Folkbildarforum

Diverse

Lästips för demokratin (Del 1)

tisdag 10 juli 2018

Lästips för demokratin (Del 1)

Just nu finns en mängd nyutgivna böcker som tar tempen på demokratin i Sverige. Utgångspunkten för de flesta är att vi behöver mobilisera för att bemöta minoritetsförtryck och genomskåda populism. Inför valet i september tipsar vi i två omgångar om böcker som undersöker hur vi hamnat där vi är och ger handfasta tips på hur vi kan agera tillsammans för att försvara demokratin.

Handbok för demokrater (Natur & Kultur)

Red: Elisabeth Åsbrink, Sverker Sörlin, Ola Larsmo

Med utgångspunkten att Sverige behöver ett bättre samtal om demokrati, tog författaren och förintelseöverlevanden Hédi Fried i våras initiativet till rörelsen #vimåsteprata. Kampanjen bedrivs i samarbete med Svenska PEN, Studieförbunden och Sveriges folkhögskolor och “Handbok för demokrater” är en del i arbetet.

Här bidrar 22 skribenter med råd om hur den enskilde kan bidra till ett bättre samhällsklimat genom att bemöta kunskapsförakt och motverka segregation. Bland författarna finns Anita Goldman, Ola Larsmo, Mohammad Fazlhashemi, Hédi Fried, Timothy Collins, Christian Landgren, Per Ödling, Antje Jackelén, Gellert Tamas, Majgull Axelsson och Göran Greider.

 

Postdemokratisk kultur (Gidlunds förlag)

Jeff Werner

I det postdemokratiska tillståndet upprätthålls demokratins formella strukturer, fria val, yttrandefrihet, fri press med mera – men de börjar tömmas på innehåll och vitalitet. Politiken bestäms mer av opinionsundersökningar än av gräsrötter i partiorganisationerna, och det politiska samtalet mer av kalkylerande medieutspel än av ideologier. Många, inte minst unga, vänder sina förhoppningar till kulturen som en plats att verka politiskt på. Håller kulturen på att ta över politikens roll och bli den främsta arenan för det demokratiska samtalet? Vad betyder det för kulturen – och för demokratin?
Jeff Werner är professor i konstvetenskap, men har en bakgrund bl a som metallarbetare vid SKF i Göteborg. Han medverkar på Folkbildarforum i november

 

Vad krävs för att rädda demokratin?  (Premiss förlag, Arena idé)

Sverker Gustavsson, Claes-Mikael Jonsson, Ingemar Lindberg

Demokrati – tolkad som en kombination av allmän rösträtt, majoritetsstyre, rättsstat, föreningsfrihet, yttrandefrihet, fri arbetsmarknad och legitim opposition – är ett inte mer än hundra år gammalt alternativ. För första gången sedan 1930-talet är demokratin hotad i vår del av världen. Vad är det som orsakar den populistiska störtvågen? Hur kan demokratins självförsvar mobiliseras?


Enligt författarna är inte mer ekonomisk liberalism svaret. Populismen har växt fram ur nyliberalismens skeppsbrott. Istället måste den ekonomiska liberalismen underordnas den politiska. Det kräver en balansakt som måste tygla marknadskrafterna globalt för att demokratin ska överleva.

 

 

Folkbildning

En heldag om att läsa för livet

onsdag 13 juni 2018

En heldag om att läsa för livet

Hur kan litteratur och delad läsning få oss att må bättre? Välkommen till en kunskapsdag om biblioterapi, arrangerad av Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland.

I biblioterapi används litteratur som ett redskap för att bearbeta och reflektera kring den egna situationen. Mellan 2017 och 2019 driver Sensus, under ledning av Inger Händestam, projektet ”Läsa för livet”där ett biblioterapeutiskt metodmaterial utvecklas.

