Folkbildarforum

Folkbildarforum 2017

Flykten skildrad med dans och teater

fredag 28 april 2017

Flykten skildrad med dans och teater

Eslam Al Hamdan kom till Sverige från Syrien 2014. Sedan dess har han skapat två dansföreställningar om vad det innebär att vara flykting: Refugee Story och The Other Way. I höst kommer han också att vara en del av den produktion som Tuomo Haapala sätter upp i samband med Folkbildarforum.

Som vi tidigare berättat kommer kompositören och regissören Tuomo Haapala att sätta upp en föreställning i samband med årets Folkbildarforum. Verksamma inom folkbildningen i Östergötland har bjudits in att komma med idéer och själva delta.

En av dem som kommer att bidra är Eslam Al Hamdan, som skapat dansföreställningarna Refugee Story och The Other Way. Han är själv flykting från Syrien och kom till Sverige 2014. Föreställningarna bygger på  hans egen flykt och vill berätta vad det innebär att vara flykting.

Refugee Story förverkligade han med  hjälp av vänner på asylboendet Vida Vättern och danselever på Kulturskolan i Ödeshög, samt dansläraren Liselotte Sabel Gustafsson och dansaren Julia Tegnebo. Stöd kom också från Ödeshögs kommun, Röda korset och Rotary i Ödeshög samt Studiefrämjandet i Linköping.

Premiären på Folkets hus i Ödeshög ägde rum hösten 2015 och sågs av 400 personer. Sedan dess har ensemblen spelat 30 föreställningar i Östergötland, Stockholm, Malmö, Jönköping och orter däromkring.

– Vi har olika språk och kulturer, men musik och dans är ett språk vi alla kan förstå, säger Eslam.

Uppföljaren, The Other Way, är framtagen tillsammans med Moa Frisk på Kulturskolan i Ödeshög och dansläraren Ghaith Saleh. Den uruppfördes i december förra året och handlar om “den andra” flyktvägen.

– De flesta känner till att flyktingar kommer i båtar på havet, men ingen talar om öknen, som är ännu farligare. Vi vill visa att “ja, vi dör på havet, men vi dör i öknen också”.

The Other Way börjar med ett bröllop, en tilldragelse de flesta kan relatera till.

– Vi dansar fyra olika danser från olika kulturer för att fira. Vi visar att vi är lyckliga. Men sen kommer bomben och kriget börjar.

Gestaltningen förstärks av autentiska videofilmer som visar kriget och människor på flykt. Publikens reaktioner är alltid starka.

– Men det första de brukar säga till mig är att det här är en föreställning som det är viktigt att alla ser.

 

 

Folkbildarforum 2017

Lena Halldenius kommer till Folkbildarforum!

fredag 21 april 2017

Lena Halldenius kommer till Folkbildarforum!

Med stora grupper av människor på flykt i världen har en retorik vuxit fram som ställer mänskliga rättigheter mot medborgerliga rättigheter. Det pågår en oroande normförskjutning mot nationalism och autokrati, menar Lena Halldenius som är professor i mänskliga rättigheter.

– Men det är viktigt att komma ihåg att det är just en normförskjutning. Vi måste möta den med debatt och motargument. Med motstånd på olika sätt.

Lena Halldenius är professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Hennes forskning ligger inom politisk filosofi och tidig modern politisk filosofihistoria, med fokus på frihet och rättigheter. 

Komplexiteten i mänskliga rättigheter som ett fenomen som innefattar såväl moraliska, som politiska och juridiska föreställningar, intresserar henne. Just nu ser hon med oro på hur grundläggande värderingar som vi tänkt är stabila, inte längre är det.

– Filosofiskt och etiskt representerar mänskliga rättigheter ett universellt ideal som säger att gränser inte spelar någon roll. Den grundprincipen ifrågasätts nu allvarligt av växande nationalistiska rörelser i Europa. Mänskliga rättigheter blir enbart till medborgerliga rättigheter. Det är kraftigt exkluderande.

Samtidigt har mänskliga rättigheter blivit ett språk som delvis fallit offer för sin egen retoriska framgång, menar hon. Det har blivit ett maktens språk.

– Det är stater som pratar om mänskliga rättigheter men det är stater som är de värsta förövarna och kränker mänskliga rättigheter. Och då blir begreppet ett öppet mål. Ska mänskliga rättigheter fylla en funktion så ska det vara ett redskap i händerna på de förtryckta.

