Folkbildarforum

Kategori: Diverse

Diverse

Sommarläsning: Vägar ut ur pandemi och klimatkris

måndag 06 juli 2020

Sommarläsning: Vägar ut ur pandemi och klimatkris

Såväl pandemin som klimatkrisen kan vara en möjlighet och inte enbart ett hot. Här tipsar vi om lyssning och läsning som ger kunskap som kan öppna för en bättre framtid.

”Historiskt har pandemier tvingat människor att bryta med det förflutna för att i stället föreställa sig världen förnyad. Det är inte annorlunda den här gången. Vi står inför en portal, en passage mellan en värld och nästa.

Vi kan göra valet att släpa våra kadaver genom den; våra fördomar och vårt hat, vår girighet, våra databanker och döda idéer, våra döda floder och våra skyar tunga av rök. Vi kan också välja att gå genom den med lätt bagage, redo att föreställa oss en annan värld. Redo att kämpa för den.”

Så skriver den indiska författaren och aktivisten Arundhati Roy i en artikel som under våren publicerats i tidningar i  många länder. Ni hittar The pandemic is a portal på DNs kultursida, eller hos Financial Times för den som vill läsa den i original.

Vi rekommenderar även den långa intervjun med Arundhati Roy i ett av vårens avsnitt av Människor och tro i P1. Hennes  roman Den yttersta lyckans ministerium ger en bakgrund till hur kriser slår i det av kastväsende, ojämlikhet och religiösa motsättningar präglade jättelandet Indien. En fantastisk och trots allt hoppfull roman.

Att det finns ett samband mellan pandemier och klimatförändringar, och att de senare även de måste  hanteras som en kris, det sade Greta Thunberg i sitt Sommar i P1. I den just utkomna Klimatrisens Sverige: så förändras vårt land från norr till söder, skriver SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström; Klimatkrisen kommer att föra med sig en rad pandemier, där den nuvarande coronakrisen är att betrakta som ett genrep inför vad som komma skall, enligt forskarna.

Det kan låta pessimistiskt, och pessimistist är definitivt Jonathan Jeppsson i Åtta steg mot avgrunden: Vårt framtida liv på planeten. Men att läsa en dyster bok kan vara befriande. Om den är ärlig. Och det är inte hopp vi behöver, enligt Jeppsson, utan mod.

Mod behövs när vi ska möta hotet mot demokratin och den globala upphettningen. ”Två kriser som drar ihop till en ödesdiger storm”. Om det skriver Daniel Lindvall m. fl i Upphettning: Demokratin i klimatkrisens tid. Här avslöjas samband mellan förnekelse av klimathotet och undergrävandet av demokrati och det öppna samhället.

Vi har alla en möjlighet bidra till att hanteringen av pandemin och klimatkrisen blir en möjlighet och inte enbart ett hot. Och det känns mindre tungt efter läsningen av Så räddar vi klimatet: Argument för en Green New Deal av den brittiska ekonomen Ann Pettifour. I boken vill hon visa att en snabb och rättvis omställning av den globala ekonomin bort från beroendet av fossila bränslen är möjlig, och att kampanjen för detta skulle kunna bli den största globala rörelsen någonsin.

Nog vore det trist om inte folkbildningen i Sverige såg en tydlig roll att spela här. Vi har t ex  Folkhögskolans klimatnätverk och ett rådslag om Grön Rättvis Nystart på Färnebo Folkhögskola i början av augusti.

Diverse

Generation i jakt på trygghet

tisdag 16 juni 2020

Generation i jakt på trygghet

Hur kan folkbildningen bättre nå och förstå Generation Z? Och vad kan folkbildningen lära sig av den?  Rikard Molander från Kairos Future berättade i en spännande föreläsning om generationen som varit digital sedan födseln, men som också präglats av en uppväxt fylld av kriser.

Generation Z. Zoomers. iGeneration. Doomers. Unga födda mellan 1995 och 2005 har fått många smeknamn. Namnen anspelar dels på att de präglats av kriser (11 september-attentaten, finanskrisen, backlashen på den arabiska våren, klimatkrisen) men också på att de är den första generationen som är bofast i den digitala eran. De har aldrig levt utan internet, utan ser det digitala och analoga som samma värld. 

Under rubriken “Generation Z och framtiden” berättade Rikard Molander från Kairos Future mer ingående om hur Gen Z:s världsbild påverkar oss alla. Föreläsningen hölls digitalt den 11 juni och arrangerades av Bildningsförbundet Östergötland. Ett 100-tal deltagare som arbetar inom folkbildningen inom länet, lyssnade och diskuterade sedan gruppvis i chattrum. 

Kairos Future har ägnat nästan 30 år åt att studera nya generationer med hjälp av bl a medieanalys, intervjuer och enkätundersökningar. Företaget arbetar efter en ekonomisk teori och modell som delar in tidsperioder i årstider. Enligt modellen kommer en tid av kris (vinter) att följas av en period av välståndsbyggande (vår), då nya idéer och institutioner växer fram. Efter Andra världskriget (vinter) bildades t ex  FN, EU (EG) och WHO (vår).  Tilltron till institutionernas förmåga började dock så småningom att naggas i kanten. Under 80-talet tog marknadslösningar och liberala förhållningssätt över (höst). 00-talet dominerades sedan av kriget mot terrorismen, finanskrisen och klimatkrisen (vinter).

Med cykler på ungefär 20 år skulle vi alltså nu kunna vara framme vid det som ska bli en ny vår, då nya idéer och institutioner ska formas. Och eftersom det är Generation Z som kommer att gå längst fram i detta etablerande, behöver vi alla fördjupa vår förståelse för dem.

Så, hur tänker de?

Om Generation X (1965-1980) var den digitala världens pionjärer och Generation Y (1981-1995) dess nybyggare, så är Generation Z alltså den första bofasta generationen i det nya landet. De ser inte Internet som något nytt och oreglerat, utan vill bygga något som fungerar. De vill ha regler på nätet men de gör också en skillnad på hur man kan agera på olika plattformar. På Facebook är man t ex representativ, på Snapchat får man tramsa och på Instagram har man ofta två konton, ett “finstagram” som är öppet för alla och ett privat konto. 

Youtube används dagligen av 79% av de unga mellan 12 och 15 år och 64% av 16-25-åringarna. Video ses som tydligt, praktiskt och visuellt och det är också så man gärna lär sig. Praktisk kunskap värderas högt och man är van att söka den själv för ett särskilt syfte. 

Kunskap når man också via gaming och även om en majoritet av de som spelar är killar, är de flesta vana vid spelvärlden. Det är en plats att träffa folk på och man lär av varandra.

Kairos Futures uppfattning är vidare att Gen Z gillar duktiga ledare, som står för det de tycker. Ledarrollen är ett så stort ansvar att få själva vågar ta den. Men de som gör det blir hjältar. Drömmen för de flesta är istället ett bra jobb, fint boende och att få barn. Att bli rik, känd och berömd är inte särskilt viktigt. Trygghet väger tyngre.

Samtidigt är Generation Z  en generation med mycket ångest. 73% har upplevt ångest, enligt Enligt Kairos Futures enkät, vilket är en tredubbling på 20 år. Mycket ångest kommer av jämförelsen med andra och på att nätet erbjuder stenhård konkurrens. I skolan känner man prestationskrav och missar man ett prov är känslan att “det är kört”. Perfektionism är generationens största fiende och för utbildningsväsendet är det en uppgift att ge den självförtroende.

Till skillnad från tidigare generationer hanterar man inte ångesten med “sex, drugs and rock’n’roll” heller. Moralen har gjort comeback och när man ombeds ranka beteenden som är omoraliska så kommer otrohet, att låta sina barn bete sig som de vill, att marknadsföra onyttigheter och ta kort utan samtycke före beteenden som t ex är skadliga för klimatet. Mellanmänskliga relationer är viktiga. Inte minst i en teknikstyrd värld.

I efterföljande diskussioner togs sedan flera utmaningar för folkbildningen i relation till Gen Z upp. En frågeställning som kom upp var hur en generation som föredrar tydligt ledarskap ska vara lockad av folkbildningens demokratiska villkor där lärandet sker mellan deltagarna? En annan rörde Generation Z:s förmåga till snabb organisation i digitala kanaler och hur den kan komma till användning eller inspirera. 

För den som vill lära sig mer om Generation Z finns podden Framtidsstudion med Rikard Molander här.

 

Diverse

Att förstå Generation Z

måndag 25 maj 2020

Att förstå Generation Z

Generation Z beskrivs ofta som digitala infödingar, eftersom de aldrig levt i en värld utan internet. De är uppvuxna med klimat- och terroristhot och i takt med att de tar över kommer deras världsbild att påverka oss. Att förstå generation Z är därför viktigt, inte minst för folkbildningen. 

