Folkbildarforum

Folkbildarforum 2018

En dansföreställning för folkbildningen

måndag 12 november 2018

En dansföreställning för folkbildningen

Folkbildningen fyller 150 år i år och det ska firas! Föreställningen “AI-drömmar” har tagits fram av elever och personal på Lunnevads folkhögskola, som är en av Sveriges tre första folkhögskolor. Den 21 november framförs föreställningen för första och enda gången, i samband med Folkbildarforum.

Per Enequist är är frilansande regissör, skådespelare och dansare, bosatt i Linköping. Han har fått uppgiften att regissera och därmed hålla ihop jubileumsföreställningen som innefattar omkring 100 elever från Lunnevad folkhögskolas musik-, dans- och konstlinjer.  Arbetet har pågått länge, men det är först nu, knappt ett par veckor före premiären, som alla bitar sammanförs.

Han skrattar när han får frågan om hur läget är. Det är bråda dagar.

– Vi hade repetition hela dagen igår med dans- och musikeleverna i samma rum för första gången. Det blev en intensiv dag, men vi lyckades gå igenom hela föreställningen, så det känns lovande!

AI-drömmar har kommit till för att fira folkbildningens och Lunnevad folkhögskolas 150-årsjubileum. I föreställningen är dock året 2068 och folkbildningen firar 200 år. Hur ser världen ut då? Kanske har artificiell intelligens, AI, gjort sitt stora intåg?

Framtidsskildringar som involverar teknik blir ofta dystopiska, men den här föreställningen vill utmana mer än så.

– Vi leker med tanken att AI förbättrar folkbildningen, säger Per. Att det är något som kan få oss att växa som människor. Men sen finns det också en mörk twist i allra högsta grad.

Grundmanuset till föreställningen gjordes av eleverna på Lunnevads Allmänlinje förra året tillsammans med en lärare som jobbar med text. Därefter har det anpassats för scen i ännu ett par omgångar, bland annat av Per Enequist tillsammans med kollegan Alexandra Ekelöf. Danseleverna har själva skapat koregrafierna och musikstyckena har valts av Musiklinjens lärare. Konsteleverna har bland annat ansvarat för scenografi och ljus, ett arbete som pågår in i det sista. 

– Det blir ett stort kollaborativt scenkonstverk, säger Per.

För publiken handlar det om att luta sig tillbaka och hänga med i upplevelsen.

– Meningen är att den ska väcka bilder och känslor, även om man inte går därifrån med samma tanke som vi hade när vi skapade den.

En enda föreställning ges och det blir i Crusellhallen i Linköping Konsert & Kongress den 21 november kl 19. Entrén är fri, men man behöver beställa sin biljett och det gör man via info@bildningsforbundet.se

Här finns ett event på Facebook, med filmklipp från repetitioner av föreställningen.

 

Folkbildarforum 2018

Kulturen som förändrande kraft

torsdag 08 november 2018

Kulturen som förändrande kraft

Två riktiga förkämpar för kulturen som en samlande kraft, möts under Folkbildarforum. Regissören och kompositören Tuomo Haapala och konstnären Sira Jokinen Lisse har märkvärdigt mycket gemensamt. Men de hade inte tidigare träffats när de fick uppdraget som lett fram till sessionen “Kultur och skapande för vision, vilja, hopp och förändring”.

På förra årets Folkbildarforum medverkade både Sira Jokinen Lisse och Tuomo Haapala, men på var sitt håll. Tuomo regisserade den stora kvällsföreställningen ”Vi släcker mörkret”, där en mängd olika uttryck inom konst, hantverk och vetenskap möttes och omkring 150 personer medverkade, många verksamma inom folkbildningen i Östergötland. (läs mer om föreställningen här).  Sira medverkade med föreningen KISAM (Konsten inom samhällsutvecklingen) och visade även en del av utställningen ”Mod och medmänsklighet” (läs mer här)

Inför årets konferens valde Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren att sammanföra de två, eftersom han såg gemensamma beröringspunkter.