I höst kommer Lena Halldenius till Folkbildarforum. En längre intervju med henne läser du i kommande numret av #fofo.

Anmäl dig till Folkbildarforum 2017 här!

Folkbildarforum 2017

Stina Wollter till Folkbildarforum!

fredag 07 april 2017

Stina Wollter till Folkbildarforum!

Hon är konstnär, radioprogramledare, sångerska och textförfattare, men kanske mest känd för sin enträgna kamp för människans rätt att vara sig själv. I höst kommer Stina Wollter till Folkbildarforum. Temat Mod och Motstånd är ”som skräddarsytt” för henne, säger hon själv.

Med över 100 000 följare på sitt Instagramkonto tar Stina Wollter dagligen fajten med de rådande skönhetsidealen, visar motbilder och blottlägger det näthat som följer med att gå emot rådande normer. Som hon själv skriver: “Jag vill bidra till ett oretuscherat flöde på Instagram. Hur ska vi hitta kroppsacceptans om vi bara matas med bilder som får oss att längta bort från våra egna själsfodral, må dåligt och känna oss som ting som hela tiden måste förändras eller förbättras?” Mod och motstånd som i en liten ask.

Just nu dansar hon sig in i ännu fler svenska hjärtan i TV4:s Let’s Dance, men på hennes Instagramkonto har dansen länge varit ett återkommande uttryck för kroppsaktivism, under hashtaggen “StinaWollterdansarförlivet”.

Lars Holmgren är glad att kunna välkomna henne till Folkbildarforum.

– Jag lyssnade på Stina i höstas, just när vi hade bestämt att temat för 2017 skulle vara Mod och Motstånd. Jag kände direkt att hon personifierade en viktig del av temat, att våga utmana sig själv och stå upp får något, trots allt skit man kan få för det. Att våga steget för att det betyder mycket för andra, och för att man trots allt inte är ensam.

– Temat är som skräddarsytt för mig, hälsar Stina Wollter, från dansrepetitionerna.

Anmälan till Folkbildarforum 2017 och öppen. Anmäl dig här!

Foto: Johanna Fellenius

Diverse

Po Tidholm gästar temakväll om en region i balans

onsdag 29 mars 2017

Po Tidholm gästar temakväll om en region i balans

”Vi har gått ifrån en idé om en enhetsstat med lika villkor för alla till att göra skillnad på människor utifrån var de bor. ” Det menar författaren och journalisten Po Tidholm. Den 10 april kommer han till Missionskyrkan i Linköping och talar om ”Sverige – ett delat land”, ett arrangemang av Bildningsförbundet Östergötland, Hela Sverige ska leva, Coompanion och LRF.

Det blir en temakväll om förutsättningarna för en levande landsbygd i Östergötland. Vilka förändringar behöver Östergötland göra för att få en region i balans? Frågan ska diskuteras av en panel med ledamöter ur den parlamentariska landsbygdskommittén, regionala politiker, länsstyrelsen, trafikplanerare och representanter från den östgötska landsbygden. Diskussionen modereras av journalisten och författaren Po Tidholm, som också inleder kvällen med en föreläsning. Tidholm är uppvuxen i Arbrå och flyttade tillbaka till Hälsingland år 2000 efter att ha bott i Stockholm. Han har bland annat gett ut boken ”Norrland” med essäer och reportage och skrivit manus till och programlett tv-serien Resten av Sverige, som sändes i SVT i höstas.

Vad menas med temat, ”Ett delat land”?

– Det kanske egentligen är ett alldeles för vagt tema, men samtidigt är det ju vad Sverige är; delat. På många sätt egentligen, även om jag väljer att fokusera på stad och land. Vi har gått ifrån en idé om en enhetsstat med lika villkor för alla till att göra skillnad på människor utifrån var de bor. Bor du i Sollefteå har du till exempel inte gjort dig förtjänt av ett BB, och i delar av Östergötland går det inga bussar, helt enkelt eftersom vissa trakter inte anses vara produktiva nog.

Du flyttade själv tillbaka till dina hemtrakter i Hälsingland efter ett antal år i Stockholm. Vad lockade dig att återvända?

– En kombination av saker såklart, men mycket handlade om att ha en meningsfull fritid. Jag hade ofta ångest på helgerna i Stockholm, för jag upplevde att mycket av det jag ägnade mig åt var så konstruerat. Det är roligare på landet. Vi bor på en gård, har hästar, hund, höns och jag känner att jag gör meningsfulla saker.

Tv-serien “Resten av Sverige” blev hyllad för att lyfta fram landsbygdens problem med avfolkning och nedläggningar, men också kritiserad för att måla upp en alltför mörk bild. Hur ser du på kritiken?

– Folk var snabba att komma med kritik efter första avsnittet som ju var ämnat åt att ta upp de mer dystra aspekterna. I avsnitt två berättade jag landsbygdens moderna historia och i avsnitt tre sökte jag lösningar. Så i slutändan blev det nog hyfsat balanserat. Men visst, jag kan förstå att man reagerar, det var ju också meningen. Vi hade inte fått 800 000 tittare genom att släta över problemen.

Du blev nyligen utsedd till Årets Lantis av tidningen Land. Hur ska du förvalta titeln?

– Haha, ja du. Det är dubbelt det där med att kallas lantis. Det är som med beskrivningarna av landsbygden: de är ofta positiva och nedsättande på samma gång. Landsbygden och lantisen är ofta genuin, men också träig, traditionell men hopplöst omodern, äkta men lite dum.
Så det är lite dubbelt.

Tid: Måndag 10 april kl 17.30 – 20.oo.

Plats: Missionskyrkan i Linköping

Inbjudan hittar du här

Foto: Peter Hoelstad

Taggar:

Folkbildarforum 2017

Johan Ehrenberg till Folkbildarforum!

fredag 17 mars 2017

Johan Ehrenberg till Folkbildarforum!

Johan Ehrenberg, grundare av tidningen ETC, kommer till Folkbildarforum i november för att tala på temat Mod och Motstånd. ”Mod är för mig när man tagit reda på något och gör något åt saken utifrån sin nya upptäckt”, säger han i en kommande artikel i #fofo.

Johan Ehrenberg är författare, samhällsdebattör och journalist. Han grundade tidningen ETC 1978, som idag vuxit till tolv lokala tidningar, en dagstidning och en helgtidning.

Han är numera också mycket aktiv i klimatdebatten. Så pass att ETC-koncernen under de senaste åren startat “ETC el”, som bl a säljer solceller, och inredningstidningen “Kloka hem”, en inredningstidning med ekologisk inriktning.

Dessutom har han en mängd nya verksamheter på gång. Bland annat arbetar han med nya tekniska lösningar för att framställa och lagra energi.

I november gästar han Folkbildarforum, som i år har temat Mod och Motstånd.

– Mod är för mig när man tagit reda på något och gör något åt saken utifrån sin nya upptäckt. Och att våga utsätta sig för risken att misslyckas. Det kan vara att starta en tidning eller se till att använda energi som inte skadar klimatet eller bygga ett klimatneutralt hyreshus. Motstånd hänger ihop med mod och det innebär organisering för att göra något, säger han i en intervju gjord av Göran Jacobsson.

Hela intervjun publiceras i vår tidning #fofo nr 1 2017, som utkommer tidigt i maj.

Taggar:

Diverse

Dags att rösta i Nederländernas val!

torsdag 09 mars 2017

Dags att rösta i Nederländernas val!

Hur skulle styret i våra länder se ut om hela världens befolkning fick vara med och rösta i alla val? Med den digitala omröstningen Global Vote vill Simon Anholt visa just det och tydliggöra hur samtidens stora utmaningar måste hanteras med samarbete över nationsgränserna. Nu är det dags att tycka till i parlamentsvalet i Nederländerna.

Västvärlden står i spänd väntan inför vårens val i Nederländerna och Frankrike. Ska högerpopulistiska partier som Frihetspartiet med Geert Wilders i spetsen och Front National, lett av Marine Le Pen, få ökat inflytande och kanske rentav hamna i regeringsställning? I praktiken kan vi som inte är medborgare i dessa länder bara vänta och se, men för att visa var vi står och vad vi tycker kan vi rösta i Global Vote, en omröstning för alla världsmedborgare skapad av Simon Anholt.

Global Vote tar fasta på att länders ledare inte bara påverkar den egna nationen, utan faktiskt är med och styr planeten. Några av mänsklighetens största utmaningar i modern tid är globala. Klimatförändringar, flyktingströmmar och ekonomiska kriser kan inte hanteras av ett enskilt land. Lösningarna måste vara gemensamma.

Global Vote påverkar inga valresultat, men politiker, ledare och de medborgare som får rösta i det specifika valet, får en signal om vad världen utanför nationsgränserna vill och förväntar sig.

Simon Anholt är politisk rådgivare och har skrivit flera böcker om länder som varumärken. 2015 talade han på Folkbildarforum och han har tidigare skrivit här i bloggen (”Foreigners aren’t aliens!”).

Han ligger också bakom Good Country Index, en rankning av hur väl enskilda länder bidrar till mänsklighetens bästa i ett globalt perspektiv. På listan över det som mäts hittar man bl.a. hur väl länderna bidrar till världsfred och säkerhet, klimat och hälsa.

Projektet Global Vote startade Simon Anholt 2016 och på hemsidan har hittills tio val hållits. Bland dem finns Storbritanniens folkomröstning om huruvida landet ska stanna kvar i EU, valet av generalsekreterare till FN och, förstås presidentvalet i USA.

I det sistnämnda röstade människor i 130 olika länder. Resultatet? Hillary Clinton fick 52% av rösterna, medan Donald Trump bara fick 14%. Gröna partiets kandidat Jill Stein var Global Votes tvåa med 19% av rösterna.

Den 15 mars är det val i Nederländerna men på Global Votes hemsida är röstningen redan öppen. Valet gäller de 150 platserna i Generalstaternas andra kammare. Största parti bildar vanligen regering och ledaren blir premiärminister. Partiledarna finns presenterade på hemsidan som du hittar HÄR.

Andra val under våren är presidentvalen i Frankrike den 23 april och i Iran den 19 maj. Gör din röst hörd!

 

Diverse

Mod och motstånd i en Facebookgrupp

fredag 24 februari 2017

Mod och motstånd i en Facebookgrupp

Det krävs mod för att gå in och tycka annorlunda i ett kommentarsfält fullt av hatiska inlägg. Men är man många som stöttar varandra så går det bättre. Det tog Mina Dennert fasta på när hon förra våren startade den uppmärksammade och prisade Facebook-gruppen #jagärhär.

Den som önskar sig en fri och öppen debatt styrd av fakta blir lätt modfälld av att läsa kommentarsfält på Facebook. Åtminstone om de är kopplade till artiklar som berör invandring, eller som går att knyta ihop med invandring om man bara vill. Hatet frodas. Den som vågar sig på att försöka balansera diskussionen blir ofta utsatt för hot och hån.

Men i somras började det plötsligt dyka upp allt fler sansade debattinlägg taggade #jagärhär. Algoritmerna på Facebook gör att de inlägg som får flest reaktioner är de som hamnar överst och allt oftare sågs #jagärhär-inläggen högst upp.

Taggen visade sig vara en Facebook-grupp, startad våren 2016 av journalisten Mina Dennert, som tröttnat på hur debatt ständigt tystades av hat.

Idag engagerar gruppen 64 000 medlemmar och den växer hela tiden. Ett flertal administratörer turas om att moderera den. Varje dag väljer de ut några kommentarsfält på Facebook där medlemmarna uppmuntras gå in och nyansera debatten och balansera upp hatet. Aktionerna utförs aldrig på privata Facebook-sidor, utan oftast på de sidor som tillhör traditionella medier såsom Expressen, Aftonbladet, GP eller SVT. Även invandringsfientliga och rent rasistiska gruppsidor får besök.

Medlemmarna i #jagärhär finns på hela den politiska skalan från vänster till höger, men rasism, sexism, homofobi, funkofobi etc tolereras inte. Tanken är heller inte att dränka diskussioner på webben med inlägg som bara innehåller taggen, utan att föregå med gott exempel på hur man kan argumentera för sin sak utan invektiv, härskartekniker eller andra aggressiva metoder. De som inte vill skriva själva kan “gilla” andras kommentarer och på så sätt stötta det goda samtalet.

Att gruppen är uppskattad har visat sig åtskilliga gånger det senaste halvåret. Ett flertal priser har tillfallit #jagärhär, däribland Rättvisepriset från Rättviseförmedlingen och priset för Årets integration på Faktumgalan nyligen.

