Folkbildarforum

Etikett: erik nylander

Forskning, Kalendarium

Seminarium: Klarar folkhögskolorna fler personer som har funktionsnedsättning?

måndag 19 oktober 2015

Seminarium: Klarar folkhögskolorna fler personer som har funktionsnedsättning?

Det är en provocerande rubrik, det vet vi. Men frågan är högaktuell. I dag har var tredje deltagare på allmän linje på folkhögskola någon form av funktionsnedsättning, jämfört med 20 procent 1997. Det visar en ny rapport som Linköpings universitet gjort på uppdrag av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). Syftet var att analysera hur folkhögskolornas lärmiljöer ser ut för de med funktionsnedsättning. På fredag håller forskarna ett kostnadsfritt frukostseminarium som är öppet för allmänheten. Alla är välkomna!

Kanske har du själv sett hur det ser ut som deltagare, som anhörig, eller som lärare. Skolan är inte lätt för de som har ADHD, depression, dyslexi, sinnesnedsättning, hjärnskada eller någon annan funktionsnedsättning. Och när de inte får den hjälp de behöver, så blir det folkhögskolornas allmänna program som får ta konsekvenserna av den formella skolans misslyckanden.

Erik Nylander, Dörte Bernhard, Lina Rahm och Per Andersson är forskarna bakom rapporten oLika TillSAMmanS och skriver: Ett sätt att tolka våra empiriska resultat om en ökad andel deltagare med funktionsnedsättning i folkhögskolornas allmänna kurser är att betrakta denna ökning som en konsekvens av att det formella skolsystemet i allt större utsträckning misslyckats med just dessa grupper. (s.49)

Utifrån den beskrivningen skulle man kunna fråga sig om folkhögskolestudierna verkligen ska inriktas mot dem som haft det allra besvärligast i andra skolformer? Är folkhögskolornas naturliga målgrupp ett kunskapsproletariat? Varför ska folkhögskolorna fungera som jourhavande utbildningsinstitution? (s.50)

Rapporten visar att folkhögskolorna i mångt och mycket gör ett gott jobb med att anpassa verksamheterna till olika funktionsnedsättningar. Ur rapporten: Folkhögskolornas personal kan sägas besitta ovanligt mycket praktisk kunskap (”know-how”) vad gäller bemötande utifrån enskildas behov och hur man kan utveckla och ta vara på relationen mellan personal och deltagare.

Men lärarna vill bli ännu bättre, och efterfrågar bland annat mer kunskap om specialpedagogik och teoretisk kunskap om olika funktionsnedsättningar. Det beror bland annat på att fördelningen mellan olika nedsättningar varierar över tid (se diagrammet nedan, från s.17 i rapporten). Forskarna föreslår att sådant arbete ska bygga vidare på den kunskap som redan finns för att bibehålla folkhögskolans särart och bygga vidare på beprövade erfarenheter.

olika-tillsammans-diagram

Läs hela rapporten som pdf här och kom gärna på seminariet 23 oktober i Linköping med forskarna Erik Nylander och Per Andersson. Det är kostnadsfritt och du behöver inte föranmäla dig. Kaffe serveras från 8.30 på Storgatan 41. Information om våra övriga evenemang hittar du här.

Taggar: , ,

#FOFO

#FOFO nummer 2

måndag 05 oktober 2015

#FOFO nummer 2

Nya numret av #FOFO är här, rykande färskt från tryckeriet! 28 sidor med tänkvärda texter om bland annat radikal estetik, medborgardialog, civilsamhälle, våld och diskriminering. Sju gästskribenter i detta numret kommer från bland andra Diskrimineringsombudsmannen, Ersta Sköndals högskola, Linköpings universitet och Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Beställ ett kostnadsfritt exemplar av #FOFO här.

fofo2taggmoln_580px
(Bilden visar de vanligaste orden i #FOFO nummer 2)

 

Lars Svedberg och Johan von Essen skriver om sina befolkningsundersökningar om civilsamhället som man gjort sedan 1992. I år har de även gjort en specialstudie på folkbildningen som man berättar mer om i en exklusiv text till #FOFO.

Carin Holmberg skriver en text om våld som verkligen berör. Med många års forskning i ryggen är hennes text ett hårt angrepp på samhällets våldsstrukturer. Hon diskuterar hur våld mot djur har kopplingar med annat våld i samhället. Det är liknande processer i både fängelser och parrelationer: om att ”vi” trycker ner ”dom” så att de kan behandlas ”som djur”.

Eva Nikell skriver om att människor som känner sig diskriminerade känner en brist på delaktighet i beslutsfattande. Enligt henne beror det på att samtal och samråd ofta blir ensidig kommunikation från institution till invånare – och inte tvärtom. Därför går man miste om väsentliga insikter som skulle kunna förbättra arbetet för lika rättigheter och möjligheter.

Det spåret är Nazem Tahvilzadeh också inne på i sin text om medborgardialog. Han beskriver en händelse i Alby där kommunen aktivt motarbetade initiativ bland invånare för att föra dialog. Men han skriver också om att ett ökat deltagande inte nödvändigtvis är något bra. Frågan är vilket slags deltagande man ska ha – hur medborgaren ska bete sig gentemot t.ex kommunen.

Det är alltså delvis en fråga om medborgarideal, som Andreas Fejes skriver om i sin text. Fejes pratar om två för-givet-tagna ideal som handlar om kunskap och frihet. Men i sin forskning ser han ett nytt tredje medborgarideal som handlar om andra värden. Där finns en helhetssyn som är mycket bredare än ett fokus på rättigheter, Sverige och traditionell politik. I det nya medborgaridealet finns en idé om att uttrycka sig för att sprida glädje i samhället. Även Carola Råström tänker i samma banor när hon pratar om radikal estetik mot slutet av tidningen.

Sist men inte minst så ger Erik Nylander ger en spännande inblick i arbetslivet för en akademiker. Han skriver om kraven på mätbara resultat, och hur den akademiska världen fungerar som ett klansamhälle med fantasifulla titlar och prestige. Men samtidigt verkar mätandet kunna motverka traditionella maktstrukturer i akademin. Säkerligen en mycket provocerande text för många. Game on hör’ni gubbar, som Erik själv skriver.

Läs mer om #FOFO och läs gamla nummer här.

Taggar: , , , , , , , , ,