Folkbildarforum

Kategori: Folkbildarforum 2019

Folkbildarforum 2019

“Bättre samtal kan förändra världen”

onsdag 18 september 2019

“Bättre samtal kan förändra världen”

Som samtalsledare för podcasten “Hur kan vi?” vill Navid Modiri möta människor utifrån viljan att förstå, även när det handlar om kontroversiella åsikter. Men kan och ska vi prata med alla om allt? Navid Modiri kommer till Folkbildarforum både för att föreläsa om och diskutera samtalets möjligheter. 

Navid Modiri är kommunikatör, föreläsare och artist. Han har varit programledare i P3 och i SVT (Filmkrönikan) och gett ut med musik med sitt band Navid Modiri & Gudarna.

2018 startade han podcasten “Hur kan vi?”, där han intervjuar oliktänkande, debattörer, experter, forskare och politiker om hur vi kan bli bättre på att prata med varandra. Hittills har 73 avsnitt släppts med gäster av vitt skilda åsikter, däribland Linnea Claesson, Hanif Bali, Jack Werner, Stina Oscarson, Katerina Janouch, Henrik Schyffert, Fatemeh Khavari, Kent Wisti och Ingrid Carlqvist. Avsnittet med den sistnämnda väckte stor uppmärksamhet i media, då det släpptes på förintelsens minnesdag och Carlqvist har gjort sig känd som förintelseförnekare.

På Folkbildarforum kommer Navid Modiri både att föreläsa och sitta med i panelen “Samtal om samtal”, där han tillsammans med Stina Oscarson, Vidar Aronsson och Brit Stakston ska att diskutera samtalet som folkbildningsmetod och huruvida man verkligen kan samtala med alla om allting.

Varifrån kommer din tro på kraften i samtal?

– Jag har själv både varit med om att jag ändrat åsikt eller fått ett nytt perspektiv när jag pratat med en person men också sett när andra har gjort det. Jag älskar lättnaden i att kunna säga orden ”Jag har fel” eller ”Jag har tänkt om”. Det kan kännas skamfyllt och svårt innan men när du väl säger dem så är det så skönt. Och samtal har kraften att kunna få människor att tänka om, utvecklas och se sig själva och andra med nya ögon.

Vad kommer din föreläsning på Folkbildarforum att handla om?

– Hur kraftfullt det är att verkligen lyssna på andra människor på djupet. Hur bättre samtal kan förändra världen. Hur vi behöver lära oss att prata med varandra och lyssna på varandra för att kunna fortsätta leva tillsammans i ett samhälle.

Vad har du lärt dig av att göra podden ”Hur kan vi?”? 

– Att jag har fel om människor oftare än jag tror. Att jag är snabb till att döma och kategorisera andra människor. Att jag kan hitta ett frö av igenkänning i alla jag träffar. Att vi är mer lika än vi tror när vi väl börjar lyssna på ett empatiskt plan. 

Ni möttes av en del häftig kritik efter det avsnitt där Ingrid Carlqvist gästade. Kritikerna ansåg att hennes ifrågasättande av förintelsen borde bemötts mer kraftfullt. Hur ser du på reaktionerna, nu i efterhand? 

– Jag tycker att reaktionerna var förväntade och lätta att förstå, både då och nu. Min roll som samtalsledare i “Hur kan vi?” är inte att varje gång det ges tillfälle ifrågasätta, jag agerar inte i den här podden som en journalist. Syftet här är att förstå en annan människa. Då kan det vara läge att inte sparka in varje öppen dörr utan avvakta för att förstå vart hon är på väg, men också vad hon menar med det hon säger och varför hon säger det. Vi borde varit tydligare med vad “Hur kan vi?” står för och vad för slags podd vi är så att människor inte förväntade sig en argumentativ debatt, en journalistisk granskning, utan ett mänskligt samtal.

Anmäl dig till Folkbildarforum med årets tema Tillit, trovärdighet, transparens här.

Folkbildarforum 2019

Forskning om civilsamhället får eget centrum

fredag 13 september 2019

Forskning om civilsamhället får eget centrum

Ett nytt forskningscentrum har invigts på Ersta Sköndal Bräcke högskola. ”Centrum för civilsamhällesforskning” har som mål att bli en ännu tydligare röst i samhällsdebatten. Den 20 november kommer Lars Svedberg och Lars-Erik Olsson till Folkbildarforum och berättar mer.

Sedan början av 90-talet har Ersta Sköndal Bräcke högskola bedrivit forskning om civilsamhället och nu samlas den forskningen och kunskapen i ett nytt centrum, för att vidareutvecklas.

Centrum för civilsamhällesforskning invigdes den 11 september med tal av flera av högskolans forskare, såsom Lars Svedberg, Lars Trägårdh och gästforskaren Maribel Morey.

– Sverige är en del av världen även när det gäller civilsamhället. Men det finns alltjämt skäl att fördjupa forskningen nationellt och lokalt. Mycket återstår. Och att förstå hur Sverige ter sig internationellt i denna forskning, sa Lars-Erik Olsson, enhetschef för Centrum för civilsamhällesforskning vid invigningen.

Under Folkbildarforum den 20 november får vi veta mer om det nya forskningscentrat, när Lars-Erik Olsson och professor Lars Svedberg  kommer och berättar.

Anmäl dig till Folkbildarforum här.
Ta en titt på programmet här.

 

Folkbildarforum 2019

”Att vara transparent är att vara modig”

torsdag 22 augusti 2019

”Att vara transparent är att vara modig”

Musikjournalisten Anna Charlotta Gunnarson kommer till Folkbildarforum och berättar om sin nya bok ”Kvinnorna som formade pophistorien”. Här berättar hon om hur musik och musikjournalistik kan vara folkbildande, och reflekterar kring temat ”Tillit, trovärdighet, transparens”.

I prisbelönta radioserien ”Pop och politik” har Anna Charlotta Gunnarson skildrat modern historia och samhällsutveckling genom ett musikaliskt filter i sju säsonger. Serien följdes av boken ”Popmusik rimmar på politik” 2016 och just nu sänds den tredje säsongen av hennes radioserie ”Fejk” som granskar kända historiska skeenden med nya ögon och öron.

Boken ”Kvinnorna som formade pophistorien” kom ut i våras och lyfter fram komponerande och musicerande kvinnor som inte fått sin rättmätiga plats i historieskrivningen.

Utifrån din bok och ditt arbetsfält, vad får du för tankar kring årets tema ”Tillit, trovärdighet, transparens”?

– Tillit är ett väldigt vackert ord, men har de senaste åren lite grann blivit förknippat med träskyltar att sätta upp i vardagsrummet. Därför är det toppen att ordet lyfts fram i detta tunga sammanhang. Att våga lita på sina medmänniskor är grundläggande. Rädslan och misstänksamheten är de största hoten mot en enad värld. Min drivkraft är att hitta goda exempel och att öka förståelsen för varför orättvisor och hårda normer har uppstått historiskt och i dag. Jag tror mer på att försöka greppa omvärlden än att döma ut den. Kvinnor har varit sorgligt exkluderade i musikbranschen och tvingats se hur mindre begåvade män seglat förbi dem. Det viktiga är att förstå hur det har kunnat ske och hur vi i dag undviker att göra samma misstag. Hela musikvärlden har förlorat på att förbise massor av kvinnliga genier för att man inte litat på deras kompetens. Min bok kan förhoppningsvis ge några av dessa stjärnor upprättelse och nutida musikmakare en bättre plattform.

– Trovärdighet och transparens är fundamenten i all seriös journalistik och forskning. I dag har vi alla förutsättningar att skapa en bättre värld, och det mest centrala just nu är att vi alla blir bättre på att skilja åsikter från fakta. Alla trovärdiga medier och pedagoger är transparenta med sina metoder och begränsningar. Hela mitt förord till boken är skrivet så. Att vara transparent är att vara modig och jag tycker faktiskt att jag är ganska modig.

På vilket sätt kan musik och musikjournalistik vara folkbildande?

– Oj, var ska jag börja? Kom på mina föreläsningar, så får ni höra! Musiken är en så viktig del av samhällsutvecklingen, den beskriver samtiden precis på samma sätt som litteraturen, konsten och filmen. Vi hör skiftningarna i politiken, om krig, konflikter, synen på kärlek, familj, miljö och kroppsliga ideal. Det går att avläsa varje epok utifrån tonläget i låtarna på topplistorna, den alternativa musiken, vilka genrer som uppstått, vilka musiker som haft störst talutrymme och glänst i rampljuset. Självklart är det också alltid oerhört intressant att analysera vilka som samtidigt stått i kulisserna och inte haft makten över mikrofonen. Och tänk ändå – den glättigaste treminutershit kan summera en hel tidsanda. Det klarar inte någon enda roman.

När blev du själv medveten om bristen på mångfald bland utövare och personer i maktposition i musikbranschen? 

– Det har jag tänkt på sedan jag var liten. Jag har alltid haft många tjejer i min samling, och varit extra intresserad så fort någon kvinna stått med som producent, låtskrivare eller ljudtekniker. Sedan har intresset växt med åren. När vi gjorde UR-serien Pop och politik hade vi alltid med 50 procent kvinnor, och ibland fick vi slå knut på oss själva för att hitta någon som ville prata. Men vi gav aldrig upp, för vi visste ju att någonstans därute finns den efterlängtade berättelsen, och de historier vi slutligen fick höra var ofta unika. Ingen hade till exempel förut frågat Lill-Babs om succéåren bakom Berlinmuren – hon fick alltid bara prata familj. Hela musikbranschen är fylld av liknande normativa murar.

Boken har varit ute sen i maj. Vad möter du för reaktioner när du är ute och pratar om den?

– Översvallande positiva. Folk gråter, kramas och tackar som tusan. Många är också oerhört upprörda över orättvisorna och förbannar den historiska segregeringen. Många vill engagera sig. Häftigast för mig personligen är att somliga av de omskrivna kvinnorna själva varit och lyssnat och blivit glada och styrkta. Dessutom har släktingar till några avlidna idoler hört av sig och varit stolta över att jag belyst de gamla hjältinnornas insatser. Jag har bland annat fått skicka en signerad bok till kompositören Britt Lindeborgs son och svägerska. Då klappade hjärtat, ska jag säga.

Finns det något som topplistorna från i sommar kan berätta om den tid vi lever i tycker du?

– Det finns det definitivt, men jag behöver alltid höra och se musiken i ett perspektiv, så återkom med frågan om fem år, så ska du få en snyggare analys.

 

Anna Charlotta Gunnarson samtalar om sin bok i Folkbildarforums parallella sessioner. Under konferensen får vi också höra hennes eget popband 500 mil spela live!

Anmäl dig till konferensen här.

Foto: Jessica Segerber

 

Folkbildarforum 2019

Per Molander kommer till Folkbildarforum

måndag 19 augusti 2019

Per Molander kommer till Folkbildarforum

Nu är programmet för årets Folkbildarforum klart, med föreläsningar och samtal kring temat Tilit, Trovärdighet, Transparens. Till och med den 26 augusti kan du anmäla dig till Folkbildarforum till rabatterat pris. 

Sedan tidigare är det klart att Jonna Bornemark, Brit Stakston, Carl Heath och Navid Modiri håller föreläsningar. Modiri och Stakston ingår också i samtalspanelen ”Samtal om samtal” tillsammans med Stina Oscarson och Vidar Aronsson. 

Till föreläsarna lägger vi nu även till Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission. Molander har arbetat åt bl a Världsbanken och OECD, var huvudsekreterare i katastrofkommissionen om tsunamin 2005 och har skrivit ett flertal böcker om politik och filosofi, såsom ”Ojämlikhetens anatomi” och ”Condorcets misstag”.  Enligt Per är varken materiell jämlikhet eller demokrati samhälleliga tillstånd som står av egen kraft. Tvärtom är de instabila; de måste ständigt underhållas och försvaras för att inte vittra. Materiell ojämlikhet som inte aktivt motverkas med politiska ingrepp tenderar att växa av sig själv. Demokratin, som kan definieras som politisk jämlikhet, löper samma risk. Per är också en stark kritiker av New Public Management, och menar att styrning av offentliga verksamheter inte bör grundas på en förvaltningsfilosofi som i så liten grad förmår problematisera skillnader mellan privat näringslivsverksamhet och det offentliga.

Per Molander kommer i sin föreläsning att fokusera på den stora tilliten i samhället, vad som påverkar den och vad den i sin tur påverkar.

Mer om årets program hittar du här. Vi fortsätter att presentera föreläsarna och eftermiddagssessionerna här i bloggen under hösten.

Anmäler du dig till konferensen senast den 26 augusti får du 20% rabatt på anmälningsavgiften. Anmäl dig här!

Foto: Sofia Runarsdotter

Folkbildarforum 2019

3 tonsäkra lästips

tisdag 09 juli 2019

3 tonsäkra lästips

Musikjournalisten och artisten Anna Charlotta Gunnarson kommer till Folkbildarforum i november och berättar om sin nya bok “Kvinnorna som formade pophistorien”. Tills dess, här är tre lästips på temat kvinnor och musik.

