Folkbildarforum

Kategori: Folkbildning

Folkbildning

”Omdöme är viktigare än vetande”

fredag 06 mars 2020

”Omdöme är viktigare än vetande”

Varför behöver vi bildning och vad kan den bestå av? Det är frågor idéhistorikern Sverker Sörlin tar sig an i boken ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans”. I veckan föreläste han i Linköping, på inbjudan av Bildningsförbundet Östergötland. 

“Alla vet redan mycket. Varje människa är en skattkammare av erfarenheter och insikter. Vi vet bara alltför lite tillsammans.” Så skriver Sverker Sörlin i sin bok ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans”.

Boken har inspirerat temat för årets Folkbildarforum, ”Klokhet och kunskap”. Hur blir vi kloka, inlevelsefulla och omdömesgilla, som individer och medborgare och framförallt, hur blir vi det tillsammans, som samhälle?

Uppdraget att skriva en bok om bildning fick Sverker Sörlin att grubbla, berättade han. För vad skulle den innehålla? En uppräkning av saker man som vi bör känna till? 

– Det vore en uppräkning utan slut och en sådan saknar läsare.

Insikten om att det istället behövs en bok om varför vi behöver bildning, kom när han såg tv-serien ”The Crown”, där det skildras hur den unga drottning Elisabeth II inser att hon inte hänger med i alla samtal hon måste ha med statsmän och andra tänkare. Hon ber därför en av sina medarbetare att förse henne med en lärare. “I vilket ämne?”, frågar medarbetaren. “Allmänbildning”, svarar drottningen. När hennes lärare, professor Hogg, får höra hur hon har svårigheter i samtalen hennes position för med sig, säger han: “Så kan man inte leva”.

För att kunna delta i samtalet om vår tid finns det sådant vi behöver veta och förstå tillsammans. Vad vi behöver veta är sådant som växlar med tiden. Men det är inte enskilda specialistkunskaper som utgör bildning:

– Karaktär och omdöme är viktigare än vetande.

Bland sina inspirationskällor nämner Sverker Sörlin den brittiske filosofen Simon Blackburn, författaren till bl a ”Being Good”. Han talar om hur vi inte bara måste vårda vår fysiska miljö, utan även den etiska – hur vi förhåller oss till varann. Det handlar om att försvara samhället och ett sätt att göra det på är genom bildning.

Även  Tara Westover, är en inspirationskälla. I sin bok ”Allt jag fått lära mig”, berättar hon om sin uppväxt i en mormonfamilj med en pappa som väntar på domedagen och inte vill att barnen går i skolan, eller över huvud taget har med samhällets institutioner att göra. Förvandlingen börjar när hon så småningom ändå börjar studera.

– Vi behöver de kunskapsuppehållande institutionerna. Vi har universitetet, folkbildningen, merdierna etcetera. Men de kan göra mycket mer för att försvara samhället.

En intervju med Sverker Sörlin kommer i vårens nummer av vår tidning #FOFO.

 

Folkbildning

Om den svåra konsten att veta tillsammans

söndag 09 februari 2020

Om den svåra konsten att veta tillsammans

Det behövs ett bildningsbegrepp som innefattar mycket mer än fakta och specifika ämneskunskaper. Det menar Sverker Sörlin, som skrivit boken ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans.” Den 3 mars håller han en lunchföreläsning i Konferenssalen på Hemslöjden i Linköping. Välkomna!

I sin bok formulerar Sverker Sörlin ett vidgat bildningsbegrepp, som betonar vikten av omdöme och gemensam förståelse. Det är en bildning som vi dessutom skaffar oss tillsammans. Men hur? Det får vi veta mer om den 3 mars, då Sverker Sörlin håller en luchföreläsning på Hemslöjden i Linköping, arrangerad av Bildningsförbundet Östergötland.

Sverker Sörlin är idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid KTH i Sthlm. Han är ledamot i klimatpolitiska rådet, som är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar regeringens insatser på klimatområdet. Han har skrivit en rad böcker, varav ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans” är den senaste. Boken har inspirerat årets tema för Folkbildarforum, ”Klokhet och kunskap”. 

Mer information om föreläsningen och hur du anmäler dig till den hittar du här.

Foto: Ulla Montan

Diverse, Folkbildning

När kommunerna möter framtiden har folkbildningen en nyckelroll

fredag 17 januari 2020

När kommunerna möter framtiden har folkbildningen en nyckelroll

När folkbildningen är som bäst bidrar den till att stärka och utveckla demokratin och ger en mångfald av män­niskor möjlighet påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Den medverkar till att utbildningsklyftor utjämnas,  att bildnings- och utbildningsnivån höjs och till att intresset för och delaktigheten i kulturlivet kan öka.

”Är det här intressant för er? Hur kan vi tillsammans vässa den här verksamheten i er kommun?” Det är utgångspunkten för dialogen när Bildningsförbundet Östergötlands och länets studieförbund och folkhögskolor besöker region och kommuner.

Som ett underlag för dialogen tar Bildningsförbundet Östergötland fram broschyrer som förtydligar folkbildningens uppdrag och roll och hur den kommer till uttryck i respektive kommun. Två versioner finns redan, för Norrköping och Kinda. Under våren kommer informationsbroschyrer för fler kommuner att framställas. 

På ett överskådligt, läsarvänligt och utmanande sätt beskrivs hur studieförbund och folkhögskolor vill axla ett ansvar för demokratin och för ett öppet och inkluderande samhälle. Broschyren visar vilka studieförbund och folkhögskolor som är verksamma i respektive kommun. Från dessa lyfts fyra exempel på kurser och satsningar och vilken betydelse de haft för människorna som tagit del av dem. Foldern ger också statistik över verksamheten i kommunen och hur den finansieras.

Materialet vänder sig till politiker, tjänstemän och alla som är intresserade av folkbildningen i sin kommun. 

– Vid besöken vi nu gör hos kommunerna inleder vi en diskussion om värdet för dem av samarbete med folkbildningen utifrån ”Demokratimålen” på broschyrens första sida. Är de här frågorna viktiga för er? Hur tror ni att Folkbildningen kan bidra? Vi frågar bl a om deras planer på att uppmärksamma ”Demokratin 100 år”. Vi vill vara delaktiga där, och  diskutera de komplexa samhällsfrågor som demokratin har att hantera idag, berättar Lasse Holmgren, från Bildningsförbundet Östergötland.

– Vi ser också till att de här diskussionerna hänger ihop med vårt arbete med Folkbildarforum, och med årets tema Klokhet och Kunskap. Det handlar ju om hur vi blir kloka och omdömesgilla som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle?

 

Här kan ni ladda ned foldrarna för Norrköping och Kinda.

 

Folkbildning

Folkbildning för klimatet

torsdag 05 december 2019

Folkbildning för klimatet

Folkhögskolorna och studieförbunden är en perfekt bas för breda samtal om klimatomställningen. Det menar Lars Igeland, lärare på Färnebo folkhögskola och talesperson i Föreningen Offensiv Folkbildning, som nyligen arrangerade riksträff på temat “Folkhögskolorna som klimatkraft”.

Föreningen Offensiv Folkbildning samlar lärare och deltagare till riksträffar med ambitionen att skolorna ska ta mer aktiv del i samhällsdebatten. Vid årets riksträff deltog lärare och kursdeltagare från ett tiotal folkhögskolor tillsammans med forskare, globala gäster och ungdomar från Fridays for future.

– Många folkhögskolor vill nu engagera sig i klimatfrågan, både med temadagar och omställningsarbete i form av t ex energihushållning, klimatsmart mat och återvinning på skolan. Många folkhögskolor har också deltagit i nätverket Fridays for futures aktiviteter på gator och torg, säger Lars Igeland.

Under konferensen medverkade också  Sophia Axelsson och Johanna Mangerud Gyllenvik från Fridays for future och berättade om sina skolstrejker och det gensvar de fått, både i form av uppmuntran och hat. 

Huvudtalare på riksträffen var Alasdair Skelton, professor vid Stockholms Universitet.

–  Han höll en fängslande inspirationsföreläsning om allvaret i klimatfrågan. Vetenskaplig men ändå lättförståelig och med stor känsla i framförandet. Vi rekommenderar verkligen honom som föreläsare till andra folkhögskolor. 

Vad har du för tankar själv om folkhögskolor och folkbildning som klimatkraft?

– För att få ett genomslag i klimatfrågan krävs det både kunskap och ett brett deltagande av många människor. Både för att politiker ska våga föreslå radikala förslag, och för att omställningen kräver ett brett deltagande i form av livsstilsförändringar, samarbete och organisering bland många människor. Folkhögskolorna och studieförbunden är en perfekt bas för breda samtal om klimatomställningen. 

Kan du skicka en utmaning till folkhögskolor och studieförbund?

– Jag vill uppmuntra alla folkhögskolor att delta i klimatrörelsens arbete. Dels att ställa upp med lokaler och deltagarveckor för lokala grupper som vill ordna föreläsningar och möten, dels att låta kursdeltagare fördjupa sig i klimatforskning och olika förslag för en rättvis klimatomställning. Flera skolor har erbjudit sina deltagare att medverka på Fridays for future – manifestationer. De som har en övertygelse kan delta i marscher mm, de som är mer osäkra kan lyssna på tal och musik som åskådare för att lära sig mer. Om alla Sveriges folkhögskolor kommer med i de stora globala fredagsmanifestationerna 2020 skulle det vara  ett mycket värdefullt bidrag i rörelsen, särskilt på mindre orter.

 

Tips från riksträffen förmedlade av  Lars Igeland:

– Det finns ett nystartat nätverk för folkhögskolor som arbetar med klimatfrågan och Peter Forsberg från Runö folkhögskola berättade mer om deras arbete. Den som vill veta mer kan maila till klimatnatverket.folkhogskolor@gmail.com

– Nyskrivna pjäsen Trädkramarna – en berättelse om miljökamp, demokrati och vår stund på jorden. Det är cabaregruppen Sweet dreams som turnerar det kommande halvåret med pjäs och workshops. För mer info se www.sweet-dreams.se/tradkramarna  

Nätverket Fridays for future vill gärna samarbeta mer med folkhögskolor landet runt. De kan nås via https://fridaysforfuture.se/

– Färnebo folkhögskola som var lokal arrangör storsatsar på klimatet med fyra olika kurser det kommande året. helgkurs, distanskurs, sommarläger om Green new deal och helfartskurs hösten 2020. Mer information: www.farnebo.se

 

 

Folkbildarforum 2019, Folkbildning

Tillit, trovärdighet och transparens – i folkbildningen

fredag 04 oktober 2019

Tillit, trovärdighet och transparens – i folkbildningen

– Vi skulle kunna göra mycket mer samhällsnytta om vi valde rätta målgrupper istället för lätta målgrupper.

Det sa Andrea Rodriguez, distriktschef för Studiefrämjandet Västerbotten, som tillsammans med Torvald Åkesson från Folkbildningsrådet gästade en etikkonferens arrangerad av Bildningsförbundet Östergötland i onsdags.

”Transparens är utgångspunkten”, säger Andrea Rodriguez i en intervju i ett kommande nr av #FOFO, där hon berättar om arbetet med att städa upp inom det egna studieförbundet i Umeå efter att felaktigheter i verksamhetsrapporteringen uppdagats 2015. ”Med transparens kommer trovärdighet, och med trovärdighet kommer tillit.”

Andrea är numera distriktschef för Studiefrämjandet Västerbotten och i onsdags var hon i Linköping, tillsammans med Torvald Åkesson, ansvarig för Studieförbunden på Folkbildningsrådet. Tillsammans höll de ett föredag om etik- och gränsdragningsfrågor inom folkbildningen. På plats fanns företrädare för studieförbunden i Östergötland, som också under dagen presenterade hur de själva jobbar med dessa frågor i verksamheterna.

Torvald Åkesson formulerar för Folkbildningsrådets räkning villkoren för att bedriva statsbidragsberättigad folkbildning och han började med att uttrycka oro för en utveckling där studieförbundens mål är att hela tiden öka. Han citerade folkbildningsnestorn Gösta Vestlund: ”håller folkbildningens värderationalitet på att ersättas av volymrationalitet? Och vad leder det till?”

– Varför ger staten så mycket pengar till folkbildning? Det är ju för att möjliggöra för en mängd människor att påverka sin situation och kunna delta i samhällsutvecklingen!

Om inte studieförbunden blir bättre på att granska och sanera sig själva kommer kontrollen utifrån och kraven på mätbar uppföljning att öka, menade Torvald, som också ville understryka att hans kritik kommer ur en stark kärlek till folkbildningen.

Studiefrämjandet i Västerbotten har kommit på fötter igen, efter ett rejält stålbad, även om ekonomin är dålig. Inom organisationen har man tagit fram en ”Policy för transparens”, berättade Andrea Rodriguez. Den innebär bl a att avdelningarna tittar på varandras verksamheter internt. Man bjuder också in andra studieförbund att titta på deras verksamhet, om de de antar samma policy. Tanken är att det ökar möjligheterna att driva rätt verksamheter samtidigt som förtroendet för folkbildningen bibehålls hos både bidragsgivare och allmänhet. 

”För att våga vara transparent, måste man i grunden vara stolt över det man försöker göra”, sammanfattade en deltagare diskussionen.
”Ett ovanligt ärligt och öppet samtalsklimat.” ”Med så ärliga diskussioner når vi en ny nivå”, var andra kommentarer

Under dagen blev det också klart att Andrea Rodriguez och Torvald Åkesson kommer att delta i de parallella sessionerna under Folkbildarforum den 20 november. Rubriken för deras gemensamma programpunkt: Vadå transparens? -På riktigt eller tom retorik?

Intervjun med Andrea Rodriguez, gjord av journalisten Catarina Gisby, finns att läsa i höstnumret av #FOFO som kommer i mitten av oktober.

 

 

Folkbildning

Studieförbundens musikverksamheter i strålkastarljuset

fredag 20 september 2019

Studieförbundens musikverksamheter i strålkastarljuset

“Basen i svenskt musikliv”. Så heter en rapport från Studieförbunden, som sammanfattar de tio studieförbundens betydelse för svenskt musikliv, men också lyfter framtida utmaningar.

I onsdags fanns rapportens författare Ebba Ringblom på plats i Linköping för att gå igenom resultaten med representanter för några av musikverksamheterna inom folkbildningen i Östergötland. Även företrädare för Region Östergötland och några av länets kommuner deltog under dagen.

Kartläggningen av studieförbundens musikverksamheter bygger på enkätsvar från 512 avdelningar/lokalkontor runtom i landet. Enkäterna genomfördes våren och hösten 2018. 

Av rapporten framgår att musikverksamheten volymmässigt är den största verksamheten inom de tio studieförbundens folkbildning. I hela Sverige är 14 000 band eller akter anslutna till något studieförbund och cirka 800 av dem finns i Östergötland.

De tio studieförbunden är också de enda som driver musikverksamhet i alla Sveriges kommuner och i 98,5% av musikstudiecirklarna är ledaren ideellt engagerad. Utan studieförbunden avstannar stora delar av musiksverige, är en slutsats man kan dra efter att ha läst hela rapporten som finns här.

Samtidigt minskar de generella anslagen från kommunerna till studieförbunden stadigt, något som även drabbar musikverksamheterna. De senaste 25 åren har studieförbunden förlorat ⅔ av anslagen från kommuner och regioner. De statliga bidragen har ökat något, men det kompenserar inte bortfallen. 

På musikträffen i Linköping möttes verksamhetsledare från populärmusikverksamheter inom Sensus, Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet, ABF, Bilda och Marieborgs Folkhögskola. Dagen inleddes med att Ebba Ringborg från Studieförbunden presenterade rapporten och lyfte fram lokala exempel, såsom att det i Östergötland finns 14 musikhus och 230 replokaler anslutna till olika studieförbund.

Rapporten lyfter också utmaningar som musikverksamheterna står inför, något som också diskuterades i grupper under för- och eftermiddagen. Hur ska folkbildningen t ex hantera det ökade intresset för att göra musik i solo- eller duoprojekt? Studiecirkelmodellen bygger på att minst tre personer deltar. Sättet att skapa musik på förändras också. Många vill göra egna studioproduktioner och dj:a snarare än att stå i replokaler eller spela live. Hur hänger studieförbunden med i det förändrade musiklandskapet?

Andra utmaningar som diskuterades var hur musikverksamheterna ska nå deltagare i alla kommuner och i områden där inte alla vet vad studieförbund är. En synpunkt som lyftes var att studieförbunden behöver bli tydligare i kommunicera vad de gör och hur ofta de faktiskt är inblandade i musikarrangemang. Dagen mynnade ut i idéer om hur samarbetet mellan studieförbunden kan stärkas för att underlätta både för att genomföra arrangemang och för kommunikation med olika instanser.

Under och efter konferensen skrevs  en debattartikel om folkbildningen som basen i länets musikliv, och hur förväntade budgetnedskärningar i region och kommuner kan komma att hota den. Publicerad i Östgöta Correspondenten,  NT och Folkbladet.

Folkbildning

Läsning som förändrar livet

måndag 22 oktober 2018

Läsning som förändrar livet

Hur kan litteratur och delad läsning få oss att må bättre? Den 19 oktober arrangerades ”Att läsa för livet – en kunskapsdag om biblioterapi”, av Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland.

I biblioterapi används litteratur som ett redskap för att bearbeta och reflektera kring den egna situationen. Mellan 2017 och 2019 driver Sensus projektet ”Läsa för livet” där ett metodmaterial anpassat för folkbildningen utvecklas.

”Shared reading” är en annan metod för att må bättre med hjälp av litteratur, där deltagare läser högt tillsammans och samtalar kring det lästa. Forskning kring metoderna växer just nu fram i Sverige och nummer 1.18 av #FOFO skrev frilansjournalisten Eva Bergstedt om dem båda (läs här).

Inger Händestam, Eva Bergstedt och Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet föreläste på förmiddagen

Under eftermiddagens workshops fick deltagarna prova på samtal ledda av Inger Händestam/Maija Löfgren (Sensus) – ”Läsa för livet”, Lina Asklöv (Bilda) – ”Existentiell hälsa” och bibliotekarien Helena Broms –  ”Livet, döden och kärleken”.

En mycket inspirerande dag som avslutades med funderingar och förslag om fortsatt arbete.

På bilden: Inger Händestam inledde kunskapsdagen om biblioterapi, i Linköpings Stadsbibliotek.

Foto: Christel Valsinger

Folkbildning

Välkommen på höstens andra Tisdagsträff

torsdag 04 oktober 2018

Välkommen på höstens andra Tisdagsträff

Vilka är de långsiktiga effekterna av folkbildningens arbete med nyanlända och andra migranter? Vilka satsningar är mer värdefulla än andra? Sådana frågor ställs inom forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering.

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt (bilden) som leder programmet är professorer i vuxenpedagogik respektive socialt arbete, vid Linköpings Universitet. Den 16 oktober berättar de om sitt forskningsarbete och de resultat de hittills sett. 

Läs mer om forskningsprogrammet på LiU:s hemsida: https://liu.se/nyhet/folkbildningen-viktig-for-asylsokandes-sociala-liv

Eller här i Folkbildarforums blogg: https://www.folkbildarforum.se/sa-upplever-nyanlanda-folkbildningens-insatser/

Plats: Hemgården, Norrköping 

Tid: 16/10 kl 15.30-17.30.

Mer om Tisdagsträffarna och om hur du anmäler dig finns här

Folkbildning

Är flyktingen en kostnad?

fredag 28 september 2018

Är flyktingen en kostnad?

Den dominerande synen på flyktingmottagande som något kostsamt för samhället, ifrågasätts av Peo Hansen, professor i Statsvetenskap vid Linköpings Universitet. Hans synsätt väckte stort intresse bland åhörarna vid höstens första Tisdagsträff.

Oavsett om människor är positivt inställda till att ta emot flyktingar eller inte så verkar det råda konsensus om att flyktingar är något som i grund och botten är dyrt och som vi kanske inte har råd med. Och om tar vi oss råd med det, så får vi ta pengarna från något annat. Gratis buss till ungdomar på sommaren till exempel.

Uppfattningen att flyktingmottagandet är en kostnad för samhället är också den grund på vilken vi står när vi ska jobba med integration. Men hur goda chanser har vi till en lyckad integration när den grundläggande uppfattningen är att människorna som ska bli en del av vårt samhälle är en ekonomisk belastning? Tänk om det finns ett annat sätt att se på det?

Peo Hansen är professor i statsvetenskap vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings Universitet och har följt EU och migrationspolitiken nära sedan slutet på 90-talet.

I tisdags talade han på en välbesökt Tisdagsträff i Länsstyrelsens lokaler i Linköping, på temat “Är flyktingar verkligen en finansiell börda för Sverige?”

Iställer för “vad kostar flyktingmottagandet” finns en annan fråga man kan ställa, menar han, nämligen “Hur kommer flyktingmottagandet att påverka landets ekonomiska aktivitet och samlade efterfrågan?” Då kan svaren istället komma att handla om tillväxt och ökade intäkter av skatt och moms till stat och kommuner. 281 av 290 kommuner gjorde överskott 2016, enligt siffror från SKL.

Så frågan är om det just är ekonomi som ska stå överst på dagordningen när vi diskuterar utmaningarna som kommer med migration?

Här finns en artikel av Peo Hansen, skriven för ETC, om hur spenderande på flyktingar skapar intäkter.

Nästa Tisdagsträff äger rum den 16 oktober. Då berättar Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt om forskningsprogrammet “Migration, lärande och social integrering”. Mer om Tisdagsträffarna hittar du här.

Folkbildning

En heldag om att läsa för livet

onsdag 13 juni 2018

En heldag om att läsa för livet

Hur kan litteratur och delad läsning få oss att må bättre? Välkommen till en kunskapsdag om biblioterapi, arrangerad av Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland.

I biblioterapi används litteratur som ett redskap för att bearbeta och reflektera kring den egna situationen. Mellan 2017 och 2019 driver Sensus, under ledning av Inger Händestam, projektet ”Läsa för livet”där ett biblioterapeutiskt metodmaterial utvecklas.

”Shared reading” är en annan metod för att må bättre med hjälp av litteratur, där deltagare läser högt tillsammans och samtalar kring det lästa. Forskning kring metoderna växer just nu fram i Sverige och i senaste numret av #FOFO skriver frilansjournalisten Eva Bergstedt om dem båda (läs eller beställ ett fysiskt exemplar av #FOFO här).

Såväl Inger Händestam som Eva Bergstedt medverkar när Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland arrangerar en kunskapsdag om biblioterapi den 19 oktober. Det gör också Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet.

Dagen inleds med föreläsningar av nämnda talare och fortsätter med workshops under eftermiddagen, där deltagarna från prova på biblioterapeutiska samtal.

Du kan välja att delta enbart under förmiddagen eller under både för- och eftermiddag.

Läs mer om kunskapsdagen här.

Anmäl dig här, senast den 5 oktober. 

 

1 2