Folkbildarforum

Folkbildarforum 2018

”Ge gräsrotsorganisationerna den legitimitet de förtjänar”

tisdag 10 april 2018

”Ge gräsrotsorganisationerna den legitimitet de förtjänar”

Förorten har blivit en syndabock för politikernas misslyckanden. Det är dags att inkludera de som berörs för att skapa en hållbar förändring. Det menar Macarena De La Cerda, en av grundarna av Förorten Mot Våld, som kräver att regeringen erkänner våldet i förorterna som en nationell kris. Den 17 april är hon en av talarna på vår konferens “Ta inte demokratin för given.”

Macarena De La Cerda har bland annat studerat Barn- och ungdomsvetenskap på Uppsala Universitet och jobbat med barn- och ungdomsfrågor i socioekonomiskt utsatta områden genom Rädda Barnen.

– Jag kommer själv från ett arbetarklassfamilj. Jag växte upp bl a i Tensta och tack vare min familjs bakgrund har jag haft med mig vikten av att engagera sig i samhällsfrågor.

Sedan 2012 har hon varit aktiv i ungdomsorganisationen Megafonen som kämpar mot orättvisor på lokal nivå, men som också skapat en ny form av folkbildning i och med samtalskaféet Harakat. Nu leder hon, tillsammans med andra, kulturprojektet Ortens Verklighet,  där syftet är att ungdomarna själva ska sätta ord på vad Orten som plats och identitet är för dem.

Förorten Mot Våld föddes som en reaktion på morden på två bröder i Rinkeby i december 2016. Ett hundratal föreningar, bl a olika religiösa församlingar, samlades för att aktivt visa motstånd mot den våldsamma utvecklingen i sina områden.

På konferensen “Ta inte demokratin för given” ska Macarena prata om vikten av den organisering som sker i förorten, hur den intar olika former och hur den anpassas utifrån målgruppens behov.

– Jag kommer att problematisera varför många från förorten väljer bort de traditionella forumen. Hur viktigt det är att gräsrotsorganisationer får den legitimitet de förtjänar och att etablerade organisationer ger utrymme för de nya. Det finns en ny arbetarklass i Sverige och det är viktigt att den träder fram i diskussioner som berör den.

Förorten har börjat bli ett slagträ i den politiska debatten och olika parter gör anspråk på att äga den ”rätta bilden” av storstädernas ytterområden. Hur ser du på det?

– Förorten har blivit en syndabock för politiska partiers misslyckanden, där säkerhetsfrågor har kopplats till repressiva ställningstaganden riktade mot en samhällsgrupp som redan är tillräckligt utsatt. Vi har ju ett låg valdeltagande i våra områden och det gör att många politiker använder sig av populistiska och snabba lösningar som övervakningskameror och fler poliser.

– Dock finns det få som vill prata om de riktiga problemen, så som misslyckade åtgärder för att vända på dåliga skolresultatet och den ökade arbetslösheten bland unga vuxna och deras föräldrar. Psykisk ohälsa ökar då trångboddhet är ett måste när pengarna inte räcker till och bristen på lägenheter gör att andrahandsuthyrning och nya produktioner sätter priser som få har råd med.

Förorten Mot Våld vill att politikerna erkänner skjutningarna i förorterna som en nationell kris. Varför?

– FMV:s viktigaste krav är att regeringen erkänner det eskalerade våldet i förorten som en nationell kris för att det är så vi tror regeringen och alla inblandade kan börja se detta som ett nationellt problem som måste åtgärdas nu. Som en följd av erkännandet kräver vi att regeringen tillsätter en haverikommission som tillsammans med de berörda kan se vad som har gått snett och vad som krävs för en hållbar förändring i våra områden. Ett erkännande skulle också göra att majoritetssamhället ser utsattheten i våra områden som allvarlig då det är våra barn, Sveriges barn, som drabbas värst.

Text: Christel Valsinger
Foto: Henrik Witt

Det går fortfarande att anmäla sig till ”Ta inte demokratin för given” den 17 april. Du hittar program och anmälan här.

Taggar:

Folkbildarforum 2018

Möt konferensens moderator!

tisdag 27 mars 2018

Möt konferensens moderator!

Erik Wagner kallar sig organisationsnörd, har bakgrund som förbundsstrateg för IOGT-NTO och är numera förläggare på Idealista. Han är också redaktör för Kurage, en idétidsskrift för det civila samhället. Den 17 april modererar han Folkbildarforums konferens ”Ta inte demokratin för given!” 

Du kallar dig organisationsnörd, kan du utveckla det?

– Jag är väldigt fascinerad över hur civilsamhället fungerar och inte fungerar. Det är en plattform, en möjlighet som dagens samhälle erbjuder de medborgare som känner sig manade, inkluderade och som fått färdigheterna att navigera i detta snåriga föreningsliv.

Hur tänker du kring temat Ta inte demokratin för given? 

– Jag konstaterar att allt fler höjer ett varningens finger gällande samhällets utveckling och att vi som samhälle kämpar med frågor rörande värderingar, plurarism och ofta frågor som rör demokratiska grundfrågor. Det är stora och svåra frågor och Folkbildarforum närmar sig under våren några av de frågeställningarna på ett intressant sätt.

Hur väl bekant är du med föreläsarna? 

– Jag kände till samtliga vid namn men har aldrig haft förmånen att höra dem tala. Jag ser mycket fram emot deras inspel och reflektioner från konferensens deltagare.

Vad hoppas du själv att få med dig från konferensen?

– Ett forskningsbegrepp som har lurat sig kvar i min hjärna en stund är ”upplevd nödvändighet”. Det handlar om ett stadie där en engagerad människa upplever att individens valmöjligheter i realiteten är begränsande. ”Här måste jag bara göra en insats”. Jag skulle vilja känna mig positivt uppmanad till att fördjupa mig, till att ytterligare reflektera, till att agera.

Anmäl dig till konferensen här

Läs in dig på konferensprogrammet här

Taggar: ,

Folkbildarforum 2018

”Jag vill få människor att förstå att de blir manipulerade”

torsdag 22 mars 2018

”Jag vill få människor att förstå att de blir manipulerade”

– Vi lever i en tid där man systematiskt spelar på folks rädslor för att programmera om dem till röstboskap.

Det säger Per Ödling, som i flera år föreläst om den digitala utvecklingens samhällspåverkan. Den 17 april talar han under vår konferens ”Ta inte demokratin för given!”.

Per Ödling är professor i Telekommunikation vid Lunds Universitet och forskar kring bredbandsinfrastruktur. Intresset för kopplingen mellan informationsteknik och demokrati väcktes under hans år som akademisekreterare på IVA (Ingenjörsvetenskapsakademin).

– Jag har ägnat hela mitt vuxna liv åt att bygga Internet. Det fick oväntade sidoeffekter, som jag nu försöker korrigera vid sidan av det dagliga arbetet. Det var ju inte tänkt att Internet skulle hota demokratin, utan tvärtom, det skulle inkludera alla.  

Istället står vi vid en slags “tipping point” menar han, där det inte är säkert att demokratin överlever i sin nuvarande, liberala form.

Ett exempel på hur demokratiska val manipuleras fyller nyhetssajterna just nu. Kampanjfirman som skötte Donald Trumps digitala valkampanj, har använt otillåten datainsamling från Facebook för att nå över 50 miljoner amerikaner. För två år sedan tackade 270 000 personer ja till att delta i ett psykologiskt test som utgavs vara till för seriös forskning. Men uppgifterna såldes vidare till Cambridge Analytica, ett företag inom marknadsföring och politiska kampanjer.

Att tredjepartsaktörer kan få tillgång till uppgifter om Facebookanvändare som de sedan säljer vidare är dock ingen nyhet, menar Per Ödling.

– Facebook har känt till det här sedan det hände. Det som är nytt är att han (visselblåsaren Christopher Wylie, vår anm) trätt fram och att vi fått tillgång till detaljer som vi inte känt till förut. Jag har föreläst om att det här händer i ett och ett halvt år och när folk får höra det blir de förskräckta, men ett par dagar senare har de glömt bort det. Fördelen nu är att det blir tydligare och tydligare vad som pågår.

– Varje test, varje quiz på Facebook finns till för att samla in data om oss. Facebook har redan all data om oss, de gör inga ”Vilken filmstjärna är du mest lik”, eller ”Vem var du i ett annat liv”. Alla dessa tester görs av företag som registrerar och profilerar oss.

Den digitala eran har öppnat för desinformationskampanjer och påverkansmetoder som skapar väljare som röstar utifrån oro och bristande framtidstro. Det ökar chansen att få stöd för en mer extrem politik, där hårdare tag och stärkt nationalism ofta står högt på agendan. Om inte annat kan man få människor att låta bli att rösta och därmed öppna dörrar för kandidater vars stöd annars inte skulle räcka.

– Vi lever i en tid där man systematiskt spelar på folks rädslor för att programmera om dem till röstboskap. Som visselblåsaren sa: ”vi använder folks inre demoner”.

På konferensen “Ta inte demokratin för given!” kommer Per Ödling att berätta om hur vi hamnat där vi är idag, hur stora samhällsomställningar skapar oro och en grogrund för politisk manipulation och vilka samhällsområden som påverkas.

Vad hoppas du nå fram med under konferensen?

– Vi har insett att demokratin måste försvaras, men ska det fungera måste den kanske också utvecklas. Jag vill få människor att förstå att de blir manipulerade så att vi kan få en demokrati där människor bestämmer, inte företag eller andra länder.

Per Ödling är också en av skribenterna i boken ”Handbok för demokrater” som lanseras under konferensdagen. Boken ges ut av demokratisatsningen #vimåsteprata, ett initiativ från opinionsbildare som Hédi Fried, Kristina Persson och Sverker Sörlin och som genomförs i samarbete med Studieförbunden, Sveriges Folkhögskolor och Svenska PEN.

 

Anmälan dig till konferensen ”Ta inte demokratin!” för given här

Program för konferensen finns här

Taggar: ,

Folkbildarforum 2018

Programmet klart för årets första konferens!

fredag 16 mars 2018

Programmet klart för årets första konferens!

Föreläsningar av bl a Per Ödling och Macarena de la Cerda och lansering av antologin ”Handbok för demokrater”. Det är några av huvudpunkterna för konferensen ”Ta inte demokratin för given!” den 17 april. Nu är programmet klart och anmälan öppen.

Som vi tidigare berättat blir Folkbildarforum till två konferenser 2018. Den första är en halvdagskonferens och äger rum den 17 april i Linköping Konsert & Kongress. Moderator är Erik Wagner, redaktör för tidskriften Kurage och förläggare på Idealistas. Erik inleder konferensen, som därefter övergår i den första föreläsningen, då Per Ödling, professor i telekommunikation vid Lunds Universitet, talar om hoten mot demokratin. Därefter följer Johan Hirschfeldt, medförfattare till ”Hoten mot rättsstaten i Europa” och Macarena de la Cerda, talesperson från Förorten mot våld.

Under konferensen arrangeras även ett panelsamtal med företrädare för folkbildningen i Östergötland, lett av Nazem Thavilzadeh, fil.dr i offentlig förvaltning, lärare och demokratiforskare. Dessutom lanserar antologin ”Handbok för demokrater”, utgiven av initiativet #vimåsteprata och ett samarbete mellan Svenska PEN, Studieförbunden i Sverige och Folkhögskolornas samarbetsorganisation RIO. Bland skribenterna som medverkar i boken finns Hédi Fried, Nalin Pekgul, Anita Goldman, Gellert Tamas och tidigare nämnde Per Ödling.

Anmälan dig här till konferensen senast den 6 april. Hela programmet hittar du här.

Folkbildning

”Om svenska värderingar” i ny upplaga

fredag 09 mars 2018

”Om svenska värderingar” i ny upplaga

De första 1000 exemplaren tog snabbt slut, men nu finns en ny upplaga av fickhandboken “Om svenska värderingar” som Bildningsförbundet Östergötland gav ut i höstas i samarbete med Föreningen Ordfront och Demokratiakademin. En liten skrift om den svenska grundlagen och om mänskliga rättigheter,  perfekt att bära med sig i bakfickan eller plånboken.

Huruvida det finns hot mot demokratin och hur skyddet för svensk grundlag ser ut, är frågor som kommit att bli extra angelägna under detta valår. De kommer bland annat att behandlas under halvdagskonferensen ”Ta inte demokratin för given!”, som Folkbildarforum arrangerar i april. Läs mer om den här.

”Om svenska värderingar” är en användarguide i fickformat som behandlar den svenska grundlagen och kopplingarna mellan formuleringarna i den och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Syftet är att sprida kunskap om vår konstitution och samtidigt väcka medvetenhet om demokratins skörhet. 

Bakom skriften står Bildningsförbundet Östergötland, Föreningen Ordfront och Demokratiakademin. Lars Holmgren (BFÖ) och Benton Wolgers (Ordfront) fick idén efter ha lyssnat till ett föredrag om grundlagen som Agneta Stark höll på Vestlunddagarna i mars 2017.

“Om svenska värderingar” delades ut på Människorättsdagarna i Jönköping och under Folkbildarforum i november. Då höll också Benton Wolgers och Anna Wigenmark från föreningen Ordfront en workshop om vikten av att förstå och försvara delar av den svenska grundlagen. Benton Wolgers skrev också en artikel på temat i #fofo nr 2 2017, som du kan läsa här.

Nu finns nya exemplar av handboken och ett begränsat antal exemplar går att beställa via info@bildningsforbundet.se

Folkbildarforum 2018

Årets konferens är två!

tisdag 06 mars 2018

Årets konferens är två!

I år blir Folkbildarforum till två konferenser. En mindre variant som äger rum i april och en större i november. 

Årets tema för Folkbildarforum, Vision & Vilja, handlar bland annat om demokrati. I höst väntar ett viktigt riksdagsval och när den stora konferensen arrangeras vet vi resultatet av det och vilka tongångar som dominerat kampanjerna och efterdyningarna av valet.

– Vi vill ha ett tema som fungerar både före och efter valet. Inför årets val är det många som diskuterar hoten mot demokratin. Vi har till exempel initiativet #vimåsteprata, som bland annat folkhögskolornas och studieförbundens nationella branchorganisationer står bakom. Folkbildarforum måste ge sitt eget bidrag till den diskussionen, säger Lars Holmgren.

Därför arrangeras i år en halvdagskonferens redan den 17 april med namnet ”Ta inte demokratin för given!”. Det blir en eftermiddag med intressanta talare och diskussioner.

– Vi ska akta oss för en övertro på vårt samhälles och vår demokratis förträfflighet. Mycket att det goda som mödosamt har byggts upp kan faktiskt raseras om vi inte är beredda att stå upp för det.

Vi behöver alltså både framtidstro, visioner, och en vilja att agera för att stå emot de krafter som ifrågasätter demokratiska värden och mänskliga rättigheter.

– Att försvara rättigheter och allas lika värdighet, att utveckla demoktatin och att ta ansvar för till exempel klimatomställningen av samhället, det kräver något. ”Att rädda planeten är en viljeakt. Därför är demokrati den mest grundläggande miljöfrågan” för att citera Sverker Sörlin, en annan av initiativtagarna till #vimåsteprata.

Vilken av årets två konferenserna ska man välja?

– Vår stora konferens är som vanligt den i november, även om vi valt att bara genomföra den under en dag och kväll i år. Under aprilkonferensen lyfter vi blicken över och bortom valet i september, och i november fortsätter den diskussionen. Så kom till båda konferenserna i Linköping Konser&Kongress!

När presenteras talarna på årets konferenser?

– Vi kommer att presentera programmet vecka 12, då öppnar vi även möjligheten att annmäla sig. Men vi kan berätta att det bland annat handlar om hur auktoritära populister runt om i Europa, även i Sverige, intresserat studerar den vägkarta som  till exempel Ungern och Polen stakat ut från demokrati mot ”illiberal demokrati” och kanske vidare mot något än värre.

Läs mer om årets tema Vision & Vilja här

 

Taggar: ,

Folkbildning, Forskning

Lunchseminarium om asylsökande barns rättigheter

tisdag 20 februari 2018

Lunchseminarium om asylsökande barns rättigheter

Hur har rättsligt beslutsfattande och den offentliga debatten om asylsökande barns rättigheter utvecklats genom åren? Det har Jonathan Josefsson, vid Tema Barn på LiU, undersökt i avhandlingen ”Barn vid gränserna”. Tisdag den 27 februari håller han i ett lunchseminarium som tar avstamp i avhandlingen.

Regeringen förbereder i denna stund ett förslag om att göra Barnkonventionen till svensk lag med syftet att stärka barns rättigheter i Sverige och för att ”Sverige ska vara världens bästa land för barn att växa upp i”.

Samtidigt har riksdag och regering de senaste åren drivit på och infört en rad åtgärder för att begränsa asylsökande och papperslösas barns tillgång till grundläggande rättigheter såsom hälsa, trygghet, utbildning och säkerhet genom att föra en mer restriktiv migrationspolitik.

I samband med Bildningsförbundets representantskapsmöte den 27 februari hålls ett lunchseminarium med titeln ”Asylsökande barns rättigheter i en tid av restriktiv migrationspolitik”, lett av Jonathan Josefsson, universitetslektor vid Tema Barn på Linköpings Universitet.

”I denna presentation tar jag utgångspunkt i min avhandling om rättsligt beslutsfattande och offentlig debatt om asylsökande barns rättigheter i Sverige de senaste 15 åren för att ge en bild av utvecklingen på några års sikt och diskutera hur denna kunskap kan bidra till att öka förståelsen för asylsökande barns rättigheter i en tid av mer restriktiv migrationspolitik.”

Plats: Hemslöjden, Linköping, Storgatan 41, Konferenssalen

Tid: 27/2, kl 11.30-12.15

Anmälan till info@bildningsforbundet, senast måndag 26/2  kl 12. Vi serverar soppa och bröd.

 

 

Kalendarium

Vårens tisdagsträffar är igång

torsdag 15 februari 2018

Vårens tisdagsträffar är igång

En ny säsong med tisdagsträffar har startat, med syfte att skapa dialog kring frågor som rör integration. Vårens träffar handlar bland annat om hur vi bemöter barn som varit med om svåra upplevelser.

Under hösten arrangerades fyra tisdagsträffar av Bildningsförbundet Östergötland i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland. Höstserien avslutades med en föreläsning om kreativ integration av fd polisen Mustafa Panshiri, som vi skrev om här.

Nu är vårsäsongen igång och årets första tisdagsträff gästades av Nabila Alfakir pedagog, utbildare och författare. Hon har lett projekt med fokus på integration och samverkan över hela landet, bland annat Rädda barnens En skola för alla. Hon är även författare till böckerna ”Skapa dialog med föräldrarna – integration”  och ”Föräldrasamverkan i förändring – Handbok för pedagoger” som används om kurslitteratur och i praktiskt arbete. Nabila understryker vikten av en dialog mellan skola och föräldrar och att man från skolans håll förstår förutsättningarna för föräldrar som kommit till Sverige från ett annat land. Handboken är framtagen för arbete med föräldrar från andra länder, men fungerar för alla.

Vårens kommande träffar ser ut som följer:

13 mars: Trauman under och efter flykt. Med Hanna Thermaenius, Erica Mattelin, Rädda Barnens centrum för stöd och behandling. Hur ska vuxna bemöta barn som varit med om svåra upplevelser, inte minst barn på flykt?

Plats: Hemgården, Saltängsg 7, Norrköping

10 april: Myndigheterna och civilsamhället. Medverkande från Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Norrköpings kommun och Region Östergötland.

Vilket ansvar har olika myndigheter för arbetet med asylsökande och nyanlända? Hur samverkar det med organisationer inom civilsamhället? Mycket har hänt sedan hösten 2015 så många människor på flykt kom till Sverige. Vi reder ut hur det ser ut idag och vad som är på gång 2018.

Plats: Hemgården, Saltängsg 7, Norrköping

Träffarna är kostnadsfria. Tider och anmälan hittar du här

Forskning

Dags att problematisera problembilden av förorten

onsdag 07 februari 2018

Dags att problematisera problembilden av förorten

Bilden av förorten som en våldsdrabbad plats, ett utanförskapsområde, som behöver mötas av hårdare tag, har blivit allt vanligare i media och den offentliga debatten.

I boken Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering vill Magnus Dahlstedt, professor i social arbete vid Linköpings universitet, nyansera den verklighetsbeskrivningen.

Magnus Dahlstedt medverkade under Folkbildaforum i ett panelsamtal om identitet, folkbildning och mobilisering, lett av Eva Nikell. Han forskar kring frågor som rör “välfärd och medborgarskapande, med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering i migrationens tid”.

Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering är en samling texter skrivna av Magnus Dahlstedt ihop med forskarkollegor runtom i landet. Den vänder sig till forskare och studerande inom det samhälls- och utbildningsvetenskapliga området, verksamma inom skola, polis, socialtjänst och andra verksamhetsområden som i sitt arbete kommer i kontakt med ungdomar, samt politiker och en intresserad allmänhet.   

I boken presenteras aktuell forskning om villkoren för unga förortsbor.

– Ambitionen är att boken ska bidra till att utmana dominerande berättelser om förortens utanförskapsproblem, säger Magnus Dahlstedt.

– Debatten om utanförskap och utanförskapsområden är mer ett problem än en lösning. De främsta orsakerna till sociala spänningar, konflikter och desperation finner vi i en marknadsorienterad välfärdspolitik som under de senaste två decennierna har lett till kraftigt ökade sociala och ekonomiska klyftor, minskad likvärdighet i den svenska skolan, städer som faller isär. Debatten om militära insatser i förorten bidrar till att osynliggöra ojämlikhetens problem och att legitimera en välfärdspolitik som har gjort ojämlikheten möjlig. Som en följd av ojämlikheterna som tudelar de svenska städerna gror misstron, alienationen och desperationen. Men också viljan till förändring. Det är hög tid att lyssna till förortens unga. För dem som önskar lyssna finns en vilja till förändring och drömmar, om ett annat Sverige.

I inledningen till Förortsdrömmar skriver Magnus Dahlstedt om hur problembilder av områdena i stadens perferi inte är något nytt, utan går långt tillbaka.

”Det finns inte och har aldrig funnits en bild av förorten, dess utmaningar och de åtgärder som krävs för att adressera dem, utan flera. Vilken bild är det då som har kommit att bli dominerande i vår samtid? Hur har den vuxit fram? Och vilka åtgärder är det som görs möjliga av denna bild?”

En problemformulering som tar fasta på strukturella ojämlikheter och skev resursfördelning, riktar ansvaret för konflikter och sociala spänningar i förorten mot makthavarna i stadens centrum, istället för mot de boende i dess utkanter, menar Dahlstedt.

Boken finns att ladda ner gratis från DiVA (digitala, vetenskapliga arkivet) här.

Foto: Henrik Witt

 

 

Taggar:

Diverse

När robotarna tar över

fredag 02 februari 2018

När robotarna tar över

Stiftelsen för strategisk forskning har gjort bedömningen att varannan anställning i Sverige kommer att vara ersatt av digital teknik om 20 år. Hur ska vi bygga vår tillvaro i ett samhälle där långt ifrån alla kan få jobb? Vi måste prata om hur vi löser vår försörjning i framtiden, menar Fredrik Löfgren, robotutvecklare vid Linköpings Universitet.

När Fredrik Löfgren inte bygger robotar är han ute och föreläser på konferenser och universitet om utmaningar och möjligheter i den robotiserade framtid som vi står inför.

Då berättar han t ex om att många människor i tjänstemannasektorn kommer att få se sig ersatta av robotar inom en snar framtid. Det finns nämligen starkare ekonomiska incitament att ersätta en akademiker med hög lön än en person i ett låginkomstyrke. Att skapa en algoritm som utför tjänstemannens jobb kan förvisso vara dyrt, men när den väl är klar kostar det nästan inget att duplicera den, till skillnad från en fysisk robot.

Robotar kan också bli utmärkta läkare. IBM:s robotdoktor Watson, ställer inom vissa områden säkrare diagnoser än mänskliga läkare. Robotdoktorn kan dessutom matas med aktuell forskning i mängder som en människa inte kan hantera.

Många blir chockade av Fredriks föreläsningar. En del kan se gråtfärdiga ut efteråt, säger han. Men han är också medvetet lite provokativ.

– Vi står inför stora utmaningar och jag brinner för det här ämnet. Om publiken uppfattar det, så kommer det att börja hända saker.

Problemet är att vi inte diskuterar det här mer än vi gör.

– Utvecklingen går så fort och det kan vara svårt att föra mjuka diskussioner när ingenjörerna driver på. Men vi har redan 400 000 äldre i Sverige som inte har Internet. Vi har en massa människor som hamnar utanför. Jag är positiv till teknik, men man får inte glömma att det finns ett utanförskap. Och vi kommer att få se mer av det.

I november höll Fredrik Löfgren ett seminarium under Folkbildarforum med namnet “Den robotiserade framtiden”. Det uppstod en filosofisk diskussion där, minns han.

– Filosofi är ju inte mitt huvudområde, men det var väldigt spännande. Det var en professor i filosofi från Lunds universitet (Lena Halldenius/vår anm.) som frågade: om robotar har skyldigheter, ska de då också ha rättigheter? Var går gränsen mellan människa och robot?

När människor tar moraliska beslut, kan de ske reflexmässigt. Om vi till exempel kör bil och det står mellan att köra över en ekorre och att framkalla fara för andra, då väljer jag kanske att köra över ekorren, även om vi inte ska skada djur. Vi värderar helt enkelt människoliv högre. Men om det står mellan passagerarna i bilen och andra personer ute i trafiken? I en snar framtid har vi förarlösa bilar som drivs av teknik som hinner ta rationella beslut på mycket kort tid. Vi kan programmera den att värdera liv utifrån yttre attribut. Vem ska offras? Är alla liv lika mycket värda? Om bilen måste välja mellan en ung människa och en gammal? Vi kan fylla på beslutsunderlaget med en mängd parametrar.

– Ska roboten slå upp ditt ansikte mot Facebook och se hur många vänner du har? Det kanske är väldigt många som kommer att sakna dig och därför dumt att köra över dig. Den kanske ska hitta dig på Linkedin och ser hur mycket du jobbar och därmed betalar skatt?

Fredrik Löfgrens humanoid Elis deltog i föreställningen Vi släcker mörkret under Folkbildarforum, tillsammans med performanceartisten JoXx.

I takt med att AI (artificiell intelligens) adapteras i allt större utsträckning i samhället kan man också fråga sig vad vi människor ska göra istället för att arbeta. Sannolikt behöver vi ett nytt ekonomiskt system för att hantera att alla inte kommer att arbeta i framtiden. Det finns t ex förslag om att man bör beskatta arbetet, istället för arbetaren. På så sätt kan robotarna bli de som fyller på statskassan.Men vad blir människans uppgift och mening i en värld där robotarna sköter förvärsarbetandet?

–  Vi kan leva och utveckla våra intressen. Vi kan inte tjäna några pengar, men vi kan göra saker för att det är kul. Isaac Newton hade ingen lön när han formulerade gravitationslagen, men han var nyfiken på hur universum fungerade. Mozart tjänade inga pengar, men komponerade musik ändå. Vill man forska så gör man det. Vill man bygga robotar så gör man det.

– Många tror att det här blir undergången, men ser vi till att det blir bra, så blir det kanske paradiset istället.

Finns det då något unikt med mänskligt medvetande? Något som en robot inte kan simulera?

– Det är inget vi vet. Vi förstår ju fortfarande inte hur vårt medvetande fungerar helt. Men jag tror inte att det finns något unikt mänskligt. Allt vi kan känna och uppleva, kan en robot uppleva. Vi skulle kunna bygga en digital kopia av hur hjärnan fungerar som får samma förmågor som vår hjärna har. Om 15-20 år har vi en hjärna i en dator. Då kan vi koppla ihop hjärnorna och få fram tio gånger smartare tankar.

Och då blir de illvilliga och börjar ett krig mot oss, eller? Artificiell intelligens som blir intelligentare än människan skrämmer många. Men Fredrik tror inte på någon robotapokalyps.

– En AI som är smartare än oss förstår ju att biologisk mångfald är bra, så den kommer inte att utrota oss. Att mänskligheten utrotat arter visar ju bara vi inte är perfekta.

En AI skulle istället kunna medla i konflikter, menar han. Skapa fred.

– Många är rädda för att de kommer ta över världen, som i Terminator. Den risken bedömer jag som väldigt låg. Det är försörjningen som är problemet. Vi måste prata om den. Alla ska förstå vilka utmaningar vi stå inför.

Text: Christel Valsinger
Foto: Henrik Witt

1 2 3 23