Folkbildarforum

Etikett: Filip Wijkström

#FOFO

Nya numret av #FOFO ute nu!

tisdag 05 april 2016

Nya numret av #FOFO ute nu!

Nu finns det ett välfyllt vårnummer av #FOFO att spänna ögonen i. Läs det direkt på webben eller beställ en tryckt tidning så skickar vi ett kostnadsfritt exemplar till dig! (gäller så långt lagret räcker)

Vårens nummer spinner vidare kring temat Makt och Mening. Dramatikern Stina Oscarsson, som gjorde ett bejublat framförande på Folkbildarforum förra året, skriver om hur berättelsens makt får oss att bygga pyramider och spekulera på börsen. Olle Wästberg, ordförande i Demokratiutredningen, funderar på om lösningen på demokratins problem finns i folkrörelser medan docent Filip Wijkström, en av Sveriges främsta forskare på civilsamhället, tittar närmare på hur makten organiseras inom dessa folkrörelser. Och framför allt – hur borde det se ut i framtiden?

Radiojournalisten Ylva Mårtens frågar barn om hur vuxna behandlar dem, och ser att det faktiskt ofta handlar om klassiska härskartekniker. Någon som fick känna på en extrem variant av detta är Samir Sabri. Genom journalisten Anders Sundström berättar han sin livshistoria präglad av våld och kriminalitet; en berättelse om makt och mening.

Ett uppslag ägnas åt kortintervjuer med några av alla dem som hjälpt till att bygga folkbildningsregionen Östergötland. Det följs av Frida Arnqvist Engströms genomgång av gerillaslöjd – ett samlingsbegrepp för bland annat garngraffiti, craftivism och DIY-kultur. Avslutningsvis bjuds det på en kort intervju med Gerhard Holmgren, ordförande i RIO, som satt många spår i folkbildningssverige.

Sugen på ännu mer? Läs fler nummer av #FOFO på webben.

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Hur gör vi med socialt entreprenörskap?

måndag 03 november 2014

Hur gör vi med socialt entreprenörskap?

Oavsett vad man tycker om socialt entreprenörskap, så verkar det ha kommit för att stanna. Därför är det viktigt att påverka det dit man vill. Det säger Filip Wijkström, som håller föreläsning och workshop hos oss i november.

Socialt entreprenörskap är ett nytt koncept i Sverige, jämfört med andra länder. Vi följer efter länder som har haft universitetsutbildningar inom detta område i kanske 10-20 år redan. Men det går inte att bara applicera det rakt av på Sverige. Det är mer komplext än så, och det behöver vi jobba på, menar Filip.

– Jag ser två vägar framåt. Man kan använda andra begrepp istället för socialt entreprenörskap, eller sociala företag, som är ett systerkoncept. Jag tror att det då till exempel gäller att orka komma bort från det individcentrerade, och istället prata om det samhälleliga. Man kan tänka i termer av aktivism och samhällsförändring, till exempel.

– Den andra vägen är att ”tweaka” begreppet i hörnen; att jobba enträget för att förändra betydelsen av socialt entreprenörskap och hur det används just hos oss. Man skulle kunna göra en förändring på EU-nivå, till exempel. Precis som den svenska välfärdsstatsmodellen fick ett så stort genomslag, så skulle man göra något liknande när det kommer till socialt entreprenörskap.

På Folkbildarforum kommer Filip att föreläsa om samhällsförändringen utifrån boken Civilsamhället i samhällskontraktet och tillsammans med kollegor i forskarvärlden arrangera och genomföra ett antal fördjupande diskussionsseminarier. Varje seminarium handlar om en aktuell frågeställning som vi i civilsamhället brottas med just nu. Läs mer i programmet, och kom gärna till Folkbildarforum och delta i diskussionen!

Läs mer om Filip

Taggar: , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Dumpa demokratin för hipp innetrend?

måndag 20 oktober 2014

Dumpa demokratin för hipp innetrend?

Filip Wijkström pratar om att det finns en ny trend som många hänger på utan att reflektera. Det är socialt entreprenörskap, som växt fram väldigt snabbt i Sverige de senaste åren. Filip menar att det finns risker för demokratin som man inte får glömma bort.

– Det finns en tendens att dumpa demokratitankarna, och göra allt till socialt entreprenörskap. Det är den hippa innetrenden. Det handlar mindre om föreningar och medlemmar, om hur man delar och tränar makt mellan medlemmar, och mer om marknad och entreprenörer. Det finns bra saker med att tänka i termer av nytänkande och utveckling såklart, men jag saknar analyser av hur det sociala entreprenörskapet och det sociala företaget ska förbättra samhället eller stärka organisationerna, säger Filip. Just nu verkar det bara hända, och det är en av de viktigaste inkörsportarna till ett ökat kommersiellt marknadstänkande som kommer med ett mycket starkt språk som behöver tyglas tidigt i rörelsens eller organisationens regi. Annars finns det en risk att det nya språket och tänket börjar köra och definiera organisationen, snarare än tvärtom.

Men det är inte alla inom folkbildningen som glider bort från sina kärnvärden. Både Färnebo folkhögskola och Kvinnofolkhögskolan i Göteborg verkar jobba med ett värdegrundsarbete som ligger nära sina uppdrag, tycker Filip, och det finns säkert flera andra.

– SISU tycker jag också verkar ligga nära sin huvudman och sitt huvuduppdrag. De fyller sitt uppdrag att vara en resurs för idrottsrörelsen, istället för att bara springa efter statens pengar. Ibn Rushd likaså, med sin tydliga förankring i den muslimska organisationsvärlden. Men generellt sett kan man säga att verksamheter med mycket statligt inflytande och mycket offentliga pengar, har lätt för att driva iväg. Då krävs det en tydlig och medveten styrning från huvudmän och förtroendevalda.

Enligt Filip är det viktigt att välja den väg man vill gå, precis som vi skriver om i strutsboken. Det är att sätta fingret på årets tema också. Vill man till exempel driva den första fasen och utbilda ledare för samhällsförändring? Ska man stötta människor i utsatta eller marginaliserade grupper att komma till makt och insikt, utan att bara göra det för marknadsanpassningens skull? Eller är det bättre att satsa på socialt entreprenörskap fullt ut?

Alla vägar leder till framtiden. Men vilken väg vill vi ta, med vilka partners och varför? Det är frågorna.

Läs mer om Filip

Taggar: , , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Vad vill Filip Wijkström egentligen?

fredag 03 oktober 2014

Vad vill Filip Wijkström egentligen?

En del tror att docent Filip Wijkström är en förespråkare för marknadsorienteringen av civilsamhället. Men så är det inte. Han konstaterar helt enkelt att det är en trend, och en mycket tydlig sådan. För honom är det en annan fråga som är viktigare: vad tycker vi folkbildare?

Vi har redan skrivit om det som Filip kallar för ”mission drift” – att många verksamheter glider bort från sina ursprungliga kärnvärden. Och det finns som sagt en risk med det.

– Om organisationerna inte gör och strävar efter det de säger att de ska göra och som de är till för, så kan de förlora trovärdighet och legitimitet. Är folkbildningen en samhällsförändrande kraft idag, eller inte? Finns det fortfarande ideologiska drivkrafter? Om inte det är tydligt, så väljer nog vissa personer – som skulle vara en kraft för att uppfylla det grundläggande uppdraget – att engagera sig på annat håll, i andra organisationer och rörelser, där de tror att de kan bidra till att förändra samhället och förbättra världen.

Filip efterlyser en genomgång av stora och grundläggande begrepp som ”fritt och frivilligt” och ”varje människas möjligheter”. Dessa är fortfarande relevanta, men vad betyder det nuförtiden och hur ska de omsättas i dagens samhälle? Vad är arbetarklassen idag, till exempel? Om man inte vet det själv, så kan man inte förvänta sig att få anslag för att jobba med det heller, menar Filip.

– Det är upp till folkbildare och folkbildningen att ta tag i det själva, och man kan se strutsboken som ett bra exempel på det. Jag tror det är viktigt att få igång ett sådant arbete i styrelser, bland de förtroendevalda och de nya direktörerna och verksamhetsledarna. Annars finns det en risk att man om 10-20 år har transformerat viktiga delar av den svenska folkbildningen till sociala utbildningsföretag som konkurrerar på en utbildningsmarknad, utan att man riktigt vet hur det gick till.

Läs mer om Filip och läs även hans bok Civilsamhället i samhällskontraktet.

 

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Filip Wijkström och folkbildning i förändring

onsdag 10 september 2014

Filip Wijkström och folkbildning i förändring

Filip Wijkström är en av Sveriges främsta forskare på civilsamhället. Han har studerat idéburna organisationer i 20 år och är vetenskapligt råd på Socialstyrelsen. På Folkbildarforum håller han en föreläsning som följs av seminarier och workshops med Filips kollegor som sätter fingret på årets tema. Vart vill vi vara på väg?

Som docent och forskare på Handelshögskolan kan Filip Wijkström tyckas vara en lite udda figur i folkbildningssammanhang. Men han har väckt massor av viktiga frågor under lång tid, och vi är glada att få med honom på årets konferens!

– Folkbildningen har en speciell roll i civilsamhället. Inte bara är man en del av civilsamhället, men man organiserar också civilsamhället med studiecirklar, kurser och evenemang. Det är en dubbel funktion, som ger folkbildningen en unik karaktär.

Filip delar upp folkbildningens historia i tre faser. Först handlade det ofta om att lära unga män och kvinnor att ta plats i samhällets maktapparat, bland annat genom partier, fackrörelser och andra organisationer. Chefer i de verksamheterna fick sin skolning i folkbildning och folkrörelser snarare än i universitetsvärlden.

Under nästa fas, som började rulla in under 1970-talet, fokuserade folkbildningen mer på att ”vara nyttig” i utkanten av välfärdsstaten. Folkbildningen skulle hjälpa marginaliserade människor in på arbetsmarknaden, och civilsamhällets ledare och chefer skolades istället på universiteten.

Den tredje fasen, som är på frammarsch just nu, stöper om folkbildningsaktörer till sociala företag i utbildningsbranschen. ABF Stockholm har köpt en gymnasieskola och driver den som ett aktiebolag, för att bara ta ett exempel. Ett marknadsorienterat tänkande och pratande tar mer plats i folkbildningen över lag, i bildningsförbund såväl som folkhögskolor.

Den här fasen syns i hela civilsamhället, och Filip ser en risk med det. På engelska kallas det för ”mission drift” – alltså att man glider bort från sin kärna, organisationens grundläggande uppdrag. Ideologi och syfte tar ett steg tillbaka, och den praktiska verksamheten och ekonomin tar både ett och två steg framåt.

– Frågan är då om folkbildningen fyller sitt uppdrag, frågar sig Filip.

 

Taggar: , , , ,