Folkbildarforum

Kategori: Folkbildarforum 2014

Folkbildarforum 2014

PA Ståhlberg: Våga testa och mät inte för mycket

onsdag 15 oktober 2014

PA Ståhlberg: Våga testa och mät inte för mycket

Tänkologen PA Ståhlberg har tidigare pratat om hur industrialismen påverkar vårt sätt att tänka, och frågade sig om folkbildningen också är kvar där. Men det här tänkandet finns överallt.

När man utvecklar något inom näringslivet så är man oftast för tidig med att utvärdera nya produkter utifrån marknaden. Man låter inte idén få växa fram ordentligt innan man anpassar den till målet. PA tror snarare att man ska testa flera olika saker och inte vara för snabb med att avfärda det. Annars blir det ingen ändring. På samma sätt tror han att det behövs en pott inom det offentliga för att få ”leka inför framtiden”.

Det handlar alltså om att inte mäta saker för tidigt. Och vissa saker går inte att mäta alls, menar PA. Då administrerar man sönder system så att kvaliteten försvinner, och det enda som finns kvar är siffror. Vi har berört detta tidigare i bloggen, med t.ex Magnus Dahlstedts kritik av new public management. PA pratar framför allt om hur det påverkar tänkadet.

– Ett postindustriellt samhälle måste vara öppet för det oväntade. Många pratar om kreativitet på fel sätt och säger att det finns en kreativ klass som innefattar i princip alla yrken utom fabriksjobb. Men det har ju inte med kreativitet att göra. Kreativitet är något man gör, inte något man är. Det handlar om att tänka utanför mönster som man vant sig vid.

Det gäller alltså att våga chansa, och inte vara en struts. Det ska bli kul att få höra mer från PA i november, och det blir både föreläsning och workshop. Missa inte!

Läs mer om PA Ståhlberg

Taggar: , , , ,

Folkbildarforum 2014

Nominera din favorit!

torsdag 09 oktober 2014

Nominera din favorit!

Nu är det dags att nominera årets folkbildare, lärare, cirkelledare och nytänkare i civilsamhället! Vet du någon som verkligen borde få mer uppmärksamhet? En nytänkare som det pratas för lite om? Trotjänare och nykomlingar, kändisar eller doldisar – spelar ingen roll. Tipsa oss!

På Folkbildarforum delar vi ut pris till:

1. Årets folkbildare
2. Årets nytänkare (i hela civilsamhället)
3. Årets folkhögskolelärare
4. Årets studiecirkelledare

Så här gör du – det är lätt!

Skriv personens namn och vilken kategori du vill nominera i. Skicka in ditt förslag till info@bildningsforbundet.se eller skriv det rakt ut på Twitter eller Instagram med hashtaggen #fofo14. Använd gärna några av bilderna nedan.

Till exempel ”Jag vill nominera Förnamn Efternamn i kategori 2, för hen driver verkligen utvecklingen framåt! #fofo14” eller kanske ”Förnamn Efternamn borde bli årets folkbildare. Punkt slut! #fofo14”.

Vi tar emot nomineringar fram till 31 oktober. Kom ihåg att ditt konto måste vara öppet om vi ska kunna se ditt inlägg. Du får nominera flera stycken också, om du vill.

Förra årets vinnare var Özz Nûjen, Lärarkollegiet på Mo Gårds folkhögskola och Amin Baledi. Nu ser vi till att det blir minst lika bra i år! Använd gärna våra bilder på Facebook, Twitter och Instagram så att fler får reda på detta.

folkbildare2
cirkelledare2
folkbildare3
lärare2
lärare3
nytänkare2

och

nytänkare1
lärare1
folkbildare1
cirkelledare1

Taggar: , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime-Atterhög om att samarbeta med näringslivet

onsdag 08 oktober 2014

Wanjiku Kaime-Atterhög om att samarbeta med näringslivet

Wanjiku står med ena foten i universitetsvärlden, och den den andra i näringslivet. Dels för att hon själv är entreprenör, men också för att en del av hennes finansiering kommer från företag.
– Det är svårt att hitta offentlig finansiering i Sverige för ett så långsiktigt arbete som jag vill göra, säger Wanjiku.

Wanjiku spenderade ett helt år på att skriva ansökningar för att få statliga anslag till sitt arbete. Men än så länge har hon inte lyckats. Hon tror att det är svårt bland annat eftersom hon samarbetar med lokala gräsrotsorganisationer. Wanjiku har en del samarbeten med näringslivet, men skulle gärna se mer statligt stöd också.

– Man behöver ju både och. Statligt stöd är viktigt inte minst för att legitimera arbetet och signalera att det är viktigt. Det som är bra med näringslivet är att det går fort, och att de inte styr mitt arbete. Det är ett flexibelt samarbete där jag och t.ex DGC har en ömsesidig respekt för varandras arbete.

För företagen är det ett sätt att få ett erkännande för att man är socialt engagerade. För Wanjiku gör det konkret skillnad som att hon till exempel har kunnat bygga en ny skola för gatubarnen. Här kommer man osökt att tänka på folkbildning och andra aktörer i civilsamhället, som vi skriver om i Dom kallar oss strutsar.

Wanjiku är ett bra exempel på hur nyskapande metoder för socialt arbete i civilsamhället ibland kan få lättare att hitta privat finansiering än offentlig sådan. Det hänger i allra högsta grad ihop med årets tema, Förändring & Framtid. Kan det vara så att nytänkande folkbildning har lättare att hitta finansering i näringslivet, och vad innebär det i så fall?

Ja, det kommer vi att återkomma till här i bloggen. Vi ser i varje fall fram emot att ha Wanjiku på Folkbildarforum 2014! Dessutom har vi inlett ett spännande samarbete tillsammans, som vi kommer att prata mer om här framöver.

Läs mer om Wanjiku här

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Vad vill Filip Wijkström egentligen?

fredag 03 oktober 2014

Vad vill Filip Wijkström egentligen?

En del tror att docent Filip Wijkström är en förespråkare för marknadsorienteringen av civilsamhället. Men så är det inte. Han konstaterar helt enkelt att det är en trend, och en mycket tydlig sådan. För honom är det en annan fråga som är viktigare: vad tycker vi folkbildare?

Vi har redan skrivit om det som Filip kallar för ”mission drift” – att många verksamheter glider bort från sina ursprungliga kärnvärden. Och det finns som sagt en risk med det.

– Om organisationerna inte gör och strävar efter det de säger att de ska göra och som de är till för, så kan de förlora trovärdighet och legitimitet. Är folkbildningen en samhällsförändrande kraft idag, eller inte? Finns det fortfarande ideologiska drivkrafter? Om inte det är tydligt, så väljer nog vissa personer – som skulle vara en kraft för att uppfylla det grundläggande uppdraget – att engagera sig på annat håll, i andra organisationer och rörelser, där de tror att de kan bidra till att förändra samhället och förbättra världen.

Filip efterlyser en genomgång av stora och grundläggande begrepp som ”fritt och frivilligt” och ”varje människas möjligheter”. Dessa är fortfarande relevanta, men vad betyder det nuförtiden och hur ska de omsättas i dagens samhälle? Vad är arbetarklassen idag, till exempel? Om man inte vet det själv, så kan man inte förvänta sig att få anslag för att jobba med det heller, menar Filip.

– Det är upp till folkbildare och folkbildningen att ta tag i det själva, och man kan se strutsboken som ett bra exempel på det. Jag tror det är viktigt att få igång ett sådant arbete i styrelser, bland de förtroendevalda och de nya direktörerna och verksamhetsledarna. Annars finns det en risk att man om 10-20 år har transformerat viktiga delar av den svenska folkbildningen till sociala utbildningsföretag som konkurrerar på en utbildningsmarknad, utan att man riktigt vet hur det gick till.

Läs mer om Filip och läs även hans bok Civilsamhället i samhällskontraktet.

 

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014

Hur är jämställdheten bortom siffrorna?

tisdag 30 september 2014

Hur är jämställdheten bortom siffrorna?

Vi har skrivit om hur Maktsalongen jobbar med jämställdhet på individnivå med mentorskapsprogram. På organisationsnivå har man ett projekt som kallas för Akademien. Det är ett ettårigt jämställdhetsprogram som fem organisationer går just nu. Under våren har man framför allt arbetat med att beskriva och kartlägga sin organisation ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Det kan handla om praktiska saker som vilka det är som pratar på årsmötet, hur man nominerar, om klimatet på styrelsemötet är inkluderande eller om det finns någon övergripande jargong. Det kan vara svårt att sätta fingret på sådana saker själv, och Akademien ger deltagarna möjlighet att göra just det.

Och det är ofta sådana svårdefinierade aspekter som Maktsalongen försöker att ta tag i. Sådant som inte är så lätt att mäta. Visst har civilsamhället en relativt bra blandning av män och kvinnor över lag, som Maktsalongens rapport visade. Men bakom siffrorna kan det ändå finnas en verklighet som gynnar män.

– Det handlar om en kultur som gör det svårare för kvinnor att komma fram. Härskartekniker, att män bedöms utifrån kompetens och kvinnor utifrån erfarenhet, att män oftare ses som ledare och att vi tenderar att lyssnar mer på män än på kvinnor. Till exempel.

Därför gör Maktsalongen en del av sina projekt enbart för kvinnor. Men ofta arbetar man med både män och kvinnor. Föreläsningen och workshoppen på Folkbildarforum kommer att vara öppen för alla. Vi hoppas på givande diskussioner där alla kan hitta nya sätt att stärka jämställdheten!

Läs mer om Maktsalongen i bloggen

 

Taggar: , , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014

Karin Adelsköld: ”Vi måste våga använda teknik mer”

tisdag 23 september 2014

Karin Adelsköld: ”Vi måste våga använda teknik mer”

Karin Adelsköld är komiker, föreläsare och journalist och kommer till Folkbildarforum för att prata om samhällsförändringar och teknik. Hon vill hjälpa fler att våga närma sig digital teknik, och menar att det inte alls är så svårt som vissa säger.

– Många av oss är bättre på digital teknik än vi tror. Att ställa in tvättmaskiner, telefoner och mikrovågsugnar är också en form av digital programmering. Faktiskt. Fast det brukar ofta ”inte räknas”, av olika anledningar. Det kan till exempel ha med kön, ålder och bakgrund att göra.

Karin tror att vi behöver se bortom tekniken. Det tekniska är något som vi alltid kan lära oss. Istället ska vi lägga större vikt på kvaliteten – alltså hur tekniken används. Och där behöver särskilt de lite äldre ha mer självförtroende, tror Karin.

– Vissa kan hantera digital teknik på ett sunt sätt och undvika stress. Men långt ifrån alla. Och det har inte bara med ålder att göra. Jag kan själv bli stressad av all information och använder nog nätet lite för mycket ibland. Just därför känner jag att vi ska ta kontroll över tekniken. För det kan vi. Vi ska forma tekniken efter våra behov, och inte tvärtom.

Att hitta sitt eget förhållningssätt till digital teknik kan bli allt viktigare framöver. Och det är en högst relevant sak för folkbildningen. Vi kan bli modigare med att testa ny teknik både för egen del och för att kunna hjälpa andra.

– Jag kan tänka mig att vissa känner en viss skam över att vara folkbildare och inte riktigt vilja hänga med i det digitala. Men jag vill avdramatisera det här och få fler att våga prova! Så det ska bli jättekul att komma till Folkbildarforum och prata om det här, säger Karin Adelsköld.

Läs mer om Karin på karinadelskold.se.

Foto: Lieselotte van der Meijs

Taggar: , , , ,

Folkbildarforum 2014

Maktsalongen – för ett jämställt civilsamhälle

onsdag 17 september 2014

Maktsalongen – för ett jämställt civilsamhälle

Maktsalongen jobbar för att öka jämställdheten i civilsamhället. I november kommer Sara Haraldsson till Folkbildarforum och pratar om sin egen resa, och visar i en workshop hur man arbetar praktiskt för en ökad jämställdhet.