”Shared reading” är en annan metod för att må bättre med hjälp av litteratur, där deltagare läser högt tillsammans och samtalar kring det lästa. Forskning kring metoderna växer just nu fram i Sverige och i senaste numret av #FOFO skriver frilansjournalisten Eva Bergstedt om dem båda (läs eller beställ ett fysiskt exemplar av #FOFO här).

Såväl Inger Händestam som Eva Bergstedt medverkar när Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland arrangerar en kunskapsdag om biblioterapi den 19 oktober. Det gör också Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet.

Dagen inleds med föreläsningar av nämnda talare och fortsätter med workshops under eftermiddagen, där deltagarna från prova på biblioterapeutiska samtal.

Du kan välja att delta enbart under förmiddagen eller under både för- och eftermiddag.

Läs mer om kunskapsdagen här.

Anmäl dig här, senast den 5 oktober. 

 

#FOFO, Forskning

Så upplever nyanlända folkbildningens insatser

fredag 08 juni 2018

Så upplever nyanlända folkbildningens insatser

Utvärderingar av folkbildningens språkintroducerande insatser är efterlängtade. Inte minst sådana som bygger på hur deltagarna själva upplever dem. I sommar läggs den första rapporten från forskningsprojektet “Migration, lärande och social inkludering” fram. I den går att utläsa att studieförbundens verksamhet innefattat mycket mer än vad som uppdragits.

I senaste numret av #FOFO skriver Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings Universitet, om forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering, som han driver tillsammans med Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid LiU. (Läs artikeln i #FOFO här)

Programmet ska undersöka hur migranter själva upplever de språkintroducerande insatser de möter i Sverige. I programmet studeras bland annat det uppdrag som folkbildningen fick av regeringen att genomföra i och med det stora flyktingmottagandet i Sverige hösten 2015. Den övergripande frågan i forskningsprogrammet är “På vilka sätt bidrar olika sammanhang för vuxna och unga vuxna migranters språkliga lärande till deras sociala inkludering?”

– Regeringen satsar hundratals miljoner på de här insatserna, men är folkbildningen bra på det? Jag tror det personligen, men den forskning som finns kring arbete med nyanlända och språklärande, har tidigare framförallt haft ett snävt fokus och handlat om etablering på arbetsmarknaden och lönenivåer, säger Andreas Fejes.

– Vi vill istället få kunskap om vad insatserna innebär för de nyanlända. Både här och nu och på sikt.

Programmet pågår under en åttaårsperiod. Omkring 200 personer intervjuas vid tre tillfällen, med två – tre års mellanrum. Har man kanske omvärderat betydelsen av aktiviteterna några år framåt i tiden?

En av verksamheterna som deltar i studien finns hos Sensus i Norrköping. Marie Innab, verksamhetsutvecklare och ansvarig för #fokus-projektet (som vi skrivit om här) , säger att projektpersonalen är förväntansfull.

– Det betyder oerhört mycket att vi ska få en återkoppling på vad det är vi gör och att det är någon som tittar objektivt och ur olika vinklar på det. Vi levererar ju statistik, men de kvalitativa värdena är det bra att forskare utvärderar.

Uppföljningen är angelägen. Projektet vars deltagare ska intervjuas är halvvägs igenom sin treåriga period.

– Vi hoppas såklart på positiva resultat, men även det som inte varit bra vill vi veta mer om, säger Marie Innab som också lyfter fram det positiva med att ingå i ett större forskningssammanhang som dessutom är långsiktigt.

De första resultaten av forskningsprogrammet har redan kommit och är från en studie av ABF:s verksamhet med “Svenska från dag 1”, i tre olika kommuner i Sverige. Rapporten publiceras till sommaren och i den kan man utläsa att studieförbundets verksamhet har innefattat mycket mer än den språkintroduktion som uppdraget innefattar, berättar Andreas Fejes. Deltagarna uttrycker att cirkeln blivit deras hem. “Här känner jag mig hemma” och “det här är mina vänner” är återkommande utsagor. Cirkelledarna hjälper exempelvis till att överklaga asylärenden och att boka tandläkarbesök.

– Våra slutsatser handlar om att på ett sätt erbjuder cirklarna en plats för nyanlända som är dubbelt utsatta. Många kommer från olika typer av hemskheter och så hamnar livet på paus, i väntan på besked om uppehållstillstånd. ABF ger ändå en plats, ett socialt sammanhang, på någorlunda jämlika villkor, att lära sig språket. Det blir ett socialt arbete.

 

Bild: Canva.com

#FOFO

3 x Niklas Orrenius

tisdag 29 maj 2018

3 x Niklas Orrenius

I nya numret av #FOFO intervjuar vi journalisten och författaren Niklas Orrenius om hur han hanterar sin yrkesroll i tider av polarisering och varifrån hans eget rättspatos kommer. Här är tre tips på vidareläsning!

Skotten i Köpenhamn
Bok. (Albert Bonniers förlag)

I februari 2015 kräver en terroristattack i Köpenhamn två liv. Attacken är riktad mot den svenske konstnären Lars Vilks, som är inbjuden att delta i ett debattmöte om Konst, hädelse och yttrandefrihet, ett ämne han är väl bekant med efter att bland annat ha ritat en serie teckningar av den muslimske profeten Muhammed som rondellhund. På grund av teckningarna har han i ett par år stått med på en lista över personer som terroristorganisationen al-Quadia eftersöker, “döda eller levande för brott mot Islam”.

Vilks överlever attentatet men filmskaparen Finn Nørgaar dödas och tre poliser skadas. Gärningmannen skjuts senare ihjäl av polisen. Sedan dess lever Vilks under konstant polisbevakning och kan inte längre röra sig fritt.

Här intervjuas politiker, gallerister, imamer och poliser. Såväl beundrare som kritiker och de som faktiskt önskar livet ur Vilks, kommer till tals. Orrenius varken anklagar eller försvarar Vilks, utan ger oss materialet för att själva bilda oss en uppfattning.

Hot om döden skrämmer ex-muslimer från att lämna Islam
Reportage, Dagens Nyheter.

Under våren har Niklas Orrenius rest runt i Sverige och träffat ett 20-tal människor som lämnat Islam. De flesta av dem håller det hemligt för släkt och familj av rädsla för att bli förvisade eller i värsta fall utsättas för våld och dödas. I reportaget möter vi 19-åriga Mariam, som låtsas vara troende men drömmer om att kunna vara öppen med vem hon är. Där finns också 23-årige Ahmed, vars far sagt till honom att det är okej att döda den som vill lämna Islam, egyptiske exmuslimen Omar Makram, som fick fly sitt hemland efter att ha ifrågasatt profeten Muhammed på offentlig plats samt imamerna Salahuddin Barakat och Abd al Haqq Kielan – varav den sistnämnde själv lämnade kristendomen i sin ungdom och konverterade till islam som vuxen.

Reportaget finns att läsa för DN-prenumeranter via länken och i pappersupplagan från den 26 maj på ditt bibliotek.

https://www.dn.se/nyheter/sverige/hot-om-doden-skrammer-ex-muslimer-fran-att-lamna-islam/

@niklasorrenius
Twitterkonto

Gör som 107 000 Twitteranvändare och följ Niklas Orrenius på Twitter. Här går diskussionerna under hans postningar varma och själv svarar han lugnt och sakligt när det är påkallat. Tacksamhetsbetygelser blandas med såväl klassiska troll-inlägg som konstruktiv kritik i trådar som kan bli flera hundra kommentarer långa.

Vår intervju med Niklas Orrenius läser du här, i senaste numret av #FOFO.

#FOFO

Nya numret av #FOFO är här!

fredag 18 maj 2018

Nya numret av #FOFO är här!

I nya numret av #FOFO undersöker vi tillståndet för demokratin i Sverige. Är den i sin nuvarande form hotad? Eller är det ett större hot mot demokratin om vi blir för alarmistiska? Hur skulle en förändring mot ett mer auktoritärt styrt samhälle kunna se ut och vad kan vi göra för att undvika att det sker?

Vårens nummer av #FOFO finns nu att beställa hem här och att läsa på nätet här.

Ur innehållet:

Hur hanterar man journalistrollen i polariserade tider? Vi har intervjuat författaren och DN-journalisten Niklas Orrenius, som länge skildrat samhällsfrågor ur olika perspektiv.

Utvecklingen i Polen och Ungern mot en illiberal demokrati, har följt nästan exakt samma mönster. Maria Leissner tecknar en ”vägkarta för nyvalda, auktoritära populister” som visar hur delmål av typen ”ta politisk kontroll över public service-medierna” leder till stärkt regeringsmakt och minskat inflytande för medborgarna.

Per Ödling, Timothy Collins och Christian Landgren skriver om hur hur utfallet av demokratiska val manipuleras med hjälp av falska nyheter, bot-nät och insamling av privat information om väljare. Hur kan man begränsa hur mycket man själv påverkas av sådana attacker?

Emma Frans, forskare i medicinsk epidemiologi, rolig twittrare och författare till boken ”Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams” – slår i en intervju ett slag för självkritiken. Eftersom ”vi tror att vi har rätt trots att vi inte har det”.

Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings Universitet, berättar om forskningsprojektet Migration, lärande och social inkludering, som delfinansieras av Bildningsförbundet Östergötland. Hur bidrar språkintroduktionskurser och andra verksamheter från folkbildningen, till social inkludering för migranter? Hur upplever migranterna det själva?

Klassfrågan har inte funnits i den politiska debatten under de senaste årtiondena och det har lett till att invandringen istället fått ta plats som en av de stora frågorna. Det menar Nils Stöter, utredare på Katalys, som driver det pågående projektet Klass i Sverige. Göran Jacobsson skriver om projektet.

Dessutom:  ”Läsa för livet – biblioterapi som läker” av Eva Bergstedt, ”Förorten, framtiden och hårda tag – mot ojämlikheten” av Magnus Dahlstedt, rapport från konferensen ”Ta inte demokratin för given” och mycket mer.

Taggar: , , , , , ,

Folkbildarforum 2018

Konferensen fångad i bilder

torsdag 03 maj 2018

Konferensen fångad i bilder

Den 17 april arrangerade vi konferensen ”Ta inte demokratin för given”, för att diskutera tillståndet för demokratin och folkbildningens möjligheter och skyldigheter att upprätthålla den. Henrik Witt fångade konferensen i bilder. 

Föreläsningar av Per Ödling, professor i telekommunikation, Johan Hirschfeldt, jurist och tidigare Justitiekansler och Macarena De La Cerda, företrädare för Förorten Mot Våld, kompletterades med ett panelsamtal där moderator Erik Wagner pratade med Nazem Tahvilzadeh, Mia Sandell och Benton Wolgers  om folkbildningens roll i att upprätthålla demokratin. Dessutom lanserades antologin ”Handbok för demokrater” (red: Ola Larsmo, Sverker Sörlin och Elisabeth Åsbrink). I kommande numret av #FOFO publicerar vi ett reportage från konferensen och texter som på olika sätt knyter an till temat ”Ta inte demokratin för given”.

Tack alla som bidrog till en innehållsrik eftermiddag!

Macarena De La Cerda.

Per Ödling.

Johan Hirschfeldt.

Erik Wagner.

Mia Sandell.

Nazem Tahvilzadeh.

Benton Wolgers.

Fika!

Mark Olson, redaktionen för #FOFO, dokumenterar.

Lunch!

 

 

 

 

 

 

Folkbildarforum 2018

”Ge gräsrotsorganisationerna den legitimitet de förtjänar”

tisdag 10 april 2018

”Ge gräsrotsorganisationerna den legitimitet de förtjänar”

Förorten har blivit en syndabock för politikernas misslyckanden. Det är dags att inkludera de som berörs för att skapa en hållbar förändring. Det menar Macarena De La Cerda, en av grundarna av Förorten Mot Våld, som kräver att regeringen erkänner våldet i förorterna som en nationell kris. Den 17 april är hon en av talarna på vår konferens “Ta inte demokratin för given.”

Macarena De La Cerda har bland annat studerat Barn- och ungdomsvetenskap på Uppsala Universitet och jobbat med barn- och ungdomsfrågor i socioekonomiskt utsatta områden genom Rädda Barnen.

– Jag kommer själv från ett arbetarklassfamilj. Jag växte upp bl a i Tensta och tack vare min familjs bakgrund har jag haft med mig vikten av att engagera sig i samhällsfrågor.

Sedan 2012 har hon varit aktiv i ungdomsorganisationen Megafonen som kämpar mot orättvisor på lokal nivå, men som också skapat en ny form av folkbildning i och med samtalskaféet Harakat. Nu leder hon, tillsammans med andra, kulturprojektet Ortens Verklighet,  där syftet är att ungdomarna själva ska sätta ord på vad Orten som plats och identitet är för dem.

Förorten Mot Våld föddes som en reaktion på morden på två bröder i Rinkeby i december 2016. Ett hundratal föreningar, bl a olika religiösa församlingar, samlades för att aktivt visa motstånd mot den våldsamma utvecklingen i sina områden.

På konferensen “Ta inte demokratin för given” ska Macarena prata om vikten av den organisering som sker i förorten, hur den intar olika former och hur den anpassas utifrån målgruppens behov.

– Jag kommer att problematisera varför många från förorten väljer bort de traditionella forumen. Hur viktigt det är att gräsrotsorganisationer får den legitimitet de förtjänar och att etablerade organisationer ger utrymme för de nya. Det finns en ny arbetarklass i Sverige och det är viktigt att den träder fram i diskussioner som berör den.

Förorten har börjat bli ett slagträ i den politiska debatten och olika parter gör anspråk på att äga den ”rätta bilden” av storstädernas ytterområden. Hur ser du på det?

– Förorten har blivit en syndabock för politiska partiers misslyckanden, där säkerhetsfrågor har kopplats till repressiva ställningstaganden riktade mot en samhällsgrupp som redan är tillräckligt utsatt. Vi har ju ett låg valdeltagande i våra områden och det gör att många politiker använder sig av populistiska och snabba lösningar som övervakningskameror och fler poliser.

– Dock finns det få som vill prata om de riktiga problemen, så som misslyckade åtgärder för att vända på dåliga skolresultatet och den ökade arbetslösheten bland unga vuxna och deras föräldrar. Psykisk ohälsa ökar då trångboddhet är ett måste när pengarna inte räcker till och bristen på lägenheter gör att andrahandsuthyrning och nya produktioner sätter priser som få har råd med.

Förorten Mot Våld vill att politikerna erkänner skjutningarna i förorterna som en nationell kris. Varför?

– FMV:s viktigaste krav är att regeringen erkänner det eskalerade våldet i förorten som en nationell kris för att det är så vi tror regeringen och alla inblandade kan börja se detta som ett nationellt problem som måste åtgärdas nu. Som en följd av erkännandet kräver vi att regeringen tillsätter en haverikommission som tillsammans med de berörda kan se vad som har gått snett och vad som krävs för en hållbar förändring i våra områden. Ett erkännande skulle också göra att majoritetssamhället ser utsattheten i våra områden som allvarlig då det är våra barn, Sveriges barn, som drabbas värst.

Text: Christel Valsinger
Foto: Henrik Witt

Det går fortfarande att anmäla sig till ”Ta inte demokratin för given” den 17 april. Du hittar program och anmälan här.

Taggar:

Folkbildarforum 2018

Möt konferensens moderator!

tisdag 27 mars 2018

Möt konferensens moderator!