Torsdagen den 11 juni föreläser Rikard Molander från Kairos Future om Generation Z, den unga generation som är född från mitten av 1990-talet till mitten av 00-talet. De är generationen som aldrig levt utan internet, men som vuxit upp i en värld präglad av terrorattackerna den 11 september 2001 och klimatkrisens genombrott.

Inom en inte alltför avlägsen framtid tar de över och redan nu påverkar deras världsbild vår vardag. Att förstå hur Generation Z tänker och fungerar är därför viktigt för alla organisationer, inte minst folkbildningens.

Denna föreläsning genomförs digitalt från Linköping Konsert & Kongress och vänder sig i första hand till medarbetare och förtroendevalda inom Bildningsförbundet Östergötlands medlemsorganisationer, dvs länets folkhögskolor och studieförbund.

Mer om programmet och hur du anmäler dig hittar du här.

Sista anmälningsdag 8/6.

Diverse

Samarbeta eller isolera?

måndag 11 maj 2020

Samarbeta eller isolera?

Vad har populistiska högerradikala partier för betydelse vid regeringsbildningar i Europa? Och vad händer med partierna när de hamnar i regeringsställning? Ann-Cathrine Jungar är statsvetare vid Södertörns högskola och leder forskningsprojektet ”From the margins to the mainstream: PRR parties and government formation in Europe”. 

I samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte gav hon en intressant föreläsning via Zoom i ämnet, som utmynnade i en översikt av utvecklingen i Norden och vad vi kanske har att vänta i Sverige.

Ann-Cathrine Jungar började med att diskutera populism-begreppet, som kommer med negativa associationer om att lova mer än man kan leverera.

Men populistiska partier är, enligt den nederländske statsvetaren Cas Muddes definition, partier som vilar på en ideologi som uppfattar samhället som två homogena och sinsemellan antagonistiska grupper: det rena folket och den korrupta eliten. Populisterna vill att all makt ska ligga hos folket och är kritisk mot att man överför beslutskompetenser till andra organ som inte kan utkrävas demokratiskt ansvar, såsom EU, oberoende centralbank eller starka författningsdomstolar. Populismen ser nationen och gemenskapen som hotad och lovar förändring. 

Idag är populismen framgångsrik i kombination med nationalism, auktorianism och värdekonservatism och de här framgångarna har förändrat våra partisystem. Den tidigare socio-ekonomiska dimensionen, som särskiljde partier åt genom frågor om skatter, reglerad eller ickereglerad marknad etc, har fått minskad betydelse. Istället är den nya konfliktlinjen – ofta kallad GAL-TAN – sociokulturell. Det handlar om en spänning mellan liberala och auktoritära värden. 

Hade det, som tidigare, varit den socioekonomiska konfliktlinjen som var avgörande, så hade alliansen i Sverige kunnat bilda regering med SD efter valet 2018. Men det var istället den sociokulturella dimensionen som spelade roll för att alliansen sprack och vi fick en minoritetsregering. 

Den nya konfliktlinjen har spelat roll i många europeiska länder och den gamla mitten har krympt. Konservativa och socialdemokrater har förlorat väljare till högerradikala partier, som har en strategisk position på socioekonomiska dimensionen. 

Ann-Cathrine Jungar gick vidare med att tala om hur de högerradikala partiernas effekter på regeringsbildningar ser ut i olika länder. Ibland sitter partierna i regeringsställning, ibland är de stödpartier. I vissa länder har man istället antagit en isoleringsstrategi. Man anser dem inte vara tillräckligt demokratiskt legitima för att samarbeta med. Man regerar, som i Sverige och Tyskland, då hellre över blockgränser.

Med isolering begränsar man partiernas inflytande över politiken, men den hindrar dem inte från att fortsätta växa.

När de sitter i regeringsställning, som i Norge, Finland, Österrike och Italien , så har de haft inflytande över sådant som migration, integration och kulturfrågor (public service t ex). Men en svårighet kan vara att tidigare ha kritiserat etablissemanget och sedan själv bli en del av det. Man samarbetar ju plötsligt med dem man kritiserat. 

När blir då högerradikala partier aktuella som regeringspartier? När de sitter på nyckeln till att ge majoritet, menade Ann-Cathrine Jungar. När konservativa och kristdemokratiska partier tröttnat på att sitta i opposition, är det den enda möjligheten. Ska man jobba blocköverskridande får man ju kompromissa mer på den socioekonomiska dimensionen än  om man sätter sig i regering med de högerradikala.

