Folkbildarforum

Kategori: Forskning

Folkbildarforum 2014, Forskning

Filip Wijkström och folkbildning i förändring

onsdag 10 september 2014

Filip Wijkström och folkbildning i förändring

Filip Wijkström är en av Sveriges främsta forskare på civilsamhället. Han har studerat idéburna organisationer i 20 år och är vetenskapligt råd på Socialstyrelsen. På Folkbildarforum håller han en föreläsning som följs av seminarier och workshops med Filips kollegor som sätter fingret på årets tema. Vart vill vi vara på väg?

Som docent och forskare på Handelshögskolan kan Filip Wijkström tyckas vara en lite udda figur i folkbildningssammanhang. Men han har väckt massor av viktiga frågor under lång tid, och vi är glada att få med honom på årets konferens!

– Folkbildningen har en speciell roll i civilsamhället. Inte bara är man en del av civilsamhället, men man organiserar också civilsamhället med studiecirklar, kurser och evenemang. Det är en dubbel funktion, som ger folkbildningen en unik karaktär.

Filip delar upp folkbildningens historia i tre faser. Först handlade det ofta om att lära unga män och kvinnor att ta plats i samhällets maktapparat, bland annat genom partier, fackrörelser och andra organisationer. Chefer i de verksamheterna fick sin skolning i folkbildning och folkrörelser snarare än i universitetsvärlden.

Under nästa fas, som började rulla in under 1970-talet, fokuserade folkbildningen mer på att ”vara nyttig” i utkanten av välfärdsstaten. Folkbildningen skulle hjälpa marginaliserade människor in på arbetsmarknaden, och civilsamhällets ledare och chefer skolades istället på universiteten.

Den tredje fasen, som är på frammarsch just nu, stöper om folkbildningsaktörer till sociala företag i utbildningsbranschen. ABF Stockholm har köpt en gymnasieskola och driver den som ett aktiebolag, för att bara ta ett exempel. Ett marknadsorienterat tänkande och pratande tar mer plats i folkbildningen över lag, i bildningsförbund såväl som folkhögskolor.

Den här fasen syns i hela civilsamhället, och Filip ser en risk med det. På engelska kallas det för ”mission drift” – alltså att man glider bort från sin kärna, organisationens grundläggande uppdrag. Ideologi och syfte tar ett steg tillbaka, och den praktiska verksamheten och ekonomin tar både ett och två steg framåt.

– Frågan är då om folkbildningen fyller sitt uppdrag, frågar sig Filip.

 

Taggar: , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime-Atterhög: Att lära sig tillsammans med de man hjälper

tisdag 26 augusti 2014

Wanjiku Kaime-Atterhög: Att lära sig tillsammans med de man hjälper

Aktionsforskaren Wanjiku Kaime Atterhög gick från distanserad forskare till aktiv socialentreprenör, som vi skrivit om tidigare. Nästa steg för henne var att lära bland andra politiker och socialarbetare om hur man måste nå barn på deras villkor för att kunna hjälpa dem. Vi tycker detta är oerhört spännande, eftersom det har en tydlig koppling till folkbildning i allmänhet och årets tema i synnerhet.

Engagemang, driv och stora hjärtan är bra förutsättningar när man arbetar med barn. Men det räcker inte alltid, vilket vi nog alla sett på exempel på. Att vilja hjälpa är en bra utgångspunkt, men det kan ändå bli fel. Det kan rentav få motsatta effekter.

Innan man lär sig praktiska metoder så behövs vissa grundläggande kunskaper och färdigheter. När det gäller gatubarn så ska man lära vad som är normal utveckling – både fysiskt, socialt och själsligt. Annars finns det risk att man hamnar fel och försöker hjälpa med något som är normalt för dem i deras situation.

Därefter får man lära sig att hantera kameror och filmkameror, skriva ansökningar och driva ett projekt. Först efter det är det dags att komma in på det praktiska arbetet. Och det kan vara en väldigt omvälvande process.

– Det handlar om att nå barnen och involvera dem genom att bemöta dem med genuin respekt och omtanke. Många tror att man gör det, medan man i själva verket gjort det utifrån sin egen förståelse istället för barnens. Det är att att tro att man själv vet bäst, och det är viktigt att diskutera det misstaget. Själv lärde jag mig mycket av att “göra fel” i början.

Den här processen kan bli chockerande för en del, speciellt de som själva vuxit upp under utsatta förhållanden. Det händer att folk bryter ihop under hennes utbildningar, när de inser hur de förhållit sig till barnen. Det blir en transformativ process där inte bara barnen förändras, utan även en själv.

När Wanjiku lär ut sina metoder i Sverige så fungerar det på ett liknande sätt som i andra länder. Hon har försökt att få mer gehör för sina idéer här, men det har gått trögt än så länge. Hon tycker att det görs bra arbete i Sverige, bland annat inom folkbildningen, men man fokuserar ofta på bara en del av personen man hjälper, och missar helheten. Det gäller att se hela personen.

I nästa bloggpost med Wanjiku pratar vi mer om hur hennes arbete befinner sig i gränslandet mellan forskning, socialt arbete och entreprenörskap.

Foto: Jack Mikrut. Läs mer om Wanjiku.

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime Atterhög: Att släppa på medelklassmakten

torsdag 26 juni 2014

Wanjiku Kaime Atterhög: Att släppa på medelklassmakten

Det är en konst att lyssna, säger man ibland lite slarvigt. Fast för Wanjiku Kaime Atterhög är det snarare en vetenskap. I flera decennier har hon lärt människor att bli bättre på att lyssna på utsatta barn runt om i världen. Hennes metod är en viktig utgångspunkt för att skapa bestående och mätbara förändringar, och har använts av bland annat SIDA.

Vi har redan skrivit om Wanjikus resa från forskare till entreprenör, som handlade mycket om att lära sig att lyssna på vad utsatta barn själva sa om sin tillvaro. Istället för att säga åt dem vad som var bäst så lyssnade hon på barnen och de lärde sig av varandra. Det kallas för reflexiv etnografi på vetenskapligt språk.

– Jag släppte på min makt att säga vad och hur som behöver göras. Då kunde de lita på mig på ett helt annat sätt och vi kunde växa tillsammans, menar Wanjiku.

Hon tar ett exempel där hon fick i uppdrag att åka till Afrika och lära barn om säkert sex. Syftet var att förhindra spridningen av HIV och Aids. Men hon upptäckte tidigt att barnen var väldigt medvetna om preventivmedel och spridningsrisker. Barnen behövde ingen upplysning på det området. Däremot berättade barnen att de behövde få grundläggande behov tillfredsställda.

– Då fick jag lägga mina planer och metoder åt sidan och fokusera på det som var viktigast. Jag fick släppa på min ”medelklassmakt” att säga vad som behöver göras, och istället följa barnens behov. Det kallar vi forskare för emergent design – alltså att inte bestämma för mycket i förväg, utan utveckla metoderna efter att man lärt känna fältet.

Wanjiku poängterar hela tiden vikten av att arbeta med rätt metod. Därför lär hon också ut sin metod till studenter, hjälparbetare, politiker och andra. Och det ska vi prata vidare om i nästa bloggpost.

Foto: Jack Mikrut. Läs mer om Wanjiku.

Taggar:

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime Atterhög: Forskning, socialt arbete och entreprenörskap

fredag 16 maj 2014

Wanjiku Kaime Atterhög: Forskning, socialt arbete och entreprenörskap

Vi kan nog alla bli bättre på att lyssna; på att sätta vår egen verklighet åt sidan – att på riktigt ta till sig av någon annans. Wanjiku Kaime Atterhög har tagit fram en vetenskaplig metod för att göra just detta. Hon fick lära sig den hårda vägen hur illa det kan gå om man inte lyssnar på rätt sätt. Och till hösten kommer hon till Folkbildarforum för att prata om det!

Wanjiku är forskare och socialentreprenör och har i flera decennier forskat på gatubarn och prostituerade flickor i bland annat Afrika och Asien. När hon såg deras utsatthet ville hon hjälpa dem genom att skriva in dem hos de mest välrenommerade hjälporganisationerna. Men barnen ville inte det.

– Barnen sa att de behandlades illa där, och det kunde jag inte förstå. För mig verkade det som att de inte ville bort från gatan. Så jag slutade faktiskt att träffa dem.

Efterhand förstod Wanjiku att barnen hade rätt. Trots att hjälporganisationernas medarbetare hade stora hjärtan och brett engagemang, så visste de inte alltid hur de skulle hjälpa barnen. Wanjiku tog saken i egna händer och startade 1997 ett rehabiliteringscentrum för gatubarn: House of Plenty.

– Det blev en ovanlig mix av forskning, socialt arbete och entreprenörskap och det stred egentligen mot det jag lärt mig som sociolog. En forskare ska egentligen inte göra så. Men det funkar ju! Sedan starten är det faktiskt bara ett enda barn som fallit tillbaka till ett liv på gatan, säger Wanjiku och fortsätter: Men förra året kom kom han tillbaka till House of Plenty och har nu ett arbete.

Vad är det då som gör att Wanjiku och hennes kollegor lyckas så bra? I grund och botten handlar det om att inte påtvinga barnen sina egna förutfattade meningar. Hon har gjort det misstaget själv, och ser att många andra fortfarande gör det. Även om ett myndighetsbeslut är korrekt och klokt, så brister det i genomförandet om man inte lyssnar på de som berörs och utgår från dem.

– Det är också väldigt viktigt att göra ordentlig research för att förstå barnens situation och deras prioriteringar. Det är en förutsättning för att ge dem en röst och en mer makt över sina egna liv.

– Jag ser verkligen fram emot att stöta och blöta mina idéer inom folkbildningen, för där finns en rik tradition av att just låta människor få växa på sina egna villkor. Och efter att ha forskat och praktiserat det här så länge, så tror jag att jag kan bidra med viktiga insikter också. Det kan bli hur bra som helst!

Vi kommer prata mer Wanjiku här i bloggen framöver. Bland annat lite mer ingående om hennes metod och hur hon lär andra att använda den. Men redan nu hälsar vi Wanjiku hjärtligt välkommen till årets Folkbildarforum!

Taggar:

Forskning, Kalendarium

Casinosamhället – vad är det? (Forskarseminarium)

fredag 09 maj 2014

Casinosamhället – vad är det? (Forskarseminarium)

Vad händer när samhället blir allt mer inriktat på ekonomi? Och varför är det så många som ser ekonomi som något opolitiskt?

Detta, och mycket mer, ska Magnus Dahlstedt prata om på vårt forskarseminarium den 19 maj. Han tar ett kritiskt perspektiv och menar att allt fler delar i samhälle premierar risktagande och snabba vinster för att öka tillväxten. Det är en del av det som Magnus kallar för casinosamhället.

Du kanske känner igen det från din värld också? Har du någonsin behövt anpassa verksamheten för att uppnå tydligt mätbara resultat? I så fall är det här seminariet verkligen för dig! Välkommen till Hemslöjdsgården i Linköping 19 maj, 8.30-10.00. Seminariet är kostnadsfritt och vi bjuder på en lättare frukost. Glöm inte att maila in din anmälan senast 15 maj.

Vill du läsa mer om Magnus? Vi har skrivit om honom flera gånger förut här i bloggen och det kan du läsa här. För dig som vill läsa hans forskningsartiklar så finns de att ladda ner som pdf på academia.edu.

Läs mer om våra forskarseminarier här.

Taggar:

Forskning, Kalendarium

Seminarium om aktionsforskning

fredag 25 april 2014

Seminarium om aktionsforskning

Nu håller vi vårens andra forskarseminarium: Wanjiku Kaime Atterhög från Uppsala universitet pratar om aktionsforskning. Det är en spännande slags forskning där man medvetet försöker påverka området som man studerar. Istället för att distansera sig och vara ”objektiv” så engagerar man sig aktivt. Det har Wanjiku gjort sedan 1997, när hon studerade gatubarn i Afrika och beslutade sig för att starta ett hem för dem: House of Plenty.

Läs mer om vårens och höstens forskarseminarier i Linköping

Forskning, Kalendarium

Forskarseminarium med Pelle Åberg

fredag 07 mars 2014

Forskarseminarium med Pelle Åberg

Studieförbunden i det civila samhället?
Om att hantera förväntningar, krav och myter

Studieförbunden bedriver idag många olika slags verksamheter och har relationer till olika aktörer, däribland staten, medlemsorganisationer och deltagare men också till andra delar av samhället. Dessa aktörer har också olika förväntningar på studieförbunden som organisationer och deras verksamhet vilket innebär att studieförbunden har att balansera olika, och ibland motstridiga, krav och förväntningar.
Traditionellt har en hemvist i folkrörelser eller andra historiska kopplingar varit en betydelsefull del i hur studieförbunden vunnit sin legitimitet. Sådana kopplingar har i de flesta fall förkroppsligats genom relationen till förbundets medlemsorganisationer. Samtidigt har antalet anslutna organisationer förändrats över tid och detsamma gäller hur dessa relationer uppfattas. Detta har skett samtidigt som kraven på effektivitet ökat. Frågan är då i vilken mån det är möjligt att härbärgera både förväntningar på att vara ideologiskt drivna organisationer som är trogna sin historia, och förväntningar på att vara kostnadseffektiva serviceleverantörer?

Pelle Åberg är statsvetare och disputerade vid Stockholms universitet 2008. Hans forskningsintressen rör transnationellt civilt samhälle, demokratibistånd, förhållandet mellan civilt samhälle och demokrati. Sedan disputationen har Pelle arbetat i projekt som studerat de svenska studieförbunden och hur dessa idag kan förstås i förhållande till civilsamhällesbegreppet. För närvarande arbetar han i ett projekt om de svenska folkhögskolorna.
Pelle undervisar och har undervisat om offentlig förvaltning, civilt samhälle och socialt kapital, transnationell aktivism, demokrati samt den svenska välfärdsstaten och är idag aktiv som lektor i statsvetenskap.

Seminariet är kostnadsfritt, men vi tillämpar en avgift på 250 kr om du uteblir utan avanmälan.
Välkommen med din anmälan senast den 21 mars.

Forskning, Kalendarium

Kurs i kulturhälsa lockar många

måndag 26 augusti 2013

Kurs i kulturhälsa lockar många

Den 10 september börjar kursen Kultur för hälsans skull – empati och medkänsloutveckling. Det bygger vidare på hälsotemat från förra årets Folkbildarforum och knyter även an till årets tema Samexistens på lika villkor.

Kursen blev fullbokad redan efter vårt första utskick tidigare i år (prenumerera på nyhetsbrevet här). Kul att det finns ett stort intresse för kopplingen mellan kultur och hälsa!

Kursen leds av medicine doktor Eva Bojner Horwitz som även får hjälp av en dansare och en skådespelare vid två tillfällen.

Under kursen får deltagarna kunskap om hur olika kulturella aktiviteter påverkar kroppen och hur ett förändrat medvetande ökar livskvaliteten. Kursen innehåller både teori och praktik, och framför allt många möjligheter att prova på själv. Deltagaren får en egen genomlevd erfarenhet av hur kulturhälsa verkligen känns i kroppen.

Det gör att hen kan prata av egen erfarenhet när hen sprider vidare kunskaperna. Bland deltagarna finns folkhögskolelärare och studieförbundens medarbetare, men även medarbetare från regionförbundet Östsam, Landstinget och Hemslöjden, som nu får tillsammans möjlighet att fördjupa sina kunskaper om kulturhälsa.

Kurslitteratur är Eva Bojner Horwitz bok ”Kultur för hälsans skull” som du kan provläsa här.

Läs mer om Eva i tidskriften Sunt liv: Kultur kan lindra smärta

Forskning, Kalendarium

Föreläsning med Sveriges enda professor i vuxenpedagogik

fredag 09 augusti 2013

Föreläsning med Sveriges enda professor i vuxenpedagogik

Andreas Fejes är Sveriges enda professor i vuxenpedagogik. 3 september håller han en frukostföreläsning som frågar huruvida dagens folkbildning verkligen är frigörande. Kom på föreläsningen och lär dig mer om vilka styrningspraktiker som är vanliga inom folkbildnignen, och vad du kan göra åt det. Föreläsningen följs av en gemensam diskussion.

Bildning och bekännelse, 3 september kl 9-10 med frukost från 8.30. Anmälan görs till anneli@bildningsforbundet.se. Läs mer om Andreas Fejes här.

Så här beskriver Andreas själv föreläsningen:

”I denna föreläsning kommer jag att argumentera för att folkbildningen, trots sitt intresse och ambition för att bidra till människors frigörelse, genom just denna ambition bidrar till att skapa just det motsatta – en medborgare som görs ansvarig för sin egen situation. Snarare än att ”samhället” är den självklara garanten för den enskildes frihet och välmående, läggs detta ansvar över på den enskilde medborgaren.”

”Sådan form av styrning kan bland annat ses genom de mängder av praktiker där vi idag uppmuntras att tala om oss själva, våra drömmar, aspirationer och önskningar i livet. En huvudfråga blir: Är inte folkbildningen, likväl andra praktiker, en del av av en neoliberal styrningsregim? Under föreläsningen ges exempel på bekännelse- och styrningspraktiker inom folkbildningen följd av gemensam diskussion.”

Folkbildarforum 2013, Forskning

Annika Larsson jobbar för en mer likvärdig folkhälsa

tisdag 07 maj 2013

Annika Larsson jobbar för en mer likvärdig folkhälsa

Vi är glada att få välkomna Annika Larsson till Folkbildarforum 2013! Annika är folkhälsostrateg i Östgötakommissionen för folkhälsa, som jobbar för att förbättra hälsan för alla som bor i Östergötland.

Sverige har en god folkhälsa jämfört med andra länder. Dessutom blir den allt bättre, över lag. Men samtidigt ökar skillnaderna mellan olika grupper i samhället. De med lägre utbildning och mindre inkomst har generellt sett sämre hälsa.

Forskarna i Östgötakommisionen för folkhälsa ska lägga fram förslag på hur den här trenden kan vändas. Både på regional och lokal nivå, och ända ner till enskilda stadsdelar. De första underlagen blir klara under våren vilket vi kommer att uppmärksamma här i bloggen.

På Folkbildarforum ska Annika och flera från kommissionen hålla en workshop där deltagarna får lära sig mer om folkhälsans bestämningsfaktorer och hur man kan arbeta med dem. Men det är inte bara besökarna som ska lära sig något nytt.

– Vi i kommissionen behöver ju också komma ut ur vår låda. Det här är ett ypperligt tillfälle för oss att lära oss mer från folkbildare i landet, och vad för tankar och idéer som finns, säger Annika.

Läs mer om Östgötakommissionen för folkhälsa.

Taggar: , , , , ,

1 2 3 4