Erik Wagner kallar sig organisationsnörd, har bakgrund som förbundsstrateg för IOGT-NTO och är numera förläggare på Idealista. Han är också redaktör för Kurage, en idétidsskrift för det civila samhället. Den 17 april modererar han Folkbildarforums konferens ”Ta inte demokratin för given!” 

Du kallar dig organisationsnörd, kan du utveckla det?

– Jag är väldigt fascinerad över hur civilsamhället fungerar och inte fungerar. Det är en plattform, en möjlighet som dagens samhälle erbjuder de medborgare som känner sig manade, inkluderade och som fått färdigheterna att navigera i detta snåriga föreningsliv.

Hur tänker du kring temat Ta inte demokratin för given? 

– Jag konstaterar att allt fler höjer ett varningens finger gällande samhällets utveckling och att vi som samhälle kämpar med frågor rörande värderingar, plurarism och ofta frågor som rör demokratiska grundfrågor. Det är stora och svåra frågor och Folkbildarforum närmar sig under våren några av de frågeställningarna på ett intressant sätt.

Hur väl bekant är du med föreläsarna? 

– Jag kände till samtliga vid namn men har aldrig haft förmånen att höra dem tala. Jag ser mycket fram emot deras inspel och reflektioner från konferensens deltagare.

Vad hoppas du själv att få med dig från konferensen?

– Ett forskningsbegrepp som har lurat sig kvar i min hjärna en stund är ”upplevd nödvändighet”. Det handlar om ett stadie där en engagerad människa upplever att individens valmöjligheter i realiteten är begränsande. ”Här måste jag bara göra en insats”. Jag skulle vilja känna mig positivt uppmanad till att fördjupa mig, till att ytterligare reflektera, till att agera.

Anmäl dig till konferensen här

Läs in dig på konferensprogrammet här

Taggar: ,

Folkbildarforum 2018

”Jag vill få människor att förstå att de blir manipulerade”

torsdag 22 mars 2018

”Jag vill få människor att förstå att de blir manipulerade”

– Vi lever i en tid där man systematiskt spelar på folks rädslor för att programmera om dem till röstboskap.

Det säger Per Ödling, som i flera år föreläst om den digitala utvecklingens samhällspåverkan. Den 17 april talar han under vår konferens ”Ta inte demokratin för given!”.

Per Ödling är professor i Telekommunikation vid Lunds Universitet och forskar kring bredbandsinfrastruktur. Intresset för kopplingen mellan informationsteknik och demokrati väcktes under hans år som akademisekreterare på IVA (Ingenjörsvetenskapsakademin).

– Jag har ägnat hela mitt vuxna liv åt att bygga Internet. Det fick oväntade sidoeffekter, som jag nu försöker korrigera vid sidan av det dagliga arbetet. Det var ju inte tänkt att Internet skulle hota demokratin, utan tvärtom, det skulle inkludera alla.  

Istället står vi vid en slags “tipping point” menar han, där det inte är säkert att demokratin överlever i sin nuvarande, liberala form.

Ett exempel på hur demokratiska val manipuleras fyller nyhetssajterna just nu. Kampanjfirman som skötte Donald Trumps digitala valkampanj, har använt otillåten datainsamling från Facebook för att nå över 50 miljoner amerikaner. För två år sedan tackade 270 000 personer ja till att delta i ett psykologiskt test som utgavs vara till för seriös forskning. Men uppgifterna såldes vidare till Cambridge Analytica, ett företag inom marknadsföring och politiska kampanjer.

Att tredjepartsaktörer kan få tillgång till uppgifter om Facebookanvändare som de sedan säljer vidare är dock ingen nyhet, menar Per Ödling.

– Facebook har känt till det här sedan det hände. Det som är nytt är att han (visselblåsaren Christopher Wylie, vår anm) trätt fram och att vi fått tillgång till detaljer som vi inte känt till förut. Jag har föreläst om att det här händer i ett och ett halvt år och när folk får höra det blir de förskräckta, men ett par dagar senare har de glömt bort det. Fördelen nu är att det blir tydligare och tydligare vad som pågår.

– Varje test, varje quiz på Facebook finns till för att samla in data om oss. Facebook har redan all data om oss, de gör inga ”Vilken filmstjärna är du mest lik”, eller ”Vem var du i ett annat liv”. Alla dessa tester görs av företag som registrerar och profilerar oss.

Den digitala eran har öppnat för desinformationskampanjer och påverkansmetoder som skapar väljare som röstar utifrån oro och bristande framtidstro. Det ökar chansen att få stöd för en mer extrem politik, där hårdare tag och stärkt nationalism ofta står högt på agendan. Om inte annat kan man få människor att låta bli att rösta och därmed öppna dörrar för kandidater vars stöd annars inte skulle räcka.

– Vi lever i en tid där man systematiskt spelar på folks rädslor för att programmera om dem till röstboskap. Som visselblåsaren sa: ”vi använder folks inre demoner”.

På konferensen “Ta inte demokratin för given!” kommer Per Ödling att berätta om hur vi hamnat där vi är idag, hur stora samhällsomställningar skapar oro och en grogrund för politisk manipulation och vilka samhällsområden som påverkas.

Vad hoppas du nå fram med under konferensen?

– Vi har insett att demokratin måste försvaras, men ska det fungera måste den kanske också utvecklas. Jag vill få människor att förstå att de blir manipulerade så att vi kan få en demokrati där människor bestämmer, inte företag eller andra länder.

Per Ödling är också en av skribenterna i boken ”Handbok för demokrater” som lanseras under konferensdagen. Boken ges ut av demokratisatsningen #vimåsteprata, ett initiativ från opinionsbildare som Hédi Fried, Kristina Persson och Sverker Sörlin och som genomförs i samarbete med Studieförbunden, Sveriges Folkhögskolor och Svenska PEN.

 

Anmälan dig till konferensen ”Ta inte demokratin!” för given här

Program för konferensen finns här

Taggar: ,

Folkbildarforum 2018

Programmet klart för årets första konferens!

fredag 16 mars 2018

Programmet klart för årets första konferens!

Föreläsningar av bl a Per Ödling och Macarena de la Cerda och lansering av antologin ”Handbok för demokrater”. Det är några av huvudpunkterna för konferensen ”Ta inte demokratin för given!” den 17 april. Nu är programmet klart och anmälan öppen.

Som vi tidigare berättat blir Folkbildarforum till två konferenser 2018. Den första är en halvdagskonferens och äger rum den 17 april i Linköping Konsert & Kongress. Moderator är Erik Wagner, redaktör för tidskriften Kurage och förläggare på Idealistas. Erik inleder konferensen, som därefter övergår i den första föreläsningen, då Per Ödling, professor i telekommunikation vid Lunds Universitet, talar om hoten mot demokratin. Därefter följer Johan Hirschfeldt, medförfattare till ”Hoten mot rättsstaten i Europa” och Macarena de la Cerda, talesperson från Förorten mot våld.

Under konferensen arrangeras även ett panelsamtal med företrädare för folkbildningen i Östergötland, lett av Nazem Thavilzadeh, fil.dr i offentlig förvaltning, lärare och demokratiforskare. Dessutom lanserar antologin ”Handbok för demokrater”, utgiven av initiativet #vimåsteprata och ett samarbete mellan Svenska PEN, Studieförbunden i Sverige och Folkhögskolornas samarbetsorganisation RIO. Bland skribenterna som medverkar i boken finns Hédi Fried, Nalin Pekgul, Anita Goldman, Gellert Tamas och tidigare nämnde Per Ödling.

Anmälan dig här till konferensen senast den 6 april. Hela programmet hittar du här.

1 2 3 23