Folkbildarforum

Diverse

”Det är på tiden att vi använder de rättigheter vi faktiskt har”

torsdag 17 januari 2019

”Det är på tiden att vi använder de rättigheter vi faktiskt har”

Sverige behöver en ny grundlagsutredning för att öka skyddet för konstitutionen. Dessutom behöver gemene mans kunskap om grundlagens principer bli bättre. Det menar Edna Eriksson, som under många år arbetat med demokratifrågor och som är en av grundarna av MR-stiftelsen. Hon vill också se fler ta juridiken till hjälp för att hävda sina lagstadgade rättigheter.

Edna Eriksson är idé- och strategiutvecklare av mänskliga rättigheter och vice ordförande för MR-stiftelsen. Under 2018 jobbade hon för flera studieförbund runt om i landet för att väcka liv i de grundläggande demokratiska strukturerna och principerna. I september gjorde hon en uppskattad insats som föreläsare och moderator på en strategidag för Bildningsförbundet Östergötlands representantskap.

– Vår demokrati är under press, utmaning och hot, och det är den även i många andra länder i världen som är moderna demokratier. Därför tyckte jag att det var viktigt att börja folkbilda kring det här. Vilka principer vår demokrati är byggd av. Varför funkar den som den funkar? Vilka spelregler finns?

I 25 års tid har hon arbetat med likabehandling, inkludering, tillgänglighet och mångfaldsfrågor på olika departement. Men för några år sedan kände hon att det var dags att gå tillbaka till de grundläggande frågorna. En så tydlig konfliktfråga som de demokratiska principerna är idag, har den aldrig varit förut menar hon.

Idén till MR-stiftelsen föddes i Almedalen för tre år sen.

– Jag  började fundera över hur jag ser på det som händer, vad jag behöver göra som person och vilket uppdrag jag bör ge mig själv. Så jag slutade gå runt på event och bad folk komma och fika med mig istället. Sen fortsatte jag så under hösten med jurister och forskare och det utmynnade i MR-stiftelsen – vars enda syfte är att skydda demokratin genom att stärka vår konstitution.

Kunskapen om den svenska grundlagen är dålig och det sätter demokratins försvarare i en svag position mot de som vill se de mänskliga rättigheterna begränsas i lagtexten. Medan exempelvis amerikaner är väl orienterade i sitt lands konstitution och kan åberopa den i debatter, är många svenskar dåligt pålästa om exempelvis var yttrandefrihetens gränser går och varför.

– Varför det är så kan jag bara spekulera i. Kanske för att vi växt upp i ett land där det inte blivit krig på länge? Vi har inget nationellt trauma. Vissa saker som vi tagit för givet är skapade genom kamp. Det var t ex Birgitta Dahl som drev frågan om att förbjuda våld mot barn och våldtäkt inom äktenskapet i mitten av 70-talet. Jag är infödd i en värld där dessa saker är helt nya i juridisk mening. Den kvinnliga rösträtten är 100 år och vi kan tycka att det är länge sedan men det är ju inte långt alls. Ändå förstår vi inte hur de här lagarna blev till.

För att stärka skyddet för grundlagen arbetar MR-stiftelsen för att få till stånd en ny grundlagsutredning. Den enkla majoritet i två riksdagsbeslut med ett val emellan som räcker idag är för svag, anser många.

Edna Eriksson vill också att juridiken ska få en mer framskjuten plats i försvarandet av de mänskliga rättigheterna. Sverige är ett ombudsmannasamhålle menar hon. Vi överlämnar åt makten att gå i konflikt åt någon annan.

– Vi har ett starkt föreningsliv som med hjälp av upplysning och kampanjer försöker få maktens uppmärksamhet, men politikerna är inte lika nära folkrörelserna längre. Vi är en framgångsrik välfärdsstat med stort förtroende för myndigheter och institutioner – inte som förr, men ändå – men vi tror att andra ska göra väl i våra intressen. Men när det inte längre är så, så har vi har inga redskap för det riktigt.

På arbetsmarknaden kan arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer fredligt begå tvister, men när det kommer till exempelvis bostad, fritid, hälsa och vård, så är vi enskilda människor och ingen maktfaktor.

– Det finns ingen maktbalans mellan de som har rättigheter och de som är skyldiga att infria dem. Det blir upp till makten att göra gott.

Att göra upp i godo behöver inte heller nödvändigtvis vara någonting negativt, men vi lär oss ingenting på det, det lämnar inga avtryck, resonerar hon.

– Mänskliga rättigheter måste vara effektiva rättigheter. De är inget utopiskt tillstånd där saker sker av sig själv. Det är på tiden att vi använder de rättigheter som vi faktiskt har och ansvarsutkräver och går till domstol.

Samtidigt känner hon hopp.

– När man börjar prata om konstitutionella frågor väcks ett enormt engagemang. Det märks att det här känns viktigt. Människor ringer, mailar, hör av sig på sociala medier. Det är långt ifrån dystopiskt. Men vi måste ta tillvara det engagemang det väcker.

Text: Christel Valsinger
Bild: Petra Aho

 

Nu finns broschyren ”Om svenska värderingar” i en ny, fjärde upplaga, sedan de första 5000 exemplaren tagit slut. Broschyren är en ”användarguide i fickformat” som förklarar fundamenten i den svenska grundlagen. Du kan beställa den via info@bildningsforbundet.se (endast portokostnad).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diverse

Julklappstips och helgläsning

onsdag 19 december 2018

Julklappstips och helgläsning

Vardagsberättelser från svenska muslimer, Nya Akademiens litteraturpristagare och en samling texter med allvarsam humor. Här är några böcker vi gärna hittar under julgranen i år. Eller köper till oss själva.

 

”Muslimer i Sverige”, red Eli Göndör

(Timbro förlag)

Frågan om hur olika trossystem kan leva samman i ett sekulärt mångkulturellt samhälle behandlades i en session ledd av Pernilla Myrelid under Folkbildarforum i november. Här är ytterligare ett bidrag till samtalet. I ”Muslimer i Sverige” berättar 18 muslimer om sin vardag, och reflekterar över identitet och religion.

Antologins redaktör är Eli Göndör, fil. dr. i religionshistoria med inriktning mot islamologi och Mellanöstern. Han är även senior fellow på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro och forskare vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet.

Eli Gönder har i höst även kommit ut med ”I Guds namn – om våld och politik i islam”

 

Emil Jensen: ”Vad var det jag sa?”

(Bokförlaget Forum)

Emil Jensen är låtskrivare, artist och estradpoet och har hyllats för sin medverkan i radioprogram som Sommar i P1 och Tankar för dagen. Han har gett ut en rad singlar, flera samlingsalbum och fyra böcker, varav denna den senaste kom ut i oktober. Här samsas  några av hans radioframträdanden med nyskrivna texter.

Jensen har förmågan att vara både rolig och allvarsam på samma gång. Han hyllar kulturtanter, skriver brev till framtiden, skojar om sorg och saknad och jämför sig själv med mellanbocken Bruse.

Emil Jensens ordlekar och underfundiga reflektioner kommer vi att få mer av under Folkbildarforum 2019, då han kommer att medverka. Mer om det här i bloggen längre fram!

 

Maryse Condé: ”Färden genom mangroven”

(Leopard förlag)

När det stod klart att det inte skulle delas ut något Nobelpris i litteratur i år, tog författaren och debattören Alexandra Pascalidou initiativet till Nya Akademien, som består av 117 svenska kulturpersonligheter. Nya Akademiens alternativa litteraturpris röstades fram av svenska bibliotekarier och allmänheten och till vinnare utsågs Maryse Condé, ursprungligen från Guadaloupe.

Condé har skrivit ett tjugotal romaner och ”Färden genom mangroven” är hennes senaste. Berättelsen utspelar sig i den fiktiva byn Rivière-au-Sel på Guadeloupe, där en illa omtyckt främling slagit sig ner. När han en dag hittas död en dag är få av byns invånare förvånade, mannen har själv förutspått att han skulle gå en onaturlig död till mötes. Under hans likvaka samlas byborna och berättar sina egna livshistorier.

 

Till slut tre tips för att väcka er nyfikenhet inför Folkbildarforum  2019.

Podcast: http://navidmodiri.com/hurkanvi/

Musik: En gemensam galning. (Adrian recordings)

Bok: Jonna Bornemark: Det omätbaras renässans (Volante)

 

 

Folkbildarforum 2019

Temat klart för 2019!

torsdag 13 december 2018

Temat klart för 2019!

”Tillit, Trovärdighet och Transparens”. Så lyder temat för Folkbildarform 2019. Den 20 november arrangeras nästa års konferens, men temat kommer också att märkas i ett utökat antal frukost- och lunchseminarer under året, samt i vår tidning #FOFO.

Konferensens första talare är också klar. Jonna Bornemark är filosof vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Hon forskar inom fenomenologi, existensfilosofi, religionsfilosofi och praktisk kunskap och utkom 2018 med boken ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde”.

Jonna Bornemark är kritisk mot den rådande mätbarhetskulturen och menar att införandet av New Public Management i välfärdssektorn skapat ett arbetsliv där staplar, diagram och fjärrstyrning tagit över, på bekostnad av empati och omdöme. Något som Folkbildarforum var tidiga med att lyfta i och med 2015 års tema ”Mätas eller Mötas”.

I ”Det omätbaras renässans” tar Jonna Bornemark renässansfilosoferna till hjälp för att förklara att människan har ett behov av att kunna förhålla sig även till det hon inte vet. Vi intervjuade Jonna i höstens nummer av #FOFO, som du kan läsa här.

I början av nästa år berättar vi mer om temat ”Tillit, Trovärdighet och Transparens” här på Folkbildarforum.se.

 

 

 

 

 

Folkbildarforum 2018

Intervju med Gösta Vestlund!

fredag 30 november 2018

Intervju med Gösta Vestlund!

Vilka frågor är viktigast för folkbildningen att lyfta nu, efter 150 år? Och hur ska vi hantera samtidens utmaningar med klimatförändringar, miljoner människor på flykt och en framväxande nationalism? Det är frågor som Gösta Vestlund fick reflektera kring i en filmad intervju inför Folkbildarforum. Nu kan du se intervjun här!

Under en av de parallella sessionerna under Folkbildarforum den 21 november hölls ett samtal om hur folkhögskolan förvaltar sitt arv och sitt demokratiuppdrag. Samtalet hölls mellan Benton Wolgers (Folkhögskollärare, ordförande Ordfront) och Lisa Flogell (Marieborgs Folkhögskola)men tog sin utgångspunkt i en intervju med folkbildningsnestorn Gösta Vestlund, som gjordes tidigt i höstas. Mötet filmades och finns att titta på här:

Gösta Vestlund, som i år fyllde 105 år, har en bakgrund som verksam på en mängd folkhögskolor. Bland annat har han varit lärare på Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk, där han hade Olof Palme som elev, och rektor för Tollare folkhögskola. Han var även med och grundade PRO:s folkhögskola i Gysingen och han har skrivit flera böcker om folkbildningsarbete och bildningshistoria.

Nu finns även powerpoints uppe från föreläsningarna under Folkbildarforum med Brit Stakston, Jeff Werner och Agneta Stark. Du hittar dem här.

Folkbildarforum 2018

Tack för i år – vi ses 2019!

måndag 26 november 2018

Tack för i år – vi ses 2019!

Tack alla som bidrog till att göra Folkbildarforum 2018 till en dag fylld av tankeväckande föreläsningar och intressanta samtal. Här är konferensen i bilder!

Över 400 deltagare kom till Folkbildarforum på temat Vision & Vilja den 21 november. Konferensen invigdes av Sira Jokinen Lisse och Världens mammor, som intog scenen med sina berättelser om drömmar. Under dagen kunde konferensdeltagarna skriva ner sina egna drömmar på hjärtan som fästes på en lång banderoll, som i slutet av dagen hissades upp ovanför Crusellhallens scen.