När det nu avsomnade bandet Kent i veckan auktionerade ut bilder från sin sista konsert, tagna av bl a regissören och fotografen Johan Renck, skänkte de hela summan till #jagärhär. Resultatet: drygt 1,2 miljoner kronor, som nu blir till startplåt för att ta gruppens arbete vidare även utanför Facebook.

 

Diverse

Fördomar styr skildringen av landsbygden

fredag 17 februari 2017

Fördomar styr skildringen av landsbygden

Staden kopplas till positiva och moderna värden medan landsbygden beskrivs som lite ”bakom”. Det är ett exempel på hur storstadsmaktordningen kommer till uttryck, menar Terese Bengard, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva.

Terese Bengard skulle ha hållit ett seminarium med titeln “Finns det en urban norm – om att utmana storstadsmaktordningen” under Folkbildarforum i november, men tvingades ställa in. Vi bad henne att ändå berätta om vad som låg bakom seminariets titel.

– Urbana miljöer är det som är normalt och det som de flesta utgår ifrån när de skapar sin världsbild. Det kan jämföras med könsmaktordningen där män under en lång tid varit norm och kvinnan det avvikande. När det gäller detta har vi kommit långt men när det gäller att erkänna den urbana normen är det fortfarande en lång väg kvar att gå.

Landsbygdsskildringar kantas ofta av fördomar och stereotyper. Bilder på landsbygden är ofta tomma på människor men visar gärna en ko, åkrar eller grusvägar.

– Människorna där beskrivs som parodier på korkade människor, som i exempelvis SVT:s ”Uti bögda”. Det senaste exemplet är Kjell A Nordströms uttalande om att Gotland och Värmland är ”skräpytor”. (Artikel i Aftonbladet)

Storstadsmaktordningen yttrar sig bland annat i lagstiftning och reformer som anpassas och utformas efter staden och den yttrar sig i strategidokument och analyser, menar Terese.

– Exempelvis långtidsutredningen som beskriver platser som ”mycket avlägset belägna” men aldrig någonstans på de 300 sidorna definierar man vad man är avlägset belägen ifrån  – för det är ”självklart”?

Hela Sverige ska leva, som Terese Bengard är verksamhetschef för, är en medlemsorganisation som lyfter frågor som är betydelsefulla för människorna på landsbygden. Den ger också stöd och råd till lokala utvecklingsgrupper.

Vad får den urbana normen för följder?

– Framförallt skapar den en felaktig bild av vad landsbygden är. Detta i sin tur leder till att unga inte känner att de har någon framtid där eller att de som stannar är loosers. Resurser satsas i städerna och uteblir på landsbygden. 

Hur bryter vi storstadsmaktordningen?

– Frågan måste upp på bordet och diskuteras. Ett bra förslag i landsbygdsutredningen är att alla beslut ska landsbygdsbedömas. Det skulle synliggöra detta. Jag tror att beslutsfattare, journalister, forskare, utredare och allmänhet; ja, egentligen alla, skulle få öka sin kunskap om den urbana normen, för att sedan på ett bättre sätt själva kunna fatta beslut eller beskriva beslut om staden och landet utan massor av förutfattade meningar.

Taggar: ,

Folkbildarforum 2017

“Jag vill slå ett slag för det sega vardagsmotståndet”

fredag 03 februari 2017

“Jag vill slå ett slag för det sega vardagsmotståndet”

Karin Klingenstierna har med säker hand lett Folkbildarforum två år i rad. Nu är vi glada att välkomna henne tillbaka till konferensen även 2017.

Karin Klingenstierna är van moderator och konferencier och dessutom sångerska och låtskrivare. På Folkbildarforum 2016 fick vi höra henne såväl sjunga som hålla i presentationer och frågestunder. Det gjorde hon så bra att vi snabbt bokade upp henne även till nästa konferens.

Vad du tänker inför att komma tillbaka en tredje gång?

– Fantastiskt kul. Folkbildarforum är en perspektivvidgare och ger även mig fortbildning. Vi lever i en tid när mänskligheten skriker efter enkla svar och lösningar. Svaren kan förvisso vara enkla, men man kan bara komma fram till dem om man klarar det komplexa resonemanget. På Folkbildarforum fördjupar man förmågan att resonera. Man blir lite klokare och blir individen klokare blir samhället det också.