För de högerradikala partierna kan det dock kan vara lättare att sitta i opposition.

När Sannfinländarna satte sig i regering 2015 fick man kompromissa i alla sina viktigaste frågor och halverade ganska snabbt sitt stöd. Partiet splittrades i en nationalistisk fraktion och de gamla Sannfländarna och är idag åter i opposition.

Norska Fremskrittspartiet satt i regeringen från 2013 till januari i år. Partimedlemmarna tyckte att de fick kompromissa för mycket och lämnade till slut regeringen 

I Danmark har Dansk Folkeparti haft stort inflytande över dansk integrationspolitik. Partiet tappade över hälften av sina röster i valet 2019, när de fick mer radikala utmanare från höger. Men i Danmark har å andra sidan övriga partier anammat Dansk Folkepartis idéer.

I Sverige har Sverigedemokraterna hållits isolerade efter valet 2018, men deras mer restriktiva invandringspolitik har påverkat flera andra partier. Kristdemokraterna och Moderaterna har öppnat dörren för samarbetsområden som rör bl a invandring och brottsbekämpning. 

Sverige såg länge ut att vara unikt i att inte ha ett högerradikalt parti i regeringsställning, men kanske är den svenska exceptionalismen på väg mot vägs ände? avslutade Ann-Cathrine Jungar.

För Bildningsförbundet och dess medlemmar var föreläsningen del i arbetet med att planera för vårt gemensamma arbete fram till valet 2022. En period där mycket kan stå på spel för samhällsklimatet, demokratin och folkbildningen. Vilket landskap har folkbildningen att röra sig i och försöka påverka de närmaste åren?

Diverse

Att återvända efter avslag

onsdag 22 april 2020

Att återvända efter avslag

Vid vårens sista Tisdagsträff berättar Josefin Zeolla om Röda Korsets återvändandeprojekt, som syftar till att stödja asylsökande som av- och utvisas mot sin vilja. Träffen genomförs digitalt. Välkommen med din anmälan.

Är de det möjligt att återvända utan att känna sig, och ses på, som en förlorare? Med rak rygg, och tänka att man ändå varit med om något som gett viktiga erfarenheter? Hur kan man arbeta med de som fått avslag utifrån ett sådant perspektiv?

Röda Korsets återvändandeprojekt syftar till att minska utsattheten för den enskilde och bidra till ett återvändande under så värdiga former som möjligt. En förutsättning är att berörda personer själva efterfrågar stöd.

Pga rådande omständigheter kommer Tisdagsträffen att genomföras digitalt. Tisdagsträffen är kostnadsfri utbildningsinsats för folkbildningen och övriga i civilsamhället där vi skapar dialog och utbyter erfarenheter inom frågor som rör integration. Tisdagsträffar har vi arrangerat sedan hösten 2017. Dagens digitala tisdagsträff är den sista för denna termin. 

Tisdagsträff med Josefin Zeolla, Röda Korset

När:  5 maj kl 15.30-16.30

Var: Digitalt mötesrum. Länk skickas ut till anmälda deltagare.

Anmäl dig här senast den 3 maj 2020

Se inbjudan här 

 

Diverse

Populistisk högerradikalism – från marginalen mot den politiska mittfåran

fredag 17 april 2020

Populistisk högerradikalism – från marginalen mot den politiska mittfåran

Ann-Cathrine Jungar  leder ett forskningsprojekt om högerradikala partiers betydelse för regeringsbildning i Europa. I samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte den 23 april håller hon en digital föreläsning som det går att anmäla intresse för.

Ann-Cathrine Jungar leder forskningsprojektet ”From the margins to the mainstream: PRR parties and government formation in Europe”, som handlar om högerradikala partiers betydelse för regeringsbildning i Europa. Hon har tidigare forskat om de nordiska populistiska partiernas ideologi, organisation och påverkan på de politiska systemen.
Ann-Cathrine utsågs för några år sedan av tidskriften Dagens Samhälle till en av de 50 mest inflytelserika akademikerna i Sverige.

Föreläsningen ges i samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte.  Andra intresserade är välkomna att anmäla sig till den cirka 30 minuter  långa föreläsningen. Den frågestund och samtal som följer är dock enbart för årsmötets deltagare.

För Bildningsförbundet och dess medlemmar är föreläsningen del i arbetet med att planera för vårt gemensamma arbete fram till valet 2022. En period där mycket kan stå på spel för samhällsklimatet, demokratin och folkbildningen. Vilket landskap har folkbildningen att röra sig i, påverkas av och påverka de närmaste åren.

Vad: Digital lunchföreläsning med Ann-Catherine Jungar, docent i statsvetenskap, lektor vid Södertörns högskola.

När: Torsdag den 23/4 kl 13.

Anmäl ditt intresse för föreläsningen till info@bildningsforbundet.se. Vi skickar en länk. Begränsat antal deltagare.

Foto: Anna Hartwig

Diverse

Dags för nya Tisdagsträffar!

måndag 17 februari 2020

Dags för nya Tisdagsträffar!

Nytt år, nya Tisdagsträffar. Vid tre tillfällen i vår möts vi igen för att samtala och utbyta erfarenheter som rör integration. 

Årets första träff äger rum den 25 februari på Linköpings Stadsbibliotek, då uppskattade talaren Charbel Gabro (bilden) ger en inspirerande föreläsning om inkludering och exkludering och om att invandra till Sverige. Vad innebär det att komma som nyanländ till Sverige? Hur lätt är det egentligen att anpassa sig till nya strukturer, att förstå normer och sociala koder? 

Den 31 mars lyssnar vi till Alexandra Nörby, samordnare för mänskliga rättigheter på Länsstyrelsen i Östergötland. Alexandra kommer att samtala kring barnkonventionen, som blev svensk lag den 1 januari i år. Vad innebär den nya lagen för barn som vistas i Sverige?

Och så avslutningsvis, den 5 maj, kommer Josefin Zeolla från Röda Korset, att berätta om Röda Korsets återvändandeprojekt, som stöttar asylsökande som av- och utvisas mot sin vilja.

Mer om föreläsningarna och hur du anmäler dig hittar du här.

Alltid på en tisdag kl 15.30 – 17.30.

Foto: Talarforum.

Diverse

Ett ledarprogram för bildning i en digitaliserad värld

måndag 03 februari 2020

Ett ledarprogram för bildning i en digitaliserad värld

Vad kan lärande i en digitaliserad värld innebära? För ett år sedan drog ledarskapsprogrammet ”Digitalisering, bildning, ledarskap” igång, under ledning av Troed Troedson. Deltagarna, med ledande uppdrag på folkhögskolor och studieförbund, har rest runt i landet och i den virtuella världen, för att förstå det nya utbildningslandskapet. 

”Digitalisering, bildning och ledarskap. Det är tre områden som är alldeles särskilt hoptrasslade just nu. Två av dem känner vi sedan länge. Bildning har alltid handlat om ledarskap – och ledarskap har alltid förutsatt bildning. De två har utvecklats i symbios under århundraden, för att inte säga årtusenden. En utveckling som varit rimligt långsam och rimligt förutsägbar.

Så kommer den tredje komponenten, det vi lite slarvigt kallar digitalisering. Egentligen är det all form av informationsteknik, från de första radioapparaterna, diaprojektorn och telefonen till datorer, internet och avancerad VR-utrustning.

Alla som jobbar med ledarskap har på ett eller annat sätt tagit till sig det här. De använder självklart datorer, mobiltelefoner och gps:en i bilen. Men väldigt få av dem har på allvar funderat över vad digitalisering egentligen betyder för ledarskap. Att hierarkier gradvis byts ut mot mycket mer komplicerade organisationsformer, att specialisering byts mot komplexitet och att långsiktig planering bör lämna plats åt agil och lättrörlig verksamhet.”

Så skrev Troed Troedson i vår tidning #Fofo förra våren, inför att det ettåriga ledarskapsprogrammet Digitalisering, bildning, ledarskap drogs igång.

Den siste januari avslutade vi programmet med en träff i Malmö, där vi bl a träffade internetveteranen Joakim Jardenberg och Claes Magnusson, rektor på Malmö Yrkeshögskola som på ett mycket kreativt sätt utbildar programmerare.

Under ett år har vi rest runt i landet och i den virtuella världen och utforskat vad lärande i en digitaliserad värld kan bli. Vi har besökt forskare, teknikföretag, ledarskapstänkare och läromedelsutvecklare

Deltagarna har alla ledande uppdrag på folkhögskolor eller studieförbund och syftet har varit att förstå det nya utbildningslandskap som ett digitaliserat samhälle utgör.

Initiativet till programmet togs av Anneli Dahlqvist rektor på Bona folkhögskola, och har letts av Troed Troedsson, Paradigmmäklarna. 