I snart tre år har Maktsalongen jobbat med feministiska metoder för att stärka jämställdheten i organisationer inom civilsamhället. Arbetet sker på tre olika nivåer: individ, organisation och struktur. På individnivån håller man mentorskapsprogram, där unga kvinnliga ledare i civilsamhället får en mentor som fungerar som ett bollplank under ett års tid.

– Det var här allting började. Både jag och Sofia Brändström kände ett behov av detta när vi själva jobbade som ledare i civilsamhället. Man kunde känna sig lite ensam, och undra om det var en själv det var fel på. Men när man pratar med andra kan man förstå att det handlar om strukturer, som man kan förhålla sig till på olika sätt. Därför drog vi igång mentorskapsprogrammet.

Både mentorer och adepter (de som går mentorsprogrammet) är unga. Mentorerna har kanske lite längre erfarenhet, men i grund och botten är man ganska lik adepten. Då är det lättare att förstå varandra och bolla idéer, eftersom man befinner sig i en liknande situation.

– Ja, det har fungerat väldigt bra. Mentor och adept träffas på egen hand, löpande under året. Och det fungerar på massor av olika sätt, beroende på hur de vill göra. Vi håller även träffar ungefär varannan månad med olika teman. Det handlar om saker som förhandlingsteknik, stress och värdebaserat ledarskap.

Mentorskapsprogrammet är till för alla som identifierar sig, eller identifieras av andra, som kvinna. När det bara är kvinnor som är med, så uppstår nya möjligheter att diskutera och hantera svåra frågor.

– Som man är du del av en norm, och har inte samma erfarenheter av att förstå hur den normen hindrar andra. Därför blir det ett annat klimat när det bara är kvinnor som deltar i diskussionen. Du behöver inte förklara dig lika mycket, och andra har en större tilltro till att tro på de upplevelser som du berättar om.

Detta, och mycket mer, kommer Sara att prata mer om i november på Folkbildarforum. Läs mer om mentorskapsprogrammet på Maktsalongens hemsida

Foto: Emilia Bergmark-Jiménez

Taggar: , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Filip Wijkström och folkbildning i förändring

onsdag 10 september 2014

Filip Wijkström och folkbildning i förändring

Filip Wijkström är en av Sveriges främsta forskare på civilsamhället. Han har studerat idéburna organisationer i 20 år och är vetenskapligt råd på Socialstyrelsen. På Folkbildarforum håller han en föreläsning som följs av seminarier och workshops med Filips kollegor som sätter fingret på årets tema. Vart vill vi vara på väg?

Som docent och forskare på Handelshögskolan kan Filip Wijkström tyckas vara en lite udda figur i folkbildningssammanhang. Men han har väckt massor av viktiga frågor under lång tid, och vi är glada att få med honom på årets konferens!

– Folkbildningen har en speciell roll i civilsamhället. Inte bara är man en del av civilsamhället, men man organiserar också civilsamhället med studiecirklar, kurser och evenemang. Det är en dubbel funktion, som ger folkbildningen en unik karaktär.

Filip delar upp folkbildningens historia i tre faser. Först handlade det ofta om att lära unga män och kvinnor att ta plats i samhällets maktapparat, bland annat genom partier, fackrörelser och andra organisationer. Chefer i de verksamheterna fick sin skolning i folkbildning och folkrörelser snarare än i universitetsvärlden.

Under nästa fas, som började rulla in under 1970-talet, fokuserade folkbildningen mer på att ”vara nyttig” i utkanten av välfärdsstaten. Folkbildningen skulle hjälpa marginaliserade människor in på arbetsmarknaden, och civilsamhällets ledare och chefer skolades istället på universiteten.

Den tredje fasen, som är på frammarsch just nu, stöper om folkbildningsaktörer till sociala företag i utbildningsbranschen. ABF Stockholm har köpt en gymnasieskola och driver den som ett aktiebolag, för att bara ta ett exempel. Ett marknadsorienterat tänkande och pratande tar mer plats i folkbildningen över lag, i bildningsförbund såväl som folkhögskolor.

