Folkbildarforum

#FOFO, Folkbildarforum 2020

Nytt nummer av #FOFO!

torsdag 07 maj 2020

Nytt nummer av #FOFO!

Vårnumret av #FOFO är här och ger fördjupande läsning på temat Klokhet & kunskap. Tidningen finns att läsa på nätet men du är också välkommen att beställa ditt eget exemplar.

I årets första nummer av #FOFO belyser vi Folkbildarforums tema 2020, Klokhet & kunskap, ur olika vinklar.

Sverker Sörlin som skrivit boken Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans, intervjuas om vad bildning egentligen är. Han reflekterar också över hur gemensam kunskap nu växer fram under coronakrisen.

Mediestrategen Brit Stakston skriver om hur pandemin kommer med hot mot demokratier, men hur den också är en chans till nystart. Poeten, författaren och föreläsaren Bob Hansson skriver om hur samarbete är nyckeln till framgång och statsvetaren Katarina Barrling resonerar kring generositetsprincipen, som handlar om att tolka och förstå texter och argument med en välvillig inställning istället för tvärtom, vilket blivit en slags strategi i dagens debattklimat.

Vi har också intervjuat Charbel Gabro, prisbelönt talare som föreläser om integration, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, som oroas över människans naiva tro att hon är oövervinnlig.

Dessutom tar vi en titt på hur folkbildningen i Östergötland ställt om till digitala verksamheter under våren och tipsar om läsvärda böcker mm.

Läs tidningen online eller beställ ett fysiskt exemplar här.

 

Folkbildarforum 2020

Bob Hansson till Folkbildarforum

måndag 04 maj 2020

Bob Hansson till Folkbildarforum

Han har skrivit en rad diktsamlingar och romaner, medverkar regelbundet i olika P1-program och är just nu tv-aktuell med föreställningen “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt”. Vi är glada att presentera Bob Hansson som talare vid höstens Folkbildarforum. 

Bob Hansson turnerade i Sverige med “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt” under 2018 och 2019. Men hans tankar om snällhet utvecklas även i boken Tankar för dagen – manual för ett snällare liv, som i sin tur bygger på hans mångåriga medverkan i P1:s “Tankar för dagen”.

Snällhet är också temat i det första specialprogrammet med titeln “Bob Hansson om livet”, som sändes i P1 den 10 april. “Forskning visar att det är när vi känner oss trygga och säkra och tydligt välkomna som våra hjärnor fungerar som bäst”, säger han i programmet och berättar om en studie av den amerikanska flottans specialförband Navy seals. Resultaten från studien visade att de befäl vars ledarskap bygger på empati och inspiration, hade grupper som presterade långt bättre än de som hade befäl som var mer auktoritära. Det militära ledarskapet är inte effektivt ens i militären.

Så om vår snällhet faktiskt får andra människor att fungera bättre, varför är snällhet inte en egenskap med högre status?

– Det där tror jag är en myt, säger Bob Hansson över telefon, hemmajobbandes med fågelkvitter i bakgrunden.

– I praktiken är det högstatus att vara snäll. Maktforskning visar att det är de som är empatiska och snälla som får makt. De som inte är snälla hamnar i samhällets utkant.

Att vi får för oss att snällhet inte betyder något, hänger nog samman med att vi har minnen av att vi varit snälla men inte fått något tillbaka. 

– Man känner att man blivit lurad. Men då förväxlar man snällhet med byteshandel. Och när vi varit snälla så har det faktiskt kommit nåt positivt av det – en relation har stärkts, ett förtroende har fördjupats.

Du säger att snälla får makt, men det sägs ju att chefer och ledare inte sällan är psykopater?

– Det som sker när man får makt är att empatin minskar. Det går jättesnabbt. Man har gjort experiment där man triggar människors maktkänsla, för att sedan göra ett empatitest. På bara några minuter har man blivit sämre på att sätta sig i någon annans situation. Det är något neurologiskt som händer.

Nu är det otrygga tider – men många vittnar om ett varmare samhällsklimat. Tror du det kan leda till en bestående ändring?

– Jag tror tyvärr att det går tillbaka ganska fort. Alla sänker tempot just nu och verkar må bra av det. Jag också. Det känns som ett normalare tempo än det vi var i för två månader sen. Tidigare har jag hela tiden tänkt att jag behöver göra mer karriär, få fler uppdrag – att det kommer att få mig att må bättre. Men jag har fått en tankeställare: jag borde kanske ha som målsättning att få färre uppdrag? 

