Folkbildarforum

Folkbildarforum 2014

Karin Adelsköld: ”Vi måste våga använda teknik mer”

tisdag 23 september 2014

Karin Adelsköld: ”Vi måste våga använda teknik mer”

Karin Adelsköld är komiker, föreläsare och journalist och kommer till Folkbildarforum för att prata om samhällsförändringar och teknik. Hon vill hjälpa fler att våga närma sig digital teknik, och menar att det inte alls är så svårt som vissa säger.

– Många av oss är bättre på digital teknik än vi tror. Att ställa in tvättmaskiner, telefoner och mikrovågsugnar är också en form av digital programmering. Faktiskt. Fast det brukar ofta ”inte räknas”, av olika anledningar. Det kan till exempel ha med kön, ålder och bakgrund att göra.

Karin tror att vi behöver se bortom tekniken. Det tekniska är något som vi alltid kan lära oss. Istället ska vi lägga större vikt på kvaliteten – alltså hur tekniken används. Och där behöver särskilt de lite äldre ha mer självförtroende, tror Karin.

– Vissa kan hantera digital teknik på ett sunt sätt och undvika stress. Men långt ifrån alla. Och det har inte bara med ålder att göra. Jag kan själv bli stressad av all information och använder nog nätet lite för mycket ibland. Just därför känner jag att vi ska ta kontroll över tekniken. För det kan vi. Vi ska forma tekniken efter våra behov, och inte tvärtom.

Att hitta sitt eget förhållningssätt till digital teknik kan bli allt viktigare framöver. Och det är en högst relevant sak för folkbildningen. Vi kan bli modigare med att testa ny teknik både för egen del och för att kunna hjälpa andra.

– Jag kan tänka mig att vissa känner en viss skam över att vara folkbildare och inte riktigt vilja hänga med i det digitala. Men jag vill avdramatisera det här och få fler att våga prova! Så det ska bli jättekul att komma till Folkbildarforum och prata om det här, säger Karin Adelsköld.

Läs mer om Karin på karinadelskold.se.

Foto: Lieselotte van der Meijs

Taggar: , , , ,

Kalendarium, Utbildning

Lyckad utbildningsdag för poliser

torsdag 18 september 2014

Lyckad utbildningsdag för poliser

Vår utbildningsdag om sociala medier i polisarbetet blev väldigt omtyckt. Ungefär 50 poliser samlades på Konsert & Kongress för att lyssna på en skräddarsydd dag av Kreafon som vi i Bildningsförbundet Östergötland arrangerade. Utvärderingarna var övervägande positiva, och i princip alla välkomnade vårt initiativ. Mycket roligt!

För visst kan folkbildningen bli bättre på att ta nya slags initiativ, och synas mer i samhällsdebatten? Det tror vi. Och det kommer många också prata om på Folkbildarforum i november. Det ser vi fram emot!

SVT Östnytt, Corren och Corren24 var på plats och rapporterade om utbildningen. Polisen i Linköping skrev ett populärt inlägg på Facebook och skyltade med sina nya kunskaper i språkbruket på nätet.

Foto: Peter Jigerström, skärmdump från Corren.se

Taggar: , , , , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014

Maktsalongen – för ett jämställt civilsamhälle

onsdag 17 september 2014

Maktsalongen – för ett jämställt civilsamhälle

Maktsalongen jobbar för att öka jämställdheten i civilsamhället. I november kommer Sara Haraldsson till Folkbildarforum och pratar om sin egen resa, och visar i en workshop hur man arbetar praktiskt för en ökad jämställdhet.

I snart tre år har Maktsalongen jobbat med feministiska metoder för att stärka jämställdheten i organisationer inom civilsamhället. Arbetet sker på tre olika nivåer: individ, organisation och struktur. På individnivån håller man mentorskapsprogram, där unga kvinnliga ledare i civilsamhället får en mentor som fungerar som ett bollplank under ett års tid.

– Det var här allting började. Både jag och Sofia Brändström kände ett behov av detta när vi själva jobbade som ledare i civilsamhället. Man kunde känna sig lite ensam, och undra om det var en själv det var fel på. Men när man pratar med andra kan man förstå att det handlar om strukturer, som man kan förhålla sig till på olika sätt. Därför drog vi igång mentorskapsprogrammet.

Både mentorer och adepter (de som går mentorsprogrammet) är unga. Mentorerna har kanske lite längre erfarenhet, men i grund och botten är man ganska lik adepten. Då är det lättare att förstå varandra och bolla idéer, eftersom man befinner sig i en liknande situation.

– Ja, det har fungerat väldigt bra. Mentor och adept träffas på egen hand, löpande under året. Och det fungerar på massor av olika sätt, beroende på hur de vill göra. Vi håller även träffar ungefär varannan månad med olika teman. Det handlar om saker som förhandlingsteknik, stress och värdebaserat ledarskap.

Mentorskapsprogrammet är till för alla som identifierar sig, eller identifieras av andra, som kvinna. När det bara är kvinnor som är med, så uppstår nya möjligheter att diskutera och hantera svåra frågor.

– Som man är du del av en norm, och har inte samma erfarenheter av att förstå hur den normen hindrar andra. Därför blir det ett annat klimat när det bara är kvinnor som deltar i diskussionen. Du behöver inte förklara dig lika mycket, och andra har en större tilltro till att tro på de upplevelser som du berättar om.

Detta, och mycket mer, kommer Sara att prata mer om i november på Folkbildarforum. Läs mer om mentorskapsprogrammet på Maktsalongens hemsida

Foto: Emilia Bergmark-Jiménez

Taggar: , , , , , ,

Kalendarium, Utbildning

Vi lär poliser om sociala medier

tisdag 16 september 2014

Vi lär poliser om sociala medier

17 september anordnar vi en föreläsning för poliser i Östergötland om sociala medier . Tanken är att öka medvetenheten om möjligheter och risker på nätet. Hälften av landets poliser (se utvärdering) vill ha mer utbildning på området, och vi kände att vi kunde hjälpa till. 

Bakgrunden är att vi blev kontaktade av en polis som behövde råd om bra föreläsare på området. Vi tänkte genast på Kreafon som vi själva samarbetar med och som ofta föreläser om sociala medier. Nu har de tagit fram en skräddarsydd dag just kring polisarbete i sociala medier.

Det är väldigt roligt att så många poliser redan har anmält sig. Vi hoppas och tror att det här kan göra skillnad i deras arbete. Sedan finns det givetvis många komplexa frågor om etik, integritet och praxis som polisen behöver ta fram egna riktlinjer för. Vi hoppas att den här dagen kan vara ett stöd i den processen.

Om du jobbar inom polisen i Östergötlands län så kan du höra av dig till info@bildningsforbundet.se för att anmäla dig eller få mer information.

Läs mer i pressmeddelandet på Mynewsdesk

Taggar: , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Filip Wijkström och folkbildning i förändring

onsdag 10 september 2014

Filip Wijkström och folkbildning i förändring

Filip Wijkström är en av Sveriges främsta forskare på civilsamhället. Han har studerat idéburna organisationer i 20 år och är vetenskapligt råd på Socialstyrelsen. På Folkbildarforum håller han en föreläsning som följs av seminarier och workshops med Filips kollegor som sätter fingret på årets tema. Vart vill vi vara på väg?

Som docent och forskare på Handelshögskolan kan Filip Wijkström tyckas vara en lite udda figur i folkbildningssammanhang. Men han har väckt massor av viktiga frågor under lång tid, och vi är glada att få med honom på årets konferens!

– Folkbildningen har en speciell roll i civilsamhället. Inte bara är man en del av civilsamhället, men man organiserar också civilsamhället med studiecirklar, kurser och evenemang. Det är en dubbel funktion, som ger folkbildningen en unik karaktär.

Filip delar upp folkbildningens historia i tre faser. Först handlade det ofta om att lära unga män och kvinnor att ta plats i samhällets maktapparat, bland annat genom partier, fackrörelser och andra organisationer. Chefer i de verksamheterna fick sin skolning i folkbildning och folkrörelser snarare än i universitetsvärlden.

Under nästa fas, som började rulla in under 1970-talet, fokuserade folkbildningen mer på att ”vara nyttig” i utkanten av välfärdsstaten. Folkbildningen skulle hjälpa marginaliserade människor in på arbetsmarknaden, och civilsamhällets ledare och chefer skolades istället på universiteten.

Den tredje fasen, som är på frammarsch just nu, stöper om folkbildningsaktörer till sociala företag i utbildningsbranschen. ABF Stockholm har köpt en gymnasieskola och driver den som ett aktiebolag, för att bara ta ett exempel. Ett marknadsorienterat tänkande och pratande tar mer plats i folkbildningen över lag, i bildningsförbund såväl som folkhögskolor.

Den här fasen syns i hela civilsamhället, och Filip ser en risk med det. På engelska kallas det för ”mission drift” – alltså att man glider bort från sin kärna, organisationens grundläggande uppdrag. Ideologi och syfte tar ett steg tillbaka, och den praktiska verksamheten och ekonomin tar både ett och två steg framåt.

– Frågan är då om folkbildningen fyller sitt uppdrag, frågar sig Filip.

 

Taggar: , , , ,

Folkbildarforum 2014

Vad är folkbildningens fördelar, Troed Troedson?

torsdag 04 september 2014

Vad är folkbildningens fördelar, Troed Troedson?

Framtidsanalytikern Troed Troedson ser ett nytt slags lärande växa fram, där folkbildningen kan ha ett försprång. Troed menar att folkbildningen har två fördelar jämfört med andra former av lärande.

– För det första finns det en själ av samhällsförbättring inom folkbildningen. Det är inte en undervisningsproduktion. Och det ska man lyfta fram. För det andra så torde man ha lättare för att byta metoder också. Vara snabbare i svängarna än andra, säger Troed.

Han pratar om hur det moderna lärandet ofta är fragmenterat. Förr i tiden, när det fanns ett underskott på kunskap, så föll det sig ganska naturligt att en person lärde många. Den beläste delade med sig av sin kunskap, så att säga.

– Men i dagens samhälle fungerar inte det längre. När vi lär oss något idag, så har man ofta hämtat information från många olika källor. Om vi behöver tapetsera om så kanske vi lär oss både av grannar, tidningar, vänner, svärföräldrar, TV, bloggar, YouTube och Wikipedia. När det finns överskott på kunskap, vilket det gör idag, så finns det inte längre en lärare, utan många. En mottagare, många avsändare.

Troed tror att folkbildare kan bygga vidare på ett sådant många-till-en lärande. Och visst stämmer det ganska väl överens med tanken om ett fritt och frivilligt lärande. Han tror att folkbildningen kan hitta tillbaka dit ännu mer.

– Det moderna samhället är inte lätt att navigera sig igenom. Man behöver tänka mycket själv och göra många val. Folkbildare kan fungera som en guide och hjälpa människor att hitta en riktning. Istället för att skicka iväg folk på en charterresa med bestämt mål, så försöker man bena ut vilket slags resande som personen vill göra. Det är svårare men också nödvändigt, tror Troed.

Läs mer om Troed här i bloggen

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014

Hur lyckas man med crowdfunding?

måndag 01 september 2014

Hur lyckas man med crowdfunding?

Hur lyckas man med att be om pengar från allmänheten med crowdfunding? Här kommer ovärderliga tips från Gustav Edman på Fabel Kommunikation, som grundade Crowdculture.

De flesta i civilsamhället vet att ett projekt inte driver sig självt. Det krävs mycket arbete. Med ett crowdfunding-projekt är det viktigt att lyfta in marknadsföringstänket i ett tidigt stadium. Genom att dela med sig av sina drömmar och idéer tidigt, kan man säkra finansieringen väldigt tidigt. Om man gör det på rätt sätt.

Projekt som lyckas har ofta en stark början. Då ökar chansen att fler pratar om det. Det hänger ofta ihop med att stödjaren förstår och vill ge pengar till projektet. Även om en bra idé i sig kan komma långt, så kommer den längre om stödjaren ser ett värde i att engagera sig. Som vi skrivit tidigare, så kan det göras på olika sätt. Det kan handla om bland annat materiella saker, inflytande, delaktighet och delägarskap.

– Forskning visar att man ska planera väl och beskriva projektet på ett attraktivt och pedagogiskt sätt, till exempel med en video. Det gäller också att ge löpande information och att sätta realistiska mål, säger Gustav Edman.

Projektet växer såklart mer med större donationer. Men det är viktigt med mindre donationer också. De flesta ger mindre belopp, vilket är viktigt i sig, men det bidrar också till att sprida kännedom om projektet.

Om man tänker på allt det här så har man god chans att lyckas. Vill du lära dig mer knep för att lyckas? Kom till Folkbildarforum och lyssna på Crowdculture och många andra spännande personer i civilsamhället idag.

Taggar: , , , , ,

Valåret

Valinformation på flera språk

lördag 30 augusti 2014

Valinformation på flera språk

Nu släpps viktig information om valet på sju nya språk, som förstås av nästan en halv miljon människor totalt sett.
– Det är viktigt både för att öka valdeltagandet och ge en inkluderande signal, menar Anneli Dahlqvist Pettersson på Bildningsförbundet Östergötland. Läs mer om vårt ställningstagande på SvD Brännpunkt 29 juni.

Valmyndigheten vill inte översätta utförlig valinformation på språk som pratas av medborgare som är födda utanför Sverige. Detta trots efterfrågan, som studieförbunden i länet får från sina medlemsorganisationer och verksamheter i miljonområden. För demokratiminister Birgitta Ohlsson räcker det med minoritetsspråken, som hon skrev i sin replik till BFÖ på SvD Brännpunkt 3/7. Hon betonade att regeringen lägger 60 miljoner kronor på att öka valdeltagandet och att unga och utrikes födda är prioriterade grupper. I somras publicerades broschyren ”Val i Sverige” på Sveriges minoritetsspråk på valmyndighetens hemsida. För första gången kunde samer och romer läsa detaljerad valinformation på sitt modersmål.  Det skedde först efter flera månader av påtryckningar från Bildningsförbundet Östergötland (BFÖ) och 15 år efter att Sverige stadfäste Europeiska minoritetsspråkskonventionen.

När staten säger nej får folkbildningen göra statens jobb

Det är självklart att grundläggande demokratisk information i ett mångkulturellt samhälle ska finnas på fler språk än så menar vi. Och nu tar vi saken i egna händer. Precis som vi lovade i vår replik till demokratiministern.

Nu publiceras broschyren ”Val i Sverige” på sju nya språk: bosniska, nord- och sydkurdiska, spanska, somaliska, arabiska och persiska. Översättningarna av valmyndighetens broschyr ”Val i Sverige” är framtagna av Semantix, en välrenommerad översättningsbyrå. Detta för att garantera riktigheten. Bildningsförbundet Östergötland har skickat förfrågan om hjälp till finansiering till samtliga riksdagspartier med ett undantag, då pengarna inte räcker till alla språk som vi ville översätta till. Därför blev det dessa sju språk, som är mest efterfrågade just nu.

Du kan också hjälpa till. Sprid informationen, ladda ner, lägg ut på din hemsida! Vi tror att det sänder en viktig signal om att Sverige faktiskt värnar om en mångkultur. Och kanske får det fler att rösta, så att resultatet blir mer representativt för hela Sverige.

Ladda ner översättningarna som pdf

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime-Atterhög: Att lära sig tillsammans med de man hjälper

tisdag 26 augusti 2014

Wanjiku Kaime-Atterhög: Att lära sig tillsammans med de man hjälper

Aktionsforskaren Wanjiku Kaime Atterhög gick från distanserad forskare till aktiv socialentreprenör, som vi skrivit om tidigare. Nästa steg för henne var att lära bland andra politiker och socialarbetare om hur man måste nå barn på deras villkor för att kunna hjälpa dem. Vi tycker detta är oerhört spännande, eftersom det har en tydlig koppling till folkbildning i allmänhet och årets tema i synnerhet.

Engagemang, driv och stora hjärtan är bra förutsättningar när man arbetar med barn. Men det räcker inte alltid, vilket vi nog alla sett på exempel på. Att vilja hjälpa är en bra utgångspunkt, men det kan ändå bli fel. Det kan rentav få motsatta effekter.

Innan man lär sig praktiska metoder så behövs vissa grundläggande kunskaper och färdigheter. När det gäller gatubarn så ska man lära vad som är normal utveckling – både fysiskt, socialt och själsligt. Annars finns det risk att man hamnar fel och försöker hjälpa med något som är normalt för dem i deras situation.

Därefter får man lära sig att hantera kameror och filmkameror, skriva ansökningar och driva ett projekt. Först efter det är det dags att komma in på det praktiska arbetet. Och det kan vara en väldigt omvälvande process.

– Det handlar om att nå barnen och involvera dem genom att bemöta dem med genuin respekt och omtanke. Många tror att man gör det, medan man i själva verket gjort det utifrån sin egen förståelse istället för barnens. Det är att att tro att man själv vet bäst, och det är viktigt att diskutera det misstaget. Själv lärde jag mig mycket av att “göra fel” i början.

Den här processen kan bli chockerande för en del, speciellt de som själva vuxit upp under utsatta förhållanden. Det händer att folk bryter ihop under hennes utbildningar, när de inser hur de förhållit sig till barnen. Det blir en transformativ process där inte bara barnen förändras, utan även en själv.

När Wanjiku lär ut sina metoder i Sverige så fungerar det på ett liknande sätt som i andra länder. Hon har försökt att få mer gehör för sina idéer här, men det har gått trögt än så länge. Hon tycker att det görs bra arbete i Sverige, bland annat inom folkbildningen, men man fokuserar ofta på bara en del av personen man hjälper, och missar helheten. Det gäller att se hela personen.

I nästa bloggpost med Wanjiku pratar vi mer om hur hennes arbete befinner sig i gränslandet mellan forskning, socialt arbete och entreprenörskap.

Foto: Jack Mikrut. Läs mer om Wanjiku.

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014

PA Ståhlberg: Riktig kreativitet har inget mål

måndag 11 augusti 2014

PA Ståhlberg: Riktig kreativitet har inget mål

Vi pratar vidare med PA Ståhlberg, som kommer till Folkbildarforum i november för att prata om hur hjärnan, tänkandet och kreativiteten fungerar. Han menar att vårt tänkande formas mycket av det som är runt omkring oss. Har du funderat på hur alla fyrkantiga former påverkar våra hjärnor, till exempel?

Vi är alla beroende av vår egen begreppsvärld. När vi förstår värden och världen runt omkring oss så kan vi inte bara låtsas som om vi inget vet. Våra minnen och vår kultur gör att vi förstår det på ett visst sätt. Det är till exempel många som säger att industrialismen hänger ihop med ett logiskt sätt att tänka på. Men det är inte samma sak som att verkligen förstå vad det innebär för en själv. På riktigt.

Om du ser dig omkring där du är just nu, så är det troligen fyllt av räta vinklar. Byggnader, rum, möbler, skärmar, verktyg, pappersark, och så vidare. Varför ska de se ut just så? Och hur påverkar det vårt sätt att tänka?

– Jag brukar dela upp tänkandet i tre. Det logiska är vårt vanliga sätt att tänka på. Det nya är en slags brainstorming och produktvecklingstänk. På sätt och vis hör både dessa till industrialismen. Det annorlunda däremot, är att vara kreativ och bryta mönster. Hoppa ur systemet, så att säga.

PA ser att många blir begränsade av ett stelt fokus på att uppfylla vissa mål.

– Att sätta upp tydliga mål är viktigt i vissa sammanhang. Men om man är ute efter något genuint annorlunda så kan det vara ett hinder. Om man redan vet vad man är ute efter, så kommer man inte fram till något annat än just det. Man förstärker det som redan finns. Och med tanke på hur världen ser ut idag, så kan vi inte göra det längre. Folkbildningen kanske är kvar i ett industrialistiskt tänkande utan att man riktigt tänker på det, till exempel.

Ja, det ligger kanske något i det? Det kommer vi säkerligen få höra mer om i november! Vi återkommer till PA framöver i bloggen och får höra mer om hans spännande idéer. Under tiden kan du  läsa mer om PA här.

Taggar:

1 22 23 24 25 26 30