Folkbildarforum

Kategori: Folkbildning

Folkbildning

Läsning som förändrar livet

måndag 22 oktober 2018

Läsning som förändrar livet

Hur kan litteratur och delad läsning få oss att må bättre? Den 19 oktober arrangerades ”Att läsa för livet – en kunskapsdag om biblioterapi”, av Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland.

I biblioterapi används litteratur som ett redskap för att bearbeta och reflektera kring den egna situationen. Mellan 2017 och 2019 driver Sensus projektet ”Läsa för livet” där ett metodmaterial anpassat för folkbildningen utvecklas.

”Shared reading” är en annan metod för att må bättre med hjälp av litteratur, där deltagare läser högt tillsammans och samtalar kring det lästa. Forskning kring metoderna växer just nu fram i Sverige och nummer 1.18 av #FOFO skrev frilansjournalisten Eva Bergstedt om dem båda (läs här).

Inger Händestam, Eva Bergstedt och Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet föreläste på förmiddagen

Under eftermiddagens workshops fick deltagarna prova på samtal ledda av Inger Händestam/Maija Löfgren (Sensus) – ”Läsa för livet”, Lina Asklöv (Bilda) – ”Existentiell hälsa” och bibliotekarien Helena Broms –  ”Livet, döden och kärleken”.

En mycket inspirerande dag som avslutades med funderingar och förslag om fortsatt arbete.

På bilden: Inger Händestam inledde kunskapsdagen om biblioterapi, i Linköpings Stadsbibliotek.

Foto: Christel Valsinger

Folkbildning

Välkommen på höstens andra Tisdagsträff

torsdag 04 oktober 2018

Välkommen på höstens andra Tisdagsträff

Vilka är de långsiktiga effekterna av folkbildningens arbete med nyanlända och andra migranter? Vilka satsningar är mer värdefulla än andra? Sådana frågor ställs inom forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering.

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt (bilden) som leder programmet är professorer i vuxenpedagogik respektive socialt arbete, vid Linköpings Universitet. Den 16 oktober berättar de om sitt forskningsarbete och de resultat de hittills sett. 

Läs mer om forskningsprogrammet på LiU:s hemsida: https://liu.se/nyhet/folkbildningen-viktig-for-asylsokandes-sociala-liv

Eller här i Folkbildarforums blogg: https://www.folkbildarforum.se/sa-upplever-nyanlanda-folkbildningens-insatser/

Plats: Hemgården, Norrköping 

Tid: 16/10 kl 15.30-17.30.

Mer om Tisdagsträffarna och om hur du anmäler dig finns här

Folkbildning

Är flyktingen en kostnad?

fredag 28 september 2018

Är flyktingen en kostnad?

Den dominerande synen på flyktingmottagande som något kostsamt för samhället, ifrågasätts av Peo Hansen, professor i Statsvetenskap vid Linköpings Universitet. Hans synsätt väckte stort intresse bland åhörarna vid höstens första Tisdagsträff.

Oavsett om människor är positivt inställda till att ta emot flyktingar eller inte så verkar det råda konsensus om att flyktingar är något som i grund och botten är dyrt och som vi kanske inte har råd med. Och om tar vi oss råd med det, så får vi ta pengarna från något annat. Gratis buss till ungdomar på sommaren till exempel.

Uppfattningen att flyktingmottagandet är en kostnad för samhället är också den grund på vilken vi står när vi ska jobba med integration. Men hur goda chanser har vi till en lyckad integration när den grundläggande uppfattningen är att människorna som ska bli en del av vårt samhälle är en ekonomisk belastning? Tänk om det finns ett annat sätt att se på det?

Peo Hansen är professor i statsvetenskap vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings Universitet och har följt EU och migrationspolitiken nära sedan slutet på 90-talet.

I tisdags talade han på en välbesökt Tisdagsträff i Länsstyrelsens lokaler i Linköping, på temat “Är flyktingar verkligen en finansiell börda för Sverige?”

Iställer för “vad kostar flyktingmottagandet” finns en annan fråga man kan ställa, menar han, nämligen “Hur kommer flyktingmottagandet att påverka landets ekonomiska aktivitet och samlade efterfrågan?” Då kan svaren istället komma att handla om tillväxt och ökade intäkter av skatt och moms till stat och kommuner. 281 av 290 kommuner gjorde överskott 2016, enligt siffror från SKL.

Så frågan är om det just är ekonomi som ska stå överst på dagordningen när vi diskuterar utmaningarna som kommer med migration?

Här finns en artikel av Peo Hansen, skriven för ETC, om hur spenderande på flyktingar skapar intäkter.

Nästa Tisdagsträff äger rum den 16 oktober. Då berättar Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt om forskningsprogrammet “Migration, lärande och social integrering”. Mer om Tisdagsträffarna hittar du här.

Folkbildning

En heldag om att läsa för livet

onsdag 13 juni 2018

En heldag om att läsa för livet

Hur kan litteratur och delad läsning få oss att må bättre? Välkommen till en kunskapsdag om biblioterapi, arrangerad av Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland.

I biblioterapi används litteratur som ett redskap för att bearbeta och reflektera kring den egna situationen. Mellan 2017 och 2019 driver Sensus, under ledning av Inger Händestam, projektet ”Läsa för livet”där ett biblioterapeutiskt metodmaterial utvecklas.

”Shared reading” är en annan metod för att må bättre med hjälp av litteratur, där deltagare läser högt tillsammans och samtalar kring det lästa. Forskning kring metoderna växer just nu fram i Sverige och i senaste numret av #FOFO skriver frilansjournalisten Eva Bergstedt om dem båda (läs eller beställ ett fysiskt exemplar av #FOFO här).

Såväl Inger Händestam som Eva Bergstedt medverkar när Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland arrangerar en kunskapsdag om biblioterapi den 19 oktober. Det gör också Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet.

Dagen inleds med föreläsningar av nämnda talare och fortsätter med workshops under eftermiddagen, där deltagarna från prova på biblioterapeutiska samtal.

Du kan välja att delta enbart under förmiddagen eller under både för- och eftermiddag.

Läs mer om kunskapsdagen här.

Anmäl dig här, senast den 5 oktober. 

 

Folkbildning

”Om svenska värderingar” i ny upplaga

fredag 09 mars 2018

”Om svenska värderingar” i ny upplaga

De första 1000 exemplaren tog snabbt slut, men nu finns en ny upplaga av fickhandboken “Om svenska värderingar” som Bildningsförbundet Östergötland gav ut i höstas i samarbete med Föreningen Ordfront och Demokratiakademin. En liten skrift om den svenska grundlagen och om mänskliga rättigheter,  perfekt att bära med sig i bakfickan eller plånboken.

Huruvida det finns hot mot demokratin och hur skyddet för svensk grundlag ser ut, är frågor som kommit att bli extra angelägna under detta valår. De kommer bland annat att behandlas under halvdagskonferensen ”Ta inte demokratin för given!”, som Folkbildarforum arrangerar i april. Läs mer om den här.

”Om svenska värderingar” är en användarguide i fickformat som behandlar den svenska grundlagen och kopplingarna mellan formuleringarna i den och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Syftet är att sprida kunskap om vår konstitution och samtidigt väcka medvetenhet om demokratins skörhet. 

Bakom skriften står Bildningsförbundet Östergötland, Föreningen Ordfront och Demokratiakademin. Lars Holmgren (BFÖ) och Benton Wolgers (Ordfront) fick idén efter ha lyssnat till ett föredrag om grundlagen som Agneta Stark höll på Vestlunddagarna i mars 2017.

“Om svenska värderingar” delades ut på Människorättsdagarna i Jönköping och under Folkbildarforum i november. Då höll också Benton Wolgers och Anna Wigenmark från föreningen Ordfront en workshop om vikten av att förstå och försvara delar av den svenska grundlagen. Benton Wolgers skrev också en artikel på temat i #fofo nr 2 2017, som du kan läsa här.

Nu finns nya exemplar av handboken och ett begränsat antal exemplar går att beställa via info@bildningsforbundet.se

En pdf hittar du här, obs att formatet inte lämpar sig för utskrift.

Folkbildning, Forskning

Lunchseminarium om asylsökande barns rättigheter

tisdag 20 februari 2018

Lunchseminarium om asylsökande barns rättigheter

Hur har rättsligt beslutsfattande och den offentliga debatten om asylsökande barns rättigheter utvecklats genom åren? Det har Jonathan Josefsson, vid Tema Barn på LiU, undersökt i avhandlingen ”Barn vid gränserna”. Tisdag den 27 februari håller han i ett lunchseminarium som tar avstamp i avhandlingen.

Regeringen förbereder i denna stund ett förslag om att göra Barnkonventionen till svensk lag med syftet att stärka barns rättigheter i Sverige och för att ”Sverige ska vara världens bästa land för barn att växa upp i”.

Samtidigt har riksdag och regering de senaste åren drivit på och infört en rad åtgärder för att begränsa asylsökande och papperslösas barns tillgång till grundläggande rättigheter såsom hälsa, trygghet, utbildning och säkerhet genom att föra en mer restriktiv migrationspolitik.

I samband med Bildningsförbundets representantskapsmöte den 27 februari hålls ett lunchseminarium med titeln ”Asylsökande barns rättigheter i en tid av restriktiv migrationspolitik”, lett av Jonathan Josefsson, universitetslektor vid Tema Barn på Linköpings Universitet.

”I denna presentation tar jag utgångspunkt i min avhandling om rättsligt beslutsfattande och offentlig debatt om asylsökande barns rättigheter i Sverige de senaste 15 åren för att ge en bild av utvecklingen på några års sikt och diskutera hur denna kunskap kan bidra till att öka förståelsen för asylsökande barns rättigheter i en tid av mer restriktiv migrationspolitik.”

Plats: Hemslöjden, Linköping, Storgatan 41, Konferenssalen

Tid: 27/2, kl 11.30-12.15

Anmälan till info@bildningsforbundet, senast måndag 26/2  kl 12. Vi serverar soppa och bröd.

 

 

Folkbildning, Kalendarium

Välkomna på tisdagsträffar!

onsdag 06 september 2017

Välkomna på tisdagsträffar!

Under hösten bjuder Bildningsförbundet Östergötland i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland in till tisdagsträffar för att skapa dialog och erfarenhetsutbyte kring frågor som rör integration.  

Mustafa Panshiri (bilden) jobbade som polis när Sverige 2015 tog emot 163 000 flyktingar, varav många var ensamkommande ungdomar från Afghanistan. Mustafa kom själv till Sverige från Afghanistan som 11-åring och hade då ingen aning om vad demokrati innebar. Idag har han lämnat polisyrket och reser istället runt för att möta de ensamkommande ungdomarna och berätta för dem om demokrati och livet i det sekulära Sverige.

Mustafa Panshiri är en av de föreläsare vi möter på våra tisdagsträffar under sju eftermiddagar i höst och i vår. Träffarna, som alltså alltid äger rum på en tisdag, mellan 15.30 och 17.30, är kostnadsfria. Det bjuds dessutom på fika!

Höstens schema ser ut som följer:

19/9  Hur bemöter vi hedersproblematiken? Anissa Mohammed Hassan, Länsstyrelsen Östergötland. Plats: Länsstyrelsen, Linköping.

4/10 Att bidra till en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända. Ing-Marie Wieselgren, SKL. Plats: Hemgården, Norrköping

14/11 Prostitution och människohandel. Kajsa Törnqvist Netz, Migrationsverket. Plats: Sensus, Norrköping.

12/12 Kreativ integration. Mustafa Panshiri, före detta polis. Plats: Valla Folkhögskola Linköping.

Klicka här för att anmäla dig!
Tisdagstraeffar_ori ny

 

 

 

 

 

 

Taggar: , , , ,

Diverse, Folkbildning

“Folkbildarforum ska vara lite obstinat i debatten”

torsdag 20 juli 2017

“Folkbildarforum ska vara lite obstinat i debatten”

Bildningsförbundet Östergötlands nya ordförande Åsa Forsman har studerat på både folkhögskola och universitet, men föredrog den inkluderande folkbildningen. Idag är hon verksamhetsledare inom just folkbildning på Folkuniversitetet i Linköping och hon ser Folkbildarforum som en chans att själv bli utmanad och inspirerad.

Åsa Forsman blev verksamhetsledare inom folkbildningen på Folkuniversitetet i Linköping efter att ha arbetat inom förvaltningen på Linköpings universitet i många år, bland annat som projektledare och avdelningschef.

– Jag gick en eftergymnasial utbildning på Österlens folkhögskola i Skåne i 20-årsåldern och har alltid tyckt att det är något speciellt med folkbildning. Senare har jag utbildat mig på universitetet, jag har en pol mag, men jag har alltid längtat tillbaka till folkbildningen. Den är mer inkluderande, alla har en plats. När jag sen började här på Folkuniversitetet som utbildningsledare så kändes det som att jag kommit hem.

De viktigaste uppgifterna för folkbildningen just nu är verksamheterna för asylsökande och andra som inte har någon plats i samhället, tycker hon. Men hon ser också utmaningar för folkbildningen i att hänga med i vad som händer i världen utanför den egna, inre sfären.

– Många står utanför folkbildningen idag. Hur ska vi nå ut till dem? En viktig del av detta arbete är att studieförbunden samverkar och hjälps åt vilket till exempel sker inom ramen för Bildningsförbundet där ett asylnätverk har bildats. Asylnätverket består av representanter från de olika studieförbunden. Inom nätverket delar man på deltagarna så att deltagarna ska få ut så mycket som möjligt av t ex svenskundervisning.

Hur ser du på Folkbildarforums betydelse?

– Folkbildarforum är jätteviktigt för att berätta om vad folkbildningen gör. Vi ska också vara lite obstinata i samhällsdebatten. Vårt mål är att nå ut till fler och bli mer nationella, att vi syns i andra led än bara våra egna.

– Sen är det också viktigt att själv få känna sig utmanad. Hur gör vi saker på ett annat sätt, hur tar vi tag i de stora samhällsfrågorna ? Årets tema Mod och Motstånd är ett viktigt tema. Att få träffa människor som vågat utmana och haft modet att gå sina egna vägar och sen bära med sig det hem.

Årets Folkbildarforum äger rum i Linköping den 28-29 november. Anmäl dig här. Anmäler du dig senast 17/8 får du rabatt.

Taggar: ,

Folkbildning

Folkbildningens insatser för asylsökande följs upp

måndag 30 januari 2017

Folkbildningens insatser för asylsökande följs upp

Det goda samarbetet mellan studieförbunden och glädjen hos deltagarna. Det var två positiva aspekter som lyftes när Bildningsförbundet Östergötlands asylnätverk mötte Folkbildningsrådets externa utredare för uppföljning av insatserna för asylsökande under 2016. Bland svårigheterna nämndes att nå kvinnor och lågutbildade, samt att hålla igång den ordinarie verksamheten.

Sedan 2015 har Sveriges studieförbund kunnat få statsbidrag för att arrangera studiecirklar i svenska för asylsökande och de med uppehållstillstånd som bor kvar på Migrationsverkets boenden. För att ta tillvara resurserna och kompetensen i Östergötland, startade BFÖ samma år ett nätverk med ansvariga för verksamheter med asylsökande inom studieförbunden. Sedan hösten 2016 deltar även folkhögskolor i nätverket eftersom dessa numera också kan få del av det särskilda statsbidragen för verksamheter med asylsökande.

90 000 asylsökande i nästan samtliga av landets kommuner har deltagit i verksamheterna. I Östergötland har vi nått ut i alla de tretton kommunerna.

Statsbidragen fördelas och följs upp av Folkbildningsrådet och i veckan fick BFÖ:s asylnätverk besök av projektledaren för rådets uppföljning, Mats Bernerstedt. Han reser just nu runt i landet och gör intervjuer med verksamhetsledare för och deltagare i utbildningarna. Svaren blir underlag till en rapport som ska beskriva verksamheterna och bedöma effekterna av dem. Vad har man gjort för beloppen som staten delat ut?

Närvarade vid träffen gjorde representanter för ABF, Sensus, Studiefrämjandet, Bilda, NBV, Medborgarskolan och Liljeholmens folkhögskola i Östergötland. De fick svara på frågor som exempelvis varför de ansåg sig lämpliga att sig an uppdraget, hur de påverkats av det och hur de rekryterat deltagare.

De flesta var överens om att de redan besatt kompetens och lokaler för att kunna arrangera de efterfrågade verksamheterna och att de därför kunde komma igång snabbt. Alla ansåg det också ligga inom folkbildningens värdegrund att hjälpa utsatta människor.

Rekryteringen gjordes genom besök på boenden och genom att “knacka dörr”. Asylsökande med eget boende är svårare att nå, liksom kvinnor och lågutbildade. “De högutbildade hittar oss alltid”, som någon uttryckte det.

Svårigheterna att få med asylsökande kvinnor i studiecirklarna beror bland annat på att det kan vara svårt att få dem att lämna asylboendet på egen hand. De förväntas vara på plats när resten av familjen är det. Avsaknad av barnomsorg kan också göra det svårt för kvinnor att delta. Bland annat Studefrämjandet kommer att satsa på strategier för att nå fler kvinnor under 2017.

Samarbetet studieförbunden emellan lyftes fram som något mycket positivt. Att få uppleva glädjen hos deltagarna, när de erövrar det svenska språket, likaså.

Den 15 mars lämnas rapporten till Folkbildningsrådet, som några veckor senare lämnar den vidare till regeringen.

 

Folkbildning

Nu kan du rösta i amerikanska presidentvalet!

torsdag 16 juni 2016

Nu kan du rösta i amerikanska presidentvalet!

För första gången i världshistorien kan svenska folket rösta i andra länders demokratiska val. Redan nu i juni kan du  rösta i Islands presidentval och Storbritanniens folkomröstning om medlemskap i EU – på Good Country’s hemsida. Grundaren av Good Country Simon Anholt var en av talarna på förra årets Folkbildarforum, och nu fortsätter samarbetet. 

Nu är han alltså aktuell igen Simon Anholt – som väckte stort engagemang på förra årets Folkbildarforum med sina tankar kring nationens roll i en globaliserad värld – med ett nytt initiativ i sann ”Good Country anda”.

– Regeringar runt om i världen måste inse att de inte bara är ansvariga för sina egna väljare och skattebetalare, men för allt levande på  jorden, säger Simon. Och därför, menar han, borde också alla världsmedborgare få vara med och säga sitt i andra länders demokratiska val.

Ett fantastisk spännande initiativ tycker vi som kan bli en maktfaktor om många deltar. Sprid bland vänner och bekanta och inte minst gå in och rösta!

Sverige rankas högst i ny studie
Good country har även precis släppt resultatet av sin senaste undersökning Good Country Index, som vi skrivit om tidigare här i bloggen, och som är den första och enda undersökningen som, i stället för att mäta hur väl enskilda länder presterar, mäter hur enskilda länder bidrar till det bästa för mänskligheten ur ett globalt perspektiv. På listan över det som mäts hittar man bl.a. hur väl länderna bidrar till världsfred och säkerhet, klimat, hälsa och vetenskap i förhållande till landets storlek och antal invånare. Längst upp på listan över 163 länder ligger Sverige! Jätte kul såklart, men intressant att notera är att undersökningen baseras på fyra år gammal data, från 2011 då Sverige hade en mer generös flyktingpolitik. Och man kan inte låta bli att undra hur resultatet skulle se ut idag?

Om Simon Anholt
Simon Anholt jobbar som rådgivare till regeringar runt om i världen och inspirerar länder att samarbeta mer och tävla mindre. Han är författare och utnämnd hedersprofessor bl.a. på universitetet ”East Anglia” i Storbritannien.

Taggar: , , , , , , ,