Det måste krävas en del för att navigera mellan så många olika ämnen och talare. Hur förbereder du dig?

–Jag läser på en hel del. I någon mån måste jag äga det som sägs, även om jag inte kan vara någon expert. Som moderator blir man väldigt generisk. Sen tar jag alltid kontakt med föreläsaren och stämmer av innan. Ber om en lista på sådan jag ska läsa eller plugga in.

Vad tänker du kring årets tema Mod och Motstånd?

–  Om mod tänker jag att det just nu är så viktigt att vi visar mod i alla led. Vi som är vuxna, myndiga människor måste visa att vi är modiga i ett samhälle som trycker på från alla håll. Och när det gäller motstånd vill jag slå ett slag för det sega vardagsmotståndet: att kunna sätta gränser och tala om vad jag tycker. Det räcker inte med ett tryck på like-knappen. Men det kan vara så enkelt som att säga ifrån när någon har fötterna på sätet på bussen. Att i varje stund våga bjuda motstånd mot det man tycker är oacceptabelt.

Folkbildning

Folkbildningens insatser för asylsökande följs upp

måndag 30 januari 2017

Folkbildningens insatser för asylsökande följs upp

Det goda samarbetet mellan studieförbunden och glädjen hos deltagarna. Det var två positiva aspekter som lyftes när Bildningsförbundet Östergötlands asylnätverk mötte Folkbildningsrådets externa utredare för uppföljning av insatserna för asylsökande under 2016. Bland svårigheterna nämndes att nå kvinnor och lågutbildade, samt att hålla igång den ordinarie verksamheten.

Sedan 2015 har Sveriges studieförbund kunnat få statsbidrag för att arrangera studiecirklar i svenska för asylsökande och de med uppehållstillstånd som bor kvar på Migrationsverkets boenden. För att ta tillvara resurserna och kompetensen i Östergötland, startade BFÖ samma år ett nätverk med ansvariga för verksamheter med asylsökande inom studieförbunden. Sedan hösten 2016 deltar även folkhögskolor i nätverket eftersom dessa numera också kan få del av det särskilda statsbidragen för verksamheter med asylsökande.

90 000 asylsökande i nästan samtliga av landets kommuner har deltagit i verksamheterna. I Östergötland har vi nått ut i alla de tretton kommunerna.

Statsbidragen fördelas och följs upp av Folkbildningsrådet och i veckan fick BFÖ:s asylnätverk besök av projektledaren för rådets uppföljning, Mats Bernerstedt. Han reser just nu runt i landet och gör intervjuer med verksamhetsledare för och deltagare i utbildningarna. Svaren blir underlag till en rapport som ska beskriva verksamheterna och bedöma effekterna av dem. Vad har man gjort för beloppen som staten delat ut?

Närvarade vid träffen gjorde representanter för ABF, Sensus, Studiefrämjandet, Bilda, NBV, Medborgarskolan och Liljeholmens folkhögskola i Östergötland. De fick svara på frågor som exempelvis varför de ansåg sig lämpliga att sig an uppdraget, hur de påverkats av det och hur de rekryterat deltagare.

De flesta var överens om att de redan besatt kompetens och lokaler för att kunna arrangera de efterfrågade verksamheterna och att de därför kunde komma igång snabbt. Alla ansåg det också ligga inom folkbildningens värdegrund att hjälpa utsatta människor.

Rekryteringen gjordes genom besök på boenden och genom att “knacka dörr”. Asylsökande med eget boende är svårare att nå, liksom kvinnor och lågutbildade. “De högutbildade hittar oss alltid”, som någon uttryckte det.

Svårigheterna att få med asylsökande kvinnor i studiecirklarna beror bland annat på att det kan vara svårt att få dem att lämna asylboendet på egen hand. De förväntas vara på plats när resten av familjen är det. Avsaknad av barnomsorg kan också göra det svårt för kvinnor att delta. Bland annat Studefrämjandet kommer att satsa på strategier för att nå fler kvinnor under 2017.

Samarbetet studieförbunden emellan lyftes fram som något mycket positivt. Att få uppleva glädjen hos deltagarna, när de erövrar det svenska språket, likaså.

Den 15 mars lämnas rapporten till Folkbildningsrådet, som några veckor senare lämnar den vidare till regeringen.

 

1 2 3 19