Efter en förmiddag med föreläsningar i rask takt av Jeff Werner, Kent Wisti, Charlotta Mellander och Brit Stakston, följde en eftermiddag med valbara parallella sessioner

Den filmade intervjun med Gösta Vestlund kan ni se här.

Agneta Stark stod för avslutningsanförandet på temat Demokratiska Visioner och betonade vikten av att våga byta åsikt när man lärt någonting nytt. Att det måste finnas möjlighet att ”pröva sina idéer utan att omedelbart bli så tillsmockad att man inte vågar öppna munnen på ett år”.

Under middagen firades Folkbildningen 150 år med tal av bl a Bernt Gustafsson, Stellan Boozon och Anita Jernberger.

Kvällen avslutades med AI-drömmar, en föreställning av och med elever på Lunnevad Folkhögskolas dans- konst- och musiklinjer.

Mark Olson fångade konferensdagen i bilder.

 

 

 

 

 

Uncategorized

Tre frågor till
Lars Holmgren/
Folkbildarforum

tisdag 20 november 2018

Tre frågor till <br> Lars Holmgren/<br>Folkbildarforum

Strax invigs Folkbildarforum i Crusellhallen i Linköping tillsammans med Världens Mammor. Sedan rullar det på med utmanande föreläsningar och samtal, klimatrevy och föreställningen AI-drömmar. Men vad gör Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren såhär de sista timmarna innan?

 

Vad snurrar i ditt huvud just nu, med konferensen alldeles runt hörnet?

– Mycket kring det praktiska förstås. Vi blir runt 400 som deltar på konferensen. Sen funderar jag på skillnaden mellan att vara en realistisk visionär och en visionär realist?

Årets tema för Folkbildarforum är Vision & Vilja. Vad är din egen vision och vilja med programmet för konferensen?

– Jag hoppas att Folkbildarforum ska ge inspiration till visioner om ett gott och rättvist samhälle och till viljan och modet att agera för detta.

– Förresten, det där med realistisk visionär. Det låter urvattnat. Jomenvisst; rättvisa, allas lika värde och värdighet, omställning för att möta klimathoten…det står nog den realistiska visionären för. Men hen måste ju vara realist och går nog vilse i sin fadda realism. Det enda riktigt realistiska är väl att vara en visionär realist. Hen har nog ett större allvar i att verkligen försöka förstå världen, samhället och människorna, och närmare till viljan att handla även när det är obekvämt. Men Linköpingsonen Tage Danielsson har ju sagt att tvivlet är störst av allt, så fasiken om jag inte blir osäker, kanske är det tvärtom.

Dina bästa tips för att som deltagare få ut så mycket som möjligt av konferensen?

– Missa inte invigningen med Världens Mammor och kvällens avslutande föreställning AI-drömmar. Och inte heller något av allt det spännande som händer däremellan. Allt hänger ihop. Men glöm int att dricka vatten och sträcka på benen emellanåt!

Hela programmet för Folkbildarforum den 21/11 hittar du här.

Foto: Mark Olson

 

Folkbildarforum 2018

Ett samtal om tro och mänskliga rättigheter

måndag 19 november 2018

Ett samtal om tro och mänskliga rättigheter

Hur kan olika trossystem leva samman i ett sekulärt, mångkulturellt samhälle? Hur ser spänningen mellan individers rätt och gruppers rätt ut? Hur formas våra identiteter som individer och som grupper? Det är frågor som ska diskuteras i ett panelsamtal under Folkbildarforum. Samtalsledare är Pernilla Myrelid, med stort intresse för interreligiös dialog.

Pernilla Myrelid arbetar på stiftskansliet i Linköping med migration, asyl och interreligiösa frågor. Hon är också komminister i Berga församling. Året 2011/2012 bodde hon tillsammans med sin familj  i England, där hon tog en Master in Interreligious studies. Sedan dess har hennes intresse för interreligiösa frågor bara ökat. Tillsammans med Andrew Wingate har hon bl a gett ut boken ”Våga möta”, där kristna engagerade i dessa  frågor berättar om sina erfarenheter. I våras var hon även med och ordnade en kurs i interreligösa metoder för unga, framtagen av ”Tillsammans för Sverige” som finns på Fryshuset i Stockholm.

I två sessioner under Folkbildarforum kommer hon att hålla i ett panelsamtal på temat “Religion och mänskliga rättigheter”.

Varifrån kommer ditt intresse för dessa frågor?

– Under ganska många år har jag kommit att mer och mer intressera mig för möten med människor som har en annan trostradition är min egna. Det är både kristna från olika traditioner och människor med annan religion. Redan i tonåren var jag engagerad i internationella frågor, tro och solidaritet genom Svenska kyrkans missionsarbete. Jag fick tidigt möta människor från olika delar av världen. Det har berikat mitt liv och fördjupat min tro. Vi behöver lyssna mer på och lära oss om varandra. Vi behöver öva oss i tilliten till varandra.

Vila är dina förhoppningar inför samtalen på Folkbildarforum?

– Jag hoppas på intressanta och fördjupande samtal om tro och mänskliga rättigheter. Det är aktuella frågor som det finns många olika aspekter på. Vi behöver många olika röster för att få syn på den komplexitet som finns i dessa frågor. Här har folkbildningen en stor uppgift och kan bidra till ökad kunskap.

I panelen:

Magnus Stenberg – Verksamhetsutvecklare för Kompetensområde Mellanöstern på studieförbundet Bilda

Omar Mustafa – förbundsrektor för studieförbundet Ibn Rushd

Kent Wisti – präst och satirtecknare

Camilla Forsberg – lektor vid Linköpings Universitet som forskar kring barn- och ungas perspektiv på mobbning och kränkningar och som tidigare arbetet med frågor om hedersrelaterat våld.

Panelsamtalet sker i två pass med lite olika inriktning. Pass 1 riktar in sig på tro och mänskliga rättigheter och samlevnad religioner/trossystem i ett sekulärt mångkulturellt samhälle. Pass 2 fokuserar på spänningen individ – gemenskap, individers rätt – gruppers rätt och identitet som individ och som grupp. 

Till programmet för Folkbildarforum Obs ändring i programmet! Jeff Werner kl 9.20, Kent Wisti kl 9.55.

Folkbildarforum 2018

En dansföreställning för folkbildningen

måndag 12 november 2018

En dansföreställning för folkbildningen

Folkbildningen fyller 150 år i år och det ska firas! Föreställningen “AI-drömmar” har tagits fram av elever och personal på Lunnevads folkhögskola, som är en av Sveriges tre första folkhögskolor. Den 21 november framförs föreställningen för första och enda gången, i samband med Folkbildarforum.

Per Enequist är är frilansande regissör, skådespelare och dansare, bosatt i Linköping. Han har fått uppgiften att regissera och därmed hålla ihop jubileumsföreställningen som innefattar omkring 100 elever från Lunnevad folkhögskolas musik-, dans- och konstlinjer.  Arbetet har pågått länge, men det är först nu, knappt ett par veckor före premiären, som alla bitar sammanförs.

Han skrattar när han får frågan om hur läget är. Det är bråda dagar.

– Vi hade repetition hela dagen igår med dans- och musikeleverna i samma rum för första gången. Det blev en intensiv dag, men vi lyckades gå igenom hela föreställningen, så det känns lovande!

AI-drömmar har kommit till för att fira folkbildningens och Lunnevad folkhögskolas 150-årsjubileum. I föreställningen är dock året 2068 och folkbildningen firar 200 år. Hur ser världen ut då? Kanske har artificiell intelligens, AI, gjort sitt stora intåg?

Framtidsskildringar som involverar teknik blir ofta dystopiska, men den här föreställningen vill utmana mer än så.

– Vi leker med tanken att AI förbättrar folkbildningen, säger Per. Att det är något som kan få oss att växa som människor. Men sen finns det också en mörk twist i allra högsta grad.

Grundmanuset till föreställningen gjordes av eleverna på Lunnevads Allmänlinje förra året tillsammans med en lärare som jobbar med text. Därefter har det anpassats för scen i ännu ett par omgångar, bland annat av Per Enequist tillsammans med kollegan Alexandra Ekelöf. Danseleverna har själva skapat koregrafierna och musikstyckena har valts av Musiklinjens lärare. Konsteleverna har bland annat ansvarat för scenografi och ljus, ett arbete som pågår in i det sista. 

– Det blir ett stort kollaborativt scenkonstverk, säger Per.

För publiken handlar det om att luta sig tillbaka och hänga med i upplevelsen.

– Meningen är att den ska väcka bilder och känslor, även om man inte går därifrån med samma tanke som vi hade när vi skapade den.

En enda föreställning ges och det blir i Crusellhallen i Linköping Konsert & Kongress den 21 november kl 19. Entrén är fri, men man behöver beställa sin biljett och det gör man via info@bildningsforbundet.se

Här finns ett event på Facebook, med filmklipp från repetitioner av föreställningen.

 

Folkbildarforum 2018

Kulturen som förändrande kraft

torsdag 08 november 2018

Kulturen som förändrande kraft

Två riktiga förkämpar för kulturen som en samlande kraft, möts under Folkbildarforum. Regissören och kompositören Tuomo Haapala och konstnären Sira Jokinen Lisse har märkvärdigt mycket gemensamt. Men de hade inte tidigare träffats när de fick uppdraget som lett fram till sessionen “Kultur och skapande för vision, vilja, hopp och förändring”.

På förra årets Folkbildarforum medverkade både Sira Jokinen Lisse och Tuomo Haapala, men på var sitt håll. Tuomo regisserade den stora kvällsföreställningen ”Vi släcker mörkret”, där en mängd olika uttryck inom konst, hantverk och vetenskap möttes och omkring 150 personer medverkade, många verksamma inom folkbildningen i Östergötland. (läs mer om föreställningen här).  Sira medverkade med föreningen KISAM (Konsten inom samhällsutvecklingen) och visade även en del av utställningen ”Mod och medmänsklighet” (läs mer här)

Inför årets konferens valde Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren att sammanföra de två, eftersom han såg gemensamma beröringspunkter.

– Det är egentligen konstigt att vi inte har träffats eller känt till varandra tidigare, säger Sira. När vi möttes märkte vi att vi hade jobbat med samma eller liknande projekt, såsom “Globträdet” och “Framtidsskepp” om barns rättigheter och miljöfrågor. Tuomo har dessutom gjort en föreställning med industriarbetare och jag gjorde den stora utställningen ”Verkstadsarbetare med nya ögon”. Bara för att ge ett par exempel.

– Häftigt i sammanhanget är också våra bakgrunder att vi bägge kommer ursprungligen från Finland, så under vårt samtal på fiket, växlade vi mellan finska och svenska mixat med enstaka engelska ord!

Tuomo Haapala

För båda står det kreativa, kollektiva samarbetet i centrum. Tuomo sammanför gärna människor från alla olika delar av samhället. I hans föreställningar möter ofta konstnärliga uttryck praktiskt arbete. Smederna som hamrade järn i inledningen av ”Vi släcker mörkret”, är ett exempel. Sira driver bland annat projektet ”Världens mammor”, där mammor till barn mellan 0 och 6 år får mötas genom konst och kultur. Nyligen arrangerades en kulturfest i Skäggetorp centrum, med konst, dans och mat. 

  – Genom att använda vår kunskap på ett fantasifullt sätt och utan rädsla öppnar vi stängda luckor in till vårt eget inre och kanske andras ögon för att se möjligheter, menar Tuomo.

– För mig är konst och kultur ett sätt att förändra och påverka, säger Sira. Konsten är ett sätt att ge en röst åt de ”osynliga”, skapa en vision om att ett annat samhälle är möjligt, om hopp, empowerement, vackrare, tryggare, boendemiljöer och mycket, mycket mer. I grunden handlar konst och kultur för mig om demokrati och delaktighet.

Under en session med namnet “Kultur och skapande för vision, vilja, hopp och förändring” kommer de under Folkbildarforum att berätta om erfarenheter från sina olika projekt och väcka vår lust till att mötas genom kultur.

– Vi kommer från varsitt håll att uppmuntra människor till att våga pröva vad allt vi kan göra med gemensamma krafter, säger Tuomo, som får medhåll av Sira:

–  Absolut, vi ska inspirera till att våga. Sluta konkurrera med varandra och istället se att vi kompletterar varandra. Vi behöver mer än någonsin att vi går samman och börja samtala, mötas och samverka för att komma förbi rädslor och fördomar. Och det gör vi med konst och kultur!

Under Folkbildarforum håller Tuomo Haapala också i sessionen “Allt vi människor förmår med gemensamma krafter” där han berättar om arbetet med  Vi släcker mörkret och om många andra av hans stora samarbetsprojekt.

”Världens mammor” deltar i invigningen av konferensen inne i Crusellhallen.

Foto överst: Mark Olson/Henrik Witt

Foto med titeln ”Dags för global storstädning”: Marie Selander

 

 

 

 

Taggar: , ,

Folkbildarforum 2018

Om kampen för BB i Sollefteå och allas rätt till en patientsäker sjukvård

torsdag 01 november 2018

Om kampen för BB i Sollefteå och allas rätt till en patientsäker sjukvård

Kampen om sjukvården i Ådalen blev en av valets viktigaste frågor i regionen. Kerstin Brandelius och Nils-Gunnar Molin är två nyckelpersoner inom rörelsen för att bevara Sollefteå BB. På Folkbildarforum kommer de att berätta om hur de gått till väga och varför de fortsätter att kämpa. 

Hösten 2016 beslutade Landstinget i Västernorrlands län att lägga ner BB i Sollefteå. Beslutet motiverades bl a med patientsäkerhet. Med knappt en födsel per dag i snitt, den näst lägsta i landet, riskerade personalen att få för lite erfarenhet, menade politikerna. Boende i och kring Sollefteå skulle istället hänvisas till Örnsköldsvik eller Sundsvall för att föda barn. Beslutet implementerades trots häftiga protester från invånare i Sollefteå och i slutet av januari 2017 förlöstes den sista bebisen på ortens BB. Månaden efter startade ABF en kurs i hur man föder och förlöser barn i bil.

Nedläggningsbeslutet antas vara anledningen till att Socialdemokraterna rasade med 12,7% i landstingsvalet Västernorrland. I just Sollefteå tappade Socialdemokraterna hela två tredjedelar av landstingsrösterna och gick från 47,8 till 13,8%. Det nystartade Sjukvårdspartiet fick 33%. 

Ilskan och besvikelse över politikernas beslut ledde också till ockupationen av Sollefteå sjukhus och uppbyggnaden av en kooperativt ägd vårdcentral. På Folkbildarforum kommer Kerstin Brandelius, VD på sagda vårdcentral, samt Nils-Gunnar Molin, ordförande i föreningen Sollefteå Framtidens Akutsjukvård och ordförande i styrelsen för Vård och Omsorg i Norrland, att berätta om kampen för rätten till akutsjukvård och BB/förlossning – hur de gjort och varför de fortsätter sin ockupation.

Rörelsen för att bevara Sollefteå BB fick 2017 föreningen Ordfronts demokratipris ”för sin enträgna strid för det lokala samhällets överlevnad och allas tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter.” Priset delades mellan Föreningen Sollefteå Framtidens akutsjukhus, Nätverket BB-ockupationen samt det medlemsägda vårdföretaget, VOON – Vård & Omsorg i Norrland.

Under sessionen på Folkbildarforum deltar också Pia Tingvall från Hela Östergötland, som bildats för att lyfta landsbygdspolitiska frågor.

Under förmiddagen föreläser Charlotta Mellander om urbanisering, digitalisering och globalisering och hur dessa krafter påverkar städer och gapet mellan stad och land.

Se hela programmet för Folkbildarforum här.

1 2 3 4 5 27