Folkbildarforum

Etikett: Troed Troedson

Folkbildarforum 2016

Troed är tillbaka!

måndag 16 maj 2016

Troed är tillbaka!

På allmän begäran kommer framtidsanalytikern Troed Troedson tillbaka till Folkbildarforum i år. Som vanligt kan du vänta dig både provokation och nya infallsvinklar från en av Sveriges mest populära föreläsare!

Förra året pratade Troed om ett folkbildning 2.0. Det bygger på digitalisering och migration, två fenomen som lätt polariserar. För vissa är det ett hot, för andra är det utvecklingsmöjligheter. Men hur hittar man balanserna? Det skrev Troed om i en text till tävlingen om 10.000 kr; om en smal, smal ås mellan fundamentalismens helvetesdjup och rationalitetens iskallt sterila klyftor.

-Det är lätt att falla åt ena eller andra hållet i en diskussion. Tittar man på handskakningsdebatten så verkar snart alla vara islamofober eller fundamentalister i den frågan. Jag är oerhört fascinerad av diskussionen kring det här, säger Troed.

Det är viktigt att följa sin egen moraliska kompass här; att ”vakta sitt balansorgan och hålla blicken på horisonten” som Troed skriver i tävlingstexten.

-Om ens moraliska kompass gör skillnad på könen så får den väl göra det. Men då kanske man inte ska sitta i partistyrelsen för ett feministiskt parti. Ens inre kompass ska synas i ens handlingar, menar Troed.

En del organisationer har samlat på sig folk med vitt skilda moraliska kompasser. Delvis beror det på att vi byggt upp många system för att premiera de som är många. Man får till exempel bidrag per deltagare och riksdagsplatser utifrån antal röster.

-Det leder till en viktig fråga. Ska vi som organisation samla på oss de som brinner för samma sak som vi, eller ska vi vara så många som möjligt? Och vad innebär det för verksamheten?

Det är en annan sak för ett helt samhälle, men för en organisation är detta viktiga frågor att ställa. Och det gäller inte minst för folkbildningen.

-Vad frestas folkbildningsorganisationer att göra för att bli stor, som egentligen inte är det man vill göra?

Troed pratar på Folkbildarforum i Linköping 22-23 november. Anmäl dig här och läs mer om Troed i bloggen.

Taggar:

Folkbildarforum 2016

Tävla och vinn 10 000 kr!

måndag 29 februari 2016

Tävla och vinn 10 000 kr!

Nu kör vi igång en tävling där du har chans att vinna 10 000 kronor och en fribiljett till Folkbildarforum (värde 2 000 kr) genom att gestalta en kort text i bild, ljud, film, performance eller andra kreativa uttryck.  Alla är välkomna att delta!

Så går tävlingen till

Du gör en egen tolkning av en kort text som Troed Troedson har skrivit (se nedan). Det kan göras i bild, foto, film, dans, teater, broderi, måleri, ljud, musik, i lera, som datorspel, animation, eller något annat som kan visas på en skärm och/eller i spelas upp i högtalare. Verket måste inte innehålla några ord från texten, utan du gör själv en egen tolkning utifrån känslan och andemeningen i texten.

Alla bidrag skickas in digitalt genom att maila en länk till verket till info@bildningsforbundet.se senast 2 november. Maila oss om du behöver hjälp.

Så bedöms tävlingen

Budskapet och gestaltningen är viktigare än den tekniska kvaliteten. En mobilinspelad film kan ha lika stor chans att vinna som en ”proffsfilm”. Juryn väljer ut max 5 verk som gestaltar texten på ett kreativt, känslosamt, tankeväckande eller oväntat sätt. Finalisterna får en fribiljett till Folkbildarforum, där verken spelas upp för publiken som röstar fram den slutgiltiga vinnaren.

Juryn består av Behrang Miri (artist), Åse Berglund (Svenska Projektakademien), Troed Troedson (Paradigmmäklarna), Bo Olls (konstnär) och Anneli Dahlqvist Pettersson (Folkbildarforum). Vinnaren utses på plats på Folkbildarforum 22-23 november och presenteras på folkbildarforum.se, på Twitter och på Facebook.

