Folkbildarforum

Diverse

Att förstå Generation Z

måndag 25 maj 2020

Att förstå Generation Z

Generation Z beskrivs ofta som digitala infödingar, eftersom de aldrig levt i en värld utan internet. De är uppvuxna med klimat- och terroristhot och i takt med att de tar över kommer deras världsbild att påverka oss. Att förstå generation Z är därför viktigt, inte minst för folkbildningen. 

Torsdagen den 11 juni föreläser Rikard Molander från Kairos Future om Generation Z, den unga generation som är född från mitten av 1990-talet till mitten av 00-talet. De är generationen som aldrig levt utan internet, men som vuxit upp i en värld präglad av terrorattackerna den 11 september 2001 och klimatkrisens genombrott.

Inom en inte alltför avlägsen framtid tar de över och redan nu påverkar deras världsbild vår vardag. Att förstå hur Generation Z tänker och fungerar är därför viktigt för alla organisationer, inte minst folkbildningens.

Denna föreläsning genomförs digitalt från Linköping Konsert & Kongress och vänder sig i första hand till medarbetare och förtroendevalda inom Bildningsförbundet Östergötlands medlemsorganisationer, dvs länets folkhögskolor och studieförbund.

Mer om programmet och hur du anmäler dig hittar du här.

Sista anmälningsdag 8/6.

Folkbildarforum 2020

Så styrs vi av implicita fördomar

måndag 18 maj 2020

Så styrs vi av implicita fördomar

Vi vill tro att vi är fördomsfria, ändå visar forskning att vi undermedvetet bär på attityder som påverkar våra beslut och handlingar. Katharina Berndt Rasmussen är fil dr i filosofi och forskar om implicita fördomar, diskriminering och sociala normer. I höst kommer hon till Folkbildarforum.

Hur ska vi som individer, kollektiv och samhälle hantera våra fördomar? Det är en minst sagt viktig frågeställning i förhållande till Folkbildarforums tema för 2020, Klokhet & Kunskap. Utan förförståelse och antaganden kan vi inte ta till oss något och inte heller utveckla ny kunskap. Och förförståelse innehåller även fördomar. 

Attityder och stereotyper som påverkar våra beslut och vårt handlande utan att vi är medvetna om dem kallas för implicit bias. Vi kan själva, på en rak fråga, svara att vi inte hyser rasistiska eller sexistiska värderingar, men ändå omedvetet agera utifrån sådana inre föreställningar. 

Katharina Berndt Rasmussen är fil dr i Filosofi och forskar på Institutet för framtidsstudier. Där är hon bland annat involverad i forskningstemat “Diskriminering, sexism och rasism”, som undersöker vilken roll implicita attityder och föreställningar spelar för vårt tänkande och handlande. ”Kan handlingar utifrån implicita attityder och föreställningar överhuvudtaget förstås som diskriminering? Kan vi hållas moraliskt ansvariga för våra implicita attityder och föreställningar, eller för våra handlingar grundade i dessa? Vad (om något) får och bör vi göra åt dessa handlingar och deras grunder?”

Den 11 november deltar Katharina Berndt Rasmussen i Folkbildarforum för att prata om dessa frågor.

Här kan du höra henne i ett samtal kring dessa frågor i ett avsnitt av Filosofiska rummet i P1 från tidigare i våras.

Bild överst: John Hain/Pixabay

Diverse

Samarbeta eller isolera?

måndag 11 maj 2020

Samarbeta eller isolera?

Vad har populistiska högerradikala partier för betydelse vid regeringsbildningar i Europa? Och vad händer med partierna när de hamnar i regeringsställning? Ann-Cathrine Jungar är statsvetare vid Södertörns högskola och leder forskningsprojektet ”From the margins to the mainstream: PRR parties and government formation in Europe”. 

I samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte gav hon en intressant föreläsning via Zoom i ämnet, som utmynnade i en översikt av utvecklingen i Norden och vad vi kanske har att vänta i Sverige.

Ann-Cathrine Jungar började med att diskutera populism-begreppet, som kommer med negativa associationer om att lova mer än man kan leverera.

Men populistiska partier är, enligt den nederländske statsvetaren Cas Muddes definition, partier som vilar på en ideologi som uppfattar samhället som två homogena och sinsemellan antagonistiska grupper: det rena folket och den korrupta eliten. Populisterna vill att all makt ska ligga hos folket och är kritisk mot att man överför beslutskompetenser till andra organ som inte kan utkrävas demokratiskt ansvar, såsom EU, oberoende centralbank eller starka författningsdomstolar. Populismen ser nationen och gemenskapen som hotad och lovar förändring. 

Idag är populismen framgångsrik i kombination med nationalism, auktorianism och värdekonservatism och de här framgångarna har förändrat våra partisystem. Den tidigare socio-ekonomiska dimensionen, som särskiljde partier åt genom frågor om skatter, reglerad eller ickereglerad marknad etc, har fått minskad betydelse. Istället är den nya konfliktlinjen – ofta kallad GAL-TAN – sociokulturell. Det handlar om en spänning mellan liberala och auktoritära värden. 

Hade det, som tidigare, varit den socioekonomiska konfliktlinjen som var avgörande, så hade alliansen i Sverige kunnat bilda regering med SD efter valet 2018. Men det var istället den sociokulturella dimensionen som spelade roll för att alliansen sprack och vi fick en minoritetsregering. 

Den nya konfliktlinjen har spelat roll i många europeiska länder och den gamla mitten har krympt. Konservativa och socialdemokrater har förlorat väljare till högerradikala partier, som har en strategisk position på socioekonomiska dimensionen. 

Ann-Cathrine Jungar gick vidare med att tala om hur de högerradikala partiernas effekter på regeringsbildningar ser ut i olika länder. Ibland sitter partierna i regeringsställning, ibland är de stödpartier. I vissa länder har man istället antagit en isoleringsstrategi. Man anser dem inte vara tillräckligt demokratiskt legitima för att samarbeta med. Man regerar, som i Sverige och Tyskland, då hellre över blockgränser.

Med isolering begränsar man partiernas inflytande över politiken, men den hindrar dem inte från att fortsätta växa.

När de sitter i regeringsställning, som i Norge, Finland, Österrike och Italien , så har de haft inflytande över sådant som migration, integration och kulturfrågor (public service t ex). Men en svårighet kan vara att tidigare ha kritiserat etablissemanget och sedan själv bli en del av det. Man samarbetar ju plötsligt med dem man kritiserat. 

När blir då högerradikala partier aktuella som regeringspartier? När de sitter på nyckeln till att ge majoritet, menade Ann-Cathrine Jungar. När konservativa och kristdemokratiska partier tröttnat på att sitta i opposition, är det den enda möjligheten. Ska man jobba blocköverskridande får man ju kompromissa mer på den socioekonomiska dimensionen än  om man sätter sig i regering med de högerradikala.

För de högerradikala partierna kan det dock kan vara lättare att sitta i opposition.

När Sannfinländarna satte sig i regering 2015 fick man kompromissa i alla sina viktigaste frågor och halverade ganska snabbt sitt stöd. Partiet splittrades i en nationalistisk fraktion och de gamla Sannfländarna och är idag åter i opposition.

Norska Fremskrittspartiet satt i regeringen från 2013 till januari i år. Partimedlemmarna tyckte att de fick kompromissa för mycket och lämnade till slut regeringen 

I Danmark har Dansk Folkeparti haft stort inflytande över dansk integrationspolitik. Partiet tappade över hälften av sina röster i valet 2019, när de fick mer radikala utmanare från höger. Men i Danmark har å andra sidan övriga partier anammat Dansk Folkepartis idéer.

I Sverige har Sverigedemokraterna hållits isolerade efter valet 2018, men deras mer restriktiva invandringspolitik har påverkat flera andra partier. Kristdemokraterna och Moderaterna har öppnat dörren för samarbetsområden som rör bl a invandring och brottsbekämpning. 