– Men vi formas av marknadskrafter som åter kommer att ta kommando över vår livsstil. Vi lever i ett tempo som inte gynnar oss men det är ingen slump att vi hamnade i det tempot. Det finns en stark berättelse om att mer är bättre. Just nu visar det sig att det människor längtar efter är inte att renovera sitt kök ännu en gång innan de dör, de längtar efter att träffa sina nära och kära ännu en gång innan de dör. Men om ett halvår är de tillbaka och jobbar så mycket de kan för att kunna renovera köket så att folk kan säga “vad bra det går, vilket fint kök du har”. Tänk om man istället sa “ditt kök har inte renoverats på flera år – grattis! Det måste ju betyda att du jobbar mindre!”

Om sex månader kommer du till Folkbildarforum. Vet du redan nu vad du ska prata om?

– Nej. Jag vill inte stå där och säga saker jag tänkte ut ett halvår innan. Det blir sådant som är viktigt för konferensen då i det läget. Men det kommer nog att handla om samarbete och om hur snällhet premierar effektivitet.

Här kan du se föreställningen “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt” på SVT Play.

Bob Hansson medverkar även i vårnumret av vår tidning #FOFO, som kommer i dagarna.

Christel Valsinger

 

Folkbildarforum 2020

”Blir det någon konferens i år?” och andra frågor om Folkbildarforum

onsdag 29 april 2020

”Blir det någon konferens i år?” och andra frågor om Folkbildarforum

Coronavirusets framfart gör det svårt att planera för evenemang där människor möts. Men i någon form kommer Folkbildarforum att äga rum. Här reder Lars Holmgren ut eventuella frågetecken.

Kan ni genomföra en konferens i november?

– Vi vet förstås inte. Restriktioner mot att samla flera hundra personer kan mycket väl finnas kvar hösten ut. Även om vi får arrangera något så stort som tidigare år kan många intresserade dra sig för att resa och delta i stora samlingar. Många organisationer och myndigheter kan ha stopp för annat än nödvändiga resor, dit konferenser inte räknas.

– Vi har ändå valt att öppna anmälan, men tar inte ut någon anmälningsavgift i förskott.

Vad har ni för alternativa planer?

– Oavsett vilken form konferensen får kommer vi att spela in så mycket som möjligt av den. Kanske  får vi  ha en konferens i Konsert & Kongress med 50 eller 100 deltagare och de flesta medverkande på plats, och övriga på distans. Kvällen är tänkt som en manifestation för kulturens och kulturarbetares styrka och utsatthet. Även den hoppas vi då kunna arrangera på plats, livesänd och inför en mindre publik.

– Kan vi inte heller samla ett mindre antal deltagare på plats, så kanske vi genomför en enbart livestreamad konferens och kvällsföreställning.

– Vad vi än tvingas välja kommer vi att förbereda oss för att få till en så proffsig och kreativ sändning som möjligt. I Linköping Konsert & Kongress finns en ny streamingstudio som vi planerar att använda vid ett antal tillfällen redan innan konferensen i november. Håll utkik i våra sociala media efter information om våra digitala arrangemang.

Känner du dig lugn inför hösten?

– Jag önskar jag kunde säga som Too-Ticki; ”Allting är mycket osäkert, och det är just det som lugnar mig.”  Alldeles lugn är jag inte. Det känns ändå bra att vi tar höjd för olika scenarier. Vi vill ta ansvar för att samtal och kunskapande utifrån temat Kunskap och Klokhet kan utvecklas oavsett under vilka former vi kan träffas i höst.

Tidgt i höst fattar vi beslut om arrangemanget.

Diverse

Att återvända efter avslag

onsdag 22 april 2020

Att återvända efter avslag

Vid vårens sista Tisdagsträff berättar Josefin Zeolla om Röda Korsets återvändandeprojekt, som syftar till att stödja asylsökande som av- och utvisas mot sin vilja. Träffen genomförs digitalt. Välkommen med din anmälan.

Är de det möjligt att återvända utan att känna sig, och ses på, som en förlorare? Med rak rygg, och tänka att man ändå varit med om något som gett viktiga erfarenheter? Hur kan man arbeta med de som fått avslag utifrån ett sådant perspektiv?

Röda Korsets återvändandeprojekt syftar till att minska utsattheten för den enskilde och bidra till ett återvändande under så värdiga former som möjligt. En förutsättning är att berörda personer själva efterfrågar stöd.

Pga rådande omständigheter kommer Tisdagsträffen att genomföras digitalt. Tisdagsträffen är kostnadsfri utbildningsinsats för folkbildningen och övriga i civilsamhället där vi skapar dialog och utbyter erfarenheter inom frågor som rör integration. Tisdagsträffar har vi arrangerat sedan hösten 2017. Dagens digitala tisdagsträff är den sista för denna termin. 

Tisdagsträff med Josefin Zeolla, Röda Korset

När:  5 maj kl 15.30-16.30

Var: Digitalt mötesrum. Länk skickas ut till anmälda deltagare.

Anmäl dig här senast den 3 maj 2020

Se inbjudan här 

 

Diverse

Populistisk högerradikalism – från marginalen mot den politiska mittfåran

fredag 17 april 2020

Populistisk högerradikalism – från marginalen mot den politiska mittfåran

Ann-Cathrine Jungar  leder ett forskningsprojekt om högerradikala partiers betydelse för regeringsbildning i Europa. I samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte den 23 april håller hon en digital föreläsning som det går att anmäla intresse för.

Ann-Cathrine Jungar leder forskningsprojektet ”From the margins to the mainstream: PRR parties and government formation in Europe”, som handlar om högerradikala partiers betydelse för regeringsbildning i Europa. Hon har tidigare forskat om de nordiska populistiska partiernas ideologi, organisation och påverkan på de politiska systemen.
Ann-Cathrine utsågs för några år sedan av tidskriften Dagens Samhälle till en av de 50 mest inflytelserika akademikerna i Sverige.

Föreläsningen ges i samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte.  Andra intresserade är välkomna att anmäla sig till den cirka 30 minuter  långa föreläsningen. Den frågestund och samtal som följer är dock enbart för årsmötets deltagare.

För Bildningsförbundet och dess medlemmar är föreläsningen del i arbetet med att planera för vårt gemensamma arbete fram till valet 2022. En period där mycket kan stå på spel för samhällsklimatet, demokratin och folkbildningen. Vilket landskap har folkbildningen att röra sig i, påverkas av och påverka de närmaste åren.

Vad: Digital lunchföreläsning med Ann-Catherine Jungar, docent i statsvetenskap, lektor vid Södertörns högskola.

När: Torsdag den 23/4 kl 13.

Anmäl ditt intresse för föreläsningen till info@bildningsforbundet.se. Vi skickar en länk. Begränsat antal deltagare.

Foto: Anna Hartwig

Folkbildarforum 2020

Med den praktiska kunskapen i centrum

måndag 30 mars 2020

Med den praktiska kunskapen i centrum

Forskningsprojektet Kollektivets Fronesis undersöker den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt, till skillnad från individens enskilda kunskap. Jonna Lappalainen deltar i projektet och den 11 november föreläser hon på Folkbildarforum.

Jonna Lappalainen är docent i Den praktiska kunskapens teori och arbetar som lärare och forskare vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.

– Traditionellt har forskning och universitet ägnat sig åt att utveckla och undersöka teoretiska kunskaper, säger Jonna.

– Detta har lett till att vi idag ofta är ganska bra på att precisera och skilja på olika typer av teoretiska kunskaper. Det visar sig också i att yrken som kräver teoretiska och formella utbildningar ger högre status och bättre lön. 

Praktiska kunskaper har däremot traditionellt inte undersökts utifrån ett forskningsperspektiv. 

– Detta visar sig i att vi inte har lika lätt att tala om och beskriva våra praktiska kunskaper. Istället talar vi lite ospecificerat om vikten av erfarenhet. Men erfarenhet är inte samma sak som kunskap. Till exempel kan två olika sjuksköterskor med lika lång erfarenhet ha mycket olika praktiska kunskaper och dessutom variera mycket i hur de har tagit tillvara på sin erfarenhet och omsatt den i praktisk kunskap. Ett mål med forskning i Den praktiska kunskapens teori är att sätta ord på den praktiska kunskapen och ge en röst åt människor inom yrken som traditionellt betraktas som praktiska.

Du deltar i ett forskningsprojektet som heter Kollektivets Fronesis. Berätta!

– I detta projekt vill vi undersöka den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt. Vanligtvis undersöks kunskap som något en enskild individ har. Men när en organisation eller arbetsplats omstruktureras visar det sig ofta att tidigare fungerande arbetsorganisationer slås sönder och en massa praktisk kunskap försvinner. Detta är också ett exempel på något som är svårt att tala om eller beskriva för de som upplever denna förlust. 

– Vi börjar ganska grundligt med att undersöka hur kunskap kan visa sig eller förstås som kollektiv i olika yrkesgrupper. De två yrkesgrupper vi studerar i detta projekt är poliser och lärare.

Vad kommer du att föreläsa om på Folkbildarforum den 11 november?

– Då kommer jag tala dels om hur jag ser på praktisk kunskap och olika former av kollektiv praktisk kunskap.

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och undersöker hur vi blir kloka tillsammans, som individer och samhälle. Ett tema som känns alltmer viktigt när nu vi ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

 

Folkbildarforum 2020

Så hanterar vi den pågående krisen

fredag 27 mars 2020

Så hanterar vi den pågående krisen

“Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen”. Det skriver Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren här i en text som rör det exceptionella läge vi nu befinner oss i till följd av corona-virusets spridning. 

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och vill undersöka hur blir vi kloka, inlevelsefulla och omdömesgilla som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle? Hur hur får vi allt detta att betyda något, att engagera? 

Temat känns allt mer viktigt när vi nu ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

Folkbildningen och dess verksamheter, som i stor utsträckning bygger på mänskliga möten, påverkas. De organisationer vi representerar har kontakt med enskilda människor och grupper när inga andra har det. Många människor riskerar ökad ensamhet och isolering

Men jag är imponerad över hur förvånansvärt snabbt både folkhögskolor och studieförbund tycks kunna ställa om verksamheter via digitala och andra kreativa lösningar. Det får mig att tänka på hösten 2015 och visar på folkbildningens och hela civilsamhällets betydelse och förmåga att snabbt ställa om i ett knepigt och oväntat samhällsläge.

Inom Bildningsförbundet Östergötland har vi beslutat att alla interna och offentliga möten som vi har planerat arrangera under våren så långt det är möjligt ska genomföras, men att de tillsvidare genomförs digitalt.

Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen. Det är viktigt att människor kan lära sig tillsammans, ta del av samhällsinformation, utbyta tankar och erfarenheter kring hur vi som samhälle ska gå vidare och återhämta oss. Förhoppningsvis bättre rustade att ta itu med brister och orättvisor som än tydligare visar sig under en sådan här kris.

Sociala media svämmar nästan över av berättelser och initiativ där enskilda, grupper och organisationer ställer upp för varandra och för andra. Det känns fint. Kämpa på!

Lars Holmgren

Foto: Henrik Witt

Folkbildning

”Omdöme är viktigare än vetande”

fredag 06 mars 2020

”Omdöme är viktigare än vetande”

Varför behöver vi bildning och vad kan den bestå av? Det är frågor idéhistorikern Sverker Sörlin tar sig an i boken ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans”. I veckan föreläste han i Linköping, på inbjudan av Bildningsförbundet Östergötland. 

“Alla vet redan mycket. Varje människa är en skattkammare av erfarenheter och insikter. Vi vet bara alltför lite tillsammans.” Så skriver Sverker Sörlin i sin bok ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans”.

Boken har inspirerat temat för årets Folkbildarforum, ”Klokhet och kunskap”. Hur blir vi kloka, inlevelsefulla och omdömesgilla, som individer och medborgare och framförallt, hur blir vi det tillsammans, som samhälle?

Uppdraget att skriva en bok om bildning fick Sverker Sörlin att grubbla, berättade han. För vad skulle den innehålla? En uppräkning av saker man som vi bör känna till? 

– Det vore en uppräkning utan slut och en sådan saknar läsare.

Insikten om att det istället behövs en bok om varför vi behöver bildning, kom när han såg tv-serien ”The Crown”, där det skildras hur den unga drottning Elisabeth II inser att hon inte hänger med i alla samtal hon måste ha med statsmän och andra tänkare. Hon ber därför en av sina medarbetare att förse henne med en lärare. “I vilket ämne?”, frågar medarbetaren. “Allmänbildning”, svarar drottningen. När hennes lärare, professor Hogg, får höra hur hon har svårigheter i samtalen hennes position för med sig, säger han: “Så kan man inte leva”.

För att kunna delta i samtalet om vår tid finns det sådant vi behöver veta och förstå tillsammans. Vad vi behöver veta är sådant som växlar med tiden. Men det är inte enskilda specialistkunskaper som utgör bildning:

– Karaktär och omdöme är viktigare än vetande.

Bland sina inspirationskällor nämner Sverker Sörlin den brittiske filosofen Simon Blackburn, författaren till bl a ”Being Good”. Han talar om hur vi inte bara måste vårda vår fysiska miljö, utan även den etiska – hur vi förhåller oss till varann. Det handlar om att försvara samhället och ett sätt att göra det på är genom bildning.

Även  Tara Westover, är en inspirationskälla. I sin bok ”Allt jag fått lära mig”, berättar hon om sin uppväxt i en mormonfamilj med en pappa som väntar på domedagen och inte vill att barnen går i skolan, eller över huvud taget har med samhällets institutioner att göra. Förvandlingen börjar när hon så småningom ändå börjar studera.

– Vi behöver de kunskapsuppehållande institutionerna. Vi har universitetet, folkbildningen, merdierna etcetera. Men de kan göra mycket mer för att försvara samhället.

En intervju med Sverker Sörlin kommer i vårens nummer av vår tidning #FOFO.

 

Folkbildarforum 2020

Anna Lindman återvänder till Folkbildarforum

tisdag 03 mars 2020

Anna Lindman återvänder till Folkbildarforum

Journalisten, programledaren och författaren Anna Lindman återvänder som moderator för Folkbildarforum i höst. 

Årets Folkbildarforum äger rum den 11 november och under året presenterar vi löpande konferensens talare och seminariedeltagare här i bloggen. Nu är det klart att förra årets uppskattade moderator Anna Lindman, leder Folkbildarforum även 2020, med temat Klokhet och kunskap.

– Jag tycker att temat sätter fingret på något otroligt viktigt i vår tid. Aldrig har vi haft tillgång till så mycket kunskap, på allt vi undrar finns ett svar bara ett klick bort. Men hur hanterar vi all den information som når oss och hur hanterar vi när uppgifterna är motstridiga, när vi inte vet om de är sanna, eller när vi anar att avsändaren vill manipulera oss? Om klokhet, vishet talar vi sällan. Kanske passar begreppen inte in i en tid då allt ska gå fort, då åsiktspositionering och polarisering skymmer sikten. Det blir blir svårt att tänka klart, svårt att låta känslor och kunskap bottna. Vi behöver odla vår klokskap, i samtal, reflektion och eftertanke, med andra och i oss själva. Att låta hela denna viktiga mötesplats som är Folkbildarforum präglas av detta känns så klokt! Jag älskar när människor söker fördjupning och orkar stanna upp för att brottas med grundläggande föreställningar, det känns väldigt inspirerande att få vara en del av detta i och med årets Folkbildarforum.

Folkbildarforum 2019 hade  temat Tillit, Trovärdighet, Transparens och konferensen gästades av bl a filosofen Jonna Bornemark och Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission. Dessutom hölls ett panelsamtal om samtalsaktivism som ställde frågan om vi verkligen måste samtala med alla om allting i alla forum.

– Förra året var en spännande upplevelse, jag tvekade inte en sekund när jag fick frågan att moderera Folkbildarforum igen. Nivån på föreläsningarna var så hög, där fanns en spännvidd mellan aktualitet och fördjupning, starka känslor och eftertanke som kändes otroligt lyxig. Att man kan få allt det på en dag! Jag bar med mig känslan av att det under allt polariserat larm finns en urkraft i folkbildningen, en kraft som mer verkar i det tysta men som gör skillnad på riktigt.

Foto: Henrik Witt

Diverse

Dags för nya Tisdagsträffar!

måndag 17 februari 2020

Dags för nya Tisdagsträffar!

Nytt år, nya Tisdagsträffar. Vid tre tillfällen i vår möts vi igen för att samtala och utbyta erfarenheter som rör integration. 

Årets första träff äger rum den 25 februari på Linköpings Stadsbibliotek, då uppskattade talaren Charbel Gabro (bilden) ger en inspirerande föreläsning om inkludering och exkludering och om att invandra till Sverige. Vad innebär det att komma som nyanländ till Sverige? Hur lätt är det egentligen att anpassa sig till nya strukturer, att förstå normer och sociala koder? 

Den 31 mars lyssnar vi till Alexandra Nörby, samordnare för mänskliga rättigheter på Länsstyrelsen i Östergötland. Alexandra kommer att samtala kring barnkonventionen, som blev svensk lag den 1 januari i år. Vad innebär den nya lagen för barn som vistas i Sverige?

Och så avslutningsvis, den 5 maj, kommer Josefin Zeolla från Röda Korset, att berätta om Röda Korsets återvändandeprojekt, som stöttar asylsökande som av- och utvisas mot sin vilja.

Mer om föreläsningarna och hur du anmäler dig hittar du här.

Alltid på en tisdag kl 15.30 – 17.30.

Foto: Talarforum.

1 2 3 4 31