Folkbildarforum

Etikett: stina oscarsson

Diverse

Lästips för demokratin (del 2)

måndag 23 juli 2018

Lästips för demokratin (del 2)

I del två av sommarens lästips för demokratin lägger vi mer fokus på böcker som vill uppmuntra och vägleda till handling.

 

Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? (Leopard Förlag)

Stina Oscarsson, med bilder av Sara Granér.

En kvinna reser sig upp under ett seminarium. ”Hej, jag heter Gunnel. Jag är en halvintellektuell pensionär…en storkonsument av viktiga samtal. Men det är rätt enkelt. Att ta ansvar är något annat. Och det vet jag inte hur man gör. Kan någon tala om det för mig?”.
Stina Oscarsson lovade att försöka. Den här boken blev resultatet. Boken är inspirerad av Gene Sharps arbete om ickevåld. Gene Sharp är en av världens främsta forskare på området och har kartlagt och kategoriserat 198 metoder med vilka man kan förändra samhället underifrån. Det gäller alltifrån rättvisa löner till att störta diktatorer. 198 metoder – att jämföra med idén att demokrati är att gå och rösta vart fjärde år.
Vilken skatt för den som åter vill göra demokratin till ett verb, till handling. 
Stina Oscarsson medverkade på Folkbildarforum 2015, Mätas eller Mötas.
Intervju med Stina i #Fofo, nr 1/16

 

Hoppet – Bara du kan förändra världen! (ETC)

Johan Ehrenberg

Att inte tro på snabb förändring i en värld som vår är att förminska sig själv. Å andra sidan förändras inget av sig själv. Det gäller att vara del i att förändringen blir till något bättre. Till en omställning mot något socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart till exempel. Om detta pratade Johan Ehrenberg på Folkbildarforum 2017, Mod och Motstånd.
Sedan dess har ETC bl a slutit ett samarbetsavtal med studieförbundet NBV och startat solcellskurser med Eskilstuna Folkhögskola. I den lilla boken ”Hoppet” har nu Ehrenberg sammanfattat hur lätt (?!) det borde gå att på allvar inleda den här omställningen. En bok om hopp när nästan alla texter och utredningar om framtiden handlar om förtvivlan. Och hoppet – det är du och jag, det som blir vi, som engagerade och praktiskt agerande medborgare.
Läs en intervju med Johan #Fofo, nr 1/17

 

Populistiska manifestet (Natur&Kultur)

Åsa Linderborg, Göran Greider

”Ett manifest för knegare, arbetslösa, tandlösa och 90 procent av alla andra”. Författarna vill förklara populismens rötter och samtidigt argumentera för behovet av en populism från vänster. En populism som står fri från den främlingsfientliga och konservativa högerpopulismen och det marknadsliberala politiska etablissemangetDet är ofta starkt, men också svajigt och ojämnt, vilket kan bero på att de båda författarna inte är överens om allt.
Hur kan en sådan vänsterpopulism lyckas? Genom att sätta fördelningspolitiska reformer högst upp på dagordningen och genom att avslöja att högerpopulismen inte är riktad mot makteliten utan snarare lierad med den. Den måste också förstå att populismens lockelse springer ur ”passionen”. Populistiska rörelser vill och står för något vilket framstår som lockande i jämförelse med etablerade partiers kompromissande för att sitta kvar i riksdagen. Men de tycks även mena att inte heller vänsterpopulismen är skickad att styra och förvalta ett samhälle. ”Vi måste ha både plattformsaktivister som har det moraliska privilegiet att tycka rätt och gott utan att behöva bry sig om vilka konsekvenser det skulle få om deras krav omsattes i praktiken och samhällsplanerare som vågar göra sig obekväma med både humanisterna och kapitalisterna”.

 

Del 1 av ”Lästips för demokratin” hittar du här

Taggar: , , ,

#FOFO

Nya numret av #FOFO ute nu!

tisdag 05 april 2016

Nya numret av #FOFO ute nu!

Nu finns det ett välfyllt vårnummer av #FOFO att spänna ögonen i. Läs det direkt på webben eller beställ en tryckt tidning så skickar vi ett kostnadsfritt exemplar till dig! (gäller så långt lagret räcker)

Vårens nummer spinner vidare kring temat Makt och Mening. Dramatikern Stina Oscarsson, som gjorde ett bejublat framförande på Folkbildarforum förra året, skriver om hur berättelsens makt får oss att bygga pyramider och spekulera på börsen. Olle Wästberg, ordförande i Demokratiutredningen, funderar på om lösningen på demokratins problem finns i folkrörelser medan docent Filip Wijkström, en av Sveriges främsta forskare på civilsamhället, tittar närmare på hur makten organiseras inom dessa folkrörelser. Och framför allt – hur borde det se ut i framtiden?

Radiojournalisten Ylva Mårtens frågar barn om hur vuxna behandlar dem, och ser att det faktiskt ofta handlar om klassiska härskartekniker. Någon som fick känna på en extrem variant av detta är Samir Sabri. Genom journalisten Anders Sundström berättar han sin livshistoria präglad av våld och kriminalitet; en berättelse om makt och mening.

Ett uppslag ägnas åt kortintervjuer med några av alla dem som hjälpt till att bygga folkbildningsregionen Östergötland. Det följs av Frida Arnqvist Engströms genomgång av gerillaslöjd – ett samlingsbegrepp för bland annat garngraffiti, craftivism och DIY-kultur. Avslutningsvis bjuds det på en kort intervju med Gerhard Holmgren, ordförande i RIO, som satt många spår i folkbildningssverige.

Sugen på ännu mer? Läs fler nummer av #FOFO på webben.

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2015

Mätas eller Mötas, första dagen

onsdag 18 november 2015

Mätas eller Mötas, första dagen

Rekord i antal deltagare, surrande diskussioner, mycket prat i sociala medier, målning, löpning och många glada miner. Folkbildarforums första dag bjöd på en hel del saker. Framförallt blev det nya och fördjupade perspektiv på Mätandet och Mötandet. 

 

IMG_8522_carola

 

Carola Råström, ordförande för Bildningsförbundet Östergötland, inledde dagen och lämnade över ordet till Anita Jernberger, regionråd i Region Östergötland. Anita pratade om vikten av att se människan som hel för att tillvaron ska vara meningsfull. Där tror hon att folkbildningen kan spela en viktig roll, och att den därmed är viktig för folkhälsan. Och därför menar hon att folkbildningen är en viktig resurs för den regionala utvecklingen, och att den spela en ännu större roll där.

Elisabeth Nilsson, landshövdingen, pratade kring riskerna med informationssamhället. Där såg hon många ytliga och snabba diskussioner, och ett stort behov av djupare kunskap. Brist på bildning, menade hon, gör oss rädda för fel saker.

 

IMG_8560_simon

 

Den brittiske politiske rådgivaren Simon Anholt började med att prata om att terrorism och klimathot inte är problem, utan symptom på problem. Grundproblemet enligt honom är att vi tävlar istället för att samarbeta. Simon ser att det finns en sådan tävling länder emellan. Politiker arbetar visserligen på internationella arenor, men syftet är oftast inte att hjälpa andra, utan att hjälpa sig själv – sitt eget land.

Det fungerar inte, menar Simon. Det blir bara ett fåtal vinnare, och de som vinner får ändå en förstörd jord. Konkurrens måste mixas med samarbete. Simon tycker inte att framtidens politiker ens ska få fatta beslut utan att tänka globalt på jorden, djuren och mänskligheten. Och han menar att vi som väljare måste kräva det, precis som vi gjort med arbetet mot rasism och sexism. Ett sätt att börja är att prata om hans undersökning Good Country Index.

 

IMG_8475_stina

 

Stina Oscarsson inledde med att tacka Simon Anholt. För henne var det det mest radikala hon hört på länge. Hon kände hopp igen efter att ha varit tyst ända sedan terroristattackerna i Paris.

Kulturlandskapet som vi tror att vi känner är under snabb förändring. Vi känner att vi tappar kontroll, och försöker återta den med mer kontroll. Men vi kommer aldrig att få mer kontroll med mer kontroll. En viktig fråga är hur vi kan svara på en känsla av rädsla utan att förlora värdet av klassisk bildning?

Samtalet är centralt. Och då är det viktigt att våga ge upp det man tror på; att kunna ändra sin uppfattning. Det gäller att våga tvivla – på allvar. Tvivlet är en demokratis immunförsvar.

Stina menar att vi inte behöver mer nyheter och siffror för att hantera alla hemskheter som händer. Inte mer kontroll och statistik. Vi behöver poesi och konst och musik! Och vi behöver förstå att vårt sätt att se på världen är inte det enda.

 

IMG_8674_larsjohan

 

Som något av en motpol följde Lars Svedberg och Johan von Essen upp med statistik om civilsamhället och folkbildningen i Sverige sedan 1992. Deras senaste rapport debatterades flitigt i medierna tidigare i år, eftersom den visade att Sverige har ett ovanligt högt och stabilt engagemang. Ungefär hälften av alla i Sverige engagerar sig ideellt, oavsett om det är ekonomisk kris, hög arbetslöshet, eller andra yttre förändringar. Deras hypotes är att Sveriges infrastruktur för civilsamhället stabiliserar upp det här.

Det finns ett tydligt samband mellan att delta i studiecirklar eller folkhögskola, och att engagera sig ideellt. Vilket som beror på vad vet man inte säkert, men folkbildningen tycks vara en plantskola för medborgerligt engagemang.

Moderatorn Karin Klingenstierna ställde en fråga om hur engagemanget hänger ihop med den starka individualismen i Sverige. Där svarade Johan von Essen att det inte alls finns någon motsättning. Individualism och ideellt arbete hänger ihop, enligt Johan, eftersom man vill visa för andra att man gör något som inte alla andra gör.

Johan von Essen pratade även vidare på egen hand, utifrån ett bokkapitel han varit med och skrivit: En mosaik av mening. Här fokuserade han på skillnaden mellan nytta och mening.

Von Essen menar att det är en fälla att studieförbunden använder nyttovärdet som ett argument. Då kan man lätt springas förbi av något annat som råkar anses nyttigare för stunden. Han menar snarare att det är meningsfullheten som är det viktiga.

Det är viktigt att skilja nytta och meningsfullhet åt. Blandar man ihop dem, så är det ofta meningsfullheten som får stryka på foten. Och börjar man med att tänka nytta, så är det inte alls säkert att meningsfullheten kommer. Börjar man däremot med meningsfullheten, så blir det ofta så att nyttan kommer.

 

IMG_8874_forskarpanel

 

Därefter följde fyra seminarier med forskare från Ersta Sköndal högskola. De behandlade frågor om civilsamhället och folkbildningen i gränslanden mellan stat och marknad. Efter seminarierna följde en forskarpanel där de svarade på frågor från publiken.

Den som provocerade mest där var antagligen Ola Segnestam Larsson, som argumenterade för mer hyckleri. Organisationer i civilsamhället borde prata som en marknad men agera som en folkrörelse ännu mer, menar Ola.

 

IMG_8766_troed

 

Därefter pratade framtidsanalytikern Troed Troedson om skillnaden mellan det som är skapat och det som är bildat. En läkare är till exempel skapad utifrån en rätt strikt mall och med väldigt specifika mål. En skateboardåkare däremot, har en mer brokig resa bakom sig där man mer gjort som man vill.

Troed pratade vidare om strukturers seghet. De kan vara antingen rigida, elastiska, plastiska eller flytande. Han beskrev 1800-talets industrialisering som en plastisk struktur där många bra saker hände. Idag finns inte det längre, men han ser något som han kallar för 2015 års utvecklingsfönster. Det finns massor av möjligheter.

Troed målar upp paralleller mellan digitaliseringen (att en mänsklig kunskap finns utanför hjärnan) och migrationen. Både digitalisering och migration ses som ett hot av vissa, men där ser Troed ett fönster till ett folkbildning 2.0, där man kan bilda ett nytt folk.

Han tror att en kärnfråga är hur man gör en person nyttig så fort som möjligt  med det hen redan har. Precis som en modern IT-chef gör med en nyanställd som kommer med en egen dator med egna program på.

 

IMG_8781_mingel

 

Efter detta blev det mingel i foajén, samtidigt som Martin Hultman höll ett föredrag om klimatdebatten. Han har varit med och studerat 3500 debattartiklar och ser några olika grupper. Industrifatalister ser grön tillväxt och marknadslösningar som självklart, medan gröna keynesianister vill arbeta med politiska styrmedel och vindkraft. Ekosocialisterna är, som namnet antyder, för kollektiva lösningar och demokratisering. Slutligen har vi klimatskeptikerna som inte ser något problem, utan som menar att vi kan köra på som vanligt.

Efter detta började kvällens program med mat och kulturupplevelser. Bland annat fick deltagarna måla tavlor tillsammans i en snabb slags stafett, och det blev sydafrikanska sånger från Motvalsorkestern. Run For Your Life, där 1000 personer springer en stafett för klimatet från Kiruna till Paris, passerade genom matsalen under kvällen till rungande applåder.

Som vanligt delades fyra stipendier ut. Grattis säger vi till:

Årets nytänkare: Troed Troedson
Årets folkbildare: Jag kan * Vi kan
Årets studiecirkelledare: Majken Zackrisson, Sensus
Årets folkhögskollärare: Martha Magyar, Vadstena folkhögskola

Vill du läsa mer? Kolla gärna in #fofo15-taggen på Twitter, läs mer årets deltagare i bloggen, titta på fler bilder i förra bloggposten, och missa inte tidningen #FOFO som i år håller sig till samma tema som konferensen, Mätas eller Mötas.

Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Folkbildarforum 2015

Stina Oscarsson: Många kapitulerar för siffrornas makt

onsdag 20 maj 2015

Stina Oscarsson: Många kapitulerar för siffrornas makt

Stina Oscarsson är dramatiker, regissör och kulturdebattör och har tidigare bland annat jobbat som chef för Radioteatern på Sveriges Radio. Hon är även känd för att ha kompletterat Kulturutredningen 2009 med en skuggutredning som hon idag beskriver som en ”parlör för icke-mätbara värden”. I år kommer hon till Folkbildarforum för att dela med sig av sina tankar!

Det är siffrorna som har tolkningsföreträde idag. Det är en tendens i hela samhället säger Stina och hon ser mycket av det även i kulturlivet där hon arbetar.

– Mätandet har tagit över helt och jag tycker att många har kapitulerat. Vi som bör anstränga oss gör det inte tillräckligt. Jag tycker inte att man ska motivera det man gör i termer som ekonomisk tillväxt även om det kanske resulterar i pengar. Då ersätter man ju ändå etiska och moraliska begrepp med ekonomiska, säger Stina.

Vad ska man göra istället då? Det är viktigt att försöka ligga steget före och själv ta kommandot över processen så att det inte tas över av andra, menar Stina och tar kvalitet som ett exempel. Inom kultursfären finns en beröringsskräck med begreppet kvalitet och därför har det lätt kunnat kapas av de som använder siffror för att mäta kvalitet.

Men Stina pratar om olika typer av kvaliteter: konstnärliga, kulturella och politiska kvaliteter. Ett och samma projekt har sällan alla kvaliteterna, och det är viktigt att utvärdera ett projekt för vad det är. Vi frågar Stina om det är kontroversiellt att prata om kvalitet inom kulturlivet och då svarar hon:

– Nej, tvärtom. Det uppstår faktiskt en lättnad när man pratar om det, för ofta handlar det om att artikulera något som många redan tänker på, menar Stina.

Läs mer om Stina på Wikipedia.

Taggar: