Folkbildarforum

Folkbildarforum 2019

Emil Jensen till Folkbildarforum!

måndag 15 april 2019

Emil Jensen till Folkbildarforum!

Emil Jensen kommer till Folkbildarforum med en skräddarsydd föreställning som berör vikten av folkbildning. Det blir en afton med musik, lyrik, humor och allvar från en av Sveriges mest omtyckta ordkonstnärer.

Han är artist, skådespelare, radiokrönikör, poet och estradör. Med sina föreställningar “Flyktpotatis” och “En Gemensam galning” har han uppträtt för mer än 50 000 personer och hans sommar- och vinterprat i P1 har älskats av lyssnarna.

Du kommer till Folkbildarforum i november, berätta!

– Det ser jag himla mycket fram emot, folkbildning ligger mig så varmt om hjärtat. Jag kommer att varva musiken med komik och lyrik och lite tankar för dagen från mina radioprat. Det blir lite som sommarprat, fast live. Och på hösten. Men just detta med att varva berättelser med musik som jag tycker så mycket om att göra, varva personligt med globalt, allvar med satir.   

– Med mig har jag till min glädje Stockholm Strings med Anna Dager på cello och Hanna Ekström på violin, så det kommer bli riktigt vackert emellanåt också.

Temat för Folkbildarforum i år är Tillit, trovärdighet, transparens. Vad sätter det igång för tankar i dig?

– Det får mig att tänka att jag kanske ska försöka specialskrivna ett nummer med bara ord på t. Jag har över ett halvår på mig, det borde gå!  

Du har själv mycket erfarenheter av folkhögskolor. Vad har det haft för betydelse för dig?

– Dels gick jag skrivarkursen på Bona Folkhögskola när jag var 19 år. Det har jag alltid burit med mig. Sen hade jag själv skrivarkurser på Långbro Folkhögskola för några år sen. Och sen har jag under alla mina turnéer genom åren också uppträtt på folkhögskolor av alla slag. Så folkhögskolevärlden har verkligen följt mig och jag den.

Christel Valsinger
Foto: Joel Nilsson

En längre intervju med Emil Jensen finns i vårnumret av #FOFO. nr 1.19.

 

Konferens

Till handling för demokratin!

måndag 01 april 2019

Till handling för demokratin!

Norrköpings fristadsförfattare Supriti Dhar, författaren och skribenten Per Wirtén och Edna Eriksson, grundare av MR-stiftelsen. Alla föreläser de under konferensen “Demokrati som handling och idé” den 2 maj. Elisabeth Dahlström, som är projektledare, hoppas att dagen ska ge insikter i att det finns mycket man kan göra för demokratin. Både lokalt och på ett övergripande plan.

Förra våren arrangerade Folkbildarforum konferensen “Ta inte demokratin för given” tillsammans med nätverket #vimåsteprata, ett initiativ av förintelseöverlevanden Hédi Fried, som uppmanar till samtal om vår konstitution och mänskliga rättigheter.

Den 2 maj följs konferensen upp med en ny dag tillägnad demokratiska frågor, denna gång i ett samarrangemang av Bildningsförbundet Östergötland/Folkbildarforum, Arbetets Museum, Marieborgs Folkhögskola, ABF, Sensus, Studiefrämjandet och #vimåsteprata. Konferensen vänder sig till bland annat till verksamhetsledare inom folkbildningen, en del fackliga ledare och människor som arbetar inom organisationer som Ett Norrköping för alla, Tillsammansskapet och Portalen i Norrköping.

– Det är roligt att satsningen #vimåsteprata blivit av så att vi kan jobba tillsammans med andra studieförbund och folkhögskolor. Alla har fått vara delaktiga. Det är ett väldigt demokratiskt arbetssätt, säger Elisabeth Dahlström, verksamhetsledare på ABF i Linköping och projektledare för konferensen.

– Programmet är tänkt som en inspiration för personer som på olika sätt jobbar med det här och som behöver fyllas på med kunskap och inspiration. Själv har jag till exempel haft glädje av Folkbildarforum, som gett en boost i arbetet.