Meningen är att programmet får sin fortsättning genom att det gett verktyg till deltagarna att verkligen utveckla verksamheter för bildning i en digitaliserad värld.

Anneli Dahlqvist:

– Det har varit en omtumlande resa! Jag har nästan svårt att förstå att jag verkligen har fått träffa dessa giganter i sina områden, och hoppas verkligen att jag vågar mer, gör flera misstag, lär mig, testar igen och på så sätt lyckas vara med i riktig förändring! 

Vy från toalett på 53-e våningen i Turning Torso.

Och var avslutade vi en sådan historia om inte i Malmös Turning Torso, ett paradigmskifte i sig själv, fast i skruvat stål och betong?

Diverse, Folkbildning

När kommunerna möter framtiden har folkbildningen en nyckelroll

fredag 17 januari 2020

När kommunerna möter framtiden har folkbildningen en nyckelroll

När folkbildningen är som bäst bidrar den till att stärka och utveckla demokratin och ger en mångfald av män­niskor möjlighet påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Den medverkar till att utbildningsklyftor utjämnas,  att bildnings- och utbildningsnivån höjs och till att intresset för och delaktigheten i kulturlivet kan öka.

”Är det här intressant för er? Hur kan vi tillsammans vässa den här verksamheten i er kommun?” Det är utgångspunkten för dialogen när Bildningsförbundet Östergötlands och länets studieförbund och folkhögskolor besöker region och kommuner.

Som ett underlag för dialogen tar Bildningsförbundet Östergötland fram broschyrer som förtydligar folkbildningens uppdrag och roll och hur den kommer till uttryck i respektive kommun. Två versioner finns redan, för Norrköping och Kinda. Under våren kommer informationsbroschyrer för fler kommuner att framställas. 

På ett överskådligt, läsarvänligt och utmanande sätt beskrivs hur studieförbund och folkhögskolor vill axla ett ansvar för demokratin och för ett öppet och inkluderande samhälle. Broschyren visar vilka studieförbund och folkhögskolor som är verksamma i respektive kommun. Från dessa lyfts fyra exempel på kurser och satsningar och vilken betydelse de haft för människorna som tagit del av dem. Foldern ger också statistik över verksamheten i kommunen och hur den finansieras.

Materialet vänder sig till politiker, tjänstemän och alla som är intresserade av folkbildningen i sin kommun. 

– Vid besöken vi nu gör hos kommunerna inleder vi en diskussion om värdet för dem av samarbete med folkbildningen utifrån ”Demokratimålen” på broschyrens första sida. Är de här frågorna viktiga för er? Hur tror ni att Folkbildningen kan bidra? Vi frågar bl a om deras planer på att uppmärksamma ”Demokratin 100 år”. Vi vill vara delaktiga där, och  diskutera de komplexa samhällsfrågor som demokratin har att hantera idag, berättar Lasse Holmgren, från Bildningsförbundet Östergötland.

– Vi ser också till att de här diskussionerna hänger ihop med vårt arbete med Folkbildarforum, och med årets tema Klokhet och Kunskap. Det handlar ju om hur vi blir kloka och omdömesgilla som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle?

 

Här kan ni ladda ned foldrarna för Norrköping och Kinda.

 

Diverse

Migranternas egna berättelser i ny rapport

fredag 30 augusti 2019

Migranternas egna berättelser i ny rapport

Nu är rapporten om Sensus integrationsprojekt #fokus klar. Rapporten är resultatet av ett delprojekt inom forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering vid LiU.

Forskningsprogrammets syfte är att undersöka hur migranter upplever de språkintroducerande insatser de möter i Sverige. Forskningen bygger på intervjuer och tanken är att bidra med ”tjocka” berättelser och beskrivningar med grund i deltagarnas egna erfarenheter och meningsskapande. 

Ett av delprojekten inom programmet har studerat Sensus integrationsprojekt #fokus. Den färdiga rapporten fått namnet ”Folkbildning på svenska?: En studie av språkintroduktion för migranter i studieförbundet Sensus regi” och finns nu att läsa här

Rapporten har sammanställts av Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, professorer vid Linköpings universitet samt Sabine Gruber, lektor och docent i social arbete vid Linköpings universitet. Den 3 september presenteras rapporten vid ett nu fulltecknat seminarium i Sensus lokaler i Norrköping. 

Läs även vår intervju med Sabine Gruber om rapporten, som finns här.

 

 

 

1 2 3 5