Folkbildarforum

Kategori: Folkbildarforum 2016

Folkbildarforum 2016

​Eftertankar, Folkbildarforum 2016 Makt och Mening

måndag 05 december 2016

​Eftertankar, Folkbildarforum 2016  Makt och Mening

Freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson avslutade Folkbildarforum 2016 med att försöka förklara folkbildningens roll i övergången mellan det nationella och globala. Här bygger han vidare på sitt resonemang om vikten av ett lokalt medborgarskap som kopplas till globala institutioner. ”Vi måste återta förmågan att föreställa oss att en annan värld är möjlig och utmana den rådande diskursen”, skriver han om dagens dystopiska tonläge.

Tack för senast. Ett sådant spänstigt forum – ett forum i tiden som vår moderator Karin – sedvanligt på tå– påpekade i sin välkomsthälsning.

Bernt Gustavsson hjälpte oss under forumets första dag med att förstå kopplingen mellan bildning – mening och makt. Bildning, hävdade Bernt, handlar om att finna sin egen välgrundade mening och förmåga att kritiskt granska rådande diskurser. Carin Holmberg spann vidare på samma tanke och visade på bryggan över till nästa års Folkbildarforum och frågan om mod och motstånd.  Bildning behövs för att synliggöra makten. Det är först när vi förstår makten och dess uttryckssätt som vi kan göra motstånd mot de förhärskande diskurserna. Det handlar som Bengt Kristensson Uggla så stjärnklart uttryckte det om slaget om verkligheten. Däremellan hade Tuomo Haapala konkretiserat frågan om mod och makt genom att visa på fantasins och överraskningens betydelse och musikgruppen Golbang med sin kvällskonsert åskådliggjort vikten av interkulturell samverkan och visat på behovet att ompröva medborgarskapets grunder

Själv försökte jag visa på folkbildningens roll i den övergångsfas mellan det nationella och det globala vi befinner oss i. Människor söker alltmer efter mening med det som sker och i brist på framtidstro och visioner blir alltfler fångade i det som Zygmunt Bauman så träffande kallar för ”retrotopia”. Får vi ingen hjälp med att blicka framåt försöker vi att vrida klockan tillbaka och blicka bakåt. Vi försöker att relatera det obekanta till det redan bekanta. Här blir onekligen folkbildningen allt viktigare för att hjälpa till att utmana dominerande dystopiska diskurser och skapa mening utifrån visioner och framtidstro.

På vägen hem på tåget kom jag att tänka på en av mina många läromästare – Dani Rodrik – professor i Internationell Politisk Ekonomi – på Harvard University. Han har länge varnat oss för att den nyliberala tron på den självreglerande marknaden kommer att ställa oss inför ett trilemma (The Globalization Paradox, 2011). I den bästa av världar menar han att vi skulle behöva utveckla och förstärka såväl globalisering, nationell suveränitet som demokrati. Trilemmat består i att Rodrik inte anser detta möjligt. Han menar att vi kan välja två men på bekostnad av den tredje. Vi kan välja globalisering och (någon form av övernationell) demokrati, vi kan välja globalisering och nationell suveränitet (men där statens roll enbart blir till ett kraftöverföringsband för globala influenser). I det första fallet väljer vi bort nationalstaten och i det andra fallet demokratin. Rodrik tror själv inte på att något av dessa alternativ kan uppbåda tillräckligt politiskt stöd. Modern samhällsutveckling har kännetecknats av en spänning mellan en kosmopolitisk och en mer lokalt och territoriellt förankrad identitet där den senare väger tyngst. Rodrik menar därför att ett val av nationell suveränitet och demokrati ligger närmast till hands och att vi måste överge den oreglerade hyperglobaliseringen. Han pläderar för samma typ av politisk vaddering av marknadens vassa kanter som John Maynard Keynes (embedded liberalism). Samtidigt som Keynes på sin tid argumenterade för den internationella handelns betydelse varnade han för effekterna av att valutahandeln släpptes fri och blev oreglerad.  Fenomenen Brexit och Trump visade på Trilemmats existens och tyder på att såväl Keynes som Rodrik fick rätt. De sociala konsekvenserna av den oreglerade marknaden medförde att valen avgjordes av de som höll fast vid den nationella suveräniteten. Bristen på framtidstro och visioner gjorde att de körde i diket. Sommarens diskussion i Almedalen kring svenska värderingar visar att även vi riskerar att gå samma öde till mötes.

Själv är jag av den bestämda uppfattningen att min läromästare Dani Rodrik arbetar utifrån alltför begränsade perspektiv och därmed, valresultaten till trots, drog fel slutsatser från sitt Trilemma. Vare sig Rodrik eller anhängarna till Brexit eller Trump var tillräckligt öppna för en alternativ diskurs som skulle kunnat hjälpa dem att formulera problemen på ett annat sätt, undvika trilemmat och finna andra politiska lösningar. Det trilemma som målas upp utgår från en nationalstatsepok som försvunnit ur tiden. Men klockan kan inte vridas tillbaka. De globala förädlingskedjornas länkar saknar nationell tillhörighet. Nationalstatens tid med sina traditionella funktioner är förbi. Vi måste formulera om problemet och söka nya lösningar.

I mitt eget bidrag till folkbildningskonferensen (se #FOFO NR 2 HÖST 2016) pekade jag på hur produktionssystemens utveckling medfört att städer, urbana regioner och deras gränsöverskridande nätverkssamarbete kommit att spela en allt viktigare roll liksom på vikten av medskapande och att betrakta medborgarna som subjekt för att sådan utveckling skall bli socialt hållbar. En socialt hållbar stadsutveckling kräver också att begreppet medborgare omdefinieras för att svara mot vår tid. Som jag nämnde under mitt inspel under konferensen har arbetsgivare- och intresseorganisationen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) liksom Stockholms Stad och Göteborgs Stad anvisat vägen för detta genom att definiera begreppet medborgare som de som bor, arbetar, vistas eller har andra långvariga relationer med platsen oavsett deras juridiska status. På detta sätt säkerställs medborgerliga rättigheter för alla. Montreal i Kanada är en av de städer som utvecklat ett lokalt socialt kontrakt och medborgerliga rättigheter och skyldigheter för de som där vistas oavsett juridisk status. New York rör sig i samma riktning genom utfärdandet av lokala identitetshandlingar som också ger papperslösa vissa rättigheter. Motsvarande diskussioner om det urbana medborgarskapet förs inom ramarna för FN-systemet och pågående samarbete mellan UN Habitat och Unesco. Vårt glokala tillstånd, där de flesta av problemen har global räckvidd – även om de skapas och kommer till uttryck lokalt, kräver globala lösningar. Det är därför viktigt att koppla upp lokal demokrati och medborgarskap med globala institutioner, medborgargrupper och sociala rörelser. För sådana lokala – globala kopplingar spelar naturligtvis det gränsöverskridande nätverkssamarbetet som många av det civila samhällets organisation och rörelser liksom städer och kommuner inlett en helt avgörande roll. Det är sannolikt också genom sådant gränsöverskridande nätverkssamarbete med sina lokala och globala kopplingar som en mer kosmopolitisk identitet gradvis kan tillåtas växa fram.

Under min hemresa blev det än tydligare för mig vilken viktig roll som folkbildningen spelar när det gäller bildning och med att skapa mening som gör det möjligt att mobilisera mod och motstånd. Vi måste återta förmågan att föreställa oss att en annan värld är möjlig och att utmana den rådande diskursen och ersätta den med en diskurs som bygger på ett lokalt medborgarskap där mänskliga rättigheter säkerställs åt alla. Med stor förtröstan ser jag fram mot Folkbildarforum 2017 inte bara för dess tema mod och motstånd utan också för dess undertema “mänskliga rättigheter för alla eller medborgerliga rättigheter för vissa?” Själv hoppas jag att Folkbildarforum 2017 visar sig kunna producera tillräckligt med mening och mobilisera tillräckligt med mod för att kunna omformulera frågan till ett utrop – ”mänskliga och medborgerliga rättigheter för alla!”. Genom att räta ut frågetecknet till ett utropstecken inleder vi motståndet mot den rådande diskursen och visar på att en annan värld är möjlig.

Folkbildarforum 2016

Folkbildning som globalt och lokalt kitt

onsdag 23 november 2016

Folkbildning som globalt och lokalt kitt

Staten är för liten för att hantera det globala men för stor för det lokala.

Det senare kan leda till att kittet för social sammanhållning brister. Folkbildning kan motverka detta.

Det var en del av freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamssons sammanfattning av årets Folkbildarforum och vilken roll folkbildning kan spela.

På många sätt var det en ganska dyster bild han målade. Samtidigt fanns ett tydligt budskap att vi kan påverka vår framtid.

Globaliseringen var ett återkommande inslag i hans föredrag.

– Brexit och Trump visar att globaliseringen sprang ikapp oss mycket fortare än vi trodde. Vi som sitter här är vinnarna men det finns de som är förlorare och där har folkbildningen en stor uppgift.

Enligt Hans Abrahamsson är globaliseringen en enorm maktförskjutning, både globalt och lokalt. Han exemplifierade den globala utvecklingen med att Kina förra året lånade ut 3-4 gånger så mycket pengar som Världsbanken. Och det lokala med hur han inte kan hålla jämna steg med sina internetuppdaterade studenter i alla frågor.

Folkbildningen har en stor och viktig roll att spela, enligt Hans Abrahamsson. Han nämnde bland annat migrationsfrågan och möjligheten till att skapa dialog, till exempel för att inte skicka väljare i armarna på populistiska rörelser.

Vår tids politiska utveckling präglas av något han beskrevs som ”de minskade förhoppningarnas vanmakt” – en parafras på Tage Erlanders tal om ”de stigande förväntningarnas missnöje”.

– På Erlanders tid kunde man gå en Hermodskurs och jobba sig upp. Tron på framtiden var stark. I dag saknar många en sådan tro.

 

Folkbildarforum 2016

Vilket samhälle vill vi ha?

onsdag 23 november 2016

Vilket samhälle vill vi ha?

– Jag skrev boken för att ni ska veta varför jag driver på i Sveriges riksdag, säger Amineh Kakabaveh som är aktuell med “Amineh – inte större än en kalshnikov. Från peshmerga till riksdagsledamot”.

Titeln refererar till hur hon själv ville bli peshmerga redan som 5-åring och de vuxna sa: “Du är inte större än kalashnikov, ska vi bära dig på våra axlar? Du måste blir stor först.”

Amineh anslöt sig till den beväpnade kurdiska rörelsen Peshmerga som 13-åring och fick snabbt viktiga uppgifter och ansvar.

Men hur fungerade det för kvinnor och män att arbeta sida vid sida i en kultur som vanligtvis vill sära på könen? Man började med utbildningen.

Männen fick veta att de inte skulle röra kvinnorna och kvinnorna fick lära sig självständighet.

– Tjejerna från byarna var också vana att klara svåra situationer. Killarna såg oss inte som tjejer utan kamrater.

 

Som 19-årig kom Ameneh till Sverige som kvotflykting från Turkiet. Hon är den första i sin familj som läst på universitetet. Mamma och pappa är analfabeter.

– Men man behöver inte gå på universitet för att veta att kurdiska rättigheter och kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter.

Idag sitter hon i riksdagen för Vänsterpartiet och kämpar för att kvinnors rättigheter inte ska beskäras i områden där konservativa religiösa åsikter har ett starkt fäste.

– Det är viktigt med relgionsfrihet men det är också viktigt att få vara fri från religion. Ni svenska kvinnor är fria att säga vad ni vill. Men när jag uppmuntrar barn att utbilda sig och inte gifta sig före de är 20 år är jag en dålig förebild som skadar familjen och religionen.

– Vi måste bestämma oss för vilket samhälle vi vill ha, vilken frihet. Är det bara vissa svenskar som ska få leva i frihet i egna områden?

Folkbildarforum 2016, Uncategorized

Årets stipendiater utsedda

onsdag 23 november 2016

Årets stipendiater utsedda

På tisdagkvällen delade Folkbildarforum ut två stipendier  för utomordentliga insatser inom folkbildningen. Vi gratulerar Sofia Cedvén och Helin Ljungberg!

Till Årets Folkhögskolelärare 2016 utsågs Sofia Cedvén på Lunnevads folkhögskola med motiveringen:

”Sofia har under sina tio år på Lunnevads Folkhögskolas allmänna kurs inspirerat och motiverat hundratals elever att tänja på sina gränser, att göra det lilla extra, och kanske det viktigaste av allt – att få dem att förstå att de kan mycket mer än de tror!

Sofia är en ’religions-nörd’ som älskar både sitt ämne och att undervisa. Hon är en lysande pedagog som lyckas få även den mest motsträviga elev att vilja förstå, fundera och fördjupa sig i religionens värld.”

sofia-cedven_wb

Årets studiecirkelledare är Helin Ljungberg, som har arbetat med folkbildning under hela sitt liv. Motiveringen lyder:

”Hon har en unik förmåga att beröra grupper och göra den extra skillnad i människors liv som visar på mänsklighetens styrka. Detta i ett samhälle som av många upplevs blivit kallare och mer opersonligt. Hon har skapat kontinuitet och sammanhang för människor som tidigare varit utanför samhällets nuvarande ramar. Helin och hennes erfarenhet, kompetens och person är den lilla människan som med folkbildning som verktyg gör stor skillnad under 2016, ett år kantat av flyktingströmmar, ökat utanförskap och ett större behov av mänsklighet.”

Grattis till båda!

 

 

Folkbildarforum 2016

Helt utan mening men med massor av makt

tisdag 22 november 2016

Helt utan mening men med massor av makt

– Vi måste hitta tillbaka till de meningsfulla frågorna. De frågor där vi inte har makt men skulle behöva ha det, sade Troed Troedson i sitt anförande vid Folkbildarforum.

Hans inlägg byggde på metaforer, humor och snabba vändningar.

Rubriken ”Från livsval till rösträtt” tog avstamp i ett besök i dotterns skola, där en pappa som pratade med läraren prisade gårdagens skola: Flanellografen var ovärderlig och skrivstil måste de små få lära sig – precis som det hade varit för pappan.

– Jag skulle ge min högra arm för att få höra samma tillbakablickande hos tandläkaren. Vill han ha tänderna lagade med Amalgam och slippa alla nya metoder?

Troed Troedson pratade också om makt och mening. Där hamnade han bland annat i SJ:s ”tysta kupé”, ett koncept som fick lågt betyg.

– Där sitter en massa galningar helt utan mening men med massor av makt. Meningen med tågresan är att komma fram, inte att det ska vara dödstyst.

Han konstaterade också att vår generation är starkt individualiserad och sannolikt har mer makt över sin tillvaro än någon tidigare generation. Problemet är att detta verkar minska vår förmåga att skilja det viktiga från det oviktiga.

– Vad väljer vi att bli arga på? Att någon bär slöja eller att en pojke blir vald till lucia? Det är ju helt oviktiga saker, men något som många kan tänka sig att gå i taket över.

Vi måste hitta tillbaka till de meningsfulla frågorna, de viktiga områdena där vi saknar makt, menar Troed Troedson.

– Klimathotet – där har vi inte ett skit att säga till om. Men det är viktigt och sådant får min puls att öka.

 

Folkbildarforum 2016

När maskinerna blir smartare

tisdag 22 november 2016

När maskinerna blir smartare

Den digitala tekniken kommer med både nytta och utmaningar. Det viktiga är att vi frågar oss vad vi ska använda den till, menade Sara Öhrvall som var först ut på Folkbildarforum och talade om digital makt i en turbulent värld. 