Supriti Dhar, journalist och människorättsaktivist från Bangladesh är en av föreläsarna under konferensdagen. Som grundare av Women Chapter – towards a change, en nyhetsportal som lyfter kvinnors berättelser, har hon blivit hotad och motarbetad av religiösa fundamentalister i hemlandet. Nu är hon Norrköpings fristadsförfattare, vilket innebär att hon uppbär ett 2-årigt stipendium och bostad i Norrköpings kommun för att kunna fortsätta arbeta.

Bland föreläsarna finns också Edna Eriksson, idé- och strategiutvecklare av mänskliga rättigheter och en av grundarna av MR-stiftelsen. Edna Eriksson har arbetat med likabehandling, inkludering, tillgänglighet och mångfaldsfrågor på olika departement i 25 år. Vi intervjuade henne i vintras, läs artikeln här.

Dessutom kommer författaren och frilansskribenten Per Wirtén att föreläsa om Europa och demokratin. Per Wirtén skriver bland annat för Expressens och Sydsvenskans kultursidor, han är grundare av tidsskriften Arena och har skrivit boken “Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater”.

Moderator för konferensen är Zaynab Ouahabi

– Men hon kunde lika gärna varit en av föreläsarna själv, säger Elisabeth Dahlström. Hon jobbar med projektet “Gör din röst hörd”, en fyraårig satsning som vill påverka människor att komma närmare och påverka det demokratiska samhället i sina liv.

Mellan föreläsningarna finns möjlighet att ta del av ett demokratitorg.

– Vi kan ju inte ha ett tema som manar till handling samtidigt som man inte kan göra något! Så man kan välja att delta i små samtal som är kopplade till föreläsningarna eller gå guidad visning och delta i olika aktiviteter. Dessutom bjuder elever från Marieborgs folkhögskola på Forumteater två gånger under dagen.

Konferensen avslutas med högläsning ur “Handbok för demokrater”, som gavs ut förra våren och är en del i arbetet med #vimåsteprata. Kajsa Nilsson på Marieborgs teaterpedagoglinje står för läsningen.

– Jag hoppas på att man lämnar den här dagen med en wowkänsla, att man fått se och höra att det händer väldigt mycket och att man kan jobba på ett övergripande plan men också på lokal nivå.

– Det är oroliga tider med EU-valet, nationalister på frammarsch och demokratin hotad. Men det finns saker man kan göra, man kan börja där man står. Det ger en känsla av hopp.

Demokrati som handling och idé

Plats: Arbetets museum, Norrköping, Folksamsalen 

Tid: 2 maj kl 9-16

Anmäl dig här

Här finns hela programmet

 

 

 

Diverse

Skenande ojämlikheter och överhetens återkomst

tisdag 26 mars 2019

Skenande ojämlikheter och överhetens återkomst

Sverige har näst efter Schweiz flest dollarmiljardärer av alla västländer. Och i takt med att svenska myndigheter och politik ska drivas som privata företag har politiker och byråkrater skaffat sig privilegier som gör att de bäst kan beskrivas som en ny överhet. Det menar sociologen och författaren Göran Therborn, som föreläste på Valla Folkhögskola i fredags.

Göran Therborn är marxistisk sociolog och en av Sveriges mest kända samhällsvetare internationellt. När han lämnade Sverige i början av 80-talet så var det för att han ansågs för radikal för en professur, men i Holland kunde han arbeta med internationella frågor och jämförandeforskning. 2006 blev han professor i sociologi vid universitetet i Cambridge men sedan några år tillbaka är han pensionerad därifrån och åter i Sverige.

Hemkomsten blev dock något av en chock, berättade han under föreläsningen som Bildningsförbundet Östergötland arrangerade på Valla folkhögskola. Det Sverige som Therborn lämnade under tidigt 80-tal visar sig i backspegeln vara det mest jämställda i vårt lands historia. Sedan dess har ojämlikheterna ökat lavinartat. Det här visar han också i siffror i sin bok ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”, som kom ut i höstas. Där framgår bl a att Sverige 2017 hade 187 miljardärer med ett sammanlagt ägande av 2147 miljarder kronor (inte inräknat eventuella tillgångar utomlands), vilket motsvarar 48 procent av Sveriges BNP. Att jämföra med 1960-talet då de femton rikaste familjerna i Sverige hade en samlad förmögenhet som uppgick till 1,7 procent av BNP.

En jämförelse av inkomst efter skatt och bidrag mellan 1991 och 2016, som Göran Therborn visar, skildrar också den ojämlika utvecklingen. Den rikaste tiondelen har under perioden ökat sina inkomster med 240%. Den lägsta tiondelen har ökat 20%. Alla har fått mer – javisst – men avstånden mellan de med mest och de med minst blir bara större. Spelar det någon roll? Ja, t ex om vår gemensamma välfärd är under press. Idag ökar de privata sjukvårdsförsäkringarna och skapar en marknad för privat vård, samtidigt som viljan att bidra till den gemensamma välfärden minskar. 

Men hur har Sverige gått från att vara ett av världens mest jämlika länder till ett där klyftorna vidgas i ett rasande tempo?

Därför att det är kapitalinkomsterna som ökar långt mer än inkomst av arbete, menar Therborn. Och kapitalinkomsterna går till mer än hälften till den allra rikaste procenten. Till hälften av befolkningen går bara 2% av kaptalinkomsterna.

Och att dessa inkomster ökat så kraftigt beror på att börs- och finanskapitalismen har brett ut sig i Sverige de senaste decennierna. Avregleringen av kreditmarknaden i mitten av 80-talet ledde till en utlåningsexpansion, där börs- och fastighetsspekulanter blev nya lånekunder. Avskaffandet av förmögenhetsskatten, arvskatten och fastighetsskatten bidrog också till kapitalexpansionen. 1990 kom kraschen men bankerna räddades med  skattebetalarnas pengar och utvecklingen har fortsatt.

Under sin föreläsning talade Göran Therborn också om hur klass inte bara är inkomstklyftor utan något som påverkar under hela livet. 

Arbetarklassens kvinnor föder t ex fler undervikiga barn och barnen får lättare sjukdomar som diabetes. I skolan beror en fjärdedel av meriteringen på föräldrarnas klasstillhörighet, inte barnets förmåga, enligt Skolverkets egen undersökning.

I arbetslivet tenderar arbetarklassens inkomster tenderar att plana ut i 40-årsåldern. Och vid svår sjukdom är överlevnadschansen klassberoende. Kommer du från arbetarklass är chansen att överleva 30-40% mindre är om du tillhör en annan klass.

När du dör är också klassberoende. Fyra till fem år mer kan du leva om du tillhör överklassen, en siffra som ökat med två år sedan 90-talet.  Bor du dessutom i utkantskommuner, så minskar medellivslängden också.

Så var finns motståndet? Hur länge kan processen hålla på?

Det finns egentligen ingen gräns, menar Therborn. Industrikapitalismen skapade samtidigt med sin kapitalökning, ett motstånd hos arbetarna. Men bankerna och finanskapitalet producerar inga löntagarmotståndare.

Hoppet står till en politisk kraft som kopplar samman grupperna som förlorar på utvecklingen. Dvs de som lever med osäkra anställningsförhållanden (prekariatet), de som inte har något kapital och därför inte kan ta sig in i den sektor där inkomsterna ökar som mest (proletariatet), samt de med särskild yrkesutbildning som drabbas när välfärden blir vinstdrivande (“professionals”).

Utan det motståndet står vi snart inför ett nytt ståndsamhälle, menar Göran Therborn.

 

 

 

 

 

Diverse

Om det ojämlika Sverige

torsdag 07 mars 2019

Om det ojämlika Sverige

Hur gick Sverige från att vara ett av världens mest jämlika länder till att ha en förmögenhetskoncentration som är en av de högsta i Europa? Välkommen på föreläsning med Göran Therborn den 22 mars.

Göran Therborn är professor emeritus i sociologi vid universitetet i Cambridge och en av Sveriges mest internationellt välkända samhällsvetare. Han har publicerat en mängd uppmärksammade verk, varav den senaste, ”Kapitalet, överheten och alla vi andra” handlar om  hur ojämlikheten utvecklats och påverkar oss.

Boken bygger på projektet ”Klass i Sverige”, som sammanställt rapporter från ett stort antal samhällsforskare inom olika områden. Projektet har han lett i samarbete med det fackliga idéinstitutet Katalys.  

Den 22 mars berättar Göran Therborn på temat Den moderna ojämlikheten i Sverige.

Plats: Valla Folkhögskola, Linköping, samlingssalen

Tid: 10-12

Anmäl dig till info@bildningsforbundet.se

Arrangörer: Folkbildarforum, Valla Folkhögskola, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur – ISAK/LiU

 

 

 

 

Uncategorized

Skola och bildning i det digitaliserade samhället

söndag 24 februari 2019

Skola och bildning i det digitaliserade samhället

Välkomna till lunchseminarium, den 27 feb

Plats: Hemslöjden, Linköping, Storgatan 41, Konferenssalen

Tid: kl 11.30-12.45

Vi bjuder på soppa, bröd och fika.

Att leda utveckling av skola och bildning i det digitaliserade samhället 

Med Lars Lingman.

Lars har arbetat som skolledare och som undervisningsråd på Skolverket med inriktning på digitalisering och ledarskap.  Numera finns Lars på RISE, Reseach Institutes of Sweden, som projektledare och strateg kring frågor om digitalisering, utbildning och ledarskap. RISE är ett oberoende statligt forskningsinstitut.

Lars kommer att prata om hur digitalisering påverkar samhället men framförallt utbildning, och hur ledare kan arbeta för att leda den utveckling som är nödvändig för att möta denna rörelse.

Anmälan till info@bildningsforbundet.se

Diverse

Nyhetsbrev på väg!

fredag 15 februari 2019

Nyhetsbrev på väg!

Med Folkbildarforums nyhetsbrev missar du inga nyheter, sista-anmälningstider eller tips på seminarier och föreläsningar. 

Ungefär var sjätte vecka skickar vi ut ett nyhetsbrev från Folkbildarforum där vi berättar om nya bokningar till konferensen, utbildningar, kurser, seminarier och annat spännande som händer inom folkbildningen i Östergötland. I årets första nyhetsbrev berättar vi bla om den första klara bokningen till höstens konferens och bifogar ett kalendarium över vårens händelser.

Om du ännu inte prenumererar på vårt nyhetsbrev så är det bara anmäla sig här.

 

Folkbildarforum 2019

Tre avgörande begrepp

fredag 01 februari 2019

Tre avgörande begrepp

Årets tema för Folkbildarforum är Tillit, Trovärdighet, Transparens. De tre begreppen är avgörande för ett fungerande demokratiskt samhälle där människor litar på varandra och känner trygghet. Och de hänger tätt ihop, menar Lars Holmgren, Bildningsförbundet Östergötland.

Sverige har länge räknats som ett högtillitssamhälle, men ökade klyftor och sviktande välfärdssystem tär på den väven.

De tre begreppen för årets tema hänger nära samman. Hur uppfattningar om dem utvecklas är avgörande för att viljan att stärka demokratin – inte försvaga den – ska omfattas av tillräckligt många.

Lasse Holmgren, Bildningsförbundet Östergötland och ansvarig för Folkbildarforum ger två exempel som han tycker belyser hur de tre begreppen hänger ihop.

– I boken “Blåsningen”, skriver Inga-Lisa Sangregorio om det nya pensionssystemet. Jag tycker att där finns en intressant och förskräckande koppling till Tillit, Trovärdighet, Transparens.

Tillit, på så sätt att om pensionsfrågan handlar om solidaritet mellan generationer och tillit i samhället och till samhället, så är detta pensionssystem riggat för att bryta tilliten och få var och en att ”i gemensam ensamhet” skrämda tänka att det är upp till individen att fixa för sin ålderdom.

Trovärdighet, därför att misstron mot systemet är utbrett och resultatet är sämre pensioner. Budskapet är att ”arbetslinjen” gäller. Arbeta länge och heltid – och välj rätt premiepensionsfond. Men sambandet mellan bra pension och att arbeta länge och heltid är svagt. Det som gäller är att tjäna mycket pengar och ha bra tjänstepension och förmåner. Och sambandet mellan hur mycket du arbetar och hur mycket du tjänar är ytterst svagt, både före och efter pensionen.

Transparens, till sist, för att författaren lyfter bristen på sådan och kallar beslutsprocessen kring det nya pensionssystemet för ”bisarrt hemlighetsmakeri” och den folkbildningskampanj, som inkluderar de orange kuverten,  för en “rökridå”.

– Det slår mig att pratet om hoten mot demokratin missat hur detta är något som bidragit till att stuka demokratin och gödslat för den bristande respekten för den. Jo, faktiskt, tror jag det, säger Lasse.

Lasses andra exempel på hur de tre begreppen hänger ihop, rör klimatförändringarna. Hos många brister tilltron till att politik, näringsliv och vi själva verkligen vill ta oss an en omställning för att möta klimathotet. I Frankrike har en protestvåg vuxit sig stark, under namnet Gula Västarna, sedan landets president Macron ville höja bränsleskatten av miljöskäl. De som protesterar kommer från både höger- och vänstergrupper men har det gemensamt att de anser att Macrons reformpolitik slår mot de som tjänar minst och gynnar storstadsbor på bekostnad av landsbygden. De högljudda och våldsamma demonstrationerna gjorde att förslaget drogs tillbaka, men nu har protesterna börjat involvera fler frågor som rör skatter.

– Det visar hur viktig tilliten, trovärdigheten och transparensen är om vi ska lyckas med en folkligt förankrad, eller folkrörelsebaserad, samhällsomställning för att möta klimathotet.

En annan del av samhällsutvecklingen som anses skapa klyftor är digitaliseringen, men kan den kan istället bidra till att tillit, trovärdighet och transparens ökar när mångas åsikter och kompetens kan få genomslag i en uppkopplad värld?

– Under 2019 fördjupar vi oss i den frågan genom utbildningssatsningen ”Digitalisering, bildning, ledarskap”. Den vänder sig till företrädare för studieförbund och folkhögskolor i Östergötland.

En presentation av temat Tillit, Trovärdighet, Transparens hittar du här.

 

Diverse

”Det är på tiden att vi använder de rättigheter vi faktiskt har”

torsdag 17 januari 2019

”Det är på tiden att vi använder de rättigheter vi faktiskt har”

Sverige behöver en ny grundlagsutredning för att öka skyddet för konstitutionen. Dessutom behöver gemene mans kunskap om grundlagens principer bli bättre. Det menar Edna Eriksson, som under många år arbetat med demokratifrågor och som är en av grundarna av MR-stiftelsen. Hon vill också se fler ta juridiken till hjälp för att hävda sina lagstadgade rättigheter.

Edna Eriksson är idé- och strategiutvecklare av mänskliga rättigheter och vice ordförande för MR-stiftelsen. Under 2018 jobbade hon för flera studieförbund runt om i landet för att väcka liv i de grundläggande demokratiska strukturerna och principerna. I september gjorde hon en uppskattad insats som föreläsare och moderator på en strategidag för Bildningsförbundet Östergötlands representantskap.

– Vår demokrati är under press, utmaning och hot, och det är den även i många andra länder i världen som är moderna demokratier. Därför tyckte jag att det var viktigt att börja folkbilda kring det här. Vilka principer vår demokrati är byggd av. Varför funkar den som den funkar? Vilka spelregler finns?

I 25 års tid har hon arbetat med likabehandling, inkludering, tillgänglighet och mångfaldsfrågor på olika departement. Men för några år sedan kände hon att det var dags att gå tillbaka till de grundläggande frågorna. En så tydlig konfliktfråga som de demokratiska principerna är idag, har den aldrig varit förut menar hon.

Idén till MR-stiftelsen föddes i Almedalen för tre år sen.

– Jag  började fundera över hur jag ser på det som händer, vad jag behöver göra som person och vilket uppdrag jag bör ge mig själv. Så jag slutade gå runt på event och bad folk komma och fika med mig istället. Sen fortsatte jag så under hösten med jurister och forskare och det utmynnade i MR-stiftelsen – vars enda syfte är att skydda demokratin genom att stärka vår konstitution.

Kunskapen om den svenska grundlagen är dålig och det sätter demokratins försvarare i en svag position mot de som vill se de mänskliga rättigheterna begränsas i lagtexten. Medan exempelvis amerikaner är väl orienterade i sitt lands konstitution och kan åberopa den i debatter, är många svenskar dåligt pålästa om exempelvis var yttrandefrihetens gränser går och varför.

– Varför det är så kan jag bara spekulera i. Kanske för att vi växt upp i ett land där det inte blivit krig på länge? Vi har inget nationellt trauma. Vissa saker som vi tagit för givet är skapade genom kamp. Det var t ex Birgitta Dahl som drev frågan om att förbjuda våld mot barn och våldtäkt inom äktenskapet i mitten av 70-talet. Jag är infödd i en värld där dessa saker är helt nya i juridisk mening. Den kvinnliga rösträtten är 100 år och vi kan tycka att det är länge sedan men det är ju inte långt alls. Ändå förstår vi inte hur de här lagarna blev till.

För att stärka skyddet för grundlagen arbetar MR-stiftelsen för att få till stånd en ny grundlagsutredning. Den enkla majoritet i två riksdagsbeslut med ett val emellan som räcker idag är för svag, anser många.

Edna Eriksson vill också att juridiken ska få en mer framskjuten plats i försvarandet av de mänskliga rättigheterna. Sverige är ett ombudsmannasamhålle menar hon. Vi överlämnar åt makten att gå i konflikt åt någon annan.

– Vi har ett starkt föreningsliv som med hjälp av upplysning och kampanjer försöker få maktens uppmärksamhet, men politikerna är inte lika nära folkrörelserna längre. Vi är en framgångsrik välfärdsstat med stort förtroende för myndigheter och institutioner – inte som förr, men ändå – men vi tror att andra ska göra väl i våra intressen. Men när det inte längre är så, så har vi har inga redskap för det riktigt.

På arbetsmarknaden kan arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer fredligt begå tvister, men när det kommer till exempelvis bostad, fritid, hälsa och vård, så är vi enskilda människor och ingen maktfaktor.

– Det finns ingen maktbalans mellan de som har rättigheter och de som är skyldiga att infria dem. Det blir upp till makten att göra gott.

Att göra upp i godo behöver inte heller nödvändigtvis vara någonting negativt, men vi lär oss ingenting på det, det lämnar inga avtryck, resonerar hon.

– Mänskliga rättigheter måste vara effektiva rättigheter. De är inget utopiskt tillstånd där saker sker av sig själv. Det är på tiden att vi använder de rättigheter som vi faktiskt har och ansvarsutkräver och går till domstol.

Samtidigt känner hon hopp.

– När man börjar prata om konstitutionella frågor väcks ett enormt engagemang. Det märks att det här känns viktigt. Människor ringer, mailar, hör av sig på sociala medier. Det är långt ifrån dystopiskt. Men vi måste ta tillvara det engagemang det väcker.

Text: Christel Valsinger
Bild: Petra Aho

 

Nu finns broschyren ”Om svenska värderingar” i en ny, fjärde upplaga, sedan de första 5000 exemplaren tagit slut. Broschyren är en ”användarguide i fickformat” som förklarar fundamenten i den svenska grundlagen. Du kan beställa den via info@bildningsforbundet.se (endast portokostnad).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diverse

Julklappstips och helgläsning

onsdag 19 december 2018

Julklappstips och helgläsning

Vardagsberättelser från svenska muslimer, Nya Akademiens litteraturpristagare och en samling texter med allvarsam humor. Här är några böcker vi gärna hittar under julgranen i år. Eller köper till oss själva.

 

”Muslimer i Sverige”, red Eli Göndör

(Timbro förlag)

Frågan om hur olika trossystem kan leva samman i ett sekulärt mångkulturellt samhälle behandlades i en session ledd av Pernilla Myrelid under Folkbildarforum i november. Här är ytterligare ett bidrag till samtalet. I ”Muslimer i Sverige” berättar 18 muslimer om sin vardag, och reflekterar över identitet och religion.

Antologins redaktör är Eli Göndör, fil. dr. i religionshistoria med inriktning mot islamologi och Mellanöstern. Han är även senior fellow på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro och forskare vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet.

Eli Gönder har i höst även kommit ut med ”I Guds namn – om våld och politik i islam”

 

Emil Jensen: ”Vad var det jag sa?”

(Bokförlaget Forum)

Emil Jensen är låtskrivare, artist och estradpoet och har hyllats för sin medverkan i radioprogram som Sommar i P1 och Tankar för dagen. Han har gett ut en rad singlar, flera samlingsalbum och fyra böcker, varav denna den senaste kom ut i oktober. Här samsas  några av hans radioframträdanden med nyskrivna texter.

Jensen har förmågan att vara både rolig och allvarsam på samma gång. Han hyllar kulturtanter, skriver brev till framtiden, skojar om sorg och saknad och jämför sig själv med mellanbocken Bruse.

Emil Jensens ordlekar och underfundiga reflektioner kommer vi att få mer av under Folkbildarforum 2019, då han kommer att medverka. Mer om det här i bloggen längre fram!

 

Maryse Condé: ”Färden genom mangroven”

(Leopard förlag)

När det stod klart att det inte skulle delas ut något Nobelpris i litteratur i år, tog författaren och debattören Alexandra Pascalidou initiativet till Nya Akademien, som består av 117 svenska kulturpersonligheter. Nya Akademiens alternativa litteraturpris röstades fram av svenska bibliotekarier och allmänheten och till vinnare utsågs Maryse Condé, ursprungligen från Guadaloupe.

Condé har skrivit ett tjugotal romaner och ”Färden genom mangroven” är hennes senaste. Berättelsen utspelar sig i den fiktiva byn Rivière-au-Sel på Guadeloupe, där en illa omtyckt främling slagit sig ner. När han en dag hittas död en dag är få av byns invånare förvånade, mannen har själv förutspått att han skulle gå en onaturlig död till mötes. Under hans likvaka samlas byborna och berättar sina egna livshistorier.

 

Till slut tre tips för att väcka er nyfikenhet inför Folkbildarforum  2019.

Podcast: http://navidmodiri.com/hurkanvi/

Musik: En gemensam galning. (Adrian recordings)

Bok: Jonna Bornemark: Det omätbaras renässans (Volante)

 

 

Folkbildarforum 2019

Temat klart för 2019!

torsdag 13 december 2018

Temat klart för 2019!

”Tillit, Trovärdighet och Transparens”. Så lyder temat för Folkbildarform 2019. Den 20 november arrangeras nästa års konferens, men temat kommer också att märkas i ett utökat antal frukost- och lunchseminarer under året, samt i vår tidning #FOFO.

Konferensens första talare är också klar. Jonna Bornemark är filosof vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Hon forskar inom fenomenologi, existensfilosofi, religionsfilosofi och praktisk kunskap och utkom 2018 med boken ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde”.

Jonna Bornemark är kritisk mot den rådande mätbarhetskulturen och menar att införandet av New Public Management i välfärdssektorn skapat ett arbetsliv där staplar, diagram och fjärrstyrning tagit över, på bekostnad av empati och omdöme. Något som Folkbildarforum var tidiga med att lyfta i och med 2015 års tema ”Mätas eller Mötas”.

I ”Det omätbaras renässans” tar Jonna Bornemark renässansfilosoferna till hjälp för att förklara att människan har ett behov av att kunna förhålla sig även till det hon inte vet. Vi intervjuade Jonna i höstens nummer av #FOFO, som du kan läsa här.

I början av nästa år berättar vi mer om temat ”Tillit, Trovärdighet och Transparens” här på Folkbildarforum.se.

 

 

 

 

 

1 2 3 4 5 28