Folkbildarforum

#FOFO, Forskning

Så upplever nyanlända folkbildningens insatser

fredag 08 juni 2018

Så upplever nyanlända folkbildningens insatser

Utvärderingar av folkbildningens språkintroducerande insatser är efterlängtade. Inte minst sådana som bygger på hur deltagarna själva upplever dem. I sommar läggs den första rapporten från forskningsprojektet “Migration, lärande och social inkludering” fram. I den går att utläsa att studieförbundens verksamhet innefattat mycket mer än vad som uppdragits.

I senaste numret av #FOFO skriver Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings Universitet, om forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering, som han driver tillsammans med Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid LiU. (Läs artikeln i #FOFO här)

Programmet ska undersöka hur migranter själva upplever de språkintroducerande insatser de möter i Sverige. I programmet studeras bland annat det uppdrag som folkbildningen fick av regeringen att genomföra i och med det stora flyktingmottagandet i Sverige hösten 2015. Den övergripande frågan i forskningsprogrammet är “På vilka sätt bidrar olika sammanhang för vuxna och unga vuxna migranters språkliga lärande till deras sociala inkludering?”

– Regeringen satsar hundratals miljoner på de här insatserna, men är folkbildningen bra på det? Jag tror det personligen, men den forskning som finns kring arbete med nyanlända och språklärande, har tidigare framförallt haft ett snävt fokus och handlat om etablering på arbetsmarknaden och lönenivåer, säger Andreas Fejes.

– Vi vill istället få kunskap om vad insatserna innebär för de nyanlända. Både här och nu och på sikt.

Programmet pågår under en åttaårsperiod. Omkring 200 personer intervjuas vid tre tillfällen, med två – tre års mellanrum. Har man kanske omvärderat betydelsen av aktiviteterna några år framåt i tiden?

En av verksamheterna som deltar i studien finns hos Sensus i Norrköping. Marie Innab, verksamhetsutvecklare och ansvarig för #fokus-projektet (som vi skrivit om här) , säger att projektpersonalen är förväntansfull.

– Det betyder oerhört mycket att vi ska få en återkoppling på vad det är vi gör och att det är någon som tittar objektivt och ur olika vinklar på det. Vi levererar ju statistik, men de kvalitativa värdena är det bra att forskare utvärderar.

Uppföljningen är angelägen. Projektet vars deltagare ska intervjuas är halvvägs igenom sin treåriga period.

– Vi hoppas såklart på positiva resultat, men även det som inte varit bra vill vi veta mer om, säger Marie Innab som också lyfter fram det positiva med att ingå i ett större forskningssammanhang som dessutom är långsiktigt.

De första resultaten av forskningsprogrammet har redan kommit och är från en studie av ABF:s verksamhet med “Svenska från dag 1”, i tre olika kommuner i Sverige. Rapporten publiceras till sommaren och i den kan man utläsa att studieförbundets verksamhet har innefattat mycket mer än den språkintroduktion som uppdraget innefattar, berättar Andreas Fejes. Deltagarna uttrycker att cirkeln blivit deras hem. “Här känner jag mig hemma” och “det här är mina vänner” är återkommande utsagor. Cirkelledarna hjälper exempelvis till att överklaga asylärenden och att boka tandläkarbesök.

– Våra slutsatser handlar om att på ett sätt erbjuder cirklarna en plats för nyanlända som är dubbelt utsatta. Många kommer från olika typer av hemskheter och så hamnar livet på paus, i väntan på besked om uppehållstillstånd. ABF ger ändå en plats, ett socialt sammanhang, på någorlunda jämlika villkor, att lära sig språket. Det blir ett socialt arbete.

 

Bild: Canva.com

KOMMENTARER


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Äldre inlägg ()
Nyare inlägg ()