Folkbildarforum

Etikett: wanjiku kaime atterhög

Forskning, Kalendarium, Utbildning

Förändring och Framtid

tisdag 17 mars 2015

Förändring och Framtid

Just nu genomför vi i Bildningsförbundet Östergötland (BFÖ) ett riktigt spännande projekt! Vi har nämligen inlett ett samarbete med doktor Wanjiku Kaime Atterhög om ett forskningsbaserat utvecklingsprogram för de som jobbar i BFÖ:s medlemsorganisationer.

Redan hösten 2014 påbörjade vi i BFÖ ett samarbete med  Wanjiku Kaime Atterhög för att bättre ta tillvara på deltagarnas erfarenheter i planering av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Wanjiku är forskare och socialentreprenör från Uppsala Universitet, som har utvecklat en modell för rehabilitering av gatubarn, och tror att metoden kan användas även i Sverige för att bemöta behoven hos marginaliserade grupper.

Wanjiku är klar med första fasen där hon intervjuat chefer och kanslichefer hos medlemsorganisationerna, gått igenom textmaterial och genomfört gruppintervjuer. Utifrån detta har Wanjiku gjort ett utvecklingsprogram som presenterades för förväntansfulla deltagare den 6 mars. Nu har vi en spännande framtid framför oss med kommande utbildningsdagar och efterföljande utvecklingsarbete:

• Deltagardriven forskningsbaserad social innovation (The House of Plenty Model)
• Verktygslåda: forskningsmetoder, dokumentation och spridning; uppföljning och utvärdering av åtgärder
• Verktygslåda: The Dream Creation Workshops (HOPE Model)
• Social Innovation Lab

Taggar:

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime-Atterhög om att samarbeta med näringslivet

onsdag 08 oktober 2014

Wanjiku Kaime-Atterhög om att samarbeta med näringslivet

Wanjiku står med ena foten i universitetsvärlden, och den den andra i näringslivet. Dels för att hon själv är entreprenör, men också för att en del av hennes finansiering kommer från företag.
– Det är svårt att hitta offentlig finansiering i Sverige för ett så långsiktigt arbete som jag vill göra, säger Wanjiku.

Wanjiku spenderade ett helt år på att skriva ansökningar för att få statliga anslag till sitt arbete. Men än så länge har hon inte lyckats. Hon tror att det är svårt bland annat eftersom hon samarbetar med lokala gräsrotsorganisationer. Wanjiku har en del samarbeten med näringslivet, men skulle gärna se mer statligt stöd också.

– Man behöver ju både och. Statligt stöd är viktigt inte minst för att legitimera arbetet och signalera att det är viktigt. Det som är bra med näringslivet är att det går fort, och att de inte styr mitt arbete. Det är ett flexibelt samarbete där jag och t.ex DGC har en ömsesidig respekt för varandras arbete.

För företagen är det ett sätt att få ett erkännande för att man är socialt engagerade. För Wanjiku gör det konkret skillnad som att hon till exempel har kunnat bygga en ny skola för gatubarnen. Här kommer man osökt att tänka på folkbildning och andra aktörer i civilsamhället, som vi skriver om i Dom kallar oss strutsar.

Wanjiku är ett bra exempel på hur nyskapande metoder för socialt arbete i civilsamhället ibland kan få lättare att hitta privat finansiering än offentlig sådan. Det hänger i allra högsta grad ihop med årets tema, Förändring & Framtid. Kan det vara så att nytänkande folkbildning har lättare att hitta finansering i näringslivet, och vad innebär det i så fall?

Ja, det kommer vi att återkomma till här i bloggen. Vi ser i varje fall fram emot att ha Wanjiku på Folkbildarforum 2014! Dessutom har vi inlett ett spännande samarbete tillsammans, som vi kommer att prata mer om här framöver.

Läs mer om Wanjiku här

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime-Atterhög: Att lära sig tillsammans med de man hjälper

tisdag 26 augusti 2014

Wanjiku Kaime-Atterhög: Att lära sig tillsammans med de man hjälper

Aktionsforskaren Wanjiku Kaime Atterhög gick från distanserad forskare till aktiv socialentreprenör, som vi skrivit om tidigare. Nästa steg för henne var att lära bland andra politiker och socialarbetare om hur man måste nå barn på deras villkor för att kunna hjälpa dem. Vi tycker detta är oerhört spännande, eftersom det har en tydlig koppling till folkbildning i allmänhet och årets tema i synnerhet.

Engagemang, driv och stora hjärtan är bra förutsättningar när man arbetar med barn. Men det räcker inte alltid, vilket vi nog alla sett på exempel på. Att vilja hjälpa är en bra utgångspunkt, men det kan ändå bli fel. Det kan rentav få motsatta effekter.

Innan man lär sig praktiska metoder så behövs vissa grundläggande kunskaper och färdigheter. När det gäller gatubarn så ska man lära vad som är normal utveckling – både fysiskt, socialt och själsligt. Annars finns det risk att man hamnar fel och försöker hjälpa med något som är normalt för dem i deras situation.

Därefter får man lära sig att hantera kameror och filmkameror, skriva ansökningar och driva ett projekt. Först efter det är det dags att komma in på det praktiska arbetet. Och det kan vara en väldigt omvälvande process.

– Det handlar om att nå barnen och involvera dem genom att bemöta dem med genuin respekt och omtanke. Många tror att man gör det, medan man i själva verket gjort det utifrån sin egen förståelse istället för barnens. Det är att att tro att man själv vet bäst, och det är viktigt att diskutera det misstaget. Själv lärde jag mig mycket av att “göra fel” i början.

Den här processen kan bli chockerande för en del, speciellt de som själva vuxit upp under utsatta förhållanden. Det händer att folk bryter ihop under hennes utbildningar, när de inser hur de förhållit sig till barnen. Det blir en transformativ process där inte bara barnen förändras, utan även en själv.

När Wanjiku lär ut sina metoder i Sverige så fungerar det på ett liknande sätt som i andra länder. Hon har försökt att få mer gehör för sina idéer här, men det har gått trögt än så länge. Hon tycker att det görs bra arbete i Sverige, bland annat inom folkbildningen, men man fokuserar ofta på bara en del av personen man hjälper, och missar helheten. Det gäller att se hela personen.

I nästa bloggpost med Wanjiku pratar vi mer om hur hennes arbete befinner sig i gränslandet mellan forskning, socialt arbete och entreprenörskap.

Foto: Jack Mikrut. Läs mer om Wanjiku.

Taggar: , , , , , , ,

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime Atterhög: Att släppa på medelklassmakten

torsdag 26 juni 2014

Wanjiku Kaime Atterhög: Att släppa på medelklassmakten

Det är en konst att lyssna, säger man ibland lite slarvigt. Fast för Wanjiku Kaime Atterhög är det snarare en vetenskap. I flera decennier har hon lärt människor att bli bättre på att lyssna på utsatta barn runt om i världen. Hennes metod är en viktig utgångspunkt för att skapa bestående och mätbara förändringar, och har använts av bland annat SIDA.

Vi har redan skrivit om Wanjikus resa från forskare till entreprenör, som handlade mycket om att lära sig att lyssna på vad utsatta barn själva sa om sin tillvaro. Istället för att säga åt dem vad som var bäst så lyssnade hon på barnen och de lärde sig av varandra. Det kallas för reflexiv etnografi på vetenskapligt språk.

– Jag släppte på min makt att säga vad och hur som behöver göras. Då kunde de lita på mig på ett helt annat sätt och vi kunde växa tillsammans, menar Wanjiku.

Hon tar ett exempel där hon fick i uppdrag att åka till Afrika och lära barn om säkert sex. Syftet var att förhindra spridningen av HIV och Aids. Men hon upptäckte tidigt att barnen var väldigt medvetna om preventivmedel och spridningsrisker. Barnen behövde ingen upplysning på det området. Däremot berättade barnen att de behövde få grundläggande behov tillfredsställda.

– Då fick jag lägga mina planer och metoder åt sidan och fokusera på det som var viktigast. Jag fick släppa på min ”medelklassmakt” att säga vad som behöver göras, och istället följa barnens behov. Det kallar vi forskare för emergent design – alltså att inte bestämma för mycket i förväg, utan utveckla metoderna efter att man lärt känna fältet.

Wanjiku poängterar hela tiden vikten av att arbeta med rätt metod. Därför lär hon också ut sin metod till studenter, hjälparbetare, politiker och andra. Och det ska vi prata vidare om i nästa bloggpost.

Foto: Jack Mikrut. Läs mer om Wanjiku.

Taggar:

Folkbildarforum 2014, Forskning

Wanjiku Kaime Atterhög: Forskning, socialt arbete och entreprenörskap

fredag 16 maj 2014

Wanjiku Kaime Atterhög: Forskning, socialt arbete och entreprenörskap

Vi kan nog alla bli bättre på att lyssna; på att sätta vår egen verklighet åt sidan – att på riktigt ta till sig av någon annans. Wanjiku Kaime Atterhög har tagit fram en vetenskaplig metod för att göra just detta. Hon fick lära sig den hårda vägen hur illa det kan gå om man inte lyssnar på rätt sätt. Och till hösten kommer hon till Folkbildarforum för att prata om det!

Wanjiku är forskare och socialentreprenör och har i flera decennier forskat på gatubarn och prostituerade flickor i bland annat Afrika och Asien. När hon såg deras utsatthet ville hon hjälpa dem genom att skriva in dem hos de mest välrenommerade hjälporganisationerna. Men barnen ville inte det.

– Barnen sa att de behandlades illa där, och det kunde jag inte förstå. För mig verkade det som att de inte ville bort från gatan. Så jag slutade faktiskt att träffa dem.

Efterhand förstod Wanjiku att barnen hade rätt. Trots att hjälporganisationernas medarbetare hade stora hjärtan och brett engagemang, så visste de inte alltid hur de skulle hjälpa barnen. Wanjiku tog saken i egna händer och startade 1997 ett rehabiliteringscentrum för gatubarn: House of Plenty.

– Det blev en ovanlig mix av forskning, socialt arbete och entreprenörskap och det stred egentligen mot det jag lärt mig som sociolog. En forskare ska egentligen inte göra så. Men det funkar ju! Sedan starten är det faktiskt bara ett enda barn som fallit tillbaka till ett liv på gatan, säger Wanjiku och fortsätter: Men förra året kom kom han tillbaka till House of Plenty och har nu ett arbete.

Vad är det då som gör att Wanjiku och hennes kollegor lyckas så bra? I grund och botten handlar det om att inte påtvinga barnen sina egna förutfattade meningar. Hon har gjort det misstaget själv, och ser att många andra fortfarande gör det. Även om ett myndighetsbeslut är korrekt och klokt, så brister det i genomförandet om man inte lyssnar på de som berörs och utgår från dem.

– Det är också väldigt viktigt att göra ordentlig research för att förstå barnens situation och deras prioriteringar. Det är en förutsättning för att ge dem en röst och en mer makt över sina egna liv.

– Jag ser verkligen fram emot att stöta och blöta mina idéer inom folkbildningen, för där finns en rik tradition av att just låta människor få växa på sina egna villkor. Och efter att ha forskat och praktiserat det här så länge, så tror jag att jag kan bidra med viktiga insikter också. Det kan bli hur bra som helst!

Vi kommer prata mer Wanjiku här i bloggen framöver. Bland annat lite mer ingående om hennes metod och hur hon lär andra att använda den. Men redan nu hälsar vi Wanjiku hjärtligt välkommen till årets Folkbildarforum!

Taggar: