Folkbildarforum

Bloggstafett

Till minnet av Arash Sharafadin

torsdag 13 juni 2013

Till minnet av Arash Sharafadin

Det är med stor sorg som vi mottagit beskedet om ungdomssamordnaren Arash Sharafadins död i samband med en trafikolycka under onsdagskvällen. Våra tankar går till Arash familj och anhöriga, hans arbetskamrater i Skäggetorp och alla ungdomar, som i Arash hittade en vuxen som representerar tillit, tilltro och trygghet.

En minnesstund arrangeras i ABF:s lokaler i Skäggetorp idag kl 18.30. Mer information på ABF Skäggetorps facebooksida.

Läs Arash ord som vår gästbloggare.

Folkbildarforum 2013

Navid Modiri: ”Checka in din agenda i dörren”

onsdag 12 juni 2013

Navid Modiri: ”Checka in din agenda i dörren”

I förra bloggposten om Navid Modiri pratade vi om hur debatter inte leder till annat än vinnare och förlorare. Man skapar inte någon ny förståelse eller kunskap. Vill man göra det, så är samtalsformen betydligt bättre. Men hur gör man det?

– Man checkar in sin agenda i garderoben när man går in. Där får den ligga. Då kan man vara öppen i samtalet och inte försöka övertala den andre. Samtal är en process för att förstå och lära, vilket fyller ett syfte i sig självt. Man behöver inte fatta beslut och dra slutsatser för ett bra samtal är gott nog i sig självt, menar Navid.

– Första samtalet vi hade med Sverige 3.0 gjorde vi i form av open space. Då får vem som helst skriva in samtalsrubriker på en lista och sen diskuterar gruppen igenom dem. Jag minns speciellt en rubrik som var ”Vad händer när du kallar en människa för rasist?”. Frågan vände på perspektivet och satte igång enormt spännande samtal och idéer. Politiker och artister pratade livligt med varandra och många tyckte att man motverkade sitt eget syfte genom att peka ut någon som rasist, säger Navid.

Vi frågar Navid om hur man undviker att prata om vi och dem. Svaret blev inte vad vi väntat oss.

– Varför ska man inte prata om vi och dem? Vi måste ta de samtalen som vi behöver ta! Låt oss säga att bland 100 personer så finns det en som tycker att vi faktiskt ska prata om vi och dem. Då tycker inte jag att man ska ignorera den personen och gå vidare. Vi behöver prata om det. Och vi behöver lyssna på minoriteter oavsett vad det är för slags minoritet, menar Navid.

 

Folkbildarforum 2013

Genus, fotografi och folkbildning

tisdag 11 juni 2013

Genus, fotografi och folkbildning

När vi pratade med Genusfotografen Tomas frågade vi om han själv har sysslat med folkbildning. ”Ja, det är väl det jag håller på med nu”, svarade han spontant. För honom är hans arbete en slags folkbildning, eftersom han sprider medvetenhet kring könsstereotyper bilder.

– Bilder gör stereotyper väldigt tydligt. Det kan man prata om och göra övningar kring, vilket vi ska göra Folkbildarforum. Jag skriver också allt fler artiklar och texter. Då kan man nå ännu fler och ge en ökad förståelse, menar Tomas.

Tomas tror att folkbildningen har mindre problem än andra med genusstereotypa bilder. Enligt honom är det reklam och dylika kommersiella sammanhang som har mest stereotypt innehåll. Han tror att folkbildningen har mer frihet i sin position, vilket Magnus Dahlstedt också var inne på.

Det gläder förstås oss folkbildare. Samtidigt är det ett arbete som pågår hela tiden, och vi tror att Genusfotografen kan hjälpa oss att hitta nya vägar framåt. Vi ser fram emot att lyssna på hans föreläsning, delta i seminariet och titta på hans fotografier i november!

 

Folkbildarforum 2013

Alex på Expo: ”Folkbildningslokaler högborg för antirasismen”

måndag 10 juni 2013

Alex på Expo: ”Folkbildningslokaler högborg för antirasismen”

Alexander Bengtsson från stiftelsen Expo kommer till årets Folkbildarforum för att prata om sitt arbete med antirasism, och hur det förhåller sig till folkbildning. I ett tidigare inlägg här i bloggen sa han att folkbildningen är en förutsättning för ett samhälle med lika villkor för alla.

– På Folkbildarforum ska jag prata om folkbildningen som mötesplats och dess roll i att stärka gemenskapen i samhället. Sådant arbete gör man bäst i vardagen, där man bor. För att göra det på ett bra sätt behövs två saker: kunskap om hur rasism fungerar och att ha siktet inställt på ett samhälle där alla får vara med, menar Alex.

För Alex är hans arbete nära relaterat till folkbildningen. När han reser runt i landet för att föreläsa och diskutera, är han ofta – för att inte säga alltid – i folkbildningslokaler.

– Varje folkbildningslokal är en högborg för antirasismen. Det är där människor möts, diskuterar och tar fram strategier, säger Alex. Men han ser också risker inför framtiden.

– En risk för folkbildningens framtid är att man ger vika för enkla populistiska lösningar. Snabba lösningar som man kan se från till exempel Sverigedemokraterna som vill skära ner på folkbildningen, påminner Alex.

 

Bloggstafett

Arash Sharafadin – nyfikenhet är grunden för mitt arbete

lördag 08 juni 2013

Arash Sharafadin – nyfikenhet är grunden för mitt arbete

Nyfikenhet.

Varför, frågan som blev utgångspunkt för mitt arbete. Väcker mer frågor än svar, väcker massa känslor, öppnar för så många diskussioner, startar en del argument och avslutar en del meningar. Att jobba med utsatta barn i destruktiva miljöer kräver erfarenhet, kräver tålamod men framför allt nyfikenhet!

Hur kan det bli så? Hur kan mamman inte älska sina barn? Är hon berusad just för att det ska vara lättare att inte bry sig? Hur mår barnen ? Hur känns det att vakna varje morgon och inte veta hur dagen alls kommer se ut, att vakna och magen kurrar och mamma sover och det luktar blä för mamma har mått illa och så luktar hon så där som hon gör dagen efter! Hur känns att sitta som ett litet barn vara hungrig men för rädd för att väcka din mamma/pappa för du vet hur arg hon/han kan bli….? Hur känns det att se då de andra barnen, de som har det ”normalt”, hur känns det att som 7-8 åring bygga upp ett försvar, att ha en skam över sitt eget liv, som man inte kan styra över, hur känns hans hopplöshet och maktlöshet ? Hur känns det att då ta beslutet att inte vara sämre än någon annan och att sluta bara vara barn och börja bete sig som oss vuxna, att börja ljuga och dölja sin skam, sin besvikelse och sin frustration. En frustration som växer och växer i takt med lögnerna. En falsk värld och en ny roll som ska spelas varje dag, jag tror att ni ser vart jag håller på att gå med det här och var och en av er kan på sitt sätt med egen fantasi avsluta den här historien på många olika sätt och få kommer avsluta den på ett positivt sätt!

Det här är ingen historia eller en saga med lycklig slut, det här är bara ett exempel på den verklighet vi möter. Så hur kan jag jobba med det här och inte skrika av frustration varje dag, hur kan ni läsa om dem och veta att det problemet finns och varje dag låtsas som inget, hur kan man gå varje dag och strunta i de klyftor som finns i vårt samhälle, hur kan våra vardagsproblem väga mer än vår medmänskliga ansvar,hur kan vi blunda för all orättvisa som finns och hur kan vi sova gott om natten, vi som kan göra skillnad bara om vi börjar se och agera, bara vi ger kärlek och bekräftelse, bara vi tillsammans reser oss och säger ifrån, att vi tillsammans tar deras hand och ger dem tryggheten de förtjänar!

Hur kan man inte ställa sig frågan varför, när man dömer dem! Oavsett om de är kriminella eller bara busiga, om de slåss hela tiden eller mobbar eller förstör så håller alla alltid med mig om att ingen föds kriminell eller ond, så alltså menar man att något har hänt på vägen, de har blivit skadade på resan på så många olika sätt, men alla de har något gemensamt och det är att de är sårade och nästa gång ni möter dem på gatan eller i skolan eller på fritidsgård eller i en tingsrätt så gör mig en tjänst, innan ni dömer dem ställ er själva först frågan och gärna dem, VARFÖR….?

Detta är ett gästinlägg av en stafettbloggare. De skriver ett inlägg och väljer själva vem de skickar vidare uppdraget till. Denna gången är det Arash Sharafadin, ungdomssamordnare i Linköping kommun. Hans arbete med ungdomar i stadsdelen Skäggetorp i Linköping har uppmärksammats såväl av svensk som utländsk media. Läs mer om honom i Corren.

 

Folkbildarforum 2013

Navid Modiri och Sverige 3.0: ”Förstånd istället för motstånd”

torsdag 06 juni 2013

Navid Modiri och Sverige 3.0: ”Förstånd istället för motstånd”

Navid Modiri är kommunikationskonsult och artist. Just nu, i varje fall. Han är en sann mångsysslare som varit i radio och TV och på scener och konferenser runt om i landet. Han har även drivit flera nyskapande och uppmärksammade projekt på nätet.

– Jag tror att mycket av det jag gjort kan kallas för folkbildning, även om det inte var min tanke från början. Projekt som 365 saker, Idépedia och Sharea har spridit mycket kunskap i Sverige och jag kom i kontakt med spännande ”folkbildare” som t.ex Farid Nolen och Lina Tomsgård på Rättviseförmedlingen.

Navid pratar mycket om hur mötet med människor är viktigt för utvecklas. Det har bland annat gjort att han ändrat sin bild av vad folkbildning är och kan vara.

– Jag brukade förknippa folkbildning med traditionella socialdemokratiska folkhemstankar. Att lära sig internet på biblioteket, fika och gammaldags hemslöjd. Men det har förändrats i och med alla människor jag träffat genom åren. Och jag tror att folkbildningen kan låta sig inspireras mer av nätet idag. Titta bara på hur Wikipedia och sociala medier förändrat hur vi diskuterar och ser på kunskap, säger Navid.

Navid kommer till Folkbildarforum med projektet Sverige 3.0 tillsammans med sin kollega Kajsa Balkfors. Han fick idén till projektet efter järnrörsnyheten om Sverigedemokraterna. Navid kände att han ville skapa ett konstruktivt alternativ till det Sverige som Sverigedemokraterna pratar om. Istället för att kritisera deras idéer och göra motstånd, ville Navid prata om förstånd. Det påminner alltså om vad Alexander på Expo varit inne på tidigare i bloggen.

– Det handlar om att förändra sättet vi pratar på. Vi vill förändra samtalsklimatet för att ändra på samhällsklimatet. Det gör man med samtal och inte debatt. Det är en viktig poäng för i en debatt finns vinnare och förlorare men för samhället finns det bara förlorare. Man kommer liksom inte framåt. En debatt är bara en tävling i att övertyga någon annan om sin ståndpunkt, menar Navid.



Hur gör man då för att samtala istället för att debattera? Det går vi in på mer i nästa bloggpost om Navid.

Folkbildarforum 2013

Genusfotografen: ”Manligt eller kvinnligt, och inget däremellan”

tisdag 04 juni 2013

Genusfotografen: ”Manligt eller kvinnligt, och inget däremellan”

Genusfotografen Tomas Gunnarsson kommer till Folkbildarforum för att göra oss mer uppmärksamma på hur stereotyper lyser igenom i bilder. Det är lätt att glömma bort det i vardagen, så det är oerhört viktigt att få inspiration från folk som Tomas. Plötsligt blir det väldigt lätt att se.

– En kvinna fotas sällan på ett manligt sätt. Och vice versa. I bilder så tenderar könsstereotyper att förstärkas. Eller det blir åtminstone väldigt tydligt, säger Tomas.

Det är betydligt vanligare att en kvinna lägger huvudet på sned i bilden. Hon fotograferas ofta ovanifrån, och ser ganska käck ut genom att le och ha ett ledigt kroppsspråk. Män ska se allvarligare ut. Kroppen visas som mer bastant och fotografen tar ofta bilden underifrån. Det signalerar makt, och är ett vanligt knep inom film och foto.

Visst kan man kritisera fotograferna som tar bilderna. Men ibland ligger ”felet” hos de som fotograferas också. Det sker av bara farten att en kvinna lutar på huvudet, eller att en man håller händerna i kors.

– En del som jag pratat med känner igen sig i det här. Att man som man inte ler inför kameran, eller att en kvinna lägger huvudet på sned. De vet inte varför de gör det, utan det sker av bara farten, nästan automatiskt, säger Tomas.

Vi behöver bli bättre på att se sådana saker, och det är just det som Tomas seminarium handlar om. Med hjälp av smarta övningar i hans seminarium får deltagarna en ny slags medvetenhet. Vissa får väldigt starka aha-upplevelser som stannar kvar i deras tankar väldigt länge därefter. Så missa inte det här tillfället att bli mer genusmedveten om bilder!

Foto: Mattias Lundblad

Folkbildarforum 2013

Alex på Expo: ”Utan folkbildning inget rättvist samhälle”

måndag 03 juni 2013

Alex på Expo: ”Utan folkbildning inget rättvist samhälle”

Välkommen till Folkbildarforum säger vi till Alexander Bengtsson, vice VD för stiftelsen Expo. Eller välkommen tillbaka snarare. Förra året utsåg vi nämligen honom och kollegan Daniel Poohl till årets folkbildare. Så vi är glada att han kunde komma till årets Folkbildarforum! Vi passade på att fråga honom vad folkbildning handlar om för honom.

– Folkbildning kan ju vara en massa olika saker. I princip handlar det om att människor träffas och delar med sig av varandras erfarenheter. Att tillsammans skapa nya former av kunskap. Det är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Utan folkbildning kan vi inte ha ett samhälle med lika villkor för alla, menar Alexander.

Han var själv engagerad i studiecirklar som ung när han växte upp i den lilla orten Frillesås i Halland.

– Jag blev tidigt intresserad av frågor om samexistens. I en mindre ort är det nästan bara en tidsfråga innan man stöter på en folkbildare som vill hjälpa en då. Jag ser dem som hjältarna i lokalsamhället, säger Alex.

På Folkbildarforum kommer Alex att prata om folkbildningens roll i att stärka gemenskapen i samhället. Vi ska gå in närmare på det i nästa bloggpost. Tills dess kan du läsa mer om Alex på hans blogg.

 

Folkbildarforum 2013

Elisabeth Sörhuus – Sveriges bästa rektor?

torsdag 30 maj 2013

Elisabeth Sörhuus – Sveriges bästa rektor?

Varmt välkommen till Foklbildarforum, Elisabeth Sörhuus – en av Sverige mest erfarna rektorer vad gäller utanförskap och segregation. Under 20 år var hon rektor för Hjulstaskolan utanför Stockholm, inte långt från Husby som det pratats mycket om på sistone. Det arbetet gav henne flera utmärkelser, bland annat Dagens Nyheters skolledarpris 1998. Numera är Elisabeth pensionär, men sitter i Bredängsakademien och arbetar för att öka kontakterna mellan högstadiet och arbetslivet.

Några av er känner igen henne från förra årets Folkbildarforum. Då vet ni vad som väntar: mycket energi och väldigt konkreta och insatta exempel på hur man kan jobba i praktiken. Hennes engagemang och kompetens går inte att ta miste på!

– Jag blir glad när jag får tillfälle att berätta om mina erfarenheter. Det finns ju så mycket man kan göra för att få fler att förstå, och hjälpa de som behöver det, säger Elisabeth.

– Min grundsyn är att skolan måste göra mer än att förmedla kunskap. Skolan ska vara öppen för både elever, föräldrar och samhället i stort. Då kan skolan bygga ett större förtroende, menar Elisabeth och tar tre exempel på hur de jobbade i Hjulsta:

– Vi flyttade ungdomsgården till skolhuset och öppnade upp skolan även under helgerna. Bland annat ordnade vi läxläsning varje dag efter skoltid.

– Föräldrar fick tillgång till kök, verkstäder och gympasalar. Det är ju onödigt att de lokalerna ska stå tomma! Då kunde de lära känna personalen och den svenska skolan bättre och förstå att vi vill väl. Det skapade en slags trygghet.

– Samarbetet med näringslivet var en framgångsfaktor i Hjulsta. Det finns ett behov av interkulturell kompetens hos många företag idag. Om ett företag ska samarbeta med ett utländskt företag kan det vara nödvändigt att veta lite om språket och kulturen för att få ett gott samarbete. Då är Hjulstaskolans elever en tillgång, säger Elisabeth.

Vi pratar mer med Elisabeth här framöver, så häng med!

 

Folkbildarforum 2013

Genusfotografen klar för Folkbildarforum!

fredag 24 maj 2013

Genusfotografen klar för Folkbildarforum!

Vi är glada att få välkomna Genusfotografen till Folkbildarforum! Genusfotografen, eller Tomas Gunnarsson som han också heter, är fotograf och genusvetare. Under det senaste året har han fått stor uppmärksamhet för sin kritik av bilder i reklam, tidningar och andra medier. Det är spännande, och ibland nästan chockerande, hur tydliga stereotyperna blir i bilder.

Många blir provocerade av genusfotografen.se där Tomas kritiserar bilder. Men det finns också de som tar till sig av kritiken. Arlanda Express gick ut med en offentlig ursäkt, och nyligen drog Länsförsäkringar tillbaka en utomhusreklam.

I sin senaste bloggpost visar han hur tidningen Pappa aldrig har med barn på omslagen, medan tidningen Mama nästan alltid har det. Tomas pratade med VD:n på tidningen Pappa som framöver skulle se till att tidningen visade fler barn på omslagen.

– Har man chansen att bryta en norm, som att män sällan visas tillsammans med barn, så tycker jag att man ska ta den chansen. Det behöver inte vara särskilt dramatiskt, säger Tomas.

På Folkbildarforum kommer Tomas att hålla i tre olika programpunkter. Han visar en utställning om manligt företagande tillsammans med Add Gender, pratar i en storföreläsning och håller ett fördjupande seminarium med pedagogiska övningar. Vi kommer att prata mer med Tomas här i bloggen framöver, så håll utkik. Under tiden kan du läsa mer på genusfotografen.se.

 

Taggar: , , , ,

1 24 25 26 27