Folkbildarforum

Folkbildarforum 2018

”Vi kan inte låta algoritmerna styra hur vi vill vara mot varandra”

tisdag 11 september 2018

”Vi kan inte låta algoritmerna styra hur vi vill vara mot varandra”

Brit Stakston kommer till Folkbildarforum för att tala om digitalt engagemang och sociala medier med utgångspunkt i #metoo.

– Det kommer att handla om nya digitala makthavare, mediers oförmåga att bevaka dessa och hur en rörelse av globalt systerskap lever vidare, säger hon.  

Brit Stakston är digital mediestrateg och VD för reportagesajten Blank Spot Project. Den som är det minsta intresserad av den samhällsdebatt som utspelar sig på nätet har troligen stött på hennes analyser och reflektioner som återfinns i såväl traditionell media som på Twitter, där hon kommenterar på daglig basis.

I somras skrev hon i SvD om hur ”#metoorörelsen förenades med antidemokratiska krafter”, när Uppdrag Granskning fick ta emot hat och hot efter ett program som ifrågasatte mediernas agerande under rörelsens mest brännande period. I artikeln pekar hon på att även rörelser som driver viktiga frågor måste kunna granskas. Vad vi kan lära oss av #metoo-rörelsen blir utgångspunkt för Brit Stakstons föreläsning om ”makt, medier och globalt systerskap”.

Bristen på kunskap om digitala maktstrukturer hos både väljare och traditionella medier berörde hon även i artikeln ”Näthatet är ren propaganda och inte ett uttryck för folkviljan” som publicerades i DN den 5/9. Där lyfter hon också det växande problemet med att människor skräms att lämna det offentliga samtalet för att de förtalas, hotas, kartläggs och hängs ut.

Hur skulle du beskriva tongångarna i den politiska debatten på nätet inför detta val?

– Väldigt polariserade på ett sätt som gör att man angriper varandra och ingen lyssnar på den andre. Det svåra med det är att man fastnar i sina positioner och det är en dålig start för att kunna resonera om framtiden och samtiden. Jag bekymrar mig över hur det politiska samtalet kapats online.

Såg du något i slutspurten av valkampanjerna som du tror hade någon inverkan på resultatet?

– Det mest sorgliga är att det som vi upplever som ett värderingsval inte engagerade så många fler än vanligt att gå och rösta. Valdeltagandet totalt ökade enbart med 1% och landade på 84% vilket förstås är fina siffror i stort för demokratin. Med tanke ändå på hur allvarligt många upplevde det här valet visar det att det finns mycket att göra i frågan om att få alla att känna sig delaktiga. Eftervalsanalyserna av de här grupperna blir intressanta. Var de soffliggare eller protesterade de genom att inte gå och rösta alls. I övrigt tycker jag att den stora frågan för valet 2018 är hur pass mycket media bidragit till att mer fokusera på spelteorier än faktiskt innehåll i politiken.

I DN-artikeln skriver du att “första steget till att lösa problemet är att skapa förståelse bland allmänhet och medier om vad som pågår på nätet. Det handlar om större bildningsfrågor än en dos källkritik.” Vad skulle du vilja se för insatser för att medvetandegöra allmänheten?

– Filosofiska inkluderande samtal om vår samtid och om hur vi vill att samhället ska vara. Vi måste sluta berätta berättelsen om att sociala medier vill att vi är på ett visst sätt. Det är det vi gör på nätet för att algoritmerna gillar känslor som när vi hatar och skriker högt. Vi kan inte låta algoritmerna styra hur vi vill vara mot varandra. Bryt den trenden. Frågorna är komplexa och landar hela tiden i klassiska bildningsfrågor.

– Folkbildningen och möten mellan människor är otroligt viktiga beståndsdelar för att utvecklas som människa även i en digital samtid. Det är lätt att göra kunskapen om detta instrumentell men att förstå makt och opinionsbildning är så mycket mer än teknik.

Artikeln ”Näthatet är ren propaganda och inte ett uttryck för folkviljan” som publicerades i DN finns att läsa i sin helhet här.

Artikeln i SvD finns att läsa här för prenumeranter.

Anmäl dig till Folkbildarforum här

Foto: Lena Dahlström

 

Diverse

Välkommen på nya Tisdagsträffar!

fredag 24 augusti 2018

Välkommen på nya Tisdagsträffar!

Vad gör man när byråkratin sätter käppar i hjulen för integration? Och är flyktingar verkligen en finansiell börda för Sverige? Det är ett par av frågorna som höstens Tisdagsträffar tar sig an.

Tisdagsträffarna började arrangeras av Bildningsförunbdet Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland under hösten 2017. Träffarna är gratis och syftet är att skapa en mötesplats för folkbildningen och övriga i civilsamhället för fortbildning, samtal och erfarenhetsutbyte i frågor som rör integration.

Höstens första träff den 25 september gästas av Peo Hansen, som menar att det är en myt att flyktingar skulle vara en finansiell börda. En expansiv flyktingpolitik verkar snarare stimulerande för efterfrågan och gynnar tillväxten, hävdar Peo som är professor i statsvetenskap vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings Universitet.

Den 16 oktober är det dags för Andreas Fejes och Magnus Dahlgren att berätta om forskningsprogrammet “Migration, lärande och social inkludering”, som drivs vid Linköpings Universitet, där Andreas är professor i vuxenpedagogik och Magnus i socialt arbete. Programmet söker svar på vad folkbildningens insatser för nyanlända får för effekt på lång sikt och bygger på återkommande intervjuer med de berörda själva. Andreas Fejes skrev om arbetet i senaste numret av #FoFo, som du kan läsa här.

Hösten avslutas med en tisdagsträff som handlar om att trotsa segregation, rasism och utanförskap. Tv-serien “Nåt måste göras”, som sändes av UR, följde mötesplatsen Portalen i Norrköping, där Hyresbostäder samverkar med kommunen, ABF, Marieborgs folkhögskola, svenska kyrkan, volontärer och boende för att hjälpa personer med invandrarbakgrund in i det svenska samhället, där byråkratin ibland krånglar till det. Natalia Bonilla och Thomas Lindquist från Portalen berättar.

Vårens första möte sker den 12 februari och då är det Afrah Abdullah, lektor vid Högskolan Väst i Trollhättan som berättar om hur etableringsprocessen kan bli ett hinder för integrationen, något hon visat i sin doktorsavhandling från Linköpings Universitet. Bland annat anser många av de som hon intervjuat att Arbetsförmedlingen gör det svårare för dem att komma i på arbetsmarknaden. En del uppfattar det också som att svenska myndigheter kan ta deras barn ifrån dem. När blir det fel och hur kan det blir rätt?

Den 12 mars är temat jämställdhet. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men är jämställdheten till för alla? Studier visar att kvinnor som invandrar till Sverige inte får samma tillgång till insatser som män. De påbörjar sina studier i svenska senare, tar större del av föräldraledigheter och kommer inte ut i arbete i samma utsträckning som män. Hur ökar vi jämställdheten och jämlikheten?

Tid och plats för träffarna hittar du här, där det också finns länk till anmälan.

 

 

Folkbildarforum 2018

Fem skarpa talare till höstens konferens

onsdag 15 augusti 2018

Fem skarpa talare till höstens konferens

Brit Stakston, Jeff Werner, Kent Wisti, Charlotta Mellander och Agneta Stark. Alla kommer de att medverka på höstens upplaga av Folkbildarforum. Här berättar Lasse Holmgren på Bildningsförbundet Östergötland mer om konferensens innehåll. 

Den 21 november är det dags för årets andra konferens under Folkbildarforums tak. Planeringen pågår fortfarande, men nu är huvudtalarna klara.

– Agneta Stark kommer att prata om demokratiska visioner, Jeff Werner om postdemokratrisk kultur, Brit Stakston om #metoo och sociala medier. Vad har vi lärt oss av denna digitala rörelse? Brit kommer att beröra frågor om makt, medier och globalt systerskap, säger Lasse Holmgren.

– Charlotta Mellander kommer att prata om stad och land och ”utanförskapsområden”. Kent Wisti medverkar om religion och mänskliga rättigheter, tro som enande eller splittrande kraft, att mötas kring tvivel och tro… nåt i den stilen. ”Tro, hopp och tvivel, men störst av allt är tvivlet – eller var det kärleken”, som Tage Danielsson sagt.

På vilket sätt hänger de bokade talarna ihop med årets tema Vision & Vilja?

– Vision kan å ena sidan handla om avsaknaden av visioner. Hos politiska partier, hos folkrörelser, kanske även hos folkbildningen. Utan visioner svårare att ingjuta hopp, utan hopp närmare till rädslan. Med rädslan närmare till förlitan på auktoritära idéer och budskap.

– Vision kan å andra sidan handla om det skenbart enkla i att enas om den. Visioner om allas lika värde, värdighet och rätt, säger sig de flesta stå bakom. Men var finns viljan att verkligen stå upp för dem?

– Vi tänker oss några spår som försöker fånga upp detta, risken för ökade klyftor i samhället och vad folkbildningen och andra kan spela för roll som motkraft.

Kommer temat att manifestera sig på några andra sätt?

– Det blir en föreläsning på förmiddagen för varje spår, och sedan parallella sessioner på eftermiddagen som knyter an till samma teman. Där kan gärna förmiddagens föreläsare medverka, men det blir andra spännande personer och grupper som ansvarar för eftermiddagspassen.

– En revy om klimatet blir det också, och ett kreativt skapande inslag som alla deltagare kan bli en del av. Under hösten kommer vi löpande att presentera de medverkande närmare i vår blogg och i vår tidning #FoFo.

När Folkbildarforum äger rum vet vi resultatet av höstens val. Kommer det att påverka programmet på något sätt?

– I maj genomförde vi ju konferensen ”Ta inte demokratin för given!” Vi planerade årets tema för att det skulle vara relevant både före och efter valet. Ett val i en tid där en negativ, hårdför och alarmistisk samhällssyn dominerar.

– Nu inför valet finns kampanjer som #vimåsteprata, #röstamermänskligt, och inte minst i Östergötland har folkhögskolor och studieförbund arbeten som diskuterar demokrati och som når områden och grupper som tidigare haft ett lågt valdeltagande. Efter september måste vi diskutera hur läget efter valet, och tongångarna i kampanjerna inför det, har påverkat förutsättningarna för visioner och vilja att bygga ett anständigt och rättvist samhälle. Där har Folkbildarforum en roll att spela.

 

Vi har förlängt perioden för tidig anmälan, med rabatt på avgiften, till på måndag den 20/8. Så gå in och anmäl er här.

Bilder: Britt Stakston: Lena Dahlström. Jeff Werner: Eva Dahlin/Stockholms Universitet. Kent Wisti: Placenta Förlag. Agneta Stark: Wikipedia, Charlotta Mellander: Talarforum

 

Diverse

Lästips för demokratin (del 2)

måndag 23 juli 2018

Lästips för demokratin (del 2)

I del två av sommarens lästips för demokratin lägger vi mer fokus på böcker som vill uppmuntra och vägleda till handling.

 

Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? (Leopard Förlag)

Stina Oscarsson, med bilder av Sara Granér.

En kvinna reser sig upp under ett seminarium. ”Hej, jag heter Gunnel. Jag är en halvintellektuell pensionär…en storkonsument av viktiga samtal. Men det är rätt enkelt. Att ta ansvar är något annat. Och det vet jag inte hur man gör. Kan någon tala om det för mig?”.
Stina Oscarsson lovade att försöka. Den här boken blev resultatet. Boken är inspirerad av Gene Sharps arbete om ickevåld. Gene Sharp är en av världens främsta forskare på området och har kartlagt och kategoriserat 198 metoder med vilka man kan förändra samhället underifrån. Det gäller alltifrån rättvisa löner till att störta diktatorer. 198 metoder – att jämföra med idén att demokrati är att gå och rösta vart fjärde år.
Vilken skatt för den som åter vill göra demokratin till ett verb, till handling. 
Stina Oscarsson medverkade på Folkbildarforum 2015, Mätas eller Mötas.
Intervju med Stina i #Fofo, nr 1/16

 

Hoppet – Bara du kan förändra världen! (ETC)

Johan Ehrenberg

Att inte tro på snabb förändring i en värld som vår är att förminska sig själv. Å andra sidan förändras inget av sig själv. Det gäller att vara del i att förändringen blir till något bättre. Till en omställning mot något socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart till exempel. Om detta pratade Johan Ehrenberg på Folkbildarforum 2017, Mod och Motstånd.
Sedan dess har ETC bl a slutit ett samarbetsavtal med studieförbundet NBV och startat solcellskurser med Eskilstuna Folkhögskola. I den lilla boken ”Hoppet” har nu Ehrenberg sammanfattat hur lätt (?!) det borde gå att på allvar inleda den här omställningen. En bok om hopp när nästan alla texter och utredningar om framtiden handlar om förtvivlan. Och hoppet – det är du och jag, det som blir vi, som engagerade och praktiskt agerande medborgare.
Läs en intervju med Johan #Fofo, nr 1/17

 

Populistiska manifestet (Natur&Kultur)

Åsa Linderborg, Göran Greider

”Ett manifest för knegare, arbetslösa, tandlösa och 90 procent av alla andra”. Författarna vill förklara populismens rötter och samtidigt argumentera för behovet av en populism från vänster. En populism som står fri från den främlingsfientliga och konservativa högerpopulismen och det marknadsliberala politiska etablissemangetDet är ofta starkt, men också svajigt och ojämnt, vilket kan bero på att de båda författarna inte är överens om allt.
Hur kan en sådan vänsterpopulism lyckas? Genom att sätta fördelningspolitiska reformer högst upp på dagordningen och genom att avslöja att högerpopulismen inte är riktad mot makteliten utan snarare lierad med den. Den måste också förstå att populismens lockelse springer ur ”passionen”. Populistiska rörelser vill och står för något vilket framstår som lockande i jämförelse med etablerade partiers kompromissande för att sitta kvar i riksdagen. Men de tycks även mena att inte heller vänsterpopulismen är skickad att styra och förvalta ett samhälle. ”Vi måste ha både plattformsaktivister som har det moraliska privilegiet att tycka rätt och gott utan att behöva bry sig om vilka konsekvenser det skulle få om deras krav omsattes i praktiken och samhällsplanerare som vågar göra sig obekväma med både humanisterna och kapitalisterna”.

 

Del 1 av ”Lästips för demokratin” hittar du här

Taggar: , , ,

Diverse

Lästips för demokratin (del 1)

tisdag 10 juli 2018

Lästips för demokratin (del 1)

Just nu finns en mängd nyutgivna böcker som tar tempen på demokratin i Sverige. Utgångspunkten för de flesta är att vi behöver mobilisera för att bemöta minoritetsförtryck och genomskåda populism. Inför valet i september tipsar vi i två omgångar om böcker som undersöker hur vi hamnat där vi är och ger handfasta tips på hur vi kan agera tillsammans för att försvara demokratin.

Handbok för demokrater (Natur & Kultur)

Red: Elisabeth Åsbrink, Sverker Sörlin, Ola Larsmo

Med utgångspunkten att Sverige behöver ett bättre samtal om demokrati, tog författaren och förintelseöverlevanden Hédi Fried i våras initiativet till rörelsen #vimåsteprata. Kampanjen bedrivs i samarbete med Svenska PEN, Studieförbunden och Sveriges folkhögskolor och “Handbok för demokrater” är en del i arbetet.

Här bidrar 22 skribenter med råd om hur den enskilde kan bidra till ett bättre samhällsklimat genom att bemöta kunskapsförakt och motverka segregation. Bland författarna finns Anita Goldman, Ola Larsmo, Mohammad Fazlhashemi, Hédi Fried, Timothy Collins, Christian Landgren, Per Ödling, Antje Jackelén, Gellert Tamas, Majgull Axelsson och Göran Greider.

 

Postdemokratisk kultur (Gidlunds förlag)

Jeff Werner

I det postdemokratiska tillståndet upprätthålls demokratins formella strukturer, fria val, yttrandefrihet, fri press med mera – men de börjar tömmas på innehåll och vitalitet. Politiken bestäms mer av opinionsundersökningar än av gräsrötter i partiorganisationerna, och det politiska samtalet mer av kalkylerande medieutspel än av ideologier. Många, inte minst unga, vänder sina förhoppningar till kulturen som en plats att verka politiskt på. Håller kulturen på att ta över politikens roll och bli den främsta arenan för det demokratiska samtalet? Vad betyder det för kulturen – och för demokratin?
Jeff Werner är professor i konstvetenskap, men har en bakgrund bl a som metallarbetare vid SKF i Göteborg. Han medverkar på Folkbildarforum i november

 

Vad krävs för att rädda demokratin?  (Premiss förlag, Arena idé)

Sverker Gustavsson, Claes-Mikael Jonsson, Ingemar Lindberg

Demokrati – tolkad som en kombination av allmän rösträtt, majoritetsstyre, rättsstat, föreningsfrihet, yttrandefrihet, fri arbetsmarknad och legitim opposition – är ett inte mer än hundra år gammalt alternativ. För första gången sedan 1930-talet är demokratin hotad i vår del av världen. Vad är det som orsakar den populistiska störtvågen? Hur kan demokratins självförsvar mobiliseras?

Enligt författarna är inte mer ekonomisk liberalism svaret. Populismen har växt fram ur nyliberalismens skeppsbrott. Istället måste den ekonomiska liberalismen underordnas den politiska. Det kräver en balansakt som måste tygla marknadskrafterna globalt för att demokratin ska överleva.

 

 

Folkbildning

En heldag om att läsa för livet

onsdag 13 juni 2018

En heldag om att läsa för livet

Hur kan litteratur och delad läsning få oss att må bättre? Välkommen till en kunskapsdag om biblioterapi, arrangerad av Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland.

I biblioterapi används litteratur som ett redskap för att bearbeta och reflektera kring den egna situationen. Mellan 2017 och 2019 driver Sensus, under ledning av Inger Händestam, projektet ”Läsa för livet”där ett biblioterapeutiskt metodmaterial utvecklas.

”Shared reading” är en annan metod för att må bättre med hjälp av litteratur, där deltagare läser högt tillsammans och samtalar kring det lästa. Forskning kring metoderna växer just nu fram i Sverige och i senaste numret av #FOFO skriver frilansjournalisten Eva Bergstedt om dem båda (läs eller beställ ett fysiskt exemplar av #FOFO här).

Såväl Inger Händestam som Eva Bergstedt medverkar när Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland arrangerar en kunskapsdag om biblioterapi den 19 oktober. Det gör också Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet.

Dagen inleds med föreläsningar av nämnda talare och fortsätter med workshops under eftermiddagen, där deltagarna från prova på biblioterapeutiska samtal.

Du kan välja att delta enbart under förmiddagen eller under både för- och eftermiddag.

Läs mer om kunskapsdagen här.

Anmäl dig här, senast den 5 oktober. 

 

#FOFO, Forskning

Så upplever nyanlända folkbildningens insatser

fredag 08 juni 2018

Så upplever nyanlända folkbildningens insatser

Utvärderingar av folkbildningens språkintroducerande insatser är efterlängtade. Inte minst sådana som bygger på hur deltagarna själva upplever dem. I sommar läggs den första rapporten från forskningsprojektet “Migration, lärande och social inkludering” fram. I den går att utläsa att studieförbundens verksamhet innefattat mycket mer än vad som uppdragits.

I senaste numret av #FOFO skriver Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings Universitet, om forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering, som han driver tillsammans med Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid LiU. (Läs artikeln i #FOFO här)

Programmet ska undersöka hur migranter själva upplever de språkintroducerande insatser de möter i Sverige. I programmet studeras bland annat det uppdrag som folkbildningen fick av regeringen att genomföra i och med det stora flyktingmottagandet i Sverige hösten 2015. Den övergripande frågan i forskningsprogrammet är “På vilka sätt bidrar olika sammanhang för vuxna och unga vuxna migranters språkliga lärande till deras sociala inkludering?”

– Regeringen satsar hundratals miljoner på de här insatserna, men är folkbildningen bra på det? Jag tror det personligen, men den forskning som finns kring arbete med nyanlända och språklärande, har tidigare framförallt haft ett snävt fokus och handlat om etablering på arbetsmarknaden och lönenivåer, säger Andreas Fejes.

– Vi vill istället få kunskap om vad insatserna innebär för de nyanlända. Både här och nu och på sikt.

Programmet pågår under en åttaårsperiod. Omkring 200 personer intervjuas vid tre tillfällen, med två – tre års mellanrum. Har man kanske omvärderat betydelsen av aktiviteterna några år framåt i tiden?

En av verksamheterna som deltar i studien finns hos Sensus i Norrköping. Marie Innab, verksamhetsutvecklare och ansvarig för #fokus-projektet (som vi skrivit om här) , säger att projektpersonalen är förväntansfull.

– Det betyder oerhört mycket att vi ska få en återkoppling på vad det är vi gör och att det är någon som tittar objektivt och ur olika vinklar på det. Vi levererar ju statistik, men de kvalitativa värdena är det bra att forskare utvärderar.

Uppföljningen är angelägen. Projektet vars deltagare ska intervjuas är halvvägs igenom sin treåriga period.

– Vi hoppas såklart på positiva resultat, men även det som inte varit bra vill vi veta mer om, säger Marie Innab som också lyfter fram det positiva med att ingå i ett större forskningssammanhang som dessutom är långsiktigt.

De första resultaten av forskningsprogrammet har redan kommit och är från en studie av ABF:s verksamhet med “Svenska från dag 1”, i tre olika kommuner i Sverige. Rapporten publiceras till sommaren och i den kan man utläsa att studieförbundets verksamhet har innefattat mycket mer än den språkintroduktion som uppdraget innefattar, berättar Andreas Fejes. Deltagarna uttrycker att cirkeln blivit deras hem. “Här känner jag mig hemma” och “det här är mina vänner” är återkommande utsagor. Cirkelledarna hjälper exempelvis till att överklaga asylärenden och att boka tandläkarbesök.

– Våra slutsatser handlar om att på ett sätt erbjuder cirklarna en plats för nyanlända som är dubbelt utsatta. Många kommer från olika typer av hemskheter och så hamnar livet på paus, i väntan på besked om uppehållstillstånd. ABF ger ändå en plats, ett socialt sammanhang, på någorlunda jämlika villkor, att lära sig språket. Det blir ett socialt arbete.

 

Bild: Canva.com

#FOFO

3 x Niklas Orrenius

tisdag 29 maj 2018

3 x Niklas Orrenius

I nya numret av #FOFO intervjuar vi journalisten och författaren Niklas Orrenius om hur han hanterar sin yrkesroll i tider av polarisering och varifrån hans eget rättspatos kommer. Här är tre tips på vidareläsning!

Skotten i Köpenhamn
Bok. (Albert Bonniers förlag)

I februari 2015 kräver en terroristattack i Köpenhamn två liv. Attacken är riktad mot den svenske konstnären Lars Vilks, som är inbjuden att delta i ett debattmöte om Konst, hädelse och yttrandefrihet, ett ämne han är väl bekant med efter att bland annat ha ritat en serie teckningar av den muslimske profeten Muhammed som rondellhund. På grund av teckningarna har han i ett par år stått med på en lista över personer som terroristorganisationen al-Quadia eftersöker, “döda eller levande för brott mot Islam”.

Vilks överlever attentatet men filmskaparen Finn Nørgaar dödas och tre poliser skadas. Gärningmannen skjuts senare ihjäl av polisen. Sedan dess lever Vilks under konstant polisbevakning och kan inte längre röra sig fritt.

Här intervjuas politiker, gallerister, imamer och poliser. Såväl beundrare som kritiker och de som faktiskt önskar livet ur Vilks, kommer till tals. Orrenius varken anklagar eller försvarar Vilks, utan ger oss materialet för att själva bilda oss en uppfattning.

Hot om döden skrämmer ex-muslimer från att lämna Islam
Reportage, Dagens Nyheter.

Under våren har Niklas Orrenius rest runt i Sverige och träffat ett 20-tal människor som lämnat Islam. De flesta av dem håller det hemligt för släkt och familj av rädsla för att bli förvisade eller i värsta fall utsättas för våld och dödas. I reportaget möter vi 19-åriga Mariam, som låtsas vara troende men drömmer om att kunna vara öppen med vem hon är. Där finns också 23-årige Ahmed, vars far sagt till honom att det är okej att döda den som vill lämna Islam, egyptiske exmuslimen Omar Makram, som fick fly sitt hemland efter att ha ifrågasatt profeten Muhammed på offentlig plats samt imamerna Salahuddin Barakat och Abd al Haqq Kielan – varav den sistnämnde själv lämnade kristendomen i sin ungdom och konverterade till islam som vuxen.

Reportaget finns att läsa för DN-prenumeranter via länken och i pappersupplagan från den 26 maj på ditt bibliotek.

https://www.dn.se/nyheter/sverige/hot-om-doden-skrammer-ex-muslimer-fran-att-lamna-islam/

@niklasorrenius
Twitterkonto

Gör som 107 000 Twitteranvändare och följ Niklas Orrenius på Twitter. Här går diskussionerna under hans postningar varma och själv svarar han lugnt och sakligt när det är påkallat. Tacksamhetsbetygelser blandas med såväl klassiska troll-inlägg som konstruktiv kritik i trådar som kan bli flera hundra kommentarer långa.

Vår intervju med Niklas Orrenius läser du här, i senaste numret av #FOFO.

#FOFO

Nya numret av #FOFO är här!

fredag 18 maj 2018

Nya numret av #FOFO är här!

I nya numret av #FOFO undersöker vi tillståndet för demokratin i Sverige. Är den i sin nuvarande form hotad? Eller är det ett större hot mot demokratin om vi blir för alarmistiska? Hur skulle en förändring mot ett mer auktoritärt styrt samhälle kunna se ut och vad kan vi göra för att undvika att det sker?

Vårens nummer av #FOFO finns nu att beställa hem här och att läsa på nätet här.

Ur innehållet:

Hur hanterar man journalistrollen i polariserade tider? Vi har intervjuat författaren och DN-journalisten Niklas Orrenius, som länge skildrat samhällsfrågor ur olika perspektiv.

Utvecklingen i Polen och Ungern mot en illiberal demokrati, har följt nästan exakt samma mönster. Maria Leissner tecknar en ”vägkarta för nyvalda, auktoritära populister” som visar hur delmål av typen ”ta politisk kontroll över public service-medierna” leder till stärkt regeringsmakt och minskat inflytande för medborgarna.

Per Ödling, Timothy Collins och Christian Landgren skriver om hur hur utfallet av demokratiska val manipuleras med hjälp av falska nyheter, bot-nät och insamling av privat information om väljare. Hur kan man begränsa hur mycket man själv påverkas av sådana attacker?

Emma Frans, forskare i medicinsk epidemiologi, rolig twittrare och författare till boken ”Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams” – slår i en intervju ett slag för självkritiken. Eftersom ”vi tror att vi har rätt trots att vi inte har det”.

Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings Universitet, berättar om forskningsprojektet Migration, lärande och social inkludering, som delfinansieras av Bildningsförbundet Östergötland. Hur bidrar språkintroduktionskurser och andra verksamheter från folkbildningen, till social inkludering för migranter? Hur upplever migranterna det själva?

Klassfrågan har inte funnits i den politiska debatten under de senaste årtiondena och det har lett till att invandringen istället fått ta plats som en av de stora frågorna. Det menar Nils Stöter, utredare på Katalys, som driver det pågående projektet Klass i Sverige. Göran Jacobsson skriver om projektet.

Dessutom:  ”Läsa för livet – biblioterapi som läker” av Eva Bergstedt, ”Förorten, framtiden och hårda tag – mot ojämlikheten” av Magnus Dahlstedt, rapport från konferensen ”Ta inte demokratin för given” och mycket mer.

Taggar: , , , , , ,

Folkbildarforum 2018

Konferensen fångad i bilder

torsdag 03 maj 2018

Konferensen fångad i bilder

Den 17 april arrangerade vi konferensen ”Ta inte demokratin för given”, för att diskutera tillståndet för demokratin och folkbildningens möjligheter och skyldigheter att upprätthålla den. Henrik Witt fångade konferensen i bilder. 

Föreläsningar av Per Ödling, professor i telekommunikation, Johan Hirschfeldt, jurist och tidigare Justitiekansler och Macarena De La Cerda, företrädare för Förorten Mot Våld, kompletterades med ett panelsamtal där moderator Erik Wagner pratade med Nazem Tahvilzadeh, Mia Sandell och Benton Wolgers  om folkbildningens roll i att upprätthålla demokratin. Dessutom lanserades antologin ”Handbok för demokrater” (red: Ola Larsmo, Sverker Sörlin och Elisabeth Åsbrink). I kommande numret av #FOFO publicerar vi ett reportage från konferensen och texter som på olika sätt knyter an till temat ”Ta inte demokratin för given”.

Tack alla som bidrog till en innehållsrik eftermiddag!

Macarena De La Cerda.

Per Ödling.

Johan Hirschfeldt.

Erik Wagner.

Mia Sandell.

Nazem Tahvilzadeh.

Benton Wolgers.

Fika!

Mark Olson, redaktionen för #FOFO, dokumenterar.

Lunch!

 

 

 

 

 

 

1 2 3 24