Den här fasen syns i hela civilsamhället, och Filip ser en risk med det. På engelska kallas det för ”mission drift” – alltså att man glider bort från sin kärna, organisationens grundläggande uppdrag. Ideologi och syfte tar ett steg tillbaka, och den praktiska verksamheten och ekonomin tar både ett och två steg framåt.

– Frågan är då om folkbildningen fyller sitt uppdrag, frågar sig Filip.

 

Taggar: , , , ,

Folkbildarforum 2014

Vad är folkbildningens fördelar, Troed Troedson?

torsdag 04 september 2014

Vad är folkbildningens fördelar, Troed Troedson?

Framtidsanalytikern Troed Troedson ser ett nytt slags lärande växa fram, där folkbildningen kan ha ett försprång. Troed menar att folkbildningen har två fördelar jämfört med andra former av lärande.

– För det första finns det en själ av samhällsförbättring inom folkbildningen. Det är inte en undervisningsproduktion. Och det ska man lyfta fram. För det andra så torde man ha lättare för att byta metoder också. Vara snabbare i svängarna än andra, säger Troed.

Han pratar om hur det moderna lärandet ofta är fragmenterat. Förr i tiden, när det fanns ett underskott på kunskap, så föll det sig ganska naturligt att en person lärde många. Den beläste delade med sig av sin kunskap, så att säga.

– Men i dagens samhälle fungerar inte det längre. När vi lär oss något idag, så har man ofta hämtat information från många olika källor. Om vi behöver tapetsera om så kanske vi lär oss både av grannar, tidningar, vänner, svärföräldrar, TV, bloggar, YouTube och Wikipedia. När det finns överskott på kunskap, vilket det gör idag, så finns det inte längre en lärare, utan många. En mottagare, många avsändare.

Troed tror att folkbildare kan bygga vidare på ett sådant många-till-en lärande. Och visst stämmer det ganska väl överens med tanken om ett fritt och frivilligt lärande. Han tror att folkbildningen kan hitta tillbaka dit ännu mer.

– Det moderna samhället är inte lätt att navigera sig igenom. Man behöver tänka mycket själv och göra många val. Folkbildare kan fungera som en guide och hjälpa människor att hitta en riktning. Istället för att skicka iväg folk på en charterresa med bestämt mål, så försöker man bena ut vilket slags resande som personen vill göra. Det är svårare men också nödvändigt, tror Troed.

Läs mer om Troed här i bloggen

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014

Hur lyckas man med crowdfunding?

måndag 01 september 2014

Hur lyckas man med crowdfunding?

Hur lyckas man med att be om pengar från allmänheten med crowdfunding? Här kommer ovärderliga tips från Gustav Edman på Fabel Kommunikation, som grundade Crowdculture.

De flesta i civilsamhället vet att ett projekt inte driver sig självt. Det krävs mycket arbete. Med ett crowdfunding-projekt är det viktigt att lyfta in marknadsföringstänket i ett tidigt stadium. Genom att dela med sig av sina drömmar och idéer tidigt, kan man säkra finansieringen väldigt tidigt. Om man gör det på rätt sätt.

Projekt som lyckas har ofta en stark början. Då ökar chansen att fler pratar om det. Det hänger ofta ihop med att stödjaren förstår och vill ge pengar till projektet. Även om en bra idé i sig kan komma långt, så kommer den längre om stödjaren ser ett värde i att engagera sig. Som vi skrivit tidigare, så kan det göras på olika sätt. Det kan handla om bland annat materiella saker, inflytande, delaktighet och delägarskap.

– Forskning visar att man ska planera väl och beskriva projektet på ett attraktivt och pedagogiskt sätt, till exempel med en video. Det gäller också att ge löpande information och att sätta realistiska mål, säger Gustav Edman.

Projektet växer såklart mer med större donationer. Men det är viktigt med mindre donationer också. De flesta ger mindre belopp, vilket är viktigt i sig, men det bidrar också till att sprida kännedom om projektet.

Om man tänker på allt det här så har man god chans att lyckas. Vill du lära dig mer knep för att lyckas? Kom till Folkbildarforum och lyssna på Crowdculture och många andra spännande personer i civilsamhället idag.

Taggar: , , , , ,

1 2 3 4 5