Under sina sex år på Bonnier, där Sara Öhrvall jobbade med digitalisering, såg hon hela tiden hur själva innehållet i förlagets böcker och tidningar var mer attraktivt än någonsin. Det var i själva verket institutionen, t ex dagstidningen, som inte längre var viktig.

Och det går igen i alla branscher.

– Swedbank gjorde en undersökning där de frågade yngre människor hur de ville att framtidens bank ska vara. De svarade “vadå bank? Jag vill inte ha nån bank. Jag vill kunna betala, få min lön och ta ett lån om jag behöver.” De vill inte har en byggnad att gå till. De vill att vi löser tjänsterna.

Stora institutioner påverkas när nya aktörer kliver in på marknaden och erbjuder tilläggstjänster. 

– Vad gör det med till exempel biblioteken när du kan läsa alla böcker du vill via en app istället? Förvisso till en kostnad, men den kostnaden kommer att sjunka i takt med att användarna ökar. Vilken roll ska biblioteken ha då? Och vad ska universiteten göra i framtiden när vi kan ha alla utbildningar tillgängliga online? Ett visionärt identitetsarbete kommer att bli viktigt för många framöver.

Och inte bara insitutionerna påverkas. Individen också. Vad händer med vår intelligens när vi får nya verktuyg?

Undersökningsföretaget Gardner har kommit fram till att 40% av alla mobilinteraktioner kommer att vara guidade av artificiell intelligens år 2020.

– Det kommer att bli en fin balansgång mellan integritet och nytta, men om siffran stämmer så är detta morgondagens Google. vi behöver ju inte söka efter information om de redan vet vad jag behöver.

Google samlar in fakta från våra mailkonversationer, våra uppdateringar, sökningar och dialoger i sociala medier. AI kan avgöra vad vi har för preferenser och vad vi är benägna att göra härnäst baserat på den informationen. 

Sara Öhrvall menade att det är viktigt att vi frågar oss vad vi ska använda den nya tekniken till. Nyttan är stor, men det är upp till oss hur vi ska använda tekniken på ett ansvarsfullt sätt.

Vi ser redan hur t ex vår nyhetsförmedling kommer från ett fåtal kanaler och bygger på algoritmer som anpassar nyheterna till vad vi föredrar att  läsa. 

– Men det är inte tekniken i sig som gör det. Vi skulle lika väl kunna bygga in en “förvåna-mig-knapp” som erbjuder något annat.

 

Folkbildarforum 2016

Tips och tankar från kanslichefen

fredag 18 november 2016

Tips och tankar från kanslichefen

Nästa vecka samlas vi för två dagars fördjupning i folkbildningens mest aktuella frågor. Folkbildarforums nye kanslichef Lars Holmgren är mitt uppe i förberedelserna inför sin första konferens, men bjuder ändå på några tips och en kommentar till nästa års tema för Folkbildarforum: ”Mod och Motstånd”.

Det är mycket att tänka på och fixa med dagarna före Folkbildarforum. Körscheman ska synkas och material ska färdigställas. Telefonen ringer och sms-plingar konstant

– Men det rullar på och är – oftast – roligt. Hoppas all teknik ska funka och att inte någon influensa slår till och hindrar medverkande och deltagare från att ta sig hit. Peppar, peppar.

Vad ser du själv fram emot?

– Jag ser fram emot helheten och känslan av att vi gör något viktigt tillsammans. Och så alla möten med människor som arbetar med folkbildning i vardagen och de som på annat sätt tänker och verkar för att ”lämna denna värld lite bättre än vad det var när jag kom dit”.

– Inte minst ser jag fram emot Hans Abrahamsson som avrundar konferensen med en tolkning av läget i världen utifrån vårt tema och med reflektioner om vad som sagts under våra två dagar tillsammns. Han ska även ge en passning till vårt arbete med nästa års tema för Folbildarforum

Några tips och råd till konferensdeltagarna?

– Glöm inte ställa väckarklockan tidigt på tisdagmorgon. Ha höga förväntningar på vad som ska hända, men glöm inte att vi alla som är där bidrar till vad vi får ut av Fokbildarforum. Och missa absolut inte konserten med världsmusikgruppen Golbang på tisdagkvällen!

Nästa års tema för Folkbildarforum är klart – ”Mod och Motstånd”. Vad kan du berätta om det?

– Jag ser en klar linje mellan de senaste årens teman, ”Mätas eller Mötas”, ”Makt och Mening” och detta. Ett undertema blir “mänsksliga rättigheter för alla eller medborgerliga rättigheter för vissa”. Vi har en hel del ideer och vi har redan pratat med några spännande människor och verksamheter som vi vill ha med oss under temat. Mer avslöjar jag inte nu.

På bilden: Roland Petterson och Lars Holmgren packar påsar med smått och gott till alla konferensdeltagare.

Folkbildarforum 2016

Seminarieprogrammet är klart!

onsdag 16 november 2016

Seminarieprogrammet är klart!

Studieförbundens verksamheter för asylsökande, nyanlända och migranter står i fokus för flera av seminarierna under Folkbildarforum. Det handlar både om att möta människor på flykt och om vem som får komma in i den “svenska” samhällsgemenskapen.

Fyra seminarier kommer att pågå parallellt under tisdagen och onsdagen under årets konferens och flera av dem knyter an till hur folkbildningen jobbar med nyanlända och migranter.

Seminariet “Folkbildning med asylsökande – studieförbundens insatser” (tisdag 14.30) handlar t ex om hur studieförbunden hanterade mottagandet av den stora mängden asylsökande under 2015, men ställer också frågan om vad som händer nu, när de som fått uppehållstillstånd ska börja etablera sig i det svenska samhället.

Vad är egentligen ”den svenska samhällsgemenskapen” och vem får tillgång till den? I ett seminarium lett av Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, professorer i socialt arbete respektive vuxenpedagogik, är utgångspunkten tre migranters upplevelser av mötet med Sverige och vuxenutbildningen. ”Tillhörighet och inte tillhörighet till den svenska samhällsgemenskapen” äger rum på onsdagen kl 13.

Men seminarierna erbjuder också fördjupning i vilken kunskap som behövs inom folkkbildningen idag för att förstå och kunna orientera sig i demokratiska debatter, där begrepp som identitetspolitik, separatism, klass och kön fått stor betydelse. Eva Nikell, som arbetar på Diskrimineringsombudsmannen håller i seminariet Folkbildning och mänskliga rättigheter – ett kunskapsområde på onsdag kl 13.

“Storstadsmaktordningen”och  “Staden som scen” är andra spännande teman för Folkbildarforums seminarier.

Läs och ladda ner programmet här.

Folkbildarforum 2016, Forskning

Hur hänger bildning ihop med makt och mening?

fredag 04 november 2016

Hur hänger bildning ihop med makt och mening?

Med bara några dagar kvar till sista anmälningsdagen, presenterar vi en talare med imponerande bildningserfarenheter: professor Bengt Kristensson Uggla. Under rubriken Bildning – mening – makt, ger han dig många nya infallsvinklar på tidlösa frågor.

Bengt är en man med många strängar på sin lyra. Just nu är han professor i filosofi, kultur och företagsledning och tidigare har han bland annat varit rektor, prefekt, lektor och professor inom områden som samhälle, teologi, folkbildning och kultur.

På Folkbildarforum tar Bengt itu med årets tema, Makt och Mening, och knyter det till bildningsbegreppet. Som en som rest världen över för att föreläsa och undervisa, så har Bengt en särskild förmåga att begeistra sin publik. Du kan vara säker på att du får ett unikt perspektiv från Bengt, där han bakar ihop sina erfarenheter till en fascinerande föreläsning! Läs mer om Bengt på hans hemsida.

Bengt Kristensson Uggla pratar på Folkbildarforum i Linköping, 22-23 november. Sista anmälningsdag är 7 november. Anmäl dig här.

Taggar:

1 2 3