagandet”, angående desinformationskampanjer, skriver  Anders Sundell att polariseringen i det offentliga samtalet faktiskt ökade redan före internets genombrott. Och den har ökat i de grupper som använder internet minst (äldre). Gör vi fel när vi letar orsaker till ett destabiliserat demokratiskt samtal enbart i digitala kanaler?

– Min uppfattning är att vi måste se det dessa frågor i sin helhet och utgå ifrån att det rör sig om väldigt komplexa processer. Vi behöver förstå dessa frågor i många olika kontexter och utifrån många olika perspektiv, där digitala arenor och sociala medier är en sådan yta.

Mycket förebyggande arbete bedrivs ju i skolan. Men hur når vi de äldre?

– Frågan om hur vi når ut i ett bredare sammanhang och erbjuder möjligheter för hela befolkningen att ta del av kunskap i dessa frågor är viktig och svår. När det kommer till målgruppen äldre så pågår arbeten inom inte minst civilsamhället genom pensionärsorganisationer och genom folkbildningen. Detta är värdefulla verksamheter i sammanhanget. URs programserie ”Seniorsurfarna” och Internetstiftelsens arbete med information är också exempel på goda insatser i området. Men trots dessa olika initiativ tror jag det finns mer som går att göra.

Hur tycker du att företrädare för folkbildningens organisationer ska använda antologin?

– Antologin ger en bred bild av de utmaningar och sammanhang vi har att förhålla oss till när det kommer till det demokratiska samtalet i en digital tid. Den kan säkerligen användas på många olika sätt – som ett kunskapsbildande underlag för lärare och utbildare inom folkbildningen, men kanske också som samtals- och diskussionsmaterial i studiecirklar och liknande verksamheter.

Har ni sett någon förändring i destabiliserande aktiviteter på nätet under våren, som skulle kunna vara en följd av Corona?

– Ja, tyvärr har det gått att se många exempel på framförallt desinformation under pandemin. Desinformation knuten till hur pandemin uppstod, alternativa metoder för att skydda sig, vaccinmotstånd och dylika ämnen är exempel på områden vi kunnat se. Vi har också kunnat ta del av hur ledande personer verksamma i att bekämpa pandemins påverkan på samhället har utsatts för hat och hot på nätet som en konsekvens av deras arbete. Det är alla försvårande omständigheter i arbetet för att skydda samhället i en svår tid. Samtidigt som vi måste värna det goda demokratiska samtalet, där debattens vågor måste få tillåtas att gå höga, kan vi aldrig acceptera hat och hot.

”Det demokratiska samtalet i en digital tid” finns att läsa i pdf-format här.

Foto: Henrik Witt

KOMMENTARER


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Äldre inlägg ()
Nyare inlägg ()