Folkbildarforum

Diverse

Migranternas egna berättelser i ny rapport

fredag 30 augusti 2019

Migranternas egna berättelser i ny rapport

Nu är rapporten om Sensus integrationsprojekt #fokus klar. Rapporten är resultatet av ett delprojekt inom forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering vid LiU.

Forskningsprogrammets syfte är att undersöka hur migranter upplever de språkintroducerande insatser de möter i Sverige. Forskningen bygger på intervjuer och tanken är att bidra med ”tjocka” berättelser och beskrivningar med grund i deltagarnas egna erfarenheter och meningsskapande. 

Ett av delprojekten inom programmet har studerat Sensus integrationsprojekt #fokus. Den färdiga rapporten fått namnet ”Folkbildning på svenska?: En studie av språkintroduktion för migranter i studieförbundet Sensus regi” och finns nu att läsa här

Rapporten har sammanställts av Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, professorer vid Linköpings universitet samt Sabine Gruber, lektor och docent i social arbete vid Linköpings universitet. Den 3 september presenteras rapporten vid ett nu fulltecknat seminarium i Sensus lokaler i Norrköping. 

Läs även vår intervju med Sabine Gruber om rapporten, som finns här.

 

 

 

Folkbildarforum 2019

”Att vara transparent är att vara modig”

torsdag 22 augusti 2019

”Att vara transparent är att vara modig”

Musikjournalisten Anna Charlotta Gunnarson kommer till Folkbildarforum och berättar om sin nya bok ”Kvinnorna som formade pophistorien”. Här berättar hon om hur musik och musikjournalistik kan vara folkbildande, och reflekterar kring temat ”Tillit, trovärdighet, transparens”.

I prisbelönta radioserien ”Pop och politik” har Anna Charlotta Gunnarson skildrat modern historia och samhällsutveckling genom ett musikaliskt filter i sju säsonger. Serien följdes av boken ”Popmusik rimmar på politik” 2016 och just nu sänds den tredje säsongen av hennes radioserie ”Fejk” som granskar kända historiska skeenden med nya ögon och öron.

Boken ”Kvinnorna som formade pophistorien” kom ut i våras och lyfter fram komponerande och musicerande kvinnor som inte fått sin rättmätiga plats i historieskrivningen.

Utifrån din bok och ditt arbetsfält, vad får du för tankar kring årets tema ”Tillit, trovärdighet, transparens”?

– Tillit är ett väldigt vackert ord, men har de senaste åren lite grann blivit förknippat med träskyltar att sätta upp i vardagsrummet. Därför är det toppen att ordet lyfts fram i detta tunga sammanhang. Att våga lita på sina medmänniskor är grundläggande. Rädslan och misstänksamheten är de största hoten mot en enad värld. Min drivkraft är att hitta goda exempel och att öka förståelsen för varför orättvisor och hårda normer har uppstått historiskt och i dag. Jag tror mer på att försöka greppa omvärlden än att döma ut den. Kvinnor har varit sorgligt exkluderade i musikbranschen och tvingats se hur mindre begåvade män seglat förbi dem. Det viktiga är att förstå hur det har kunnat ske och hur vi i dag undviker att göra samma misstag. Hela musikvärlden har förlorat på att förbise massor av kvinnliga genier för att man inte litat på deras kompetens. Min bok kan förhoppningsvis ge några av dessa stjärnor upprättelse och nutida musikmakare en bättre plattform.

– Trovärdighet och transparens är fundamenten i all seriös journalistik och forskning. I dag har vi alla förutsättningar att skapa en bättre värld, och det mest centrala just nu är att vi alla blir bättre på att skilja åsikter från fakta. Alla trovärdiga medier och pedagoger är transparenta med sina metoder och begränsningar. Hela mitt förord till boken är skrivet så. Att vara transparent är att vara modig och jag tycker faktiskt att jag är ganska modig.

På vilket sätt kan musik och musikjournalistik vara folkbildande?

– Oj, var ska jag börja? Kom på mina föreläsningar, så får ni höra! Musiken är en så viktig del av samhällsutvecklingen, den beskriver samtiden precis på samma sätt som litteraturen, konsten och filmen. Vi hör skiftningarna i politiken, om krig, konflikter, synen på kärlek, familj, miljö och kroppsliga ideal. Det går att avläsa varje epok utifrån tonläget i låtarna på topplistorna, den alternativa musiken, vilka genrer som uppstått, vilka musiker som haft störst talutrymme och glänst i rampljuset. Självklart är det också alltid oerhört intressant att analysera vilka som samtidigt stått i kulisserna och inte haft makten över mikrofonen. Och tänk ändå – den glättigaste treminutershit kan summera en hel tidsanda. Det klarar inte någon enda roman.

När blev du själv medveten om bristen på mångfald bland utövare och personer i maktposition i musikbranschen? 

– Det har jag tänkt på sedan jag var liten. Jag har alltid haft många tjejer i min samling, och varit extra intresserad så fort någon kvinna stått med som producent, låtskrivare eller ljudtekniker. Sedan har intresset växt med åren. När vi gjorde UR-serien Pop och politik hade vi alltid med 50 procent kvinnor, och ibland fick vi slå knut på oss själva för att hitta någon som ville prata. Men vi gav aldrig upp, för vi visste ju att någonstans därute finns den efterlängtade berättelsen, och de historier vi slutligen fick höra var ofta unika. Ingen hade till exempel förut frågat Lill-Babs om succéåren bakom Berlinmuren – hon fick alltid bara prata familj. Hela musikbranschen är fylld av liknande normativa murar.

Boken har varit ute sen i maj. Vad möter du för reaktioner när du är ute och pratar om den?

– Översvallande positiva. Folk gråter, kramas och tackar som tusan. Många är också oerhört upprörda över orättvisorna och förbannar den historiska segregeringen. Många vill engagera sig. Häftigast för mig personligen är att somliga av de omskrivna kvinnorna själva varit och lyssnat och blivit glada och styrkta. Dessutom har släktingar till några avlidna idoler hört av sig och varit stolta över att jag belyst de gamla hjältinnornas insatser. Jag har bland annat fått skicka en signerad bok till kompositören Britt Lindeborgs son och svägerska. Då klappade hjärtat, ska jag säga.

Finns det något som topplistorna från i sommar kan berätta om den tid vi lever i tycker du?

– Det finns det definitivt, men jag behöver alltid höra och se musiken i ett perspektiv, så återkom med frågan om fem år, så ska du få en snyggare analys.

 

Anna Charlotta Gunnarson samtalar om sin bok i Folkbildarforums parallella sessioner. Under konferensen får vi också höra hennes eget popband 500 mil spela live!

Anmäl dig till konferensen här.

Foto: Jessica Segerber

 

Folkbildarforum 2019

Per Molander kommer till Folkbildarforum

måndag 19 augusti 2019

Per Molander kommer till Folkbildarforum

Nu är programmet för årets Folkbildarforum klart, med föreläsningar och samtal kring temat Tilit, Trovärdighet, Transparens. Till och med den 26 augusti kan du anmäla dig till Folkbildarforum till rabatterat pris. 

Sedan tidigare är det klart att Jonna Bornemark, Brit Stakston, Carl Heath och Navid Modiri håller föreläsningar. Modiri och Stakston ingår också i samtalspanelen ”Samtal om samtal” tillsammans med Stina Oscarson och Vidar Aronsson. 

Till föreläsarna lägger vi nu även till Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission. Molander har arbetat åt bl a Världsbanken och OECD, var huvudsekreterare i katastrofkommissionen om tsunamin 2005 och har skrivit ett flertal böcker om politik och filosofi, såsom ”Ojämlikhetens anatomi” och ”Condorcets misstag”.  Enligt Per är varken materiell jämlikhet eller demokrati samhälleliga tillstånd som står av egen kraft. Tvärtom är de instabila; de måste ständigt underhållas och försvaras för att inte vittra. Materiell ojämlikhet som inte aktivt motverkas med politiska ingrepp tenderar att växa av sig själv. Demokratin, som kan definieras som politisk jämlikhet, löper samma risk. Per är också en stark kritiker av New Public Management, och menar att styrning av offentliga verksamheter inte bör grundas på en förvaltningsfilosofi som i så liten grad förmår problematisera skillnader mellan privat näringslivsverksamhet och det offentliga.

Per Molander kommer i sin föreläsning att fokusera på den stora tilliten i samhället, vad som påverkar den och vad den i sin tur påverkar.

Mer om årets program hittar du här. Vi fortsätter att presentera föreläsarna och eftermiddagssessionerna här i bloggen under hösten.

Anmäler du dig till konferensen senast den 26 augusti får du 20% rabatt på anmälningsavgiften. Anmäl dig här!

Foto: Sofia Runarsdotter

Folkbildarforum 2019

3 tonsäkra lästips

tisdag 09 juli 2019

3 tonsäkra lästips

Musikjournalisten och artisten Anna Charlotta Gunnarson kommer till Folkbildarforum i november och berättar om sin nya bok “Kvinnorna som formade pophistorien”. Tills dess, här är tre lästips på temat kvinnor och musik.

 

Anna Charlotta Gunnarson: Kvinnorna som formade pophistorien (Atlas förlag)

Hur väl kan du din Britt Lindeborg? Kompositören och textförfattaren som ligger bakom “Hej, mitt vinterland” och som gav svensk text till “Lyckliga gatan” och “Mitt sommarlov? Det var ju också hon som skrev texten till “Judy min vän”, som Tommy Körberg vann Melodifestivalen med 1969 och “Diggilo Diggiley”, som Herreys vann hela Eurovision Song Contest med 1984. Ändå är hon ett okänt namn för de flesta svenskar.

Britt Lindeborg skrev flera hundra låtar och merparten spelades in och framfördes på stora scener av etablerade artister. Men själv kände hon sig osynlig. Hon hade skrivit låtar till Melodifestivalen i ett decennium innan hon bjöds in att närvara vid tävlingen, hon fick sällan eller aldrig träffa artisterna som framförde hennes verk och hon erbjöds aldrig någon anställning i musikbranschen, så som hennes manliga kollegor. 

Britt Lindeborg är också en av många om kvinnor som glömts bort när populärmusikens historia skrivits. Kanske för att den så ofta skrivits av män?

I musikjournalisten Anna Charlotta Gunnarsons nya bok berättas såväl Lindeborgs historia som en mängd andra kvinnliga artister och kompositörers. Vi får också läsa om bristen på kvinnor i musiklexikon, Karin Juels modiga nazistprotester och om hur Agnetha Fältskogs insatser som låtskrivare och producent hamnat i skuggan av rollen som ”hon i Abba”. 

Ellinor Skagegård: För dig ska musiken bara vara ett smycke (Leopard förlag)

Det här är berättelsen om Fanny Mendelssohn, tidigare mest sedd som kompositören Felix Mendelssohns begåvade syster, numera erkänd som framstående kompositör och en av det tidiga 1800-talets skickligaste musiker. Trots att hennes far var en för tiden vidsynt man, som beundrade sin dotter och uppmuntrade hennes musikalitet och övriga begåvning, klargjorde han för henne att för brodern Felix kan musiken bli ett yrke, men för dig kan den bara vara ett smycke. Det vill säga något som kunde öka hennes värde på äktenskapsmarknaden och som hon sedan kunde utöva i hemmet.

Berättelsen skildrar familjen Mendelssohns liv som konverterade judar mot bakgrund av ett Europa mellan revolution och reaktion och mellan upplysning och romantik. Att en kvinna som dessutom kom från en judisk familj skulle kunna  få erkännande som något mer en begåvad amatör var närmast otänkbart. Judar, liksom kvinnor, har helt enkelt inte det existentiella djup som krävs för att skapa verklig konst, utan kan enbart härma och sammanfoga delar – på ytan få dem att se ut som mästerverk, menade t ex kompositören Rickard Wagner.

Det här är en berättelse om nedtryckt genialitet och begränsningar, men också om musik som trots allt inte har tystats.

Emma Knyckare: Patriarkatet får inte festa med oss (Teg Publishing)

Sommaren 2017 duggade rapporterna om sexuella övergrepp och trakasserier på festival tätt. Komikern och programledaren Emma Knyckare var en av många som kände att hon fått nog och postade en tweet: “Vad tror ni om att vi styr ihop en asfet festival dit bara icke-män är välkomna som vi kör tills ALLA män har lärt sig hur en beter sig?”

Responen blev enorm och med hjälp av en arbetsgrupp tog idén om en festival utan cis-män form.

En separatistisk festival väcker dock mycket känslor och redan innan festivalen hade ägt rum var den anmäld till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Så småningom fälldes den också – för kommunikationen av festivalen som ett event för icke-män. Någon diskriminering på plats skedde dock inte. Det kom bara en man när festivalen ägde rum hösten 2018 och han släpptes in.

Nu har berättelsen om festivalen blivit till en bok. Där berättar arrangörsgruppen om vägen till det faktiska arrangemanget på Bananpiren i Göteborg, men delar också med sig av tips om allt från artistbokning, säkerhet, PR och finansiering. 

 

Glöm inte att anmäla dig till Folkbildarforum före den 23 augusti för att få rabatterat pris! Anmäl dig här.

 

Diverse

#fokus på migration, lärande och social inkludering

torsdag 20 juni 2019

#fokus på migration, lärande och social inkludering

Uppskattad och lättillgänglig utbildning och omtyckta ledare. Men också krånglande byråkrati som sätter käppar i hjulen. Det är lite av vad som kommer fram i rapporten om Sensus integrationsprojekt #fokus i Norrköping och Gusum som läggs fram i höst. Rapporten presenteras på en seminariedag den 3 september. Nu är anmälan öppen.

Forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering är ett flerårigt program som drivs vid Linköpings Universitet. Syftet är att undersöka hur migranter själva upplever de språkintroducerande insatser de möter i Sverige. Programmet pågår under en åttaårsperiod och tanken är att kunna följa personer som tagit del av olika insatser och intervjua dem med två-tre års mellanrum.

Ett delprojekt inom programmet har följt det Sensus-ledda #fokus, ett treårigt – integrationsprojekt finansierat av asyl-, integrations- och migrationsfonden (AMIF). Projektet avslutas tidigt i höst, och en forskningsrapport om #fokus med inriktning mot insatser för språkintroduktion läggs fram i samband med detta.