Övrig information

Ditt verk ska vara nytt och inte ha använts förut. Genom att skicka in ditt bidrag ger du oss tillåtelse att (om du är en av finalisterna) visa verket inför publiken på Folkbildarforum och att lägga upp det på folkbildarforum.se samt i våra sociala kanaler. Du behåller givetvis alla rättigheterna till verket och får visa det hur du vill. Du som går till final kan även ha möjlighet att framföra verket live inför publik, men det är inget krav. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Texten som ska gestaltas

Det synes mig som om vägen framåt är en smal, smal ås mellan två avgrunder. På ena sidan finns fundamentalismens religiöst eller ideologiskt glödheta helvetesdjup, på den andra rationalitetens och kalkylerandets iskallt sterila och bottenlösa klyftor. Ibland får jag en känsla av att det är samma bråddjup. Då är det inte alls en ås vi balanserar på utan snarare en spång.

Den som vill slippa ta personligt ansvar genom att hänvisa till en helig skrift, partiets väl eller förfädernas föreställningar försöker knuffa oss av spången åt det ena hållet. Den som vill slippa ta personligt ansvar genom att hänvisa till Dublinförordningar, kalkylerade statsfinanser eller resursoptimerande försöker tränga oss av spången åt det andra.

Om de lyckas kommer de att upptäcka att det inte spelade någon roll åt vilket håll man faller. Skärselden och budgetunderskottet var bara två föreställningar sprungna ur samma ynkliga fantasi. Det som verkligen lurar under spången är väsentligt värre än både evig förtappelse och statsbankrutt.

Den som inte vill falla alls gör klokt i att vakta sitt balansorgan, hålla blicken på horisonten i stället för på de hotande stupen och se till att de egna fötterna tar precis de steg som den egna balansen och den egna blicken råder dem till.

Texten skriven av Troed Troedson.

Taggar: , , ,

Folkbildarforum 2015

Mätas eller Mötas, första dagen

onsdag 18 november 2015

Mätas eller Mötas, första dagen

Rekord i antal deltagare, surrande diskussioner, mycket prat i sociala medier, målning, löpning och många glada miner. Folkbildarforums första dag bjöd på en hel del saker. Framförallt blev det nya och fördjupade perspektiv på Mätandet och Mötandet. 

 

IMG_8522_carola

 

Carola Råström, ordförande för Bildningsförbundet Östergötland, inledde dagen och lämnade över ordet till Anita Jernberger, regionråd i Region Östergötland. Anita pratade om vikten av att se människan som hel för att tillvaron ska vara meningsfull. Där tror hon att folkbildningen kan spela en viktig roll, och att den därmed är viktig för folkhälsan. Och därför menar hon att folkbildningen är en viktig resurs för den regionala utvecklingen, och att den spela en ännu större roll där.

Elisabeth Nilsson, landshövdingen, pratade kring riskerna med informationssamhället. Där såg hon många ytliga och snabba diskussioner, och ett stort behov av djupare kunskap. Brist på bildning, menade hon, gör oss rädda för fel saker.

 

IMG_8560_simon

 

Den brittiske politiske rådgivaren Simon Anholt började med att prata om att terrorism och klimathot inte är problem, utan symptom på problem. Grundproblemet enligt honom är att vi tävlar istället för att samarbeta. Simon ser att det finns en sådan tävling länder emellan. Politiker arbetar visserligen på internationella arenor, men syftet är oftast inte att hjälpa andra, utan att hjälpa sig själv – sitt eget land.

Det fungerar inte, menar Simon. Det blir bara ett fåtal vinnare, och de som vinner får ändå en förstörd jord. Konkurrens måste mixas med samarbete. Simon tycker inte att framtidens politiker ens ska få fatta beslut utan att tänka globalt på jorden, djuren och mänskligheten. Och han menar att vi som väljare måste kräva det, precis som vi gjort med arbetet mot rasism och sexism. Ett sätt att börja är att prata om hans undersökning Good Country Index.

 

IMG_8475_stina

 

Stina Oscarsson inledde med att tacka Simon Anholt. För henne var det det mest radikala hon hört på länge. Hon kände hopp igen efter att ha varit tyst ända sedan terroristattackerna i Paris.

Kulturlandskapet som vi tror att vi känner är under snabb förändring. Vi känner att vi tappar kontroll, och försöker återta den med mer kontroll. Men vi kommer aldrig att få mer kontroll med mer kontroll. En viktig fråga är hur vi kan svara på en känsla av rädsla utan att förlora värdet av klassisk bildning?

Samtalet är centralt. Och då är det viktigt att våga ge upp det man tror på; att kunna ändra sin uppfattning. Det gäller att våga tvivla – på allvar. Tvivlet är en demokratis immunförsvar.

Stina menar att vi inte behöver mer nyheter och siffror för att hantera alla hemskheter som händer. Inte mer kontroll och statistik. Vi behöver poesi och konst och musik! Och vi behöver förstå att vårt sätt att se på världen är inte det enda.

 

IMG_8674_larsjohan

 

Som något av en motpol följde Lars Svedberg och Johan von Essen upp med statistik om civilsamhället och folkbildningen i Sverige sedan 1992. Deras senaste rapport debatterades flitigt i medierna tidigare i år, eftersom den visade att Sverige har ett ovanligt högt och stabilt engagemang. Ungefär hälften av alla i Sverige engagerar sig ideellt, oavsett om det är ekonomisk kris, hög arbetslöshet, eller andra yttre förändringar. Deras hypotes är att Sveriges infrastruktur för civilsamhället stabiliserar upp det här.

Det finns ett tydligt samband mellan att delta i studiecirklar eller folkhögskola, och att engagera sig ideellt. Vilket som beror på vad vet man inte säkert, men folkbildningen tycks vara en plantskola för medborgerligt engagemang.

Moderatorn Karin Klingenstierna ställde en fråga om hur engagemanget hänger ihop med den starka individualismen i Sverige. Där svarade Johan von Essen att det inte alls finns någon motsättning. Individualism och ideellt arbete hänger ihop, enligt Johan, eftersom man vill visa för andra att man gör något som inte alla andra gör.

Johan von Essen pratade även vidare på egen hand, utifrån ett bokkapitel han varit med och skrivit: En mosaik av mening. Här fokuserade han på skillnaden mellan nytta och mening.

Von Essen menar att det är en fälla att studieförbunden använder nyttovärdet som ett argument. Då kan man lätt springas förbi av något annat som råkar anses nyttigare för stunden. Han menar snarare att det är meningsfullheten som är det viktiga.

Det är viktigt att skilja nytta och meningsfullhet åt. Blandar man ihop dem, så är det ofta meningsfullheten som får stryka på foten. Och börjar man med att tänka nytta, så är det inte alls säkert att meningsfullheten kommer. Börjar man däremot med meningsfullheten, så blir det ofta så att nyttan kommer.

 

IMG_8874_forskarpanel

 

Därefter följde fyra seminarier med forskare från Ersta Sköndal högskola. De behandlade frågor om civilsamhället och folkbildningen i gränslanden mellan stat och marknad. Efter seminarierna följde en forskarpanel där de svarade på frågor från publiken.

Den som provocerade mest där var antagligen Ola Segnestam Larsson, som argumenterade för mer hyckleri. Organisationer i civilsamhället borde prata som en marknad men agera som en folkrörelse ännu mer, menar Ola.

 

IMG_8766_troed

 

Därefter pratade framtidsanalytikern Troed Troedson om skillnaden mellan det som är skapat och det som är bildat. En läkare är till exempel skapad utifrån en rätt strikt mall och med väldigt specifika mål. En skateboardåkare däremot, har en mer brokig resa bakom sig där man mer gjort som man vill.

Troed pratade vidare om strukturers seghet. De kan vara antingen rigida, elastiska, plastiska eller flytande. Han beskrev 1800-talets industrialisering som en plastisk struktur där många bra saker hände. Idag finns inte det längre, men han ser något som han kallar för 2015 års utvecklingsfönster. Det finns massor av möjligheter.

Troed målar upp paralleller mellan digitaliseringen (att en mänsklig kunskap finns utanför hjärnan) och migrationen. Både digitalisering och migration ses som ett hot av vissa, men där ser Troed ett fönster till ett folkbildning 2.0, där man kan bilda ett nytt folk.

Han tror att en kärnfråga är hur man gör en person nyttig så fort som möjligt  med det hen redan har. Precis som en modern IT-chef gör med en nyanställd som kommer med en egen dator med egna program på.

 

IMG_8781_mingel

 

Efter detta blev det mingel i foajén, samtidigt som Martin Hultman höll ett föredrag om klimatdebatten. Han har varit med och studerat 3500 debattartiklar och ser några olika grupper. Industrifatalister ser grön tillväxt och marknadslösningar som självklart, medan gröna keynesianister vill arbeta med politiska styrmedel och vindkraft. Ekosocialisterna är, som namnet antyder, för kollektiva lösningar och demokratisering. Slutligen har vi klimatskeptikerna som inte ser något problem, utan som menar att vi kan köra på som vanligt.

