Folkbildarforum

Etikett: folkbildarforum 2018

Folkbildarforum 2018

”Folk är bättre än den politiska debatten”

måndag 24 september 2018

”Folk är bättre än den politiska debatten”

Agneta Stark kommer till Folkbildarforum för att tala om demokratiska visioner. Ett svårt men roligt ämne, menar hon.

– Klart är att demokratin inte är till för att vara effektiv eller för att vara kostnadsbesparande. Den måste få ta tid.

Agneta Stark är företagsekonom, genusforskare, författare och samhällsdebattör. Mellan 2004 och 2010 var hon rektor vid Högskolan i Dalarna. Idag sitter hon i styrelsen för Högskolan i Borås, och är också bland annat ordförande i Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Och så skriver hon regelbundet krönikor för ETC.

Det var i en av dessa krönikor hon lyfte frågan om grundlagens betydelse. Att vår kunskap om Sveriges grundlag många gånger är för låg. Hur många vet till exempel att rätten till arbete och bostad finns inskriven i den?  “I tyska bokhandlar ligger ofta grundlagen i pyttesmå böcker i flätade korgar på kassadisken, som ett slags demokratiskt smågodis” skrev hon och föreslog att i Sverige kunde vi kanske skapa en fin informationssajt om grundlagen?

Krönikan ledde till en föreläsning på Vestlunddagarna 2017, där Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren och Föreningen Ordfronts Benton Wolgers satt i publiken och blev inspirerade. Några månader senare hade de tagit fram “Om svenska värderingar”, en genomgång av den svenska grundlagen i fickformat.

– Det är roligt att kasta ut idéer och frön och så kommer det tillbaka saker, då blir jag lycklig, säger Agneta Stark.

Nu kommer hon till Folkbildarforum för att tala om “demokratiska visioner”. Ett ämne som kräver eftertanke.

– Det är riktigt svårt och riktigt roligt därför. Men klart är att demokratin inte är till för att vara effektiv och den är inte till för att vara kostnadsbesparande. Det är mycket billigare om bara en bestämmer. Men demokrati är ett överordnat värde. Den måste få ta tid.

Samtidigt har den gångna valrörelsen varit tålamodsprövande.

– Det har varit alldeles för mycket spel och koncentration på processfrågor i en liten, liten del av politiken. Det vill säga “OM det blir såhär så kan DE bilda regering, men DÅ måste talmannen” och “HUR ska det gå”?

– Och andra sidan hade vi det högsta valdeltagandet på decennier. Så det är uppenbart att folk är bättre än den politiska debatten.

Anmäl dig till Folkbildarforum här.

Foto: Daniel Forsberg.

En längre intervju med Agneta Stark kommer i höstens nummer av #FoFo.

Taggar:

Folkbildarforum 2018

”Ge gräsrotsorganisationerna den legitimitet de förtjänar”

tisdag 10 april 2018

”Ge gräsrotsorganisationerna den legitimitet de förtjänar”

Förorten har blivit en syndabock för politikernas misslyckanden. Det är dags att inkludera de som berörs för att skapa en hållbar förändring. Det menar Macarena De La Cerda, en av grundarna av Förorten Mot Våld, som kräver att regeringen erkänner våldet i förorterna som en nationell kris. Den 17 april är hon en av talarna på vår konferens “Ta inte demokratin för given.”

Macarena De La Cerda har bland annat studerat Barn- och ungdomsvetenskap på Uppsala Universitet och jobbat med barn- och ungdomsfrågor i socioekonomiskt utsatta områden genom Rädda Barnen.

– Jag kommer själv från ett arbetarklassfamilj. Jag växte upp bl a i Tensta och tack vare min familjs bakgrund har jag haft med mig vikten av att engagera sig i samhällsfrågor.

Sedan 2012 har hon varit aktiv i ungdomsorganisationen Megafonen som kämpar mot orättvisor på lokal nivå, men som också skapat en ny form av folkbildning i och med samtalskaféet Harakat. Nu leder hon, tillsammans med andra, kulturprojektet Ortens Verklighet,  där syftet är att ungdomarna själva ska sätta ord på vad Orten som plats och identitet är för dem.

Förorten Mot Våld föddes som en reaktion på morden på två bröder i Rinkeby i december 2016. Ett hundratal föreningar, bl a olika religiösa församlingar, samlades för att aktivt visa motstånd mot den våldsamma utvecklingen i sina områden.

På konferensen “Ta inte demokratin för given” ska Macarena prata om vikten av den organisering som sker i förorten, hur den intar olika former och hur den anpassas utifrån målgruppens behov.

– Jag kommer att problematisera varför många från förorten väljer bort de traditionella forumen. Hur viktigt det är att gräsrotsorganisationer får den legitimitet de förtjänar och att etablerade organisationer ger utrymme för de nya. Det finns en ny arbetarklass i Sverige och det är viktigt att den träder fram i diskussioner som berör den.

Förorten har börjat bli ett slagträ i den politiska debatten och olika parter gör anspråk på att äga den ”rätta bilden” av storstädernas ytterområden. Hur ser du på det?

– Förorten har blivit en syndabock för politiska partiers misslyckanden, där säkerhetsfrågor har kopplats till repressiva ställningstaganden riktade mot en samhällsgrupp som redan är tillräckligt utsatt. Vi har ju ett låg valdeltagande i våra områden och det gör att många politiker använder sig av populistiska och snabba lösningar som övervakningskameror och fler poliser.

– Dock finns det få som vill prata om de riktiga problemen, så som misslyckade åtgärder för att vända på dåliga skolresultatet och den ökade arbetslösheten bland unga vuxna och deras föräldrar. Psykisk ohälsa ökar då trångboddhet är ett måste när pengarna inte räcker till och bristen på lägenheter gör att andrahandsuthyrning och nya produktioner sätter priser som få har råd med.

Förorten Mot Våld vill att politikerna erkänner skjutningarna i förorterna som en nationell kris. Varför?

– FMV:s viktigaste krav är att regeringen erkänner det eskalerade våldet i förorten som en nationell kris för att det är så vi tror regeringen och alla inblandade kan börja se detta som ett nationellt problem som måste åtgärdas nu. Som en följd av erkännandet kräver vi att regeringen tillsätter en haverikommission som tillsammans med de berörda kan se vad som har gått snett och vad som krävs för en hållbar förändring i våra områden. Ett erkännande skulle också göra att majoritetssamhället ser utsattheten i våra områden som allvarlig då det är våra barn, Sveriges barn, som drabbas värst.

Text: Christel Valsinger
Foto: Henrik Witt

Det går fortfarande att anmäla sig till ”Ta inte demokratin för given” den 17 april. Du hittar program och anmälan här.

Taggar: