Folkbildarforum

Kategori: Forskning

Folkbildarforum 2015, Forskning

Mål- och resultatstyrning på gång? Tänk på detta först!

tisdag 20 oktober 2015

Mål- och resultatstyrning på gång? Tänk på detta först!

Susanna Alexius forskar inom företagsekonomi på det mångvetenskapliga organisationsforskningscentret Score i Stockholm. Hon kommer till Folkbildarforum för att hålla seminarium om hur mål- och resultatstyrning kan se ut i praktiken. Dessutom får du en genomgång av hur forskningen på området ser ut. Vi ställde två frågor till henne.

Kan du berätta lite kort om din bakgrund och din forskning?

Jag disputerade 2007 vid Företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm och har sedan dess haft förmånen att kombinera egen forskning med undervisning av studenter och vidareutbildning av chefer. Min forskning har alltmer kommit att handla om hur organisationer hanterar s k ”korstryck” från sin omvärld, d v s samtidiga krav på att förhålla sig till regler och normer och uppfylla mål som kanske upplevs krocka och ge upphov till värdekonflikter.

Det kan t ex handla om krav på att generera vinst och samtidigt uppvisa stort socialt och ekologiskt ansvarstagande. Eller om att lyckas balansera effektivitet och nytänkande eller mångfald och professionalism. Just nu forskar jag mycket om s k ”hybrider”, organisationer som blandar organisationslogiker och brukar vara särskilt utsatta för korstryck. Det kan t ex handla om statliga bolag som Vattenfall och Svenska Spel eller ideella bolag som Det Naturliga Steget och Miljonlotteriet AB.

Jag brinner för att sprida forskningsresultat till praktiker och praktikerkunskap till forskare och jag stimuleras lika mycket av att forska som av mitt mer utåtriktade arbete som lärare, föreläsare och inspiratör. Vi behöver alla få möjlighet att lyfta blicken, pröva nya tankar och konstruktivt reflektera över vår (organisations)vardags utmaningar och möjligheter.

Vad kommer du att prata om på Folkbildarforum?

Idag upplever många ideella organisationer förväntningar på att arbeta systematiskt med mål- och resultatstyrning. Det är lätt att ryckas med och tänka att ”alla andra” gör så, ”så då ska väl vi också..?”. Oavsett om din organisation anammat mål- och resultatstyrning eller inte, är det aldrig fel att stanna upp och fundera över varför detta sker och vilka olika möjligheter din organisation har att förhålla sig smart till detta ”styr- och managementmode”.

Jag kommer att summera 40 års forskning på området och hoppas på en livaktig diskussion med er deltagare om mål- och resultatstyrningens väl och ve. Här är tre exempel på frågor för diskussion: ”Hur många och hur detaljerade mål är lämpligt?”, ”Finns vilja och resurser till den omfattande administrationen och vem ska använda uppföljningen, till vad?” och ”Vad antar målstyrning om människor och hur värnas kreativitet och integritet?”. Väl mött i november!

Susanna håller seminarium på Folkbildarforums andra dag.

Taggar: , , , , ,

Forskning, Kalendarium

Seminarium: Klarar folkhögskolorna fler personer som har funktionsnedsättning?

måndag 19 oktober 2015

Seminarium: Klarar folkhögskolorna fler personer som har funktionsnedsättning?

Det är en provocerande rubrik, det vet vi. Men frågan är högaktuell. I dag har var tredje deltagare på allmän linje på folkhögskola någon form av funktionsnedsättning, jämfört med 20 procent 1997. Det visar en ny rapport som Linköpings universitet gjort på uppdrag av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). Syftet var att analysera hur folkhögskolornas lärmiljöer ser ut för de med funktionsnedsättning. På fredag håller forskarna ett kostnadsfritt frukostseminarium som är öppet för allmänheten. Alla är välkomna!

Kanske har du själv sett hur det ser ut som deltagare, som anhörig, eller som lärare. Skolan är inte lätt för de som har ADHD, depression, dyslexi, sinnesnedsättning, hjärnskada eller någon annan funktionsnedsättning. Och när de inte får den hjälp de behöver, så blir det folkhögskolornas allmänna program som får ta konsekvenserna av den formella skolans misslyckanden.

Erik Nylander, Dörte Bernhard, Lina Rahm och Per Andersson är forskarna bakom rapporten oLika TillSAMmanS och skriver: Ett sätt att tolka våra empiriska resultat om en ökad andel deltagare med funktionsnedsättning i folkhögskolornas allmänna kurser är att betrakta denna ökning som en konsekvens av att det formella skolsystemet i allt större utsträckning misslyckats med just dessa grupper. (s.49)

Utifrån den beskrivningen skulle man kunna fråga sig om folkhögskolestudierna verkligen ska inriktas mot dem som haft det allra besvärligast i andra skolformer? Är folkhögskolornas naturliga målgrupp ett kunskapsproletariat? Varför ska folkhögskolorna fungera som jourhavande utbildningsinstitution? (s.50)

Rapporten visar att folkhögskolorna i mångt och mycket gör ett gott jobb med att anpassa verksamheterna till olika funktionsnedsättningar. Ur rapporten: Folkhögskolornas personal kan sägas besitta ovanligt mycket praktisk kunskap (”know-how”) vad gäller bemötande utifrån enskildas behov och hur man kan utveckla och ta vara på relationen mellan personal och deltagare.

Men lärarna vill bli ännu bättre, och efterfrågar bland annat mer kunskap om specialpedagogik och teoretisk kunskap om olika funktionsnedsättningar. Det beror bland annat på att fördelningen mellan olika nedsättningar varierar över tid (se diagrammet nedan, från s.17 i rapporten). Forskarna föreslår att sådant arbete ska bygga vidare på den kunskap som redan finns för att bibehålla folkhögskolans särart och bygga vidare på beprövade erfarenheter.

olika-tillsammans-diagram

Läs hela rapporten som pdf här och kom gärna på seminariet 23 oktober i Linköping med forskarna Erik Nylander och Per Andersson. Det är kostnadsfritt och du behöver inte föranmäla dig. Kaffe serveras från 8.30 på Storgatan 41. Information om våra övriga evenemang hittar du här.

Taggar: , ,

Forskning, Kalendarium

Hur påverkar organisering effektiviteten?

torsdag 03 september 2015

Hur påverkar organisering effektiviteten?

Vi har börjat höstens späckade kalendarium! Igår pratade Kreafon om kommunikation, och nästa vecka är det dags för den prisade professorn Elisabeth Sundin. Hon forskar i företagsekonomi med inriktning på organisationsstudier vid Linköpings universitet.

Elisabeth är professor i företagsekonomi och verksam vid företagsekonomiska och tvärvetenskapliga institutioner. Hon ingår i en forskargrupp som vetenskapligt leder och arbetar i HELIX, Research and Innovation Centre placerat vid Linköpings universitet. Hon pratar om hur organisering påverkar effektiviteten, ledarskapet och professionaliteten.

Vi serverar god soppa med tillbehör kl 11.45 och kl 12.15 börjar föreläsningen!

Det finns plats för några fler, anmäl dig till info@folkbildarforum.se senast på fredag den 4 sep.

Forskning, Kalendarium, Utbildning

Förändring och Framtid

tisdag 17 mars 2015

Förändring och Framtid

Just nu genomför vi i Bildningsförbundet Östergötland (BFÖ) ett riktigt spännande projekt! Vi har nämligen inlett ett samarbete med doktor Wanjiku Kaime Atterhög om ett forskningsbaserat utvecklingsprogram för de som jobbar i BFÖ:s medlemsorganisationer.

Redan hösten 2014 påbörjade vi i BFÖ ett samarbete med  Wanjiku Kaime Atterhög för att bättre ta tillvara på deltagarnas erfarenheter i planering av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Wanjiku är forskare och socialentreprenör från Uppsala Universitet, som har utvecklat en modell för rehabilitering av gatubarn, och tror att metoden kan användas även i Sverige för att bemöta behoven hos marginaliserade grupper.

Wanjiku är klar med första fasen där hon intervjuat chefer och kanslichefer hos medlemsorganisationerna, gått igenom textmaterial och genomfört gruppintervjuer. Utifrån detta har Wanjiku gjort ett utvecklingsprogram som presenterades för förväntansfulla deltagare den 6 mars. Nu har vi en spännande framtid framför oss med kommande utbildningsdagar och efterföljande utvecklingsarbete:

• Deltagardriven forskningsbaserad social innovation (The House of Plenty Model)
• Verktygslåda: forskningsmetoder, dokumentation och spridning; uppföljning och utvärdering av åtgärder
• Verktygslåda: The Dream Creation Workshops (HOPE Model)
• Social Innovation Lab

Taggar:

Folkbildarforum 2014, Forskning

Ny forskning: När föreningen behandlas som företag

måndag 10 november 2014

Ny forskning: När föreningen behandlas som företag

Anna Fyrberg Yngfalk forskar inom företagsekonomi med inriktning på marknadsföring. Hon är särskilt intresserad av hur ideella föreningar påverkas av marknaden, delvis med tanke på hennes egen bakgrund inom idrottsrörelsen. Du träffar henne 19 november klockan 9.00 på Folkbildarforum.

Vad ska du prata om på Folkbildarforum?

Jag ska presentera en ny rapport som jag nyligen har genomfört tillsammans med min kollega Johan Hvenmark på Ersta Sköndal högskola. Studien handlar om som vad händer med den ideella föreningen när marknaden får allt större makt i samhället. Jag kommer att tala om hur det på senare tid uppmärksammats ett antal fall där myndigheter behandlar ideella organisationer som företag snarare än som föreningar.

Detta har lett till diskussioner om myndigheters förståelse för det civila samhällets särart och förutsättningar. Men också hur professionaliseringen av ideella organisationer innebär att bilden av dem förändras och att det blir allt svårare för allmänheten att särskilja en förening från ett företag.

Vad tycker du är mest fascinerande med ditt forskningsområde?

Marknaden och marknadsföring har fått en allt större plats och inverkan på våra liv och det känns otroligt viktigt för mig att få problematisera och föra ut kunskap om dess oväntade och ibland oönskade effekter för individer, organisationer och samhället i stort. Det är också fascinerande att det trots detta finns ganska lite forskat om hur föreningen ska utvecklas och överleva i samhället som allt mer ser ut som ett marknadslandskap.

Min ambition är att kunna bidra till att förstå den här utvecklingen och vad det har för konsekvenser för den ideella föreningen. Men också ifrågasätta romantiseringen av marknadsidealen som ibland sker inom föreningslivet, och det handlar inte om att undgå eller förkasta marknaden men att få mer kunskap om hur man kan förhålla sig till den.

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Våra forskarseminarier om civilsamhället

torsdag 06 november 2014

Våra forskarseminarier om civilsamhället

Första dagen på Folkbildarforum ligger ett seminariepass med några av de främsta civilsamhällesforskarna just nu. Många är aktiva vid Stockholm Center for Civil Society Studies där Filip Wijkström (på bild) är en framstående figur. Han håller en inledande föreläsning som följs av dessa seminarier:

Från folkrörelse via medlemslösa organisationer till sociala företag
med Torbjörn Einarsson, Mimmi Eriksson

Är medlemsorganisationer på väg ut ur det svenska civilsamhället? Sociala företag och entreprenörer, socialt entreprenörskap och social innovation har intagit scenen. Det är ibland svårt att orientera sig i det förändrade samtalet. Vad är egentligen annorlunda?

Torbjörn disputerade 2012 vid Handelshögskolan i Stockholm där han idag forskar om det civila samhället. Mimmi är forskarassistent och intresserar sig för gränslandet mellan civilsamhälle, stat och näringsliv. Båda arbetar på centret för för civilsamhällesforskning på Handelshögskolan i Stockholm.

Förnyelse i etablerad folkrörelse: fallet IOGT-NTO 1970-2010
Stefan Einarsson, Erik Wagner

Många hävdar att civilsamhällets organisationer tappar både medlemmar, fokus på sitt uppdrag och samhällelig relevans. Seminariet handlar hur det demokratiska systemet i IOGT-NTO gjort så att organisationen både reagerat på samhällsförändringar och bevarat sin särart.

Stefan Einarsson forskar på centret för civilsamhällesforskning på Handelshögskolan i Stockholm. Han disputerade 2012 och är framför allt intresserad av ledning och organisering av föreningar, federationer och stiftelser. Erik Wagner är ansvarig för strategisk utveckling på IOGT-NTO.

Överenskommelser som del i det nya civilsamhälleskontraktet
Marta Reuter

Sverige har en ”compact” – en överenskommelse mellan stat, kommun och idéburna aktörer på det sociala området. Seminariet analyserar texten som parterna har enats om och den förstås som en kompromiss mellan den socialdemokratiska skandinaviska regimen och produktion av social omsorg från den liberala anglosaxiska.

Marta är statsvetare med doktorsexamen från Berlin och forskar på civilsamhällets organisationer som politiska aktörer. Hon är lärare vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, och verksam på centret för civilsamhällesforskning.

Omförhandlingen av folkbildningskontraktet: statsbidrag & huvudmän
Erik Sjöstrand, Pelle Åberg

Studieförbund och folkhögskolor lever med dubbla uppdrag: Huvudmännens idé och vilja med sitt engagemang, och statens mål och syften med statsbidraget. Hur hanterar studieförbund och folkhögskolor sitt dubbla uppdrag och vilka konsekvenser får det att leva mellan stat och huvudmän?

Pelle Åberg är filosofie doktor i statsvetenskap och är bland annat lektor på Ersta Sköndal högskola. Han har gjort ingående forskning på studieförbund och folkhögskolor. Erik Sjöstrand är civilekonom och doktorand på centret för civilsamhällesforskning på Handelshögskolan i Stockholm. Han har haft särskilt fokus på idrotts- och studieförbund i sin forskning.

Förortens föreningsliv – sprudlande rikt men avskuret
Lisa Kings

Hur kan vi förstå förortens civilsamhälle bättre? Det vet Lisa Kings, som forskat på föreningslivet i både Rinkeby och Tensta. I sin avhandling, Till det lokalas försvar, beskriver hon ett vardagsnära och sekulariserat föreningsliv som täcker upp både för offentliga och privata brister.

Lisa Kings är doktor i sociologi och lektor i socialt arbete på Södertörns högskola och forskar för närvarande om urbana rättviserörelser.

Folkbildarforum 2014, Forskning

Hur gör vi med socialt entreprenörskap?

måndag 03 november 2014

Hur gör vi med socialt entreprenörskap?

Oavsett vad man tycker om socialt entreprenörskap, så verkar det ha kommit för att stanna. Därför är det viktigt att påverka det dit man vill. Det säger Filip Wijkström, som håller föreläsning och workshop hos oss i november.

Socialt entreprenörskap är ett nytt koncept i Sverige, jämfört med andra länder. Vi följer efter länder som har haft universitetsutbildningar inom detta område i kanske 10-20 år redan. Men det går inte att bara applicera det rakt av på Sverige. Det är mer komplext än så, och det behöver vi jobba på, menar Filip.

– Jag ser två vägar framåt. Man kan använda andra begrepp istället för socialt entreprenörskap, eller sociala företag, som är ett systerkoncept. Jag tror att det då till exempel gäller att orka komma bort från det individcentrerade, och istället prata om det samhälleliga. Man kan tänka i termer av aktivism och samhällsförändring, till exempel.