Den 3 september presenteras rapporten i Sensus lokaler på Teatergatan i Norrköping. Rapporten har ställts samman av Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes, professorer vid Linköpings universitet och Sabine Gruber, lektor och docent i social arbete vid Linköpings universitet.

Sabine Gruber har intervjuat 15 personer som deltagit i #fokus, inom ramen för Svenska från dag 1. Intervjuerna har i de flesta fall genomförts med hjälp av tolk. Ambitionen har varit att få till en blandad grupp avseende ålder, utbildningsnivå och ursprungsland. Det har inneburit att såväl deltagare med hög utbildning som analfabeter har intervjuats.

– Det flesta är väldigt glada för den här verksamheten, säger Sabine Gruber.

– Man tycker att det känns roligt och meningsfullt och känner en tacksamhet för att det här sammanhanget finns. Många av deltagarna kom till Sverige hösten 2015 eller vintern 2016 och befinner sig fortfarande i en asylprocess.

Språkutbildningens fokus på vardagssvenska har särskilt uppskattats och omtalas av flera som mer lättillgänglig än SFI:n. Detta gäller inte minst för de deltagare som saknar tidigare utbildning. Även kursledarna är omtyckta och någon deltagare beskrev i sin intervju ledaren som “min syster”.

Samtidigt som språkkurserna inom #fokus beskrivs i positiva ordalag finns logistiska problem som återkommande tagits upp i intervjuerna. De flesta som Sabine Gruber har  intervjuat har fått flytta runt i landet i takt med att asylboenden läggs ner. Migrationsverket har dock beslutat att de som flyttat till närliggande kommuner ska få busskort för att kunna fortsätta att delta i den verksamhet man redan börjat i.

– Men många har fått vänta i veckor på busskort och kan inte ta sig till sina kurser. Det gör mig upprörd. Sensus gör det här bra, regeringen gör den här satsningen och så stupar det på att byråkratin inte funkar så de kan få sina busspengar. Även cirkelledarna är frustrerade. Hur kan man se till att det fungerar? Det är något att ta med sig.

Personligen tar hon också med sig funderingar kring de olika förutsättningar människor har att kunna lära sig ett nytt språk. För den som är äldre, saknar utbildning och är traumatiserad kan det vara mycket svårt, kanske till och med omöjligt, att ta till sig svenskan.

– Några kvinnor strax under 60 sa till mig att de inte har förutsättningar för att lära sig ett nytt språk. Det är för mycket som hänt. De säger “jag satsar på mina barn”. De tycker att det är viktigt att barnen kan etablera sig i det svenska samhället och vill stötta dem men de klarar inte att själva lära sig språket.

– De har haft uppehållstillstånd i flera år, har gått tre år SFI men har inte gjort den förväntade progressionen. De riskerar att fastna i svenskundervisningen, samtidigt som de längtar febrilt efter att kunna börja arbeta och försörja sig själva. De har lärt sig att ”svenskan är nyckeln” till det svenska samhället, men får bara sämre självförtroende när de har svårt att lära sig språket. Det här är ju inte en fråga för Sensus, utan jag tänker mer på hur man i stort rent politiskt ser på de här frågorna. Att alla ska lära sig på samma sätt. Det är en diskussion som behöver komma fram.

Samtidigt har många unga människor en annan kapacitet. De har livet framför sig och “ger järnet”, säger Sabine Gruber.

Mer om rapporten och om andra resultat från forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering blir det den 3 september. Här anmäler du dig och här finns programmet.

 

 

 

 

 

Folkbildarforum 2019

Samtal om samtal på Folkbildarforum

måndag 10 juni 2019

Samtal om samtal på Folkbildarforum

Kan och bör man prata med vem som helst om vad som helst? I vilka forum? Vad ska syftet vara? Det är frågor som aktualiserats under våren och åsikterna om vad som är det rätta går isär.

– Inom folkbildningen säger vi ofta att samtalet är grunden för pedagogiken, det som får kursdeltagare, lärare, cirkelledare att växa, få syn på samhället, sig själva och andra, säger Lars Holmgren på Bildningsförbundet Östergötland.

– Frågan är hur bra vi egentligen är på detta på folkhögskolor och studieförbund, inte minst när en ökad polarisering och ”obekväma” åsikter gör samtalen mindre bekväma. Att samtala för att tillsammans bli klokare utan att för den skull behöva bli överens… det borde vara det bultande hjärtat i ”folkbildningen”, och är det… ibland.

Ett panelsamtal om samtalsaktivism och samtalet som folkbildningsmetod och grund för demokratin är därför på sin plats och kommer att äga rum under Folkbildarforum den 20 november.

Navid Modiri kallar sig samtalsextremist och vill minska avståndet mellan människor med olika åsikter genom djupgående samtal i podden “Hur kan vi”. Men när han bjöd in debattören Ingrid Carlqvist, av många sedd som förintelseförnekare, möttes han av stark kritik. 

En av kritikerna var Brit Stakston, som i en debattartikel i DN (https://www.dn.se/kultur-noje/brit-stakston-samtiden-praglas-av-en-overtro-pa-samtal-med-hogerextremister/) ifrågasätter “den ständiga normaliseringen av fientliga röster”. I sin kritik mot samtalsivern inbegriper hon också folkbildningsinitiativet Sverigepratar.se, som kopplar samman meningsmotståndare i anonyma samtal online, som bara de två som samtalar kan se.

Gerhard Holmgren, generalsekreterare RIO (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) och David Samuelsson, generalsekreterare Studieförbunden, har i en replik svarat på Stakstons kritik  (https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/nej-brit-stakston-att-prata-ar-att-bryta-filterbubblor/). De menar att syftet med satsningen är att skapa samtal där innehållet står i fokus, till skillnad från debatter på Twitter och Facebook som gynnar det enkelt förpackade och snärtigt formulerade.

Både Brit Stakston och Navid Modiri kommer att delta i ”Samtal om samtal”. Det gör också Vidar Aronsson, ordförande för NBV, som drivit kampanjen ”Jag röstar – för demokratin” och Stina Oscarsson, teaterregissör, författare och samhällsdebattör. Stina Oscarsson har under SvD-vinjetten ”Den polariserade debatten – en samtalsserie”, intervjuat personer som på olika sätt ansetts kontroversiella i sina åsikter. Ambitionen har varit att försöka förstå hur andra människor resonerar, men samtidigt stå stadigt i de egna värderingarna. Bland de intervjuade finns författaren Katerina Janoush, konstnären Lars Vilks, politikern Yasri Khan och Chang Frick, chefredaktör för Nyheter Idag.

Här anmäler du dig till Folkbildarforum och här finns programmet.

Diverse

”Bensinpriset är en symbolfråga”

måndag 03 juni 2019

”Bensinpriset är en symbolfråga”

Det så kallade Bensinupproret har aktualiserat frågan om rättvis klimatomställning. Bränslepriset blir en symbolfråga, menar Björn-Ola Linnér, klimatforskare vid Linköpings Universitet. Att det relativa priset på bensin inte ökat spelar ingen roll. Det handlar om att den försämrade servicen på landsbygden gjort människor mer bilberoende.

I april höll Björn-Ola Linnér ett uppskattat lunchseminarium arrangerat av Bildningsförbundet Östergötland, om rättvis omställning och hur vi åstadkommer den. I sin forskning intresserar han sig för hur människor runt om i världen ser på omställningen till ett hållbart samhälle, till följd av klimatförändringarna.

Ungefär samtidigt som Björn-Ola Linnér höll sin föreläsning startades Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0, en rörelse som protesterar mot de höjda bränslepriserna. På drygt sex veckor har gruppen samlat över 600 000 medlemmar. En del jämför Bensinupproret med Gula Västarna i Frankrike, men det svenska motståndet har varit mer stillsamt.

Björn-Ola Linnér är dock inte förvånad över att det uppkommit.

– Det är oerhört viktigt att man adresserar även dem som känner sig exkluderade i debatten om omställning. Att konflikten finns har vi kunnat se en längre tid, men det är först de senaste månaderna vi har börjat ha den här diskussionen.

Åtgärder för klimatomställning ser en del enbart som något positivt, något som förknippas med bättre hälsa och renare städer. Men andra ser omställningen som ett hot mot försörjningen och vårt sätt att leva.

– När det gäller just bensinupproret så har bensinen blivit en symbolfråga. Vår köpkraft har egentligen inte minskat, vi har bättre råd att köpa bensin idag. Det som hänt är att servicen på landsbygden försämrats så att man blivit mer beroende av bilar. Ska man göra en omställning så måste den även gagna landsbygden.

Och då handlar det inte om att sänka bensinpriset. Det vore en kortsiktig åtgärd, menar Björn-Ola Linnér, eftersom klimatförändringarna också kommer att slå orättvist. Människor med resurser och möjlighet till flexibilitet på arbetsmarknaden kommer att klara förändringarna bättre.

– Men vill man att människor ska kunna leva på ett vettigt och hållbart sätt på landsbygden så går utvecklingen i helt fel riktning. Servicen har försämrats enormt. Bank, post och affärer läggs ner, liksom skolor och kollektivtrafiklinjer.

– Istället borde man göra en tydlig markering: här gör vi satsningar som kommer landsbygden till del. Så att man ser att det finns en tanke om ett bättre liv för alla.

Glädjande nog förs diskussionen om rättvis omställning även internationellt, berättar Björn-Ola Linnér. EU-kommissionen har börjat ta upp frågan med särskilt sikte på unionens kolregioner. 24 regioner har identifierats som extra känsliga när man fasar ut fossila bränslen. Där kommer att krävas riktade insatser.

Men samhällsomställningar är möjliga och har gjorts förut.

– Varvsnedläggningen på västkusten till exempel. Det var dramatiskt när det hände och det gjordes stora satsningar för att minska de negativa inverkningarna. Det handlar om att erbjuda ny utbildning och nya arbetsmöjligheter eller med andra medel underlätta för människor som annars kan bli exkluderade i omställningen.

Christel Valsinger

Foto: David Brohede

Läs mer om rättvis omställning i senaste numret av #FOFO, där vi intervjuat Anna Kaijser som arbetar med samhällsvetenskaplig miljö­forskning.

 

 

 

 

 

Folkbildarforum 2019

Anna Lindman är årets moderator

tisdag 21 maj 2019

Anna Lindman är årets moderator

Journalisten och programledaren Anna Lindman har i många år gjort programserier för SVT om existentiella frågor och livsåskådning. I november blir hon moderator för Folkbildarforum.

Anna Lindman har lett tv-serier som “Existens”, “Från Sverige till himlen”, “Annas eviga” och “Döden, döden, döden”. Hon är även författare till boken “Den där jävla döden”. Det existentiella temat löper hela tiden som en röd tråd i hennes yrkesgärning.

Hur landade du i just de frågorna?

– För mig finns inget viktigare att prata om, livet känns kort och jag vill vara där det bränns och känns meningsfullt på riktigt.

Vad fick dig att tacka ja till att bli Folkbildarforums moderator 2019?

– Folkbildning är ett av de finaste ord jag vet! Det i kombination med temat ”tillit, trovärdighet, transparens” och jag var såld. Ser fram emot den här dagen så mycket!

Hur förbereder du dig?

– Som jag alltid gör, genom att läsa allt material och all information som finns, och så förprata med alla som ska medverka.

Vad väcker Folkbildarforums tema ”tillit, trovärdighet, transparens” för tankar hos dig?

– Att vi lider ett underskott av de tre just nu. Vår tid är präglad av polemik, osäkerhet och brist på tillit. Jag tror vi alla längtar efter uppriktighet och ödmjukhet, äkta möten och konstruktiva samtal om hur vi ska öka människors förtroende för varandra och för själva samhällssystemet.

Kan du se några kopplingar till existentiella frågor i temat?

– Absolut, det handlar om vad det är att vara människa, att varje individ har rätt till en röst och hur vi tillsammans formar den värld vi lever i. Vi står inför enorma utmaningar. Demokratin, det fria ordet, alla människors lika värde är inget vi kan ta för givet och tillsammans har vi en planet att rädda. Det är existentiella utmaningar, för att klara det måste vi kunna lita på varandra och våra makthavare.

Vad gör du mer, just nu och framöver?

– Just nu spelar jag in en ny tv-serie som kommer i höst och så skriver jag och Nina Hemmingsson på en bok som kommer till bokmässan.

Sedan tidigare är Jonna Bornemark, Carl Heath, Brit Stakston, Navid Modiri och Emil Jensen klara för Folkbildarforum. Nu har även Stina Oscarson tackat ja till att delta i ”Samtal om samtal”. 

Anmäl dig till årets konferens här

Foto: Vogler. Hämtad från Wikipedia under denna licens.

Diverse

Tankeväckande dag för demokratin

måndag 06 maj 2019

Tankeväckande dag för demokratin

Hur stärker vi demokratin i Sverige? Hur kan en demokratisering av EU se ut? Och hur fungerar demokratin i Bangladesh? Det var några av frågorna som fick svar av föreläsarna under ”Demokrati som handling och idé” på Arbetets Museum i Norrköping.

Moderator Zaynab Ouahabi, från ABF, inledde demokratidagen med att uppmana oss att inte ta demokratin för given, eftersom det finns krafter som vill annorlunda. Därefter presenterade hon dagens första föreläsare Per Wirtén, frilansskribent och författare till boken “Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater”.

Per Wirtén vill se en utökad demokratisering av EU. Det är ett sätt att stå emot de nationalistiska vindar som blåser över hela Europa, menar han, att faktiskt erbjuda en vision om ett fungerande europeiskt samarbete.

– Allt ropar på gemensamma beslut: valuta, ekonomi, klimat etc. Men många längtar efter åternationalisering. Vilken pol ska vinna? Det är helt oförutsägbart just nu. Och det är vad EU-valet handlar om.

Per Wirténs grundsyn är att det är en dålig idé att gräva ner sig och enbart försvara EU:s framsteg sedan 50-talet.

– De som är missnöjda med EU har en poäng. Europatankens idéer har inte förverkligats. Det behövs ett eget alternativ på hur Europa ska se ut i framtiden. Det räcker inte att svara med hur mycket bättre det blivit i Europa de senaste åren.

EU:s viktigaste fråga är den sociala frågan. Ojämlikheten mellan de de rika och fattiga delarna av EU är enorm. Vi måste börja se på problemen som våra egna.

– Arbetslösheten i Frankrike är ett europeiskt problem. Låga löner i Polen är också vårt problem. Vi har ett gemensamt ansvar. En fattig rumän är en fattig europé.

Framöver kommer EU att handla om en utvidgad ekonomisk politik, menar han. Det kommer att behövas en finanspolitik, en finansminister och en ökad budget för investeringar, konjunkturpolitik och fördelningspolitik mellan fattiga och rika.

– Man säger att EU är ett fredsprojekt men glömmer hur. Det är det genom att vara antinationalistiskt. Att begränsa nationalstaternas suveränitet och skapa en överstatlig lagstiftning. EU är sprunget ur erfarenhet av krig och folkmord som vilat på nationalistisk grund. EU-tanken är överstatlig.

Så hur tar vi språnget till en utvidgad demokratisering av EU? För Per Wirtén handlar det i ett första steg om att förstärka parlamentet, som är den enda folkvalda instansen i EU.

Dagens andra föreläsning flyttade perspektivet från EU till Sydasien. Supriti Dhar arbetade som journalist i 21 år i Bangladesh innan hon startade nyhetsportalen Women Chapter, en feministisk onlineplattform där kvinnor får skriva och uttrycka sina åsikter. En inte ofarlig verksamhet. I Bangladesh tillämpas en lag mot blasfemi, som ger regeringen rätt att konfiskera material som anses sårande för statsrelisgionen, som sedan 1980-talets slut är Islam. En annan lag, som Supriti Dhar kallar Black law, ger polisen rätt att arrestera vem som helst som anses samla information om regeringen med hjälp av digitala verktyg. Lagen sägs vara till för att skydda medborgarna från att utsättas för cyberkrimiliatet, men används för att arrestera journalister och konfiskera deras utrustning utan domstolsbeslut. Supriti Dhar, som själv är icketroende, har på grund av lagarna, fått lämna sitt hemland och bor idag i Norrköping, där hon fått ett fristadsstipendium genom organisationen ICORN.

Supriti Dhar, Per Wirtén och Zaynab Ouahabi i samtal.

Jämställdheten har en lång väg att gå i Bangladesh, även om Sydasien har och har haft kvinnor i ledande positioner länge. Supriti Dhar visade bilder på tidigare kvinnliga politiker som Indiens premiärminister Indira Ghandi, Pakistans premärminister Benazir Bhutto och Bangladesh premiärminister Sheikh Hasina, men underströk att de alla kommit till makten via familjerelationer och måste spelar enligt patriarkala regler.

– Att kvinnor går med i politiska partier gör dem inte feministiska. Det är partiets politiska agenda som räknas. Och i lagstiftande sammanhang är kvinnorna få.

Med Women Chapter har Supriti Dhar lyckats skapa en plattform som blir läst, även av företrädare för regeringen. Nyhetssajten har bland annat skrivit om #metoo. Och även om upproret inte lett till några domar i landet, så har medvetenheten om problematiken ökat.

Vad behövs för förändringar för att göra Bangladesh mer jämställt? löd en fråga från publiken.

– Vi behöver kvinnovänliga system, svarade Supriti Dhar.  

– Vi kan byta ut folk, men det hjälper inte. Vi måste byta system och vi behöver feministiska system. Våra män tror att feminismen är emot dem, men de är också offer för systemet. Det finns program för jämställdhet som vänder sig till kvinnorna, men vi behöver initiativ för mäns utveckling också.

Våra rättigheter som medborgare i Sverige tar vi lätt för givna, men hur många kan den svenska grundlagen? frågade Edna Eriksson, som föreläste på temat “Vår sköra demokrati och hur vi stärker den”.

– Det första man gör där nationalism vinner mark är att avdemokratisera den nation man fått makt i.

Edna Eriksson är  idé- och strategiutvecklare av mänskliga rättigheter och en av grundarna av MR-stiftelsen, som granskar skyddet för mänskliga rättigheter och grundlagen i Sverige. När hon påbörjade arbetet 2016 fanns redan motioner lagda som handlar om grundlagsändringar som syftar till att begränsa svensk demokrati utifrån snävare definitioner om vilka skydden ska gälla. Skyddet för den svenska grundlagen är svagt, menar många, eftersom det räcker med enkel majoritet i två riksdagsomrösningar med ett val emellan för att göra ändringar. Det mellanliggande valet kan dessutom vara ett extraval, snabbt utlyst av den sittande makten.

Men nedmonteringen av demokratin kan också gå via budgetar där nationalistiska krafter vunnit politisk makt. Det kan handla om budgetbeslut som vill avgränsa grundläggande friheter, t ex vilka kulturföreteelser som ska få pengar i en kommun.

För att stärka och skydda vår fri- och rättigheter, behöver vi bli bättre på att förstå dem, menar Edna Eriksson. Vi måste också lära oss att skilja på åsiktsfrihet och rätten att göra och säga vad man vill.

– Dödshot är ett brott i brottsbalken, det är inte yttrandefrihet. Vi får inte anävda våra friheter för att våldföra oss på vår nästa. Vi får inte ta bort friheten för någon annan. Det är demokratins gränser. Vi måste kunna gränserna i alla sammanhang, annars uppstår förvirring.

– Man får vara rasist, men börjar man göra rasism så börjar man bryta mot en massa lagar. Man får vara sexist, men börjar man göra sexism så börjar man bryta mot en massa lagar.

På temat Demokrati som handling presenterade sig sedan tre organisationer som jobbar för allas rätt att delta i samhället. Inger Händestam, förbundsordförande för SPES (Suicidprevention och Efterlevandes Stöd) tog upp tystnadsnormen som råder kring självmord, trots att fyra personer begår självmord varje dag i Sverige. Över hela världen är siffran 2200 varje dag, vilket motsvarar elva dagliga flygkrascher. Inger Händestam leder också projektet ”Läsa för livet”, som genomförs inom Sensus och är en läse- och samtalscirkel som vänder sig till alla som känner behov av att bättre förstå och bearbeta omvälvande livshändelser.

Jimmy Jonsson, representerade “Ett Norrköping för alla”, en förening som  arbetar för att alla människor ska ha samma rätt att existera i Norrköping. Verksamheten är religiöst och partipolitiskt obunden och arrangerar bl a “Tillsammansfika” på ABF varje vecka. “Ett Norrköping för alla” är en del av ”Tillsammansskapet”. Mattias Poulsen från ”Tillsammansskapet” berättade att organisationen arbetar mot främlingsfientlighet och vill motverka utanförskap. Det gör man bl a genom att erbjuda praktisk hjälp, som skjuts eller kanske någon att övningsköra med när man inte har familj eller andra som kan hjälpa till.

Mellan föreläsningarna under dagen erbjöds aktiviteter under temat “Demokratitorg”. Elever från Marieborgs Folkhögskola visade Forumteater, Linn Malmström och Alexander Johansson sjöng och spelade, Arbetets museum gav guidad visning av utställningen ”100% kamp” och på Stadsmuseet visades konst- och demokratiprojektet ”Världens Mammor”. Sverigepratar.se berättade om sin plattform för trollfria samtal.

“Demokrati som handling och idé” arrangeras på åtta olika platser i Sverige i samarbete med initiativet #vimåsteprata. I Norrköping var konferensen ett samarrangemang av Bildningsförbundet Östergötland/Folkbildarforum, Arbetets Museum, Marieborgs Folkhögskola, ABF, Sensus, Studiefrämjandet och #vimåsteprata.

#FOFO

Nytt nummer av #FOFO!

torsdag 02 maj 2019

Nytt nummer av #FOFO!

Ett nytt nummer av #FOFO har levererats från tryckeriet. I intervjuer och essäer fördjupar vi oss i temat Tillit, trovärdighet, transparens. Välkommen att beställa ditt exemplar. Eller läs den på nätet!

Ur innehållet:

Svenskarnas tillit till samhället är hög, men har börjat sjunka. ”Det är ett orosmoment att ta på stort allvar”, menar tillitsforskaren Lars Trägårdh, som intervjuats för #FOFO av Eva Bergstedt.

Carl Heath har av regeringen tillsatts som särskild utredare för att värna det demokratiska samtalet. Hur tar han sig an uppdraget? Unn Torell har intervjuat honom.

Varför minskar kommunernas generella anslag till folkbildningen och vad kan vi göra åt det? Thomas Östlund är frilansjournalist och utredare med inriktning på folkbildning och civilsamhället och har genomfört studien ”Varför minskar det?” Här berättar han själv.

Artisten, poeten och radiokrönikören Emil Jensen kommer till Folkbildarforum med en föreställning som berör vikten av folkbildning. Christel Valsinger har intervjuat honom om hans eget samhällsengagemang, om musiken och om orden som han leker så till synes enkelt med.

Hur lyckas vi med en rättvis omställning för klimatet? Anna Kaijser jobbar på det statliga forskningsrådet Formas och har jobbat med samhällsvetenskaplig miljöforskning i många år. Tar vi inte hänsyn till hur olika människor drabbas av såväl klimatförändringarna som arbetet med att hantera dem, så blir klimatarbetet inte effektivt, menar hon.

Dessutom: Troed Troedsson skriver om ”Digitalisering, bildning och ledarskap”, en fortbildning för personer med ledaruppdrag på folkhögskolor och studieförbund, som genomförs under våren. Mia Maria Sandell, verksamhetsutvecklare på Bilda, berättar om sitt arbete med att föra kulturarvet vidare med hjälp av digitala verktyg, mm.

Beställ #FOFO nr 1 2019 eller läs den online här.

1 2 3 4 28