– Det är egentligen konstigt att vi inte har träffats eller känt till varandra tidigare, säger Sira. När vi möttes märkte vi att vi hade jobbat med samma eller liknande projekt, såsom “Globträdet” och “Framtidsskepp” om barns rättigheter och miljöfrågor. Tuomo har dessutom gjort en föreställning med industriarbetare och jag gjorde den stora utställningen ”Verkstadsarbetare med nya ögon”. Bara för att ge ett par exempel.

– Häftigt i sammanhanget är också våra bakgrunder att vi bägge kommer ursprungligen från Finland, så under vårt samtal på fiket, växlade vi mellan finska och svenska mixat med enstaka engelska ord!

Tuomo Haapala

För båda står det kreativa, kollektiva samarbetet i centrum. Tuomo sammanför gärna människor från alla olika delar av samhället. I hans föreställningar möter ofta konstnärliga uttryck praktiskt arbete. Smederna som hamrade järn i inledningen av ”Vi släcker mörkret”, är ett exempel. Sira driver bland annat projektet ”Världens mammor”, där mammor till barn mellan 0 och 6 år får mötas genom konst och kultur. Nyligen arrangerades en kulturfest i Skäggetorp centrum, med konst, dans och mat. 

  – Genom att använda vår kunskap på ett fantasifullt sätt och utan rädsla öppnar vi stängda luckor in till vårt eget inre och kanske andras ögon för att se möjligheter, menar Tuomo.

– För mig är konst och kultur ett sätt att förändra och påverka, säger Sira. Konsten är ett sätt att ge en röst åt de ”osynliga”, skapa en vision om att ett annat samhälle är möjligt, om hopp, empowerement, vackrare, tryggare, boendemiljöer och mycket, mycket mer. I grunden handlar konst och kultur för mig om demokrati och delaktighet.

Under en session med namnet “Kultur och skapande för vision, vilja, hopp och förändring” kommer de under Folkbildarforum att berätta om erfarenheter från sina olika projekt och väcka vår lust till att mötas genom kultur.

– Vi kommer från varsitt håll att uppmuntra människor till att våga pröva vad allt vi kan göra med gemensamma krafter, säger Tuomo, som får medhåll av Sira:

–  Absolut, vi ska inspirera till att våga. Sluta konkurrera med varandra och istället se att vi kompletterar varandra. Vi behöver mer än någonsin att vi går samman och börja samtala, mötas och samverka för att komma förbi rädslor och fördomar. Och det gör vi med konst och kultur!

Under Folkbildarforum håller Tuomo Haapala också i sessionen “Allt vi människor förmår med gemensamma krafter” där han berättar om arbetet med  Vi släcker mörkret och om många andra av hans stora samarbetsprojekt.

”Världens mammor” deltar i invigningen av konferensen inne i Crusellhallen.

Foto överst: Mark Olson/Henrik Witt

Foto med titeln ”Dags för global storstädning”: Marie Selander

 

 

 

 

Taggar: , ,

Folkbildarforum 2018

Om kampen för BB i Sollefteå och allas rätt till en patientsäker sjukvård

torsdag 01 november 2018

Om kampen för BB i Sollefteå och allas rätt till en patientsäker sjukvård

Kampen om sjukvården i Ådalen blev en av valets viktigaste frågor i regionen. Kerstin Brandelius och Nils-Gunnar Molin är två nyckelpersoner inom rörelsen för att bevara Sollefteå BB. På Folkbildarforum kommer de att berätta om hur de gått till väga och varför de fortsätter att kämpa. 

Hösten 2016 beslutade Landstinget i Västernorrlands län att lägga ner BB i Sollefteå. Beslutet motiverades bl a med patientsäkerhet. Med knappt en födsel per dag i snitt, den näst lägsta i landet, riskerade personalen att få för lite erfarenhet, menade politikerna. Boende i och kring Sollefteå skulle istället hänvisas till Örnsköldsvik eller Sundsvall för att föda barn. Beslutet implementerades trots häftiga protester från invånare i Sollefteå och i slutet av januari 2017 förlöstes den sista bebisen på ortens BB. Månaden efter startade ABF en kurs i hur man föder och förlöser barn i bil.

Nedläggningsbeslutet antas vara anledningen till att Socialdemokraterna rasade med 12,7% i landstingsvalet Västernorrland. I just Sollefteå tappade Socialdemokraterna hela två tredjedelar av landstingsrösterna och gick från 47,8 till 13,8%. Det nystartade Sjukvårdspartiet fick 33%. 

Ilskan och besvikelse över politikernas beslut ledde också till ockupationen av Sollefteå sjukhus och uppbyggnaden av en kooperativt ägd vårdcentral. På Folkbildarforum kommer Kerstin Brandelius, VD på sagda vårdcentral, samt Nils-Gunnar Molin, ordförande i föreningen Sollefteå Framtidens Akutsjukvård och ordförande i styrelsen för Vård och Omsorg i Norrland, att berätta om kampen för rätten till akutsjukvård och BB/förlossning – hur de gjort och varför de fortsätter sin ockupation.

Rörelsen för att bevara Sollefteå BB fick 2017 föreningen Ordfronts demokratipris ”för sin enträgna strid för det lokala samhällets överlevnad och allas tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter.” Priset delades mellan Föreningen Sollefteå Framtidens akutsjukhus, Nätverket BB-ockupationen samt det medlemsägda vårdföretaget, VOON – Vård & Omsorg i Norrland.

Under sessionen på Folkbildarforum deltar också Pia Tingvall från Hela Östergötland, som bildats för att lyfta landsbygdspolitiska frågor.

Under förmiddagen föreläser Charlotta Mellander om urbanisering, digitalisering och globalisering och hur dessa krafter påverkar städer och gapet mellan stad och land.

Se hela programmet för Folkbildarforum här.

Folkbildning

Läsning som förändrar livet

måndag 22 oktober 2018

Läsning som förändrar livet

Hur kan litteratur och delad läsning få oss att må bättre? Den 19 oktober arrangerades ”Att läsa för livet – en kunskapsdag om biblioterapi”, av Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland.

I biblioterapi används litteratur som ett redskap för att bearbeta och reflektera kring den egna situationen. Mellan 2017 och 2019 driver Sensus projektet ”Läsa för livet” där ett metodmaterial anpassat för folkbildningen utvecklas.

”Shared reading” är en annan metod för att må bättre med hjälp av litteratur, där deltagare läser högt tillsammans och samtalar kring det lästa. Forskning kring metoderna växer just nu fram i Sverige och nummer 1.18 av #FOFO skrev frilansjournalisten Eva Bergstedt om dem båda (läs här).

Inger Händestam, Eva Bergstedt och Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet föreläste på förmiddagen

Under eftermiddagens workshops fick deltagarna prova på samtal ledda av Inger Händestam/Maija Löfgren (Sensus) – ”Läsa för livet”, Lina Asklöv (Bilda) – ”Existentiell hälsa” och bibliotekarien Helena Broms –  ”Livet, döden och kärleken”.

En mycket inspirerande dag som avslutades med funderingar och förslag om fortsatt arbete.

På bilden: Inger Händestam inledde kunskapsdagen om biblioterapi, i Linköpings Stadsbibliotek.

Foto: Christel Valsinger

#FOFO

Nytt fullmatat nummer av #FOFO!

torsdag 18 oktober 2018

Nytt fullmatat nummer av #FOFO!

Folkbildningens betydelse för bättre digital kompetens. De politiska partiernas ökade likhet med varumärken. Och behovet av tydligare politiska ställningstaganden när det kommer till klyftan mellan stad och landsbygd. Där är några av ämnena för det nya numret av #FOFO.

Det nya numret av #FOFO distribueras i dagarna till prenumeranter, men finns redan nu att läsa här på Folkbildarforum.se.

I tidningen intervjuas filosofen Jonna Bornemark om sin nyutkomna bok ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde”. Där tar hon gamla renässansfilosofer till hjälp för att diskutera samtidens förtjusning i att mäta och slå fast sanningar, på bekostnad av reflektion och ifrågasättande.

Jeff Werner, professor i konstvetenskap, skriver i en eftervalsanalys om hur de politiska partierna blivit allt mer lika produkter på en marknad. När partiernas politik är allt mer likartad, blir också varumärkesprofileringen allt viktigare. Det märks på hur loggor och tydliga affischnamn blivit allt mer framträdande.

Digitala mediestrategen Brit Stakston framhäver i sin text vikten av arenor för filosofiska samtal om internet. Det talas mycket om hur algoritmerna styr genom att premiera känslostarka och polariserade inlägg – men det går att bryta mönstret, menar Brit Stakston och lyfter Folkbildningens roll.

#FoFo har också träffat samhällsdebattören Agneta Stark som ska tala om ”Demokratiska Visioner” på Folkbildarforum den 21 november. Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, intervjuas om sin syn på klyftan mellan stad och landsbygd och Benton Wolgers har samtalat med Gösta Vestlund, en av vår tids största folkbildare och vid 105 års ålder fortfarande verksam (en längre version av intervjun finns här). Anika Agebjörn skriver om hållbarhet i ”Visionen om det goda livet” och så reflekterar representanter för folkbildningen i Östergötland kring läget i landet efter valet.

Detta och mer i #FOFO nr 2 2018 som du läser här.

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2018

Programmet klart för Folkbildarforum!

torsdag 11 oktober 2018

Programmet klart för Folkbildarforum!

Nu är hela programmet för Folkbildarforum den 21 november klart. Välkommen till en heldag med föreläsningar, panelsamtal, klimatrevy och jubileumsföreställning!

Kent Wisti, präst, bildkonstnär och satirtecknare, är först ut bland föreläsarna i Linköping Konsert & Kongress på årets Folkbildarforum. Därefter följer en späckad dag på temat Vision & Vilja, där Charlotta Mellander kommer att tala om hur valet av boendeort styr ditt liv, Jeff Werner fördjupar oss i ämnet ”Postdemokratisk kultur” och mediestrategen Brit Stakston resonerar kring ”Makt, medier och globalt systerskap”.

Eftermiddagens valbara sessioner kommer bl a att handla om religion och mänskliga rättigheter och om hur kultur och skapande är en väg till hopp. Att folkbildningen firar 150 år uppmärksammas både i ett samtal om hur folkhögskolan förvaltar sitt arv och i en jubileumsföreställning under kvällen. Innan dess har Agneta Stark förmedlat sina tankar om ”Demokratiska Visioner”.

Läs hela programmet här

Mer fördjupning inför Folkbildarforum kommer i #FoFo nr 2 2018! Finns redan nu att läsa här!

Foto: Henrik Witt, Folkbildarforum 2017

Folkbildning

Välkommen på höstens andra Tisdagsträff

torsdag 04 oktober 2018

Välkommen på höstens andra Tisdagsträff

Vilka är de långsiktiga effekterna av folkbildningens arbete med nyanlända och andra migranter? Vilka satsningar är mer värdefulla än andra? Sådana frågor ställs inom forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering.

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt (bilden) som leder programmet är professorer i vuxenpedagogik respektive socialt arbete, vid Linköpings Universitet. Den 16 oktober berättar de om sitt forskningsarbete och de resultat de hittills sett. 

Läs mer om forskningsprogrammet på LiU:s hemsida: https://liu.se/nyhet/folkbildningen-viktig-for-asylsokandes-sociala-liv

Eller här i Folkbildarforums blogg: https://www.folkbildarforum.se/sa-upplever-nyanlanda-folkbildningens-insatser/

Plats: Hemgården, Norrköping 

Tid: 16/10 kl 15.30-17.30.

Mer om Tisdagsträffarna och om hur du anmäler dig finns här


Folkbildning

Är flyktingen en kostnad?

fredag 28 september 2018

Är flyktingen en kostnad?

Den dominerande synen på flyktingmottagande som något kostsamt för samhället, ifrågasätts av Peo Hansen, professor i Statsvetenskap vid Linköpings Universitet. Hans synsätt väckte stort intresse bland åhörarna vid höstens första Tisdagsträff.

Oavsett om människor är positivt inställda till att ta emot flyktingar eller inte så verkar det råda konsensus om att flyktingar är något som i grund och botten är dyrt och som vi kanske inte har råd med. Och om tar vi oss råd med det, så får vi ta pengarna från något annat. Gratis buss till ungdomar på sommaren till exempel.

Uppfattningen att flyktingmottagandet är en kostnad för samhället är också den grund på vilken vi står när vi ska jobba med integration. Men hur goda chanser har vi till en lyckad integration när den grundläggande uppfattningen är att människorna som ska bli en del av vårt samhälle är en ekonomisk belastning? Tänk om det finns ett annat sätt att se på det?

Peo Hansen är professor i statsvetenskap vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings Universitet och har följt EU och migrationspolitiken nära sedan slutet på 90-talet.

I tisdags talade han på en välbesökt Tisdagsträff i Länsstyrelsens lokaler i Linköping, på temat “Är flyktingar verkligen en finansiell börda för Sverige?”

Iställer för “vad kostar flyktingmottagandet” finns en annan fråga man kan ställa, menar han, nämligen “Hur kommer flyktingmottagandet att påverka landets ekonomiska aktivitet och samlade efterfrågan?” Då kan svaren istället komma att handla om tillväxt och ökade intäkter av skatt och moms till stat och kommuner. 281 av 290 kommuner gjorde överskott 2016, enligt siffror från SKL.

Så frågan är om det just är ekonomi som ska stå överst på dagordningen när vi diskuterar utmaningarna som kommer med migration?

Här finns en artikel av Peo Hansen, skriven för ETC, om hur spenderande på flyktingar skapar intäkter.

Nästa Tisdagsträff äger rum den 16 oktober. Då berättar Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt om forskningsprogrammet “Migration, lärande och social integrering”. Mer om Tisdagsträffarna hittar du här.

Folkbildarforum 2018

”Folk är bättre än den politiska debatten”

måndag 24 september 2018

”Folk är bättre än den politiska debatten”

Agneta Stark kommer till Folkbildarforum för att tala om demokratiska visioner. Ett svårt men roligt ämne, menar hon.

– Klart är att demokratin inte är till för att vara effektiv eller för att vara kostnadsbesparande. Den måste få ta tid.

Agneta Stark är företagsekonom, genusforskare, författare och samhällsdebattör. Mellan 2004 och 2010 var hon rektor vid Högskolan i Dalarna. Idag sitter hon i styrelsen för Högskolan i Borås, och är också bland annat ordförande i Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Och så skriver hon regelbundet krönikor för ETC.

Det var i en av dessa krönikor hon lyfte frågan om grundlagens betydelse. Att vår kunskap om Sveriges grundlag många gånger är för låg. Hur många vet till exempel att rätten till arbete och bostad finns inskriven i den?  “I tyska bokhandlar ligger ofta grundlagen i pyttesmå böcker i flätade korgar på kassadisken, som ett slags demokratiskt smågodis” skrev hon och föreslog att i Sverige kunde vi kanske skapa en fin informationssajt om grundlagen?

Krönikan ledde till en föreläsning på Vestlunddagarna 2017, där Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren och Föreningen Ordfronts Benton Wolgers satt i publiken och blev inspirerade. Några månader senare hade de tagit fram “Om svenska värderingar”, en genomgång av den svenska grundlagen i fickformat.

– Det är roligt att kasta ut idéer och frön och så kommer det tillbaka saker, då blir jag lycklig, säger Agneta Stark.

Nu kommer hon till Folkbildarforum för att tala om “demokratiska visioner”. Ett ämne som kräver eftertanke.

– Det är riktigt svårt och riktigt roligt därför. Men klart är att demokratin inte är till för att vara effektiv och den är inte till för att vara kostnadsbesparande. Det är mycket billigare om bara en bestämmer. Men demokrati är ett överordnat värde. Den måste få ta tid.

Samtidigt har den gångna valrörelsen varit tålamodsprövande.

– Det har varit alldeles för mycket spel och koncentration på processfrågor i en liten, liten del av politiken. Det vill säga “OM det blir såhär så kan DE bilda regering, men DÅ måste talmannen” och “HUR ska det gå”?

– Och andra sidan hade vi det högsta valdeltagandet på decennier. Så det är uppenbart att folk är bättre än den politiska debatten.

Anmäl dig till Folkbildarforum här.

Foto: Daniel Forsberg.

En längre intervju med Agneta Stark kommer i höstens nummer av #FoFo.

Taggar:

Folkbildarforum 2018

”Vi kan inte låta algoritmerna styra hur vi vill vara mot varandra”

tisdag 11 september 2018

”Vi kan inte låta algoritmerna styra hur vi vill vara mot varandra”

Brit Stakston kommer till Folkbildarforum för att tala om digitalt engagemang och sociala medier med utgångspunkt i #metoo.

– Det kommer att handla om nya digitala makthavare, mediers oförmåga att bevaka dessa och hur en rörelse av globalt systerskap lever vidare, säger hon.  

Brit Stakston är digital mediestrateg och VD för reportagesajten Blank Spot Project. Den som är det minsta intresserad av den samhällsdebatt som utspelar sig på nätet har troligen stött på hennes analyser och reflektioner som återfinns i såväl traditionell media som på Twitter, där hon kommenterar på daglig basis.

I somras skrev hon i SvD om hur ”#metoorörelsen förenades med antidemokratiska krafter”, när Uppdrag Granskning fick ta emot hat och hot efter ett program som ifrågasatte mediernas agerande under rörelsens mest brännande period. I artikeln pekar hon på att även rörelser som driver viktiga frågor måste kunna granskas. Vad vi kan lära oss av #metoo-rörelsen blir utgångspunkt för Brit Stakstons föreläsning om ”makt, medier och globalt systerskap”.

Bristen på kunskap om digitala maktstrukturer hos både väljare och traditionella medier berörde hon även i artikeln ”Näthatet är ren propaganda och inte ett uttryck för folkviljan” som publicerades i DN den 5/9. Där lyfter hon också det växande problemet med att människor skräms att lämna det offentliga samtalet för att de förtalas, hotas, kartläggs och hängs ut.

Hur skulle du beskriva tongångarna i den politiska debatten på nätet inför detta val?

– Väldigt polariserade på ett sätt som gör att man angriper varandra och ingen lyssnar på den andre. Det svåra med det är att man fastnar i sina positioner och det är en dålig start för att kunna resonera om framtiden och samtiden. Jag bekymrar mig över hur det politiska samtalet kapats online.

Såg du något i slutspurten av valkampanjerna som du tror hade någon inverkan på resultatet?

– Det mest sorgliga är att det som vi upplever som ett värderingsval inte engagerade så många fler än vanligt att gå och rösta. Valdeltagandet totalt ökade enbart med 1% och landade på 84% vilket förstås är fina siffror i stort för demokratin. Med tanke ändå på hur allvarligt många upplevde det här valet visar det att det finns mycket att göra i frågan om att få alla att känna sig delaktiga. Eftervalsanalyserna av de här grupperna blir intressanta. Var de soffliggare eller protesterade de genom att inte gå och rösta alls. I övrigt tycker jag att den stora frågan för valet 2018 är hur pass mycket media bidragit till att mer fokusera på spelteorier än faktiskt innehåll i politiken.

I DN-artikeln skriver du att “första steget till att lösa problemet är att skapa förståelse bland allmänhet och medier om vad som pågår på nätet. Det handlar om större bildningsfrågor än en dos källkritik.” Vad skulle du vilja se för insatser för att medvetandegöra allmänheten?

– Filosofiska inkluderande samtal om vår samtid och om hur vi vill att samhället ska vara. Vi måste sluta berätta berättelsen om att sociala medier vill att vi är på ett visst sätt. Det är det vi gör på nätet för att algoritmerna gillar känslor som när vi hatar och skriker högt. Vi kan inte låta algoritmerna styra hur vi vill vara mot varandra. Bryt den trenden. Frågorna är komplexa och landar hela tiden i klassiska bildningsfrågor.

– Folkbildningen och möten mellan människor är otroligt viktiga beståndsdelar för att utvecklas som människa även i en digital samtid. Det är lätt att göra kunskapen om detta instrumentell men att förstå makt och opinionsbildning är så mycket mer än teknik.

Artikeln ”Näthatet är ren propaganda och inte ett uttryck för folkviljan” som publicerades i DN finns att läsa i sin helhet här.

Artikeln i SvD finns att läsa här för prenumeranter.

Anmäl dig till Folkbildarforum här

Foto: Lena Dahlström

 

1 2 3 24