– Den andra vägen är att ”tweaka” begreppet i hörnen; att jobba enträget för att förändra betydelsen av socialt entreprenörskap och hur det används just hos oss. Man skulle kunna göra en förändring på EU-nivå, till exempel. Precis som den svenska välfärdsstatsmodellen fick ett så stort genomslag, så skulle man göra något liknande när det kommer till socialt entreprenörskap.

På Folkbildarforum kommer Filip att föreläsa om samhällsförändringen utifrån boken Civilsamhället i samhällskontraktet och tillsammans med kollegor i forskarvärlden arrangera och genomföra ett antal fördjupande diskussionsseminarier. Varje seminarium handlar om en aktuell frågeställning som vi i civilsamhället brottas med just nu. Läs mer i programmet, och kom gärna till Folkbildarforum och delta i diskussionen!

Läs mer om Filip

Taggar: , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Dumpa demokratin för hipp innetrend?

måndag 20 oktober 2014

Dumpa demokratin för hipp innetrend?

Filip Wijkström pratar om att det finns en ny trend som många hänger på utan att reflektera. Det är socialt entreprenörskap, som växt fram väldigt snabbt i Sverige de senaste åren. Filip menar att det finns risker för demokratin som man inte får glömma bort.

– Det finns en tendens att dumpa demokratitankarna, och göra allt till socialt entreprenörskap. Det är den hippa innetrenden. Det handlar mindre om föreningar och medlemmar, om hur man delar och tränar makt mellan medlemmar, och mer om marknad och entreprenörer. Det finns bra saker med att tänka i termer av nytänkande och utveckling såklart, men jag saknar analyser av hur det sociala entreprenörskapet och det sociala företaget ska förbättra samhället eller stärka organisationerna, säger Filip. Just nu verkar det bara hända, och det är en av de viktigaste inkörsportarna till ett ökat kommersiellt marknadstänkande som kommer med ett mycket starkt språk som behöver tyglas tidigt i rörelsens eller organisationens regi. Annars finns det en risk att det nya språket och tänket börjar köra och definiera organisationen, snarare än tvärtom.

Men det är inte alla inom folkbildningen som glider bort från sina kärnvärden. Både Färnebo folkhögskola och Kvinnofolkhögskolan i Göteborg verkar jobba med ett värdegrundsarbete som ligger nära sina uppdrag, tycker Filip, och det finns säkert flera andra.

– SISU tycker jag också verkar ligga nära sin huvudman och sitt huvuduppdrag. De fyller sitt uppdrag att vara en resurs för idrottsrörelsen, istället för att bara springa efter statens pengar. Ibn Rushd likaså, med sin tydliga förankring i den muslimska organisationsvärlden. Men generellt sett kan man säga att verksamheter med mycket statligt inflytande och mycket offentliga pengar, har lätt för att driva iväg. Då krävs det en tydlig och medveten styrning från huvudmän och förtroendevalda.

Enligt Filip är det viktigt att välja den väg man vill gå, precis som vi skriver om i strutsboken. Det är att sätta fingret på årets tema också. Vill man till exempel driva den första fasen och utbilda ledare för samhällsförändring? Ska man stötta människor i utsatta eller marginaliserade grupper att komma till makt och insikt, utan att bara göra det för marknadsanpassningens skull? Eller är det bättre att satsa på socialt entreprenörskap fullt ut?

Alla vägar leder till framtiden. Men vilken väg vill vi ta, med vilka partners och varför? Det är frågorna.

Läs mer om Filip

Taggar: , , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime-Atterhög om att samarbeta med näringslivet

onsdag 08 oktober 2014

Wanjiku Kaime-Atterhög om att samarbeta med näringslivet

Wanjiku står med ena foten i universitetsvärlden, och den den andra i näringslivet. Dels för att hon själv är entreprenör, men också för att en del av hennes finansiering kommer från företag.
– Det är svårt att hitta offentlig finansiering i Sverige för ett så långsiktigt arbete som jag vill göra, säger Wanjiku.

Wanjiku spenderade ett helt år på att skriva ansökningar för att få statliga anslag till sitt arbete. Men än så länge har hon inte lyckats. Hon tror att det är svårt bland annat eftersom hon samarbetar med lokala gräsrotsorganisationer. Wanjiku har en del samarbeten med näringslivet, men skulle gärna se mer statligt stöd också.

– Man behöver ju både och. Statligt stöd är viktigt inte minst för att legitimera arbetet och signalera att det är viktigt. Det som är bra med näringslivet är att det går fort, och att de inte styr mitt arbete. Det är ett flexibelt samarbete där jag och t.ex DGC har en ömsesidig respekt för varandras arbete.

För företagen är det ett sätt att få ett erkännande för att man är socialt engagerade. För Wanjiku gör det konkret skillnad som att hon till exempel har kunnat bygga en ny skola för gatubarnen. Här kommer man osökt att tänka på folkbildning och andra aktörer i civilsamhället, som vi skriver om i Dom kallar oss strutsar.

Wanjiku är ett bra exempel på hur nyskapande metoder för socialt arbete i civilsamhället ibland kan få lättare att hitta privat finansiering än offentlig sådan. Det hänger i allra högsta grad ihop med årets tema, Förändring & Framtid. Kan det vara så att nytänkande folkbildning har lättare att hitta finansering i näringslivet, och vad innebär det i så fall?

Ja, det kommer vi att återkomma till här i bloggen. Vi ser i varje fall fram emot att ha Wanjiku på Folkbildarforum 2014! Dessutom har vi inlett ett spännande samarbete tillsammans, som vi kommer att prata mer om här framöver.

Läs mer om Wanjiku här

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Vad vill Filip Wijkström egentligen?

fredag 03 oktober 2014

Vad vill Filip Wijkström egentligen?

En del tror att docent Filip Wijkström är en förespråkare för marknadsorienteringen av civilsamhället. Men så är det inte. Han konstaterar helt enkelt att det är en trend, och en mycket tydlig sådan. För honom är det en annan fråga som är viktigare: vad tycker vi folkbildare?

Vi har redan skrivit om det som Filip kallar för ”mission drift” – att många verksamheter glider bort från sina ursprungliga kärnvärden. Och det finns som sagt en risk med det.

– Om organisationerna inte gör och strävar efter det de säger att de ska göra och som de är till för, så kan de förlora trovärdighet och legitimitet. Är folkbildningen en samhällsförändrande kraft idag, eller inte? Finns det fortfarande ideologiska drivkrafter? Om inte det är tydligt, så väljer nog vissa personer – som skulle vara en kraft för att uppfylla det grundläggande uppdraget – att engagera sig på annat håll, i andra organisationer och rörelser, där de tror att de kan bidra till att förändra samhället och förbättra världen.

Filip efterlyser en genomgång av stora och grundläggande begrepp som ”fritt och frivilligt” och ”varje människas möjligheter”. Dessa är fortfarande relevanta, men vad betyder det nuförtiden och hur ska de omsättas i dagens samhälle? Vad är arbetarklassen idag, till exempel? Om man inte vet det själv, så kan man inte förvänta sig att få anslag för att jobba med det heller, menar Filip.

– Det är upp till folkbildare och folkbildningen att ta tag i det själva, och man kan se strutsboken som ett bra exempel på det. Jag tror det är viktigt att få igång ett sådant arbete i styrelser, bland de förtroendevalda och de nya direktörerna och verksamhetsledarna. Annars finns det en risk att man om 10-20 år har transformerat viktiga delar av den svenska folkbildningen till sociala utbildningsföretag som konkurrerar på en utbildningsmarknad, utan att man riktigt vet hur det gick till.

Läs mer om Filip och läs även hans bok Civilsamhället i samhällskontraktet.

 

Taggar: , , , , , , ,

1 2 3 4