Folkbildarforum

Folkbildarforum 2020

Varför klokhet och kunskap 2020?

torsdag 23 januari 2020

Varför klokhet och kunskap 2020?

“Fakta måste tolkas och förstås i sitt sammanhang för att kunna bli till kunskap och införlivas i det personliga för att bli till praktisk klokhet.” Det skriver folkbildningsveteranen Bernt Gustavsson i en reflektion kring temat för årets Folkbildarforum.    

Alla har vi säkert träffat kloka människor. En del har gått till historien, andra lever i vårt minne. Därtill har vi tillgång till källor, en tradition, i vilken klokhet och kunskap reflekteras. Under lång tid var den reflektionen bortglömd men har kommit tillbaka, troligen beroende på djupt kända behov. Vi vet mycket men hur är det med klokskapen? Det sker en förskjutning i samhället som leder till osäkerhet och oro, som i sin tur leder till polarisering mellan olika intressen och perspektiv. Häri framträder några som formulerar sig mot ”alternativa fakta”, alltså någon som vill motverka lögn genom att människor får tilltro till vetenskapliga fakta. Någon annan framträder efter en stund som har en annan syn på vad vetenskap, kunskap och forskning kan vara i praktiken och benämner reduceringen av kunskap till endast fakta ”faktafetischism”. Till det kommer en skarp vidräkning med det styrsystem som gjort praktiskt verksamma människor till föremål för ”mätbara kvaliteter”, hänvisade till att arbeta under helt andra villkor än dem som är mätbara. Kunskap är en bra början till klokhet. Att handla klokt är något annat och mer än ett antal fakta vi lärt oss utantill. 

Nu har bildningsförbundet i Östergötland beslutat att inrikta höstens samling med rubriken Klokhet och kunskap. Bara det är ett praktiskt klokt beslut, som fyller ett stort behov i nuvarande utveckling. Det pågår forskning om vad ett gemensamt praktiskt omdöme skulle kunna vara inom olika yrken. Klokhet är något som utvecklas i ett samhälle med hjälp av kloka människor. Urtänkaren för praktisk klokhet, Aristoteles, skrev redan för ca 2400 år sedan, i sin bok om etik att det finns olika former av kunskap, olika förmågor, vetenskap, hantverk och klokhet som kan utvecklas genom väl utvecklade vanor. Vi blir skickliga båtbyggare genom att bygga båtar, vi blir kloka genom att leva klokt och att ständigt ha i sikte hur vi kan åstadkomma ”ett gott liv” i ett samhälle. Det är en tanke om handling, hur vi handlar på ett klokt sätt i konkreta situationer, i praxis, främst sociala, eller mellanmänskliga handlingar, så att det blir bättre. 

I det moderna samhället, närmare bestämt 1993, kom det ut en bok i England med titeln Back to the rough ground, vars syfte var att klargöra vilken slags kunskap, nämligen praktisk klokhet, eller praktiskt omdöme, som behövs för det praktiska arbete som bedrivs i en rad olika verksamheter i samhället. Samma år höll den amerikanska filosofen Martha C Nussbaum en föreläsning om praktisk klokhet, fronesis för första gången i Sverige. Därefter har det använts inom etiken, politiken, skolan, ja på en mängd olika sätt.   

Praktisk klokhet bärs av människor som handlar klokt i sitt yrke och i sitt liv. Hur vi ska handla klokt avgörs på ”the rough ground”, i praktiken. Studerar vi praktiska verksamheter framkommer snart att kunskapsformerna vetenskap, hantverk, och praktisk klokhet används i olika sammansättningar. Nu dominerar ”faktakunskap” som universalmedlet för att förbättra skolan och uppnå kritisk förmåga. Det räcker inte. Fakta måsta tolkas och förstås i sitt sammanhang för att kunna bli till kunskap och införlivas i det personliga för att bli till praktisk klokhet. Jag skrev för tjugo år sedan en bok om kunskap i ett försök att vidga en alltför smal förståelse av kunskap, som liktydigt med information och en vara på marknaden och försökte visa att olika former av kunskap används i praktiken inom olika områden. Nu behöver vi göra likadant med fakta som måste vidgas till personlig kunskap, förståelse och färdigheter. När klokhet och sanning förnekas och blir till ”postsanning”, går vi till källorna fiskar upp de pärlor som berikar vad klokhet och kunskap kan vara inom olika områden. I den pluralistiska tradition som folkbildningen är en del av, kan olika former av kunskap och sanning prövas, i en fredligt kodad konfliktgemenskap. På det sättet kanske vi blir något klokare tillsammans. Det förväntar jag mig vi kan göra på höstens möte. 

Bernt Gustavsson 

Bernt Gustavsson är författare, professor i pedagogisk filosofi och f d folkhögskolelärare.

KOMMENTARER


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Äldre inlägg ()
Nyare inlägg ()