 

Anna Charlotta Gunnarson: Kvinnorna som formade pophistorien (Atlas förlag)

Hur väl kan du din Britt Lindeborg? Kompositören och textförfattaren som ligger bakom “Hej, mitt vinterland” och som gav svensk text till “Lyckliga gatan” och “Mitt sommarlov? Det var ju också hon som skrev texten till “Judy min vän”, som Tommy Körberg vann Melodifestivalen med 1969 och “Diggilo Diggiley”, som Herreys vann hela Eurovision Song Contest med 1984. Ändå är hon ett okänt namn för de flesta svenskar.

Britt Lindeborg skrev flera hundra låtar och merparten spelades in och framfördes på stora scener av etablerade artister. Men själv kände hon sig osynlig. Hon hade skrivit låtar till Melodifestivalen i ett decennium innan hon bjöds in att närvara vid tävlingen, hon fick sällan eller aldrig träffa artisterna som framförde hennes verk och hon erbjöds aldrig någon anställning i musikbranschen, så som hennes manliga kollegor. 

Britt Lindeborg är också en av många om kvinnor som glömts bort när populärmusikens historia skrivits. Kanske för att den så ofta skrivits av män?

I musikjournalisten Anna Charlotta Gunnarsons nya bok berättas såväl Lindeborgs historia som en mängd andra kvinnliga artister och kompositörers. Vi får också läsa om bristen på kvinnor i musiklexikon, Karin Juels modiga nazistprotester och om hur Agnetha Fältskogs insatser som låtskrivare och producent hamnat i skuggan av rollen som ”hon i Abba”. 

Ellinor Skagegård: För dig ska musiken bara vara ett smycke (Leopard förlag)

Det här är berättelsen om Fanny Mendelssohn, tidigare mest sedd som kompositören Felix Mendelssohns begåvade syster, numera erkänd som framstående kompositör och en av det tidiga 1800-talets skickligaste musiker. Trots att hennes far var en för tiden vidsynt man, som beundrade sin dotter och uppmuntrade hennes musikalitet och övriga begåvning, klargjorde han för henne att för brodern Felix kan musiken bli ett yrke, men för dig kan den bara vara ett smycke. Det vill säga något som kunde öka hennes värde på äktenskapsmarknaden och som hon sedan kunde utöva i hemmet.

Berättelsen skildrar familjen Mendelssohns liv som konverterade judar mot bakgrund av ett Europa mellan revolution och reaktion och mellan upplysning och romantik. Att en kvinna som dessutom kom från en judisk familj skulle kunna  få erkännande som något mer en begåvad amatör var närmast otänkbart. Judar, liksom kvinnor, har helt enkelt inte det existentiella djup som krävs för att skapa verklig konst, utan kan enbart härma och sammanfoga delar – på ytan få dem att se ut som mästerverk, menade t ex kompositören Rickard Wagner.

Det här är en berättelse om nedtryckt genialitet och begränsningar, men också om musik som trots allt inte har tystats.

Emma Knyckare: Patriarkatet får inte festa med oss (Teg Publishing)

Sommaren 2017 duggade rapporterna om sexuella övergrepp och trakasserier på festival tätt. Komikern och programledaren Emma Knyckare var en av många som kände att hon fått nog och postade en tweet: “Vad tror ni om att vi styr ihop en asfet festival dit bara icke-män är välkomna som vi kör tills ALLA män har lärt sig hur en beter sig?”

Responen blev enorm och med hjälp av en arbetsgrupp tog idén om en festival utan cis-män form.

En separatistisk festival väcker dock mycket känslor och redan innan festivalen hade ägt rum var den anmäld till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Så småningom fälldes den också – för kommunikationen av festivalen som ett event för icke-män. Någon diskriminering på plats skedde dock inte. Det kom bara en man när festivalen ägde rum hösten 2018 och han släpptes in.

Nu har berättelsen om festivalen blivit till en bok. Där berättar arrangörsgruppen om vägen till det faktiska arrangemanget på Bananpiren i Göteborg, men delar också med sig av tips om allt från artistbokning, säkerhet, PR och finansiering. 

 

Glöm inte att anmäla dig till Folkbildarforum före den 23 augusti för att få rabatterat pris! Anmäl dig här.

 

Folkbildarforum 2019

Samtal om samtal på Folkbildarforum

måndag 10 juni 2019

Samtal om samtal på Folkbildarforum

Kan och bör man prata med vem som helst om vad som helst? I vilka forum? Vad ska syftet vara? Det är frågor som aktualiserats under våren och åsikterna om vad som är det rätta går isär.

– Inom folkbildningen säger vi ofta att samtalet är grunden för pedagogiken, det som får kursdeltagare, lärare, cirkelledare att växa, få syn på samhället, sig själva och andra, säger Lars Holmgren på Bildningsförbundet Östergötland.

– Frågan är hur bra vi egentligen är på detta på folkhögskolor och studieförbund, inte minst när en ökad polarisering och ”obekväma” åsikter gör samtalen mindre bekväma. Att samtala för att tillsammans bli klokare utan att för den skull behöva bli överens… det borde vara det bultande hjärtat i ”folkbildningen”, och är det… ibland.

Ett panelsamtal om samtalsaktivism och samtalet som folkbildningsmetod och grund för demokratin är därför på sin plats och kommer att äga rum under Folkbildarforum den 20 november.

Navid Modiri kallar sig samtalsextremist och vill minska avståndet mellan människor med olika åsikter genom djupgående samtal i podden “Hur kan vi”. Men när han bjöd in debattören Ingrid Carlqvist, av många sedd som förintelseförnekare, möttes han av stark kritik. 

En av kritikerna var Brit Stakston, som i en debattartikel i DN (https://www.dn.se/kultur-noje/brit-stakston-samtiden-praglas-av-en-overtro-pa-samtal-med-hogerextremister/) ifrågasätter “den ständiga normaliseringen av fientliga röster”. I sin kritik mot samtalsivern inbegriper hon också folkbildningsinitiativet Sverigepratar.se, som kopplar samman meningsmotståndare i anonyma samtal online, som bara de två som samtalar kan se.

Gerhard Holmgren, generalsekreterare RIO (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) och David Samuelsson, generalsekreterare Studieförbunden, har i en replik svarat på Stakstons kritik  (https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/nej-brit-stakston-att-prata-ar-att-bryta-filterbubblor/). De menar att syftet med satsningen är att skapa samtal där innehållet står i fokus, till skillnad från debatter på Twitter och Facebook som gynnar det enkelt förpackade och snärtigt formulerade.

Både Brit Stakston och Navid Modiri kommer att delta i ”Samtal om samtal”. Det gör också Carina Sommarström, verksamhetsstrateg på NBV som varit med och drivit kampanjen ”Jag röstar – för demokratin” och Stina Oscarsson, teaterregissör, författare och samhällsdebattör. Stina Oscarsson har under SvD-vinjetten ”Den polariserade debatten – en samtalsserie”, intervjuat personer som på olika sätt ansetts kontroversiella i sina åsikter. Ambitionen har varit att försöka förstå hur andra människor resonerar, men samtidigt stå stadigt i de egna värderingarna. Bland de intervjuade finns författaren Katerina Janoush, konstnären Lars Vilks, politikern Yasri Khan och Chang Frick, chefredaktör för Nyheter Idag.

Här anmäler du dig till Folkbildarforum och här finns programmet.

Folkbildarforum 2019

Anna Lindman är årets moderator

tisdag 21 maj 2019

Anna Lindman är årets moderator

Journalisten och programledaren Anna Lindman har i många år gjort programserier för SVT om existentiella frågor och livsåskådning. I november blir hon moderator för Folkbildarforum.

Anna Lindman har lett tv-serier som “Existens”, “Från Sverige till himlen”, “Annas eviga” och “Döden, döden, döden”. Hon är även författare till boken “Den där jävla döden”. Det existentiella temat löper hela tiden som en röd tråd i hennes yrkesgärning.

Hur landade du i just de frågorna?

– För mig finns inget viktigare att prata om, livet känns kort och jag vill vara där det bränns och känns meningsfullt på riktigt.

Vad fick dig att tacka ja till att bli Folkbildarforums moderator 2019?

– Folkbildning är ett av de finaste ord jag vet! Det i kombination med temat ”tillit, trovärdighet, transparens” och jag var såld. Ser fram emot den här dagen så mycket!

Hur förbereder du dig?

– Som jag alltid gör, genom att läsa allt material och all information som finns, och så förprata med alla som ska medverka.

Vad väcker Folkbildarforums tema ”tillit, trovärdighet, transparens” för tankar hos dig?

– Att vi lider ett underskott av de tre just nu. Vår tid är präglad av polemik, osäkerhet och brist på tillit. Jag tror vi alla längtar efter uppriktighet och ödmjukhet, äkta möten och konstruktiva samtal om hur vi ska öka människors förtroende för varandra och för själva samhällssystemet.

Kan du se några kopplingar till existentiella frågor i temat?

– Absolut, det handlar om vad det är att vara människa, att varje individ har rätt till en röst och hur vi tillsammans formar den värld vi lever i. Vi står inför enorma utmaningar. Demokratin, det fria ordet, alla människors lika värde är inget vi kan ta för givet och tillsammans har vi en planet att rädda. Det är existentiella utmaningar, för att klara det måste vi kunna lita på varandra och våra makthavare.

Vad gör du mer, just nu och framöver?

– Just nu spelar jag in en ny tv-serie som kommer i höst och så skriver jag och Nina Hemmingsson på en bok som kommer till bokmässan.

Sedan tidigare är Jonna Bornemark, Carl Heath, Brit Stakston, Navid Modiri och Emil Jensen klara för Folkbildarforum. Nu har även Stina Oscarson tackat ja till att delta i ”Samtal om samtal”. 

Anmäl dig till årets konferens här

Foto: Vogler. Hämtad från Wikipedia under denna licens.

Folkbildarforum 2019

Emil Jensen till Folkbildarforum!

måndag 15 april 2019

Emil Jensen till Folkbildarforum!

Emil Jensen kommer till Folkbildarforum med en skräddarsydd föreställning som berör vikten av folkbildning. Det blir en afton med musik, lyrik, humor och allvar från en av Sveriges mest omtyckta ordkonstnärer.

Han är artist, skådespelare, radiokrönikör, poet och estradör. Med sina föreställningar “Flyktpotatis” och “En Gemensam galning” har han uppträtt för mer än 50 000 personer och hans sommar- och vinterprat i P1 har älskats av lyssnarna.

Du kommer till Folkbildarforum i november, berätta!

– Det ser jag himla mycket fram emot, folkbildning ligger mig så varmt om hjärtat. Jag kommer att varva musiken med komik och lyrik och lite tankar för dagen från mina radioprat. Det blir lite som sommarprat, fast live. Och på hösten. Men just detta med att varva berättelser med musik som jag tycker så mycket om att göra, varva personligt med globalt, allvar med satir.   

– Med mig har jag till min glädje Stockholm Strings med Anna Dager på cello och Hanna Ekström på violin, så det kommer bli riktigt vackert emellanåt också.

Temat för Folkbildarforum i år är Tillit, trovärdighet, transparens. Vad sätter det igång för tankar i dig?

– Det får mig att tänka att jag kanske ska försöka specialskrivna ett nummer med bara ord på t. Jag har över ett halvår på mig, det borde gå!  

Du har själv mycket erfarenheter av folkhögskolor. Vad har det haft för betydelse för dig?

– Dels gick jag skrivarkursen på Bona Folkhögskola när jag var 19 år. Det har jag alltid burit med mig. Sen hade jag själv skrivarkurser på Långbro Folkhögskola för några år sen. Och sen har jag under alla mina turnéer genom åren också uppträtt på folkhögskolor av alla slag. Så folkhögskolevärlden har verkligen följt mig och jag den.

Christel Valsinger
Foto: Joel Nilsson

En längre intervju med Emil Jensen finns i vårnumret av #FOFO. nr 1.19.

 

Folkbildarforum 2019

Tre avgörande begrepp

fredag 01 februari 2019

Tre avgörande begrepp

Årets tema för Folkbildarforum är Tillit, Trovärdighet, Transparens. De tre begreppen är avgörande för ett fungerande demokratiskt samhälle där människor litar på varandra och känner trygghet. Och de hänger tätt ihop, menar Lars Holmgren, Bildningsförbundet Östergötland.

Sverige har länge räknats som ett högtillitssamhälle, men ökade klyftor och sviktande välfärdssystem tär på den väven.

De tre begreppen för årets tema hänger nära samman. Hur uppfattningar om dem utvecklas är avgörande för att viljan att stärka demokratin – inte försvaga den – ska omfattas av tillräckligt många.

Lasse Holmgren, Bildningsförbundet Östergötland och ansvarig för Folkbildarforum ger två exempel som han tycker belyser hur de tre begreppen hänger ihop.

– I boken “Blåsningen”, skriver Inga-Lisa Sangregorio om det nya pensionssystemet. Jag tycker att där finns en intressant och förskräckande koppling till Tillit, Trovärdighet, Transparens.

Tillit, på så sätt att om pensionsfrågan handlar om solidaritet mellan generationer och tillit i samhället och till samhället, så är detta pensionssystem riggat för att bryta tilliten och få var och en att ”i gemensam ensamhet” skrämda tänka att det är upp till individen att fixa för sin ålderdom.

Trovärdighet, därför att misstron mot systemet är utbrett och resultatet är sämre pensioner. Budskapet är att ”arbetslinjen” gäller. Arbeta länge och heltid – och välj rätt premiepensionsfond. Men sambandet mellan bra pension och att arbeta länge och heltid är svagt. Det som gäller är att tjäna mycket pengar och ha bra tjänstepension och förmåner. Och sambandet mellan hur mycket du arbetar och hur mycket du tjänar är ytterst svagt, både före och efter pensionen.

Transparens, till sist, för att författaren lyfter bristen på sådan och kallar beslutsprocessen kring det nya pensionssystemet för ”bisarrt hemlighetsmakeri” och den folkbildningskampanj, som inkluderar de orange kuverten,  för en “rökridå”.

– Det slår mig att pratet om hoten mot demokratin missat hur detta är något som bidragit till att stuka demokratin och gödslat för den bristande respekten för den. Jo, faktiskt, tror jag det, säger Lasse.

Lasses andra exempel på hur de tre begreppen hänger ihop, rör klimatförändringarna. Hos många brister tilltron till att politik, näringsliv och vi själva verkligen vill ta oss an en omställning för att möta klimathotet. I Frankrike har en protestvåg vuxit sig stark, under namnet Gula Västarna, sedan landets president Macron ville höja bränsleskatten av miljöskäl. De som protesterar kommer från både höger- och vänstergrupper men har det gemensamt att de anser att Macrons reformpolitik slår mot de som tjänar minst och gynnar storstadsbor på bekostnad av landsbygden. De högljudda och våldsamma demonstrationerna gjorde att förslaget drogs tillbaka, men nu har protesterna börjat involvera fler frågor som rör skatter.

– Det visar hur viktig tilliten, trovärdigheten och transparensen är om vi ska lyckas med en folkligt förankrad, eller folkrörelsebaserad, samhällsomställning för att möta klimathotet.

En annan del av samhällsutvecklingen som anses skapa klyftor är digitaliseringen, men kan den kan istället bidra till att tillit, trovärdighet och transparens ökar när mångas åsikter och kompetens kan få genomslag i en uppkopplad värld?

– Under 2019 fördjupar vi oss i den frågan genom utbildningssatsningen ”Digitalisering, bildning, ledarskap”. Den vänder sig till företrädare för studieförbund och folkhögskolor i Östergötland.

En presentation av temat Tillit, Trovärdighet, Transparens hittar du här.

 

Folkbildarforum 2019

Temat klart för 2019!

torsdag 13 december 2018

Temat klart för 2019!

”Tillit, Trovärdighet och Transparens”. Så lyder temat för Folkbildarform 2019. Den 20 november arrangeras nästa års konferens, men temat kommer också att märkas i ett utökat antal frukost- och lunchseminarer under året, samt i vår tidning #FOFO.

Konferensens första talare är också klar. Jonna Bornemark är filosof vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Hon forskar inom fenomenologi, existensfilosofi, religionsfilosofi och praktisk kunskap och utkom 2018 med boken ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde”.

Jonna Bornemark är kritisk mot den rådande mätbarhetskulturen och menar att införandet av New Public Management i välfärdssektorn skapat ett arbetsliv där staplar, diagram och fjärrstyrning tagit över, på bekostnad av empati och omdöme. Något som Folkbildarforum var tidiga med att lyfta i och med 2015 års tema ”Mätas eller Mötas”.

I ”Det omätbaras renässans” tar Jonna Bornemark renässansfilosoferna till hjälp för att förklara att människan har ett behov av att kunna förhålla sig även till det hon inte vet. Vi intervjuade Jonna i höstens nummer av #FOFO, som du kan läsa här.

I början av nästa år berättar vi mer om temat ”Tillit, Trovärdighet och Transparens” här på Folkbildarforum.se.