Folkbildarforum

Diverse

När robotarna tar över

fredag 02 februari 2018

När robotarna tar över

Stiftelsen för strategisk forskning har gjort bedömningen att varannan anställning i Sverige kommer att vara ersatt av digital teknik om 20 år. Hur ska vi bygga vår tillvaro i ett samhälle där långt ifrån alla kan få jobb? Vi måste prata om hur vi löser vår försörjning i framtiden, menar Fredrik Löfgren, robotutvecklare vid Linköpings Universitet.

När Fredrik Löfgren inte bygger robotar är han ute och föreläser på konferenser och universitet om utmaningar och möjligheter i den robotiserade framtid som vi står inför.

Då berättar han t ex om att många människor i tjänstemannasektorn kommer att få se sig ersatta av robotar inom en snar framtid. Det finns nämligen starkare ekonomiska incitament att ersätta en akademiker med hög lön än en person i ett låginkomstyrke. Att skapa en algoritm som utför tjänstemannens jobb kan förvisso vara dyrt, men när den väl är klar kostar det nästan inget att duplicera den, till skillnad från en fysisk robot.

Robotar kan också bli utmärkta läkare. IBM:s robotdoktor Watson, ställer inom vissa områden säkrare diagnoser än mänskliga läkare. Robotdoktorn kan dessutom matas med aktuell forskning i mängder som en människa inte kan hantera.

Många blir chockade av Fredriks föreläsningar. En del kan se gråtfärdiga ut efteråt, säger han. Men han är också medvetet lite provokativ.

– Vi står inför stora utmaningar och jag brinner för det här ämnet. Om publiken uppfattar det, så kommer det att börja hända saker.

Problemet är att vi inte diskuterar det här mer än vi gör.

– Utvecklingen går så fort och det kan vara svårt att föra mjuka diskussioner när ingenjörerna driver på. Men vi har redan 400 000 äldre i Sverige som inte har Internet. Vi har en massa människor som hamnar utanför. Jag är positiv till teknik, men man får inte glömma att det finns ett utanförskap. Och vi kommer att få se mer av det.

I november höll Fredrik Löfgren ett seminarium under Folkbildarforum med namnet “Den robotiserade framtiden”. Det uppstod en filosofisk diskussion där, minns han.

– Filosofi är ju inte mitt huvudområde, men det var väldigt spännande. Det var en professor i filosofi från Lunds universitet (Lena Halldenius/vår anm.) som frågade: om robotar har skyldigheter, ska de då också ha rättigheter? Var går gränsen mellan människa och robot?

När människor tar moraliska beslut, kan de ske reflexmässigt. Om vi till exempel kör bil och det står mellan att köra över en ekorre och att framkalla fara för andra, då väljer jag kanske att köra över ekorren, även om vi inte ska skada djur. Vi värderar helt enkelt människoliv högre. Men om det står mellan passagerarna i bilen och andra personer ute i trafiken? I en snar framtid har vi förarlösa bilar som drivs av teknik som hinner ta rationella beslut på mycket kort tid. Vi kan programmera den att värdera liv utifrån yttre attribut. Vem ska offras? Är alla liv lika mycket värda? Om bilen måste välja mellan en ung människa och en gammal? Vi kan fylla på beslutsunderlaget med en mängd parametrar.

– Ska roboten slå upp ditt ansikte mot Facebook och se hur många vänner du har? Det kanske är väldigt många som kommer att sakna dig och därför dumt att köra över dig. Den kanske ska hitta dig på Linkedin och ser hur mycket du jobbar och därmed betalar skatt?

Fredrik Löfgrens humanoid Elis deltog i föreställningen Vi släcker mörkret under Folkbildarforum, tillsammans med performanceartisten JoXx.

I takt med att AI (artificiell intelligens) adapteras i allt större utsträckning i samhället kan man också fråga sig vad vi människor ska göra istället för att arbeta. Sannolikt behöver vi ett nytt ekonomiskt system för att hantera att alla inte kommer att arbeta i framtiden. Det finns t ex förslag om att man bör beskatta arbetet, istället för arbetaren. På så sätt kan robotarna bli de som fyller på statskassan.Men vad blir människans uppgift och mening i en värld där robotarna sköter förvärsarbetandet?

–  Vi kan leva och utveckla våra intressen. Vi kan inte tjäna några pengar, men vi kan göra saker för att det är kul. Isaac Newton hade ingen lön när han formulerade gravitationslagen, men han var nyfiken på hur universum fungerade. Mozart tjänade inga pengar, men komponerade musik ändå. Vill man forska så gör man det. Vill man bygga robotar så gör man det.

– Många tror att det här blir undergången, men ser vi till att det blir bra, så blir det kanske paradiset istället.

Finns det då något unikt med mänskligt medvetande? Något som en robot inte kan simulera?

– Det är inget vi vet. Vi förstår ju fortfarande inte hur vårt medvetande fungerar helt. Men jag tror inte att det finns något unikt mänskligt. Allt vi kan känna och uppleva, kan en robot uppleva. Vi skulle kunna bygga en digital kopia av hur hjärnan fungerar som får samma förmågor som vår hjärna har. Om 15-20 år har vi en hjärna i en dator. Då kan vi koppla ihop hjärnorna och få fram tio gånger smartare tankar.

Och då blir de illvilliga och börjar ett krig mot oss, eller? Artificiell intelligens som blir intelligentare än människan skrämmer många. Men Fredrik tror inte på någon robotapokalyps.

– En AI som är smartare än oss förstår ju att biologisk mångfald är bra, så den kommer inte att utrota oss. Att mänskligheten utrotat arter visar ju bara vi inte är perfekta.

En AI skulle istället kunna medla i konflikter, menar han. Skapa fred.

– Många är rädda för att de kommer ta över världen, som i Terminator. Den risken bedömer jag som väldigt låg. Det är försörjningen som är problemet. Vi måste prata om den. Alla ska förstå vilka utmaningar vi stå inför.

Text: Christel Valsinger
Foto: Henrik Witt

KOMMENTARER


  • T. Haapala

    Oerhört intressanta frågor som vi alla måste ta oss till.

    Reply
  • Lämna ett svar

    E-postadressen publiceras inte.

    *


    Äldre inlägg ()
    Nyare inlägg ()