Folkbildarforum

Etikett: folkbildning

Kalendarium, Utbildning

Vi lär poliser om sociala medier

tisdag 16 september 2014

Vi lär poliser om sociala medier

17 september anordnar vi en föreläsning för poliser i Östergötland om sociala medier . Tanken är att öka medvetenheten om möjligheter och risker på nätet. Hälften av landets poliser (se utvärdering) vill ha mer utbildning på området, och vi kände att vi kunde hjälpa till. 

Bakgrunden är att vi blev kontaktade av en polis som behövde råd om bra föreläsare på området. Vi tänkte genast på Kreafon som vi själva samarbetar med och som ofta föreläser om sociala medier. Nu har de tagit fram en skräddarsydd dag just kring polisarbete i sociala medier.

Det är väldigt roligt att så många poliser redan har anmält sig. Vi hoppas och tror att det här kan göra skillnad i deras arbete. Sedan finns det givetvis många komplexa frågor om etik, integritet och praxis som polisen behöver ta fram egna riktlinjer för. Vi hoppas att den här dagen kan vara ett stöd i den processen.

Om du jobbar inom polisen i Östergötlands län så kan du höra av dig till info@bildningsforbundet.se för att anmäla dig eller få mer information.

Läs mer i pressmeddelandet på Mynewsdesk

Taggar: , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Filip Wijkström och folkbildning i förändring

onsdag 10 september 2014

Filip Wijkström och folkbildning i förändring

Filip Wijkström är en av Sveriges främsta forskare på civilsamhället. Han har studerat idéburna organisationer i 20 år och är vetenskapligt råd på Socialstyrelsen. På Folkbildarforum håller han en föreläsning som följs av seminarier och workshops med Filips kollegor som sätter fingret på årets tema. Vart vill vi vara på väg?

Som docent och forskare på Handelshögskolan kan Filip Wijkström tyckas vara en lite udda figur i folkbildningssammanhang. Men han har väckt massor av viktiga frågor under lång tid, och vi är glada att få med honom på årets konferens!

– Folkbildningen har en speciell roll i civilsamhället. Inte bara är man en del av civilsamhället, men man organiserar också civilsamhället med studiecirklar, kurser och evenemang. Det är en dubbel funktion, som ger folkbildningen en unik karaktär.

Filip delar upp folkbildningens historia i tre faser. Först handlade det ofta om att lära unga män och kvinnor att ta plats i samhällets maktapparat, bland annat genom partier, fackrörelser och andra organisationer. Chefer i de verksamheterna fick sin skolning i folkbildning och folkrörelser snarare än i universitetsvärlden.

Under nästa fas, som började rulla in under 1970-talet, fokuserade folkbildningen mer på att ”vara nyttig” i utkanten av välfärdsstaten. Folkbildningen skulle hjälpa marginaliserade människor in på arbetsmarknaden, och civilsamhällets ledare och chefer skolades istället på universiteten.

Den tredje fasen, som är på frammarsch just nu, stöper om folkbildningsaktörer till sociala företag i utbildningsbranschen. ABF Stockholm har köpt en gymnasieskola och driver den som ett aktiebolag, för att bara ta ett exempel. Ett marknadsorienterat tänkande och pratande tar mer plats i folkbildningen över lag, i bildningsförbund såväl som folkhögskolor.

Den här fasen syns i hela civilsamhället, och Filip ser en risk med det. På engelska kallas det för ”mission drift” – alltså att man glider bort från sin kärna, organisationens grundläggande uppdrag. Ideologi och syfte tar ett steg tillbaka, och den praktiska verksamheten och ekonomin tar både ett och två steg framåt.

– Frågan är då om folkbildningen fyller sitt uppdrag, frågar sig Filip.

 

Taggar: , , , ,

Folkbildarforum 2014

Vad är folkbildningens fördelar, Troed Troedson?

torsdag 04 september 2014

Vad är folkbildningens fördelar, Troed Troedson?

Framtidsanalytikern Troed Troedson ser ett nytt slags lärande växa fram, där folkbildningen kan ha ett försprång. Troed menar att folkbildningen har två fördelar jämfört med andra former av lärande.

– För det första finns det en själ av samhällsförbättring inom folkbildningen. Det är inte en undervisningsproduktion. Och det ska man lyfta fram. För det andra så torde man ha lättare för att byta metoder också. Vara snabbare i svängarna än andra, säger Troed.

Han pratar om hur det moderna lärandet ofta är fragmenterat. Förr i tiden, när det fanns ett underskott på kunskap, så föll det sig ganska naturligt att en person lärde många. Den beläste delade med sig av sin kunskap, så att säga.

– Men i dagens samhälle fungerar inte det längre. När vi lär oss något idag, så har man ofta hämtat information från många olika källor. Om vi behöver tapetsera om så kanske vi lär oss både av grannar, tidningar, vänner, svärföräldrar, TV, bloggar, YouTube och Wikipedia. När det finns överskott på kunskap, vilket det gör idag, så finns det inte längre en lärare, utan många. En mottagare, många avsändare.

Troed tror att folkbildare kan bygga vidare på ett sådant många-till-en lärande. Och visst stämmer det ganska väl överens med tanken om ett fritt och frivilligt lärande. Han tror att folkbildningen kan hitta tillbaka dit ännu mer.

– Det moderna samhället är inte lätt att navigera sig igenom. Man behöver tänka mycket själv och göra många val. Folkbildare kan fungera som en guide och hjälpa människor att hitta en riktning. Istället för att skicka iväg folk på en charterresa med bestämt mål, så försöker man bena ut vilket slags resande som personen vill göra. Det är svårare men också nödvändigt, tror Troed.

Läs mer om Troed här i bloggen

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014

Hur lyckas man med crowdfunding?

måndag 01 september 2014

Hur lyckas man med crowdfunding?

Hur lyckas man med att be om pengar från allmänheten med crowdfunding? Här kommer ovärderliga tips från Gustav Edman på Fabel Kommunikation, som grundade Crowdculture.

De flesta i civilsamhället vet att ett projekt inte driver sig självt. Det krävs mycket arbete. Med ett crowdfunding-projekt är det viktigt att lyfta in marknadsföringstänket i ett tidigt stadium. Genom att dela med sig av sina drömmar och idéer tidigt, kan man säkra finansieringen väldigt tidigt. Om man gör det på rätt sätt.

Projekt som lyckas har ofta en stark början. Då ökar chansen att fler pratar om det. Det hänger ofta ihop med att stödjaren förstår och vill ge pengar till projektet. Även om en bra idé i sig kan komma långt, så kommer den längre om stödjaren ser ett värde i att engagera sig. Som vi skrivit tidigare, så kan det göras på olika sätt. Det kan handla om bland annat materiella saker, inflytande, delaktighet och delägarskap.

– Forskning visar att man ska planera väl och beskriva projektet på ett attraktivt och pedagogiskt sätt, till exempel med en video. Det gäller också att ge löpande information och att sätta realistiska mål, säger Gustav Edman.

Projektet växer såklart mer med större donationer. Men det är viktigt med mindre donationer också. De flesta ger mindre belopp, vilket är viktigt i sig, men det bidrar också till att sprida kännedom om projektet.

Om man tänker på allt det här så har man god chans att lyckas. Vill du lära dig mer knep för att lyckas? Kom till Folkbildarforum och lyssna på Crowdculture och många andra spännande personer i civilsamhället idag.

Taggar: , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime-Atterhög: Att lära sig tillsammans med de man hjälper

tisdag 26 augusti 2014

Wanjiku Kaime-Atterhög: Att lära sig tillsammans med de man hjälper

Aktionsforskaren Wanjiku Kaime Atterhög gick från distanserad forskare till aktiv socialentreprenör, som vi skrivit om tidigare. Nästa steg för henne var att lära bland andra politiker och socialarbetare om hur man måste nå barn på deras villkor för att kunna hjälpa dem. Vi tycker detta är oerhört spännande, eftersom det har en tydlig koppling till folkbildning i allmänhet och årets tema i synnerhet.

Engagemang, driv och stora hjärtan är bra förutsättningar när man arbetar med barn. Men det räcker inte alltid, vilket vi nog alla sett på exempel på. Att vilja hjälpa är en bra utgångspunkt, men det kan ändå bli fel. Det kan rentav få motsatta effekter.

Innan man lär sig praktiska metoder så behövs vissa grundläggande kunskaper och färdigheter. När det gäller gatubarn så ska man lära vad som är normal utveckling – både fysiskt, socialt och själsligt. Annars finns det risk att man hamnar fel och försöker hjälpa med något som är normalt för dem i deras situation.

Därefter får man lära sig att hantera kameror och filmkameror, skriva ansökningar och driva ett projekt. Först efter det är det dags att komma in på det praktiska arbetet. Och det kan vara en väldigt omvälvande process.

– Det handlar om att nå barnen och involvera dem genom att bemöta dem med genuin respekt och omtanke. Många tror att man gör det, medan man i själva verket gjort det utifrån sin egen förståelse istället för barnens. Det är att att tro att man själv vet bäst, och det är viktigt att diskutera det misstaget. Själv lärde jag mig mycket av att “göra fel” i början.

Den här processen kan bli chockerande för en del, speciellt de som själva vuxit upp under utsatta förhållanden. Det händer att folk bryter ihop under hennes utbildningar, när de inser hur de förhållit sig till barnen. Det blir en transformativ process där inte bara barnen förändras, utan även en själv.

När Wanjiku lär ut sina metoder i Sverige så fungerar det på ett liknande sätt som i andra länder. Hon har försökt att få mer gehör för sina idéer här, men det har gått trögt än så länge. Hon tycker att det görs bra arbete i Sverige, bland annat inom folkbildningen, men man fokuserar ofta på bara en del av personen man hjälper, och missar helheten. Det gäller att se hela personen.

I nästa bloggpost med Wanjiku pratar vi mer om hur hennes arbete befinner sig i gränslandet mellan forskning, socialt arbete och entreprenörskap.

Foto: Jack Mikrut. Läs mer om Wanjiku.

Taggar: , , , , , , ,

Diverse

Drömmar om framtiden kan vi inte skapa ensamma

måndag 14 juli 2014

Drömmar om framtiden kan vi inte skapa ensamma

Det bästa med mitt jobb är att jag så ofta får träffa kloka och engagerade människor. Det har blivit massor av sådana möten under våren. Jag tänkte prata om ett av dem här. Det var i maj när vi hade frukostseminarium om Casinosamhället med Magnus Dahlstedt, biträdande professor på Linköpings universitet. 

Det var en utmanande start på en arbetsvecka. Väckte många tankar. Magnus pratade om det medborgarideal som vår tid mejslar fram. Bilden av en medborgare vars liv består av ständiga förbättringsprocesser och makeovers, av val och risktagande. Ansvaret för att lyckas i livet läggs på individen, och det är hen själv som ska skapa sin framtid genom att välja, och välja rätt.

En valofrihetens tidevarv, som Magnus kallar det. Istället för att prata om ”friheten att välja” så kan man ju prata om ”tvånget att välja”. Ibland kan man faktiskt inte avstå från att välja. Livslångt lärande som folkbildningen ofta lyfter fram, även den kommer utifrån en idé att du som individ måste ständigt förbättras, göra dig anställningsbar, anpassa dig till förändringar i världen. Även i vårt språkbruk använder vi uttryck som ”växa som människa”, ”hjälp till självhjälp” ”egen makt” och så vidare.

Livet är som ett spel, och som i alla spel finns det vinnare och förlorare. För att kunna välja måste du känna till hur dina tidiga val påverkar dina möjligheter att välja senare i livet. Du behöver goda rådgivare, och därför styr din bakgrund dina möjligheter att lyckas.

Men det som kanske berörde mig allra djupast i Magnus föreläsning var att i Casinosamhället finns ingen framtid, allting bara upprepas i oändlighet, utan dröm eller politisk ambition om framtiden. Politikerna presenterar sig lite som idrottsmän, och media gör likadant. Man tävlar om att vinna debatten, snarare än att diskutera innehållet i politiken.