Efter detta började kvällens program med mat och kulturupplevelser. Bland annat fick deltagarna måla tavlor tillsammans i en snabb slags stafett, och det blev sydafrikanska sånger från Motvalsorkestern. Run For Your Life, där 1000 personer springer en stafett för klimatet från Kiruna till Paris, passerade genom matsalen under kvällen till rungande applåder.

Som vanligt delades fyra stipendier ut. Grattis säger vi till:

Årets nytänkare: Troed Troedson
Årets folkbildare: Jag kan * Vi kan
Årets studiecirkelledare: Majken Zackrisson, Sensus
Årets folkhögskollärare: Martha Magyar, Vadstena folkhögskola

Vill du läsa mer? Kolla gärna in #fofo15-taggen på Twitter, läs mer årets deltagare i bloggen, titta på fler bilder i förra bloggposten, och missa inte tidningen #FOFO som i år håller sig till samma tema som konferensen, Mätas eller Mötas.

Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Folkbildarforum 2015

Troed Troedson: Bildning händer på rasten

fredag 12 juni 2015

Troed Troedson: Bildning händer på rasten

När Troed Troedson fick höra om temat Mätas eller mötas så började han prata om raster. Det är på rasten det intressanta händer, säger han. Hur menar han då?

Troed är framtidsanalytiker och har pratat på Folkbildarforum flera gånger förut. Han brukar vara bra på att provocera fram nya idéer så det ska bli spännande att se hur han knyter an till temat Mätas eller mötas. Troed funderar en del kring mötet.

– Man kan mötas av ett skäl eller av en slump. Om man möts av ett skäl så har man ofta också en agenda med mötet. Ett förbestämt mål. Sen kan man vara mer eller mindre bra på att låta saker hända som inte var avsikten, och att ta vara på det. I innovationssammanhang kallas det för serendipitet.

Det mest intressanta brukar hända utanför agendan menar Troed, vilket även PA Ståhlberg har pratat om här i bloggen. Därför är det bra att organisera sitt arbete så att det finns tomrum. Tid utan agenda. Många tänker att 100 procent jobb ger bättre resultat än 80 procent jobb. Men t.ex Google avsätter 10 procent av arbetstiden för egen fri tid. Och i lärandets värld så finns rasten.

– Och det är ofta på rasten som det mest intressanta händer. Det är svårt att förutsäga vad som händer där, eftersom det inte är inramat på samma sätt.

Troed spinner vidare på de här tankarna i sin krönika i tidningen #FOFO, som du kan beställa kostnadsfritt här. Och helt säkert komma han att halka in på det när han pratar på Folkbildarforum i november!

Taggar:

Folkbildarforum 2014

Därför måste civilsamhället förändras

torsdag 23 oktober 2014

Därför måste civilsamhället förändras

Troed Troedson kommer till Folkbildarforum för att prata framtid och ledarskap. Här får vi höra mer om hans tankar kring just folkbildning och civilsamhälle.

Vi har redan skrivit om Troed i bloggen (här och här) om här fortsätter att skriva om hans framtidstankar. Precis som i det här YouTube-klippet, menar Troed att organisationer ofta förfaller efter en stark början. Så är det för alla organisationer och rörelser. Inom folkbildningen så började man med tydliga framtidsvisioner om vilket samhälle som skulle byggas. Nu saknar vi däremot starka bilder.

– Antingen så intar man en försvarsställning, eller så går man till attack. Eller så säger man helt enkelt ”så här kan vi inte ha det!” och tycker att allt som förändrar situationen är rätt. Det blir lite meningslöst.

Detta liknar det som Magnus Dahlstedt pratade om förra året, och även en del som skrivs i Dom kallar oss strutsar. Troed betonar att en organisation eller till exempel en stad måste börja driva förändringsarbetet innan det är för sent.

– Titta på till exempel Malmö och Trollhättan. Där visste man länge att industrierna skulle försvinna, men man gjorde inte mycket åt det. Det klart att det blir kris då! Varför började man inte förändringen tidigare? frågar sig Troed.

En förändring som civilsamhället måste förhålla sig till nu, enligt Troed, är vårt nya sätt att engagera oss på: snabbt och fragmenterat.

– Föreningen är en problematisk organisationsform. Den passar inte för framtiden, eftersom vi engagerar oss kort och specifikt nu. Vi gillar inte att göra längre åtaganden som att gå med i en förening, till exempel. Om man tittar på politiken så har partierna det svårt att få medlemmar, men det politiska livet är allt jämt starkt. I idrotten finns en liknande situation också.

Även om det inte stämmer för allt och alla, så är det en ganska tydlig tendens på många håll. Kanske känner du också igen det? För folkbildningen så funderar Troed på vad det är som vi vill behålla. Är det systemet som man har byggt upp? Eller är det det fria och frivilliga lärandet som sådant?

– Ska man försvara folkbildningen eller organisationerna? Det är frågan som slår huvudet på spiken, menar Troed.

Läs mer om Troed här i bloggen

Taggar: , , ,

Folkbildarforum 2014

Vad är folkbildningens fördelar, Troed Troedson?

torsdag 04 september 2014

Vad är folkbildningens fördelar, Troed Troedson?

Framtidsanalytikern Troed Troedson ser ett nytt slags lärande växa fram, där folkbildningen kan ha ett försprång. Troed menar att folkbildningen har två fördelar jämfört med andra former av lärande.

– För det första finns det en själ av samhällsförbättring inom folkbildningen. Det är inte en undervisningsproduktion. Och det ska man lyfta fram. För det andra så torde man ha lättare för att byta metoder också. Vara snabbare i svängarna än andra, säger Troed.

Han pratar om hur det moderna lärandet ofta är fragmenterat. Förr i tiden, när det fanns ett underskott på kunskap, så föll det sig ganska naturligt att en person lärde många. Den beläste delade med sig av sin kunskap, så att säga.

– Men i dagens samhälle fungerar inte det längre. När vi lär oss något idag, så har man ofta hämtat information från många olika källor. Om vi behöver tapetsera om så kanske vi lär oss både av grannar, tidningar, vänner, svärföräldrar, TV, bloggar, YouTube och Wikipedia. När det finns överskott på kunskap, vilket det gör idag, så finns det inte längre en lärare, utan många. En mottagare, många avsändare.

Troed tror att folkbildare kan bygga vidare på ett sådant många-till-en lärande. Och visst stämmer det ganska väl överens med tanken om ett fritt och frivilligt lärande. Han tror att folkbildningen kan hitta tillbaka dit ännu mer.

– Det moderna samhället är inte lätt att navigera sig igenom. Man behöver tänka mycket själv och göra många val. Folkbildare kan fungera som en guide och hjälpa människor att hitta en riktning. Istället för att skicka iväg folk på en charterresa med bestämt mål, så försöker man bena ut vilket slags resande som personen vill göra. Det är svårare men också nödvändigt, tror Troed.

Läs mer om Troed här i bloggen

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014

Troed Troedson: Utbildning är meningslöst!

onsdag 18 juni 2014

Troed Troedson: Utbildning är meningslöst!

Troed Troedson är som en meteorolog för samhällsutvecklingen. Han tittar på tendenser och gör antaganden om framtiden. Det finns sådant som inte går att veta i förväg. Men genom att titta på rätt tendenser med rätt glasögon, så hamnar Troed ofta rätt. Och det kommer han att visa på Folkbildarforum i november!

En tendens han kommer in på direkt under vårt samtal är den förändrade synen på kunskap.  Förr i tiden fanns det en brist på kunskap. En examen var inte lika vanligt som idag, och var ett år på universitet var värt mycket. En hög utbildningsnivå ledde generellt sett till både social status och högre lön.

Idag är priset på kunskap lägre, eftersom det finns mycket mer kunskap. Högre utbildningsnivåer och mer information på nätet, till exempel. Han menar att vi är på väg mot ett samhälle där alla kan allt. Ni som såg honom på Folkbildarforum för några år sedan kanske kommer ihåg resonemanget.

Vi säger ofta att kunskap är något man har. Inte något man gör. Men att säga att man har utbildning, är ungefär som att säga att man har simning. Det betyder att vi ser det som något som man kan bli färdig med. Något slutgiltigt. Men för Troed är det en process – något som pågår hela tiden.

– När värdet på kunskap är lågt så är det meningslöst att ”ha en utbildning”. Det viktiga är vad man gör snarare än vad man har, menar Troed.

Sen vet vi ju alla hur viktigt det kan vara att ha till exempel ett komplett gymnasiebetyg. Men Troed pratar ju om framtiden. Det som vi alla behöver förbereda oss för, på olika sätt. Förändring & Framtid, kort sagt.

Taggar: