Folkbildarforum

Diverse

Dags för nya Tisdagsträffar!

måndag 17 februari 2020

Dags för nya Tisdagsträffar!

Nytt år, nya Tisdagsträffar. Vid tre tillfällen i vår möts vi igen för att samtala och utbyta erfarenheter som rör integration. 

Årets första träff äger rum den 25 februari på Linköpings Stadsbibliotek, då uppskattade talaren Charbel Gabro (bilden) ger en inspirerande föreläsning om inkludering och exkludering och om att invandra till Sverige. Vad innebär det att komma som nyanländ till Sverige? Hur lätt är det egentligen att anpassa sig till nya strukturer, att förstå normer och sociala koder? 

Den 31 mars lyssnar vi till Alexandra Nörby, samordnare för mänskliga rättigheter på Länsstyrelsen i Östergötland. Alexandra kommer att samtala kring barnkonventionen, som blev svensk lag den 1 januari i år. Vad innebär den nya lagen för barn som vistas i Sverige?

Och så avslutningsvis, den 5 maj, kommer Josefin Zeolla från Röda Korset, att berätta om Röda Korsets återvändandeprojekt, som stöttar asylsökande som av- och utvisas mot sin vilja.

Mer om föreläsningarna och hur du anmäler dig hittar du här.

Alltid på en tisdag kl 15.30 – 17.30.

Foto: Talarforum.

Lediga tjänster

Bildningsförbundet söker ny kanslichef

fredag 14 februari 2020

Bildningsförbundet söker ny kanslichef

Vår kanslichef Lars Holmgren går vidare till nya utmaningar och lämnar tjänsten den siste augusti.

Därför söker nu Bildningsförbundet Östergötland en ny kanslichef. Har du stort engagemang och intresse i samhälls- och folkbildningsfrågor? Har du många kontakter och vill bredda dina nätverk ytterligare? Vill du föra fram folkbildningens samlade röst i Östergötland? Ja, då är du varmt välkommen att läsa mer om tjänsten och ansöka här. Senast den 9 mars vill vi ha din ansökan.

Är du inte den vi söker? Tipsa gärna vidare.

Folkbildning

Om den svåra konsten att veta tillsammans

söndag 09 februari 2020

Om den svåra konsten att veta tillsammans

Det behövs ett bildningsbegrepp som innefattar mycket mer än fakta och specifika ämneskunskaper. Det menar Sverker Sörlin, som skrivit boken ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans.” Den 3 mars håller han en lunchföreläsning i Konferenssalen på Hemslöjden i Linköping. Välkomna!

I sin bok formulerar Sverker Sörlin ett vidgat bildningsbegrepp, som betonar vikten av omdöme och gemensam förståelse. Det är en bildning som vi dessutom skaffar oss tillsammans. Men hur? Det får vi veta mer om den 3 mars, då Sverker Sörlin håller en luchföreläsning på Hemslöjden i Linköping, arrangerad av Bildningsförbundet Östergötland.

Sverker Sörlin är idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid KTH i Sthlm. Han är ledamot i klimatpolitiska rådet, som är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar regeringens insatser på klimatområdet. Han har skrivit en rad böcker, varav ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans” är den senaste. Boken har inspirerat årets tema för Folkbildarforum, ”Klokhet och kunskap”. 

Mer information om föreläsningen och hur du anmäler dig till den hittar du här.

Foto: Ulla Montan

Diverse

Ett ledarprogram för bildning i en digitaliserad värld

måndag 03 februari 2020

Ett ledarprogram för bildning i en digitaliserad värld

Vad kan lärande i en digitaliserad värld innebära? För ett år sedan drog ledarskapsprogrammet ”Digitalisering, bildning, ledarskap” igång, under ledning av Troed Troedson. Deltagarna, med ledande uppdrag på folkhögskolor och studieförbund, har rest runt i landet och i den virtuella världen, för att förstå det nya utbildningslandskapet. 

”Digitalisering, bildning och ledarskap. Det är tre områden som är alldeles särskilt hoptrasslade just nu. Två av dem känner vi sedan länge. Bildning har alltid handlat om ledarskap – och ledarskap har alltid förutsatt bildning. De två har utvecklats i symbios under århundraden, för att inte säga årtusenden. En utveckling som varit rimligt långsam och rimligt förutsägbar.

Så kommer den tredje komponenten, det vi lite slarvigt kallar digitalisering. Egentligen är det all form av informationsteknik, från de första radioapparaterna, diaprojektorn och telefonen till datorer, internet och avancerad VR-utrustning.

Alla som jobbar med ledarskap har på ett eller annat sätt tagit till sig det här. De använder självklart datorer, mobiltelefoner och gps:en i bilen. Men väldigt få av dem har på allvar funderat över vad digitalisering egentligen betyder för ledarskap. Att hierarkier gradvis byts ut mot mycket mer komplicerade organisationsformer, att specialisering byts mot komplexitet och att långsiktig planering bör lämna plats åt agil och lättrörlig verksamhet.”

Så skrev Troed Troedson i vår tidning #Fofo förra våren, inför att det ettåriga ledarskapsprogrammet Digitalisering, bildning, ledarskap drogs igång.

Den siste januari avslutade vi programmet med en träff i Malmö, där vi bl a träffade internetveteranen Joakim Jardenberg och Claes Magnusson, rektor på Malmö Yrkeshögskola som på ett mycket kreativt sätt utbildar programmerare.

Under ett år har vi rest runt i landet och i den virtuella världen och utforskat vad lärande i en digitaliserad värld kan bli. Vi har besökt forskare, teknikföretag, ledarskapstänkare och läromedelsutvecklare

Deltagarna har alla ledande uppdrag på folkhögskolor eller studieförbund och syftet har varit att förstå det nya utbildningslandskap som ett digitaliserat samhälle utgör.

Initiativet till programmet togs av Anneli Dahlqvist rektor på Bona folkhögskola, och har letts av Troed Troedsson, Paradigmmäklarna. 

Meningen är att programmet får sin fortsättning genom att det gett verktyg till deltagarna att verkligen utveckla verksamheter för bildning i en digitaliserad värld.

Anneli Dahlqvist:

– Det har varit en omtumlande resa! Jag har nästan svårt att förstå att jag verkligen har fått träffa dessa giganter i sina områden, och hoppas verkligen att jag vågar mer, gör flera misstag, lär mig, testar igen och på så sätt lyckas vara med i riktig förändring! 

Vy från toalett på 53-e våningen i Turning Torso.

Och var avslutade vi en sådan historia om inte i Malmös Turning Torso, ett paradigmskifte i sig själv, fast i skruvat stål och betong?

Folkbildarforum 2020

Varför klokhet och kunskap 2020?

torsdag 23 januari 2020

Varför klokhet och kunskap 2020?

“Fakta måste tolkas och förstås i sitt sammanhang för att kunna bli till kunskap och införlivas i det personliga för att bli till praktisk klokhet.” Det skriver folkbildningsveteranen Bernt Gustavsson i en reflektion kring temat för årets Folkbildarforum.    

Alla har vi säkert träffat kloka människor. En del har gått till historien, andra lever i vårt minne. Därtill har vi tillgång till källor, en tradition, i vilken klokhet och kunskap reflekteras. Under lång tid var den reflektionen bortglömd men har kommit tillbaka, troligen beroende på djupt kända behov. Vi vet mycket men hur är det med klokskapen? Det sker en förskjutning i samhället som leder till osäkerhet och oro, som i sin tur leder till polarisering mellan olika intressen och perspektiv. Häri framträder några som formulerar sig mot ”alternativa fakta”, alltså någon som vill motverka lögn genom att människor får tilltro till vetenskapliga fakta. Någon annan framträder efter en stund som har en annan syn på vad vetenskap, kunskap och forskning kan vara i praktiken och benämner reduceringen av kunskap till endast fakta ”faktafetischism”. Till det kommer en skarp vidräkning med det styrsystem som gjort praktiskt verksamma människor till föremål för ”mätbara kvaliteter”, hänvisade till att arbeta under helt andra villkor än dem som är mätbara. Kunskap är en bra början till klokhet. Att handla klokt är något annat och mer än ett antal fakta vi lärt oss utantill. 

Nu har bildningsförbundet i Östergötland beslutat att inrikta höstens samling med rubriken Klokhet och kunskap. Bara det är ett praktiskt klokt beslut, som fyller ett stort behov i nuvarande utveckling. Det pågår forskning om vad ett gemensamt praktiskt omdöme skulle kunna vara inom olika yrken. Klokhet är något som utvecklas i ett samhälle med hjälp av kloka människor. Urtänkaren för praktisk klokhet, Aristoteles, skrev redan för ca 2400 år sedan, i sin bok om etik att det finns olika former av kunskap, olika förmågor, vetenskap, hantverk och klokhet som kan utvecklas genom väl utvecklade vanor. Vi blir skickliga båtbyggare genom att bygga båtar, vi blir kloka genom att leva klokt och att ständigt ha i sikte hur vi kan åstadkomma ”ett gott liv” i ett samhälle. Det är en tanke om handling, hur vi handlar på ett klokt sätt i konkreta situationer, i praxis, främst sociala, eller mellanmänskliga handlingar, så att det blir bättre. 

I det moderna samhället, närmare bestämt 1993, kom det ut en bok i England med titeln Back to the rough ground, vars syfte var att klargöra vilken slags kunskap, nämligen praktisk klokhet, eller praktiskt omdöme, som behövs för det praktiska arbete som bedrivs i en rad olika verksamheter i samhället. Samma år höll den amerikanska filosofen Martha C Nussbaum en föreläsning om praktisk klokhet, fronesis för första gången i Sverige. Därefter har det använts inom etiken, politiken, skolan, ja på en mängd olika sätt.   

Praktisk klokhet bärs av människor som handlar klokt i sitt yrke och i sitt liv. Hur vi ska handla klokt avgörs på ”the rough ground”, i praktiken. Studerar vi praktiska verksamheter framkommer snart att kunskapsformerna vetenskap, hantverk, och praktisk klokhet används i olika sammansättningar. Nu dominerar ”faktakunskap” som universalmedlet för att förbättra skolan och uppnå kritisk förmåga. Det räcker inte. Fakta måsta tolkas och förstås i sitt sammanhang för att kunna bli till kunskap och införlivas i det personliga för att bli till praktisk klokhet. Jag skrev för tjugo år sedan en bok om kunskap i ett försök att vidga en alltför smal förståelse av kunskap, som liktydigt med information och en vara på marknaden och försökte visa att olika former av kunskap används i praktiken inom olika områden. Nu behöver vi göra likadant med fakta som måste vidgas till personlig kunskap, förståelse och färdigheter. När klokhet och sanning förnekas och blir till ”postsanning”, går vi till källorna fiskar upp de pärlor som berikar vad klokhet och kunskap kan vara inom olika områden. I den pluralistiska tradition som folkbildningen är en del av, kan olika former av kunskap och sanning prövas, i en fredligt kodad konfliktgemenskap. På det sättet kanske vi blir något klokare tillsammans. Det förväntar jag mig vi kan göra på höstens möte. 

Bernt Gustavsson 

Bernt Gustavsson är författare, professor i pedagogisk filosofi och f d folkhögskolelärare.

Diverse, Folkbildning

När kommunerna möter framtiden har folkbildningen en nyckelroll

fredag 17 januari 2020

När kommunerna möter framtiden har folkbildningen en nyckelroll

När folkbildningen är som bäst bidrar den till att stärka och utveckla demokratin och ger en mångfald av män­niskor möjlighet påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Den medverkar till att utbildningsklyftor utjämnas,  att bildnings- och utbildningsnivån höjs och till att intresset för och delaktigheten i kulturlivet kan öka.

”Är det här intressant för er? Hur kan vi tillsammans vässa den här verksamheten i er kommun?” Det är utgångspunkten för dialogen när Bildningsförbundet Östergötlands och länets studieförbund och folkhögskolor besöker region och kommuner.

Som ett underlag för dialogen tar Bildningsförbundet Östergötland fram broschyrer som förtydligar folkbildningens uppdrag och roll och hur den kommer till uttryck i respektive kommun. Två versioner finns redan, för Norrköping och Kinda. Under våren kommer informationsbroschyrer för fler kommuner att framställas. 

På ett överskådligt, läsarvänligt och utmanande sätt beskrivs hur studieförbund och folkhögskolor vill axla ett ansvar för demokratin och för ett öppet och inkluderande samhälle. Broschyren visar vilka studieförbund och folkhögskolor som är verksamma i respektive kommun. Från dessa lyfts fyra exempel på kurser och satsningar och vilken betydelse de haft för människorna som tagit del av dem. Foldern ger också statistik över verksamheten i kommunen och hur den finansieras.

Materialet vänder sig till politiker, tjänstemän och alla som är intresserade av folkbildningen i sin kommun. 

– Vid besöken vi nu gör hos kommunerna inleder vi en diskussion om värdet för dem av samarbete med folkbildningen utifrån ”Demokratimålen” på broschyrens första sida. Är de här frågorna viktiga för er? Hur tror ni att Folkbildningen kan bidra? Vi frågar bl a om deras planer på att uppmärksamma ”Demokratin 100 år”. Vi vill vara delaktiga där, och  diskutera de komplexa samhällsfrågor som demokratin har att hantera idag, berättar Lasse Holmgren, från Bildningsförbundet Östergötland.

– Vi ser också till att de här diskussionerna hänger ihop med vårt arbete med Folkbildarforum, och med årets tema Klokhet och Kunskap. Det handlar ju om hur vi blir kloka och omdömesgilla som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle?

 

Här kan ni ladda ned foldrarna för Norrköping och Kinda.

 

Folkbildarforum 2020

Temat klart för Folkbildarforum 2020

onsdag 18 december 2019

Temat klart för Folkbildarforum 2020

Temat för Folkbildarforum 2020 blir ”Klokhet & kunskap”. Den 11 november samlas vi för nästa års konferens.

Det har gått knappt en månad sedan drygt 400 personer med intresse för folkbildning och samhällsutveckling satt ner i Linköping Konsert & Kongress för samtal, föreläsningar och workshops om ”Tillit, trovärdighet, transparens”.

Men nu blickar vi framåt. Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet & kunskap”.

– Med temat vill vi fånga in mycket av vad vi diskuterat och lärt oss de senaste åren. Om hot mot demokratin och ifrågasättandet av mänskliga rättigheter och om populism. Om hur digitaliseringen påverkar oss och om klimatfrågan. Om vad fakta, faktaresistens och sanning egentligen betyder, säger Lars Holmgren på Bildningsförbundet Östergötland.

– Men vad ska vi göra med dessa kunskaper, hur får vi dem att betyda något, att engagera? Hur blir vi kloka som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle?

Vad är det för skillnad på klokhet och kunskap?

– Man kan ha kunskap utan att vara klok men inte vara klok utan kunskap.

– Klokhet och kunskap kan leda till inlevelse och omdöme. Omdöme som måste praktiseras för att möta olika sociala behov och som gör att vi kollektivt, på ett anständigt sätt, tar itu med nödvändiga samhällsomställningar. Jag menar att de två begreppen  fångar mycket av det som bildning och folkbildning bör stå för.

Vad hoppas du att temat ska leda till?

– Jag hoppas att vi kan bidra till att återerövra känslan bakom det klassiska uttrycket ”Vi bygger landet”, eller världen – tillsammans.

På vilket sätt kommer temat att manifestera sig under året?

– Förutom under konferensen i november så ska vi vrida och vända på temat under ett antal seminarier, i vår tidning och på hemsidan.

– Från och med januari kommer vi att börja presentera föreläsare och andra som medverkar på årets Folkbildarforum.

 

Folkbildning

Folkbildning för klimatet

torsdag 05 december 2019

Folkbildning för klimatet

Folkhögskolorna och studieförbunden är en perfekt bas för breda samtal om klimatomställningen. Det menar Lars Igeland, lärare på Färnebo folkhögskola och talesperson i Föreningen Offensiv Folkbildning, som nyligen arrangerade riksträff på temat “Folkhögskolorna som klimatkraft”.

Föreningen Offensiv Folkbildning samlar lärare och deltagare till riksträffar med ambitionen att skolorna ska ta mer aktiv del i samhällsdebatten. Vid årets riksträff deltog lärare och kursdeltagare från ett tiotal folkhögskolor tillsammans med forskare, globala gäster och ungdomar från Fridays for future.

– Många folkhögskolor vill nu engagera sig i klimatfrågan, både med temadagar och omställningsarbete i form av t ex energihushållning, klimatsmart mat och återvinning på skolan. Många folkhögskolor har också deltagit i nätverket Fridays for futures aktiviteter på gator och torg, säger Lars Igeland.

Under konferensen medverkade också  Sophia Axelsson och Johanna Mangerud Gyllenvik från Fridays for future och berättade om sina skolstrejker och det gensvar de fått, både i form av uppmuntran och hat. 

Huvudtalare på riksträffen var Alasdair Skelton, professor vid Stockholms Universitet.

–  Han höll en fängslande inspirationsföreläsning om allvaret i klimatfrågan. Vetenskaplig men ändå lättförståelig och med stor känsla i framförandet. Vi rekommenderar verkligen honom som föreläsare till andra folkhögskolor. 

Vad har du för tankar själv om folkhögskolor och folkbildning som klimatkraft?

– För att få ett genomslag i klimatfrågan krävs det både kunskap och ett brett deltagande av många människor. Både för att politiker ska våga föreslå radikala förslag, och för att omställningen kräver ett brett deltagande i form av livsstilsförändringar, samarbete och organisering bland många människor. Folkhögskolorna och studieförbunden är en perfekt bas för breda samtal om klimatomställningen. 

Kan du skicka en utmaning till folkhögskolor och studieförbund?

– Jag vill uppmuntra alla folkhögskolor att delta i klimatrörelsens arbete. Dels att ställa upp med lokaler och deltagarveckor för lokala grupper som vill ordna föreläsningar och möten, dels att låta kursdeltagare fördjupa sig i klimatforskning och olika förslag för en rättvis klimatomställning. Flera skolor har erbjudit sina deltagare att medverka på Fridays for future – manifestationer. De som har en övertygelse kan delta i marscher mm, de som är mer osäkra kan lyssna på tal och musik som åskådare för att lära sig mer. Om alla Sveriges folkhögskolor kommer med i de stora globala fredagsmanifestationerna 2020 skulle det vara  ett mycket värdefullt bidrag i rörelsen, särskilt på mindre orter.

 

Tips från riksträffen förmedlade av  Lars Igeland:

– Det finns ett nystartat nätverk för folkhögskolor som arbetar med klimatfrågan och Peter Forsberg från Runö folkhögskola berättade mer om deras arbete. Den som vill veta mer kan maila till klimatnatverket.folkhogskolor@gmail.com

– Nyskrivna pjäsen Trädkramarna – en berättelse om miljökamp, demokrati och vår stund på jorden. Det är cabaregruppen Sweet dreams som turnerar det kommande halvåret med pjäs och workshops. För mer info se www.sweet-dreams.se/tradkramarna  

Nätverket Fridays for future vill gärna samarbeta mer med folkhögskolor landet runt. De kan nås via https://fridaysforfuture.se/

– Färnebo folkhögskola som var lokal arrangör storsatsar på klimatet med fyra olika kurser det kommande året. helgkurs, distanskurs, sommarläger om Green new deal och helfartskurs hösten 2020. Mer information: www.farnebo.se

 

 

Folkbildarforum 2019

Årets konferens!

måndag 25 november 2019

Årets konferens!

Tillitens betydelse för samhällsekonomin. Samtalet möjligheter och begränsningar. Renässansfilosofernas bidrag till debatten om New Public Management. Det blev en tankeväckande dag när 2019 års upplaga av Folkbildarforum ägde rum.

Omkring 400 personer samlades i Linköping Konsert & Kongress den 20 november för årets upplaga av Folkbildarforum. På temat ”Tillit, trovärdighet, transparens” hölls föreläsningar, samtal och workshops under dagen, medan vi under kvällen fick lyssna till ordkonstnären och estradören Emil Jensen i en föreställning med titeln ”En mur är bara en bro på högkant”.

Efter en inledning av konferensens moderator Anna Lindman och Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren, föreläste Per Molander på temat ”Tillit som samhällsresurs”. Molander berättade om olika typer av tillit som finns i ett samhälle och pekade på jämlikhetens betydelse för hög generell tillit.

När Brit Stakston därefter tog över scenen fick vi höra berättelser från hennes arbete med reportageserien Verkliga Sverige, som drivs av reportagesajten Blankspot. Verkliga Sverige vill med inspiration från Selma Lagerlöfs ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”, göra nedslag på orter runt om i landet som vi sällan hör historier ifrån. Målet är att skildra Sverige idag och möta människor i deras vardag.

Möten var också utgångspunkten för Navid Modiris föreläsning ”Samtal för förståelse”, där han tryckte på vikten av att lyssna för att förstå, även när åsikten som uttrycks inte stämmer med den egna.

Samtalstemat fortsatte därefter i paneldebatten ”Samtal om samtal”, där Navid Modiri och Brit Stakston fick sällskap av Vidar Aronsson från NBV och Stina Oscarson, teaterregissör och samhällsdebattör. Anna Lindman som ledde samtalet började med att fråga Navid Modiri vad han vill att samtalen i hans podd ”Hur kan vi?” ska leda till? ”Jag har inget slutmål”, svarade Navid. ”Jag kan inte veta vart det tar vägen. Det är upp till lyssnaren att göra sin tolkning. Jag vill bidra till ökad förståelse.”

Likt Navid Modiri har Stina Oscarson fått kritik för att föra offentliga samtal med människor med extrema åsikter. Det är att normalisera extrema åsikter menar vissa. ”Men jag vill normalisera människor inte åsikter”, sa Oscarson.

Brit Stakston ifrågasatte varför så många samtal måste föras på arenor och live-streamas. ”Åsikter växer sig alltid farligare i slutna rum”, replikerade Stina Oscarson.

Vidar Aronsson tog upp studiecirkeln som ett motexempel på livestreamade samtal i sociala medier-eran. ”Det är inte folkbildningens uppdrag att ge personer en plattform för sina extrema åsikter. Det handlar om frågorna – de måste få plats”.

Efter lunchen fortsatte temat om offentliga samtal på den digitala arenan. Carl Heath, som leder den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet, redde ut begreppen desinformation och fake news och kom in på hur hot och hat på nätet påverkar demokratin. En av fem personer går inte in och engagerar sig i ett kommentarsfält på grund av rädsla. Var fjärde journalist har upplevt hot och hat och en tredjedel av alla riksdagledamöter uppger att de utsatts för hot, hat och trakasserier. ”Det här är en utmaning för det demokratiska samtalet.”

Under eftermiddagen hölls parallella sessioner där det gick att välja mellan olika workshops, samtal och föreläsningar (se program).

Konferensens sista föreläsning hölls av filosofen Jonna Bornemark, som i sin bok ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas herravälde” är starkt kritisk mot införandet av New Public Management i offentliga verksamheter.  ”Förvaltningen har vuxit medan kärnverksamheten krymper, det visar entydiga siffror under 2000-talet”. Vår syn på kunskap är att den produceras på universitet och sedan ska omsättas till manualer för personal, menar Jonna Bornemark. Mer och mer kunskap produceras och till slut krävs övermanualer som förklarar hur manualerna ska läsas. ”Tänker vi att all kunskap ska finnas i ord och manualer så tar det inte slut! ” 

Eftersom vi idag saknar begrepp för att tala om det vi inte vet, har Jonna Bornemark vänt sig till renässansfilosoferna. Nicolaus Cusanus, som levde i Italien på 1400-talet, ger oss begreppet ”intellectus”, som är den mänskliga förmågan att stå i relation till horisonter av icke-vetande. Hur mycket kunskap vi än tillskansar oss så finns det sådant vi inte vet – horisonten flyttar sig alltid. Men vi kan använda vår förmåga att hantera vad vi ska lägga vår tid och energi på och hur.

Konferensdagen avslutades med en kvällsföreställning där artisten och ordkonstnären Emil Jensen bjöd på dikter och sånger från sin tidigare produktion tillsammans med Hanna Ekström och Anna Dager på fiol och cello, allt med ett särskilt öga vänt mot folkbildningen.

Fotograf Henrik Witt fångade konferensdagen i bilder.

 

Bertil Jedeskog delar ut namnbrickor vid registreringen.
Mingel!
Moderator Anna Lindman och Lars Holmgren från Bildningsförbundet Östergötland.
Vad påverkar tilliten i samhället?
Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission.
Brit Stakston, digital mediestrateg och VD för reportagesajten Blankspot.
Fika!
500 mil med Christel Valsinger och Anna Charlotta Gunnarson.
Navid Modiri, kommunikatör och samtalsaktivist.
Navid Modiri, Brit Stakston, Vidar Aronsson (ordförande NBV) och Stina Oscarson (teaterregissör, debattör mm) i ”Samtal om samtal”.
Lunch!
Carl Heath, Särskild Utredare för att leda den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet.
Andrea Rodriguez, distriktschef Studiefrämjandet Västerbotten, under sessionen ”Vadå transparens – På riktigt eller tom retorik?”
Anna Charlotta Gunnarson intervjuas av Mattias Ahlén om sin bok ”Kvinnorna som formade pophistorien”.
Stina Oscarson under eftermiddagssessionen med titeln ”Kulturens roll i en sönderfallande demokrati – eller nyttan av ett fågelbo med blommande fingrar”.

 

Sira Jokinen Lisse och Världens Mammor höll i en av eftermiddagssessionerna och berättade om projektets nya ledarskapsutbildning.
Jonna Bornemark, filosof, höll föreläsningen ”Gör upp med pedanternas världsherravälde”…
…och tog hjälp av renässansfilosofen Cusanus begrepp intellectus och ratio.
Kvällsföreställning med Emil Jensen: ”En mur är bara en bro på högkant”

Folkbildarforum 2019

Tankar om samtal och bildning

tisdag 19 november 2019

Tankar om samtal och bildning

Om bara en dag samlas vi åter till Folkbildarforum i Linköping Konsert & Kongress. En fullspäckad dag på temat ”Tillit, trovärdighet, transparens” väntar. ”Så mycket klokskap på en och samma plats”, skriver konferensens moderator Anna Lindman här i en välkomsthälsning.

Per Molander inleder med en föreläsning om ”tillit som samhällsresurs” och artisten Emil Jensen avslutar med en föreställning som knyter an till folkbildningen. Däremellan tar vi del av en mängd tankar om vad ”tillit, trovärdighet och transparens” faktiskt innebär.

Moderator Anna Lindman guidar genom dagen och vi bad henne sammanfatta några tankar inför konferensen. Såhär skriver hon:

”Nu är det snart dags! Sitter i mitt kök och filar på manus och läser om alla fantastiska föredragshållare vi ska få möta på onsdag. En sådan ynnest att få ta del av så mycket klokskap på en och samma plats! ’Leve Folkbildningen’ får en lust att utbrista och plötsligt känns novembermörkret därutanför köksfönstret inte så tungt.

Jag funderar mycket på ordet tillit just nu, vad som krävs för att våga känna tillit. Jag skriver våga, för visst handlar det om det? Det är så lätt att bli desillusionerad. Makthavare som sviker, politiker som ljuger, känslan av att allt blir värre och värre. Hur ska vi våga tro på varandra och på framtiden? Vi säger ju ofta att vi måste mötas, att vi måste samtala, att det är i mötet mellan människor som tillit byggs. Jag ser fram emot att få pilla i det där med samtalet på onsdag. På vilket sätt är samtalet vägen framåt, med vilka ska vi samtala, hur ska vi i vår vardag kunna möta människor med åsikter som skrämmer oss och gör oss arga?

Jag längtar efter svar och jag längtar efter att vi ska få mötas! Tänk, på onsdag har vi en hel dag till både eftertanke och konkreta kunskaper. Vi ses på Folkbildarforum!”

Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren påbörjade arbetet med tema och talare till årets konferens för ganska exakt ett år sedan och är just nu upptagen med de sista förberedelserna. Han hälsar:

”Roligt att det kommer så många till Folkbildarforum i år igen, runt 400 personer. Läste just ett så fint citat av Gösta Vestlund, som var med oss andligen och på film förra året.
’…i bildning ingår alltid ett visst mått av insikt, inlevelse och insats. Insikt för att förstå sig själv och samhället. Inlevelse för att kunna möta olika social behov och insats för att ta ansvar som individ och medborgare. Djupast sett är det en fråga om relationer, om förmågan att på allvar värdesätta andra människor…Möjligen är svaret så här enkelt: Bildad är den som inte kränker en annan människa’
För två år sedan satte vi upp föreställningen ’Vi släcker mörkret’ under Folkbildarforum. Det arbetet har vi många anledningar att fortsätta med. Även om ljuset precis inte segrat, så har mörkret inte heller gjort det.”

Till programmet för Folkbildarforum 2019

1 2 3 29