Det verkar som att fler och fler saknar känsla av sammanhang och samhörighet. Trots ekonomiskt välstånd sjunker välmåendet i flera rika länder. Drömmar om framtiden kan vi inte skapa ensamma. Till det behövs ett brett demokratiskt samtal där man ser till att olika människor och erfarenheter får plats och tas vara på bästa sätt. Där gav Magnus folkbildningen en rejäl utmaning!

Mitt under föreläsningen kom jag på att tänka på den enorma förvåningen, som jag upplevde när jag skaffade min första smartphone. Lite prylgalen som jag är fipplade jag med min smarta mobil, såklart utan bruksanvisning. Fick fram kamerafunktionen, men det var ju något fel på kameran. Motivet som visades på skärmen var nämligen inte omvärlden som jag ville föreviga, det var mig själv jag såg. Vilken onödig uppfinning tänkte jag, vem vill ta foto på sig själv?

Nu såg jag plötsligt den direkta kopplingen till fokus på individen. Bilder skall du ta för att presentera dig själv som varumärke på bästa sätt för omvärlden. Och då kom jag på en idé. Jag vill inte se en selfie till! Jag vill se bilder på gemenskap, dialog, samtal, samhörighet. Jag kommer att tänka mer på det här framöver, och det kanske du också vill?

Ta fram kameran, rikta den mot vänner, kollegor, kurskamrater och sprid bilden över hela internet. Visa våra gemenskaper. För det är tillsammans som vi ska gå in framtiden!

– Anneli Dahlqvist Pettersson, kanslichef på Bildningsförbundet Östergötland.

Taggar: , , , , , ,

Folkbildarforum 2013

Genusfotografen klar för Folkbildarforum!

fredag 24 maj 2013

Genusfotografen klar för Folkbildarforum!

Vi är glada att få välkomna Genusfotografen till Folkbildarforum! Genusfotografen, eller Tomas Gunnarsson som han också heter, är fotograf och genusvetare. Under det senaste året har han fått stor uppmärksamhet för sin kritik av bilder i reklam, tidningar och andra medier. Det är spännande, och ibland nästan chockerande, hur tydliga stereotyperna blir i bilder.

Många blir provocerade av genusfotografen.se där Tomas kritiserar bilder. Men det finns också de som tar till sig av kritiken. Arlanda Express gick ut med en offentlig ursäkt, och nyligen drog Länsförsäkringar tillbaka en utomhusreklam.

I sin senaste bloggpost visar han hur tidningen Pappa aldrig har med barn på omslagen, medan tidningen Mama nästan alltid har det. Tomas pratade med VD:n på tidningen Pappa som framöver skulle se till att tidningen visade fler barn på omslagen.

– Har man chansen att bryta en norm, som att män sällan visas tillsammans med barn, så tycker jag att man ska ta den chansen. Det behöver inte vara särskilt dramatiskt, säger Tomas.

På Folkbildarforum kommer Tomas att hålla i tre olika programpunkter. Han visar en utställning om manligt företagande tillsammans med Add Gender, pratar i en storföreläsning och håller ett fördjupande seminarium med pedagogiska övningar. Vi kommer att prata mer med Tomas här i bloggen framöver, så håll utkik. Under tiden kan du läsa mer på genusfotografen.se.

 

Taggar: , , , ,

Folkbildarforum 2013

Finn Bengtsson (M) – för fildelning och mot jante-lagen

fredag 17 maj 2013

Finn Bengtsson (M) – för fildelning och mot jante-lagen

Välkommen säger vi till riksdagsledamoten Finn Bengtsson som är överläkare och professor. Han har bland annat uppmärksammats för att ha lagt en motion mot jante-lagen för några år sedan. Tanken var att jantelagen skulle omfattas av diskrimineringslagen. På så sätt skulle människor inte kunna missgynnas för att man pratade gott om sig själv.

– Det här tänkandet är en slags dold diskriminering som vi kan förändra, sa Finn till Sydsvenskan.

Finn var också en av moderaternas öppna förespråkare för fildening redan 2008. I en debattartikel som han skrev tillsammans med 13 andra moderater slog han vakt om fri informationsspridning och argumenterade mot övervakning. Detta är viktiga frågor att ha i åtanke när man pratar om samexistens på lika villkor.

På Folkbildarforum kommer Finn att inleda den andra dagen. Han kommer att prata fritt om frågor som han brinner för och som relaterar till temat Samexistens på lika villkor. Han har bland annat arbetat med vuxenutbildningsfrågor och sitter idag i socialförsäkringsutskottet. Det blir spännande att se vad han kommer prata om!

Läs mer på Finn Bengtssons blogg.

 

Taggar: , , , ,

Folkbildarforum 2013, Forskning

Magnus Dahlstedt: ”Folkbildningen måste välja sin roll”

måndag 06 maj 2013

Magnus Dahlstedt: ”Folkbildningen måste välja sin roll”

Magnus Dahlstedt kommer att prata på årets Folkbildarforum om folkbildningens roll i ett mångkulturellt Sverige. Enligt Magnus befinner sig folkbildningen i en brytningspunkt. Man försöker hitta sin roll och identitet. Det gör att man ibland slår vakt om det gamla, och söker svaren i det förflutna.

– Man backar in i framtiden så att säga. Folkbildningen är reaktiv istället för proaktiv, och det ger utrymme för konservativa och nationalistiska värderingar. Det blir ju ett problem i mötet med mångfalden, menar Magnus.

Men folkbildningen har en fördel jämfört med annan bildning, nämligen att man inte är lika kringskuren av nationell utbildningspolitik. Folkbildningen behöver inte bara prata om anställningsbarhet heller, vilket Magnus menar är nyttigt i det här arbetet.

– I folkbildningen finns möjligheter att åberopa frihetligt självlärande istället för att fokusera på disciplin och ordning, poängterar Magnus.

Och hur kan man dra nytta av det? Magnus menar att det måste finnas utrymme för immigranter att ta egna initiativ på sina egna sätt. Studieförbundet Ibn Rushd är ett exempel på det, samarbeten mellan olika invandrarföreningar är ett annat. När de får resa frågorna själva så skapar de den svenska traditionen på sitt eget sätt. Det kan ibland leda till konflikter, och de måste alla bli bättre på att hantera. ”Vi” ska inte tro att ”deras” sätt är sämre, menar Magnus.

Ofta gör vi det svårare än det behöver vara, tror Magnus. Det finns en utbredd osäkerhet i mötet med mångkultur som skapar blockeringar. Man tittar på hur ”dom” skiljer sig från ”oss”. Men man är mer lik än man tror, enligt Magnus. Och därför är det är i själva verket ganska okomplicerat. Man kommer långt på att vara ärlig och öppen och att kritiskt reflektera över konsekvenserna av det man gör.

Läs mer om Magnus och hans forskning här.

 

Taggar: , , , , , ,

Folkbildarforum 2013

Thabo Motsieloa: Moderator för lyhörda och tydliga samtal

fredag 03 maj 2013

Thabo Motsieloa: Moderator för lyhörda och tydliga samtal

Thabo Motsieloa är en mycket vass moderator, och vi är glada att få välkomna honom till Folkbildarforum! För många är han känd som programledare och journalist, men Thabo har många strängar på sin lyra. Han har bland annat arbetat som samhällskunskapslärare, skådespelare och koreograf.

Men mer än något annat har han arbetat som moderator för små och stora arrangemang.
– Min styrka, om jag nu får säga det själv, är lyhördhet och stringens samt förmåga att få de som talar att bli tydliga, säger Thabo.

Viktiga egenskaper för att leda ett Folkbildarforum! Vi tror att Thabo kommer att sätta fart på diskussionerna. Kanske kommer han också nämna sina egna reflektioner om samexistens på lika villkor. Han har tidigare varit ordförande i Sverige för Europa-året mot rasism och var även Sveriges representant på EU:s konferens Xenophobia.

Läs mer om Thabo Motsieloa på hans hemsida.

Taggar: , , , ,

1 2 3