Sverige såg länge ut att vara unikt i att inte ha ett högerradikalt parti i regeringsställning, men kanske är den svenska exceptionalismen på väg mot vägs ände? avslutade Ann-Cathrine Jungar.

För Bildningsförbundet och dess medlemmar var föreläsningen del i arbetet med att planera för vårt gemensamma arbete fram till valet 2022. En period där mycket kan stå på spel för samhällsklimatet, demokratin och folkbildningen. Vilket landskap har folkbildningen att röra sig i och försöka påverka de närmaste åren?

#FOFO, Folkbildarforum 2020

Nytt nummer av #FOFO!

torsdag 07 maj 2020

Nytt nummer av #FOFO!

Vårnumret av #FOFO är här och ger fördjupande läsning på temat Klokhet & kunskap. Tidningen finns att läsa på nätet men du är också välkommen att beställa ditt eget exemplar.

I årets första nummer av #FOFO belyser vi Folkbildarforums tema 2020, Klokhet & kunskap, ur olika vinklar.

Sverker Sörlin som skrivit boken Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans, intervjuas om vad bildning egentligen är. Han reflekterar också över hur gemensam kunskap nu växer fram under coronakrisen.

Mediestrategen Brit Stakston skriver om hur pandemin kommer med hot mot demokratier, men hur den också är en chans till nystart. Poeten, författaren och föreläsaren Bob Hansson skriver om hur samarbete är nyckeln till framgång och statsvetaren Katarina Barrling resonerar kring generositetsprincipen, som handlar om att tolka och förstå texter och argument med en välvillig inställning istället för tvärtom, vilket blivit en slags strategi i dagens debattklimat.

Vi har också intervjuat Charbel Gabro, prisbelönt talare som föreläser om integration, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, som oroas över människans naiva tro att hon är oövervinnlig.

Dessutom tar vi en titt på hur folkbildningen i Östergötland ställt om till digitala verksamheter under våren och tipsar om läsvärda böcker mm.

Läs tidningen online eller beställ ett fysiskt exemplar här.

 

Folkbildarforum 2020

Bob Hansson till Folkbildarforum

måndag 04 maj 2020

Bob Hansson till Folkbildarforum

Han har skrivit en rad diktsamlingar och romaner, medverkar regelbundet i olika P1-program och är just nu tv-aktuell med föreställningen “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt”. Vi är glada att presentera Bob Hansson som talare vid höstens Folkbildarforum. 

Bob Hansson turnerade i Sverige med “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt” under 2018 och 2019. Men hans tankar om snällhet utvecklas även i boken Tankar för dagen – manual för ett snällare liv, som i sin tur bygger på hans mångåriga medverkan i P1:s “Tankar för dagen”.

Snällhet är också temat i det första specialprogrammet med titeln “Bob Hansson om livet”, som sändes i P1 den 10 april. “Forskning visar att det är när vi känner oss trygga och säkra och tydligt välkomna som våra hjärnor fungerar som bäst”, säger han i programmet och berättar om en studie av den amerikanska flottans specialförband Navy seals. Resultaten från studien visade att de befäl vars ledarskap bygger på empati och inspiration, hade grupper som presterade långt bättre än de som hade befäl som var mer auktoritära. Det militära ledarskapet är inte effektivt ens i militären.

Så om vår snällhet faktiskt får andra människor att fungera bättre, varför är snällhet inte en egenskap med högre status?

– Det där tror jag är en myt, säger Bob Hansson över telefon, hemmajobbandes med fågelkvitter i bakgrunden.

– I praktiken är det högstatus att vara snäll. Maktforskning visar att det är de som är empatiska och snälla som får makt. De som inte är snälla hamnar i samhällets utkant.

Att vi får för oss att snällhet inte betyder något, hänger nog samman med att vi har minnen av att vi varit snälla men inte fått något tillbaka. 

– Man känner att man blivit lurad. Men då förväxlar man snällhet med byteshandel. Och när vi varit snälla så har det faktiskt kommit nåt positivt av det – en relation har stärkts, ett förtroende har fördjupats.

Du säger att snälla får makt, men det sägs ju att chefer och ledare inte sällan är psykopater?

– Det som sker när man får makt är att empatin minskar. Det går jättesnabbt. Man har gjort experiment där man triggar människors maktkänsla, för att sedan göra ett empatitest. På bara några minuter har man blivit sämre på att sätta sig i någon annans situation. Det är något neurologiskt som händer.

Nu är det otrygga tider – men många vittnar om ett varmare samhällsklimat. Tror du det kan leda till en bestående ändring?

– Jag tror tyvärr att det går tillbaka ganska fort. Alla sänker tempot just nu och verkar må bra av det. Jag också. Det känns som ett normalare tempo än det vi var i för två månader sen. Tidigare har jag hela tiden tänkt att jag behöver göra mer karriär, få fler uppdrag – att det kommer att få mig att må bättre. Men jag har fått en tankeställare: jag borde kanske ha som målsättning att få färre uppdrag? 

– Men vi formas av marknadskrafter som åter kommer att ta kommando över vår livsstil. Vi lever i ett tempo som inte gynnar oss men det är ingen slump att vi hamnade i det tempot. Det finns en stark berättelse om att mer är bättre. Just nu visar det sig att det människor längtar efter är inte att renovera sitt kök ännu en gång innan de dör, de längtar efter att träffa sina nära och kära ännu en gång innan de dör. Men om ett halvår är de tillbaka och jobbar så mycket de kan för att kunna renovera köket så att folk kan säga “vad bra det går, vilket fint kök du har”. Tänk om man istället sa “ditt kök har inte renoverats på flera år – grattis! Det måste ju betyda att du jobbar mindre!”

Om sex månader kommer du till Folkbildarforum. Vet du redan nu vad du ska prata om?

– Nej. Jag vill inte stå där och säga saker jag tänkte ut ett halvår innan. Det blir sådant som är viktigt för konferensen då i det läget. Men det kommer nog att handla om samarbete och om hur snällhet premierar effektivitet.

Här kan du se föreställningen “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt” på SVT Play.

Bob Hansson medverkar även i vårnumret av vår tidning #FOFO, som kommer i dagarna.

Christel Valsinger

 

Folkbildarforum 2020

”Blir det någon konferens i år?” och andra frågor om Folkbildarforum

onsdag 29 april 2020

”Blir det någon konferens i år?” och andra frågor om Folkbildarforum

Coronavirusets framfart gör det svårt att planera för evenemang där människor möts. Men i någon form kommer Folkbildarforum att äga rum. Här reder Lars Holmgren ut eventuella frågetecken.

Kan ni genomföra en konferens i november?

– Vi vet förstås inte. Restriktioner mot att samla flera hundra personer kan mycket väl finnas kvar hösten ut. Även om vi får arrangera något så stort som tidigare år kan många intresserade dra sig för att resa och delta i stora samlingar. Många organisationer och myndigheter kan ha stopp för annat än nödvändiga resor, dit konferenser inte räknas.

– Vi har ändå valt att öppna anmälan, men tar inte ut någon anmälningsavgift i förskott.

Vad har ni för alternativa planer?

– Oavsett vilken form konferensen får kommer vi att spela in så mycket som möjligt av den. Kanske  får vi  ha en konferens i Konsert & Kongress med 50 eller 100 deltagare och de flesta medverkande på plats, och övriga på distans. Kvällen är tänkt som en manifestation för kulturens och kulturarbetares styrka och utsatthet. Även den hoppas vi då kunna arrangera på plats, livesänd och inför en mindre publik.

– Kan vi inte heller samla ett mindre antal deltagare på plats, så kanske vi genomför en enbart livestreamad konferens och kvällsföreställning.

– Vad vi än tvingas välja kommer vi att förbereda oss för att få till en så proffsig och kreativ sändning som möjligt. I Linköping Konsert & Kongress finns en ny streamingstudio som vi planerar att använda vid ett antal tillfällen redan innan konferensen i november. Håll utkik i våra sociala media efter information om våra digitala arrangemang.

Känner du dig lugn inför hösten?

– Jag önskar jag kunde säga som Too-Ticki; ”Allting är mycket osäkert, och det är just det som lugnar mig.”  Alldeles lugn är jag inte. Det känns ändå bra att vi tar höjd för olika scenarier. Vi vill ta ansvar för att samtal och kunskapande utifrån temat Kunskap och Klokhet kan utvecklas oavsett under vilka former vi kan träffas i höst.

Tidgt i höst fattar vi beslut om arrangemanget.

Diverse

Att återvända efter avslag

onsdag 22 april 2020

Att återvända efter avslag

Vid vårens sista Tisdagsträff berättar Josefin Zeolla om Röda Korsets återvändandeprojekt, som syftar till att stödja asylsökande som av- och utvisas mot sin vilja. Träffen genomförs digitalt. Välkommen med din anmälan.

Är de det möjligt att återvända utan att känna sig, och ses på, som en förlorare? Med rak rygg, och tänka att man ändå varit med om något som gett viktiga erfarenheter? Hur kan man arbeta med de som fått avslag utifrån ett sådant perspektiv?

Röda Korsets återvändandeprojekt syftar till att minska utsattheten för den enskilde och bidra till ett återvändande under så värdiga former som möjligt. En förutsättning är att berörda personer själva efterfrågar stöd.

Pga rådande omständigheter kommer Tisdagsträffen att genomföras digitalt. Tisdagsträffen är kostnadsfri utbildningsinsats för folkbildningen och övriga i civilsamhället där vi skapar dialog och utbyter erfarenheter inom frågor som rör integration. Tisdagsträffar har vi arrangerat sedan hösten 2017. Dagens digitala tisdagsträff är den sista för denna termin. 

Tisdagsträff med Josefin Zeolla, Röda Korset

När:  5 maj kl 15.30-16.30

Var: Digitalt mötesrum. Länk skickas ut till anmälda deltagare.

Anmäl dig här senast den 3 maj 2020

Se inbjudan här 

 

Diverse

Populistisk högerradikalism – från marginalen mot den politiska mittfåran

fredag 17 april 2020

Populistisk högerradikalism – från marginalen mot den politiska mittfåran

Ann-Cathrine Jungar  leder ett forskningsprojekt om högerradikala partiers betydelse för regeringsbildning i Europa. I samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte den 23 april håller hon en digital föreläsning som det går att anmäla intresse för.

Ann-Cathrine Jungar leder forskningsprojektet ”From the margins to the mainstream: PRR parties and government formation in Europe”, som handlar om högerradikala partiers betydelse för regeringsbildning i Europa. Hon har tidigare forskat om de nordiska populistiska partiernas ideologi, organisation och påverkan på de politiska systemen.
Ann-Cathrine utsågs för några år sedan av tidskriften Dagens Samhälle till en av de 50 mest inflytelserika akademikerna i Sverige.

Föreläsningen ges i samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte.  Andra intresserade är välkomna att anmäla sig till den cirka 30 minuter  långa föreläsningen. Den frågestund och samtal som följer är dock enbart för årsmötets deltagare.

För Bildningsförbundet och dess medlemmar är föreläsningen del i arbetet med att planera för vårt gemensamma arbete fram till valet 2022. En period där mycket kan stå på spel för samhällsklimatet, demokratin och folkbildningen. Vilket landskap har folkbildningen att röra sig i, påverkas av och påverka de närmaste åren.

Vad: Digital lunchföreläsning med Ann-Catherine Jungar, docent i statsvetenskap, lektor vid Södertörns högskola.

När: Torsdag den 23/4 kl 13.

Anmäl ditt intresse för föreläsningen till info@bildningsforbundet.se. Vi skickar en länk. Begränsat antal deltagare.

Foto: Anna Hartwig

Folkbildarforum 2020

Med den praktiska kunskapen i centrum

måndag 30 mars 2020

Med den praktiska kunskapen i centrum

Forskningsprojektet Kollektivets Fronesis undersöker den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt, till skillnad från individens enskilda kunskap. Jonna Lappalainen deltar i projektet och den 11 november föreläser hon på Folkbildarforum.

Jonna Lappalainen är docent i Den praktiska kunskapens teori och arbetar som lärare och forskare vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.

– Traditionellt har forskning och universitet ägnat sig åt att utveckla och undersöka teoretiska kunskaper, säger Jonna.

– Detta har lett till att vi idag ofta är ganska bra på att precisera och skilja på olika typer av teoretiska kunskaper. Det visar sig också i att yrken som kräver teoretiska och formella utbildningar ger högre status och bättre lön. 

Praktiska kunskaper har däremot traditionellt inte undersökts utifrån ett forskningsperspektiv. 

– Detta visar sig i att vi inte har lika lätt att tala om och beskriva våra praktiska kunskaper. Istället talar vi lite ospecificerat om vikten av erfarenhet. Men erfarenhet är inte samma sak som kunskap. Till exempel kan två olika sjuksköterskor med lika lång erfarenhet ha mycket olika praktiska kunskaper och dessutom variera mycket i hur de har tagit tillvara på sin erfarenhet och omsatt den i praktisk kunskap. Ett mål med forskning i Den praktiska kunskapens teori är att sätta ord på den praktiska kunskapen och ge en röst åt människor inom yrken som traditionellt betraktas som praktiska.

Du deltar i ett forskningsprojektet som heter Kollektivets Fronesis. Berätta!

– I detta projekt vill vi undersöka den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt. Vanligtvis undersöks kunskap som något en enskild individ har. Men när en organisation eller arbetsplats omstruktureras visar det sig ofta att tidigare fungerande arbetsorganisationer slås sönder och en massa praktisk kunskap försvinner. Detta är också ett exempel på något som är svårt att tala om eller beskriva för de som upplever denna förlust. 

– Vi börjar ganska grundligt med att undersöka hur kunskap kan visa sig eller förstås som kollektiv i olika yrkesgrupper. De två yrkesgrupper vi studerar i detta projekt är poliser och lärare.

Vad kommer du att föreläsa om på Folkbildarforum den 11 november?

– Då kommer jag tala dels om hur jag ser på praktisk kunskap och olika former av kollektiv praktisk kunskap.

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och undersöker hur vi blir kloka tillsammans, som individer och samhälle. Ett tema som känns alltmer viktigt när nu vi ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

 

Folkbildarforum 2020

Så hanterar vi den pågående krisen

fredag 27 mars 2020

Så hanterar vi den pågående krisen

“Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen”. Det skriver Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren här i en text som rör det exceptionella läge vi nu befinner oss i till följd av corona-virusets spridning. 

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och vill undersöka hur blir vi kloka, inlevelsefulla och omdömesgilla som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle? Hur hur får vi allt detta att betyda något, att engagera? 

Temat känns allt mer viktigt när vi nu ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

Folkbildningen och dess verksamheter, som i stor utsträckning bygger på mänskliga möten, påverkas. De organisationer vi representerar har kontakt med enskilda människor och grupper när inga andra har det. Många människor riskerar ökad ensamhet och isolering

Men jag är imponerad över hur förvånansvärt snabbt både folkhögskolor och studieförbund tycks kunna ställa om verksamheter via digitala och andra kreativa lösningar. Det får mig att tänka på hösten 2015 och visar på folkbildningens och hela civilsamhällets betydelse och förmåga att snabbt ställa om i ett knepigt och oväntat samhällsläge.

Inom Bildningsförbundet Östergötland har vi beslutat att alla interna och offentliga möten som vi har planerat arrangera under våren så långt det är möjligt ska genomföras, men att de tillsvidare genomförs digitalt.

Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen. Det är viktigt att människor kan lära sig tillsammans, ta del av samhällsinformation, utbyta tankar och erfarenheter kring hur vi som samhälle ska gå vidare och återhämta oss. Förhoppningsvis bättre rustade att ta itu med brister och orättvisor som än tydligare visar sig under en sådan här kris.

Sociala media svämmar nästan över av berättelser och initiativ där enskilda, grupper och organisationer ställer upp för varandra och för andra. Det känns fint. Kämpa på!

Lars Holmgren

Foto: Henrik Witt

1 2 3 30