Folkbildarforum

Arkiv för månad: november 2019

Folkbildarforum 2019

Årets konferens!

måndag 25 november 2019

Årets konferens!

Tillitens betydelse för samhällsekonomin. Samtalet möjligheter och begränsningar. Renässansfilosofernas bidrag till debatten om New Public Management. Det blev en tankeväckande dag när 2019 års upplaga av Folkbildarforum ägde rum.

Omkring 400 personer samlades i Linköping Konsert & Kongress den 20 november för årets upplaga av Folkbildarforum. På temat ”Tillit, trovärdighet, transparens” hölls föreläsningar, samtal och workshops under dagen, medan vi under kvällen fick lyssna till ordkonstnären och estradören Emil Jensen i en föreställning med titeln ”En mur är bara en bro på högkant”.

Efter en inledning av konferensens moderator Anna Lindman och Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren, föreläste Per Molander på temat ”Tillit som samhällsresurs”. Molander berättade om olika typer av tillit som finns i ett samhälle och pekade på jämlikhetens betydelse för hög generell tillit.

När Brit Stakston därefter tog över scenen fick vi höra berättelser från hennes arbete med reportageserien Verkliga Sverige, som drivs av reportagesajten Blankspot. Verkliga Sverige vill med inspiration från Selma Lagerlöfs ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”, göra nedslag på orter runt om i landet som vi sällan hör historier ifrån. Målet är att skildra Sverige idag och möta människor i deras vardag.

Möten var också utgångspunkten för Navid Modiris föreläsning ”Samtal för förståelse”, där han tryckte på vikten av att lyssna för att förstå, även när åsikten som uttrycks inte stämmer med den egna.

Samtalstemat fortsatte därefter i paneldebatten ”Samtal om samtal”, där Navid Modiri och Brit Stakston fick sällskap av Vidar Aronsson från NBV och Stina Oscarson, teaterregissör och samhällsdebattör. Anna Lindman som ledde samtalet började med att fråga Navid Modiri vad han vill att samtalen i hans podd ”Hur kan vi?” ska leda till? ”Jag har inget slutmål”, svarade Navid. ”Jag kan inte veta vart det tar vägen. Det är upp till lyssnaren att göra sin tolkning. Jag vill bidra till ökad förståelse.”

Likt Navid Modiri har Stina Oscarson fått kritik för att föra offentliga samtal med människor med extrema åsikter. Det är att normalisera extrema åsikter menar vissa. ”Men jag vill normalisera människor inte åsikter”, sa Oscarson.

Brit Stakston ifrågasatte varför så många samtal måste föras på arenor och live-streamas. ”Åsikter växer sig alltid farligare i slutna rum”, replikerade Stina Oscarson.

Vidar Aronsson tog upp studiecirkeln som ett motexempel på livestreamade samtal i sociala medier-eran. ”Det är inte folkbildningens uppdrag att ge personer en plattform för sina extrema åsikter. Det handlar om frågorna – de måste få plats”.

Efter lunchen fortsatte temat om offentliga samtal på den digitala arenan. Carl Heath, som leder den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet, redde ut begreppen desinformation och fake news och kom in på hur hot och hat på nätet påverkar demokratin. En av fem personer går inte in och engagerar sig i ett kommentarsfält på grund av rädsla. Var fjärde journalist har upplevt hot och hat och en tredjedel av alla riksdagledamöter uppger att de utsatts för hot, hat och trakasserier. ”Det här är en utmaning för det demokratiska samtalet.”

Under eftermiddagen hölls parallella sessioner där det gick att välja mellan olika workshops, samtal och föreläsningar (se program).

Konferensens sista föreläsning hölls av filosofen Jonna Bornemark, som i sin bok ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas herravälde” är starkt kritisk mot införandet av New Public Management i offentliga verksamheter.  ”Förvaltningen har vuxit medan kärnverksamheten krymper, det visar entydiga siffror under 2000-talet”. Vår syn på kunskap är att den produceras på universitet och sedan ska omsättas till manualer för personal, menar Jonna Bornemark. Mer och mer kunskap produceras och till slut krävs övermanualer som förklarar hur manualerna ska läsas. ”Tänker vi att all kunskap ska finnas i ord och manualer så tar det inte slut! ” 

Eftersom vi idag saknar begrepp för att tala om det vi inte vet, har Jonna Bornemark vänt sig till renässansfilosoferna. Nicolaus Cusanus, som levde i Italien på 1400-talet, ger oss begreppet ”intellectus”, som är den mänskliga förmågan att stå i relation till horisonter av icke-vetande. Hur mycket kunskap vi än tillskansar oss så finns det sådant vi inte vet – horisonten flyttar sig alltid. Men vi kan använda vår förmåga att hantera vad vi ska lägga vår tid och energi på och hur.

Konferensdagen avslutades med en kvällsföreställning där artisten och ordkonstnären Emil Jensen bjöd på dikter och sånger från sin tidigare produktion tillsammans med Hanna Ekström och Anna Dager på fiol och cello, allt med ett särskilt öga vänt mot folkbildningen.

Fotograf Henrik Witt fångade konferensdagen i bilder.

 

Bertil Jedeskog delar ut namnbrickor vid registreringen.
Mingel!
Moderator Anna Lindman och Lars Holmgren från Bildningsförbundet Östergötland.
Vad påverkar tilliten i samhället?
Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission.
Brit Stakston, digital mediestrateg och VD för reportagesajten Blankspot.
Fika!
500 mil med Christel Valsinger och Anna Charlotta Gunnarson.
Navid Modiri, kommunikatör och samtalsaktivist.
Navid Modiri, Brit Stakston, Vidar Aronsson (ordförande NBV) och Stina Oscarson (teaterregissör, debattör mm) i ”Samtal om samtal”.
Lunch!
Carl Heath, Särskild Utredare för att leda den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet.
Andrea Rodriguez, distriktschef Studiefrämjandet Västerbotten, under sessionen ”Vadå transparens – På riktigt eller tom retorik?”
Anna Charlotta Gunnarson intervjuas av Mattias Ahlén om sin bok ”Kvinnorna som formade pophistorien”.
Stina Oscarson under eftermiddagssessionen med titeln ”Kulturens roll i en sönderfallande demokrati – eller nyttan av ett fågelbo med blommande fingrar”.

 

Sira Jokinen Lisse och Världens Mammor höll i en av eftermiddagssessionerna och berättade om projektets nya ledarskapsutbildning.
Jonna Bornemark, filosof, höll föreläsningen ”Gör upp med pedanternas världsherravälde”…
…och tog hjälp av renässansfilosofen Cusanus begrepp intellectus och ratio.
Kvällsföreställning med Emil Jensen: ”En mur är bara en bro på högkant”

Folkbildarforum 2019

Tankar om samtal och bildning

tisdag 19 november 2019

Tankar om samtal och bildning

Om bara en dag samlas vi åter till Folkbildarforum i Linköping Konsert & Kongress. En fullspäckad dag på temat ”Tillit, trovärdighet, transparens” väntar. ”Så mycket klokskap på en och samma plats”, skriver konferensens moderator Anna Lindman här i en välkomsthälsning.

Per Molander inleder med en föreläsning om ”tillit som samhällsresurs” och artisten Emil Jensen avslutar med en föreställning som knyter an till folkbildningen. Däremellan tar vi del av en mängd tankar om vad ”tillit, trovärdighet och transparens” faktiskt innebär.

Moderator Anna Lindman guidar genom dagen och vi bad henne sammanfatta några tankar inför konferensen. Såhär skriver hon:

”Nu är det snart dags! Sitter i mitt kök och filar på manus och läser om alla fantastiska föredragshållare vi ska få möta på onsdag. En sådan ynnest att få ta del av så mycket klokskap på en och samma plats! ’Leve Folkbildningen’ får en lust att utbrista och plötsligt känns novembermörkret därutanför köksfönstret inte så tungt.

Jag funderar mycket på ordet tillit just nu, vad som krävs för att våga känna tillit. Jag skriver våga, för visst handlar det om det? Det är så lätt att bli desillusionerad. Makthavare som sviker, politiker som ljuger, känslan av att allt blir värre och värre. Hur ska vi våga tro på varandra och på framtiden? Vi säger ju ofta att vi måste mötas, att vi måste samtala, att det är i mötet mellan människor som tillit byggs. Jag ser fram emot att få pilla i det där med samtalet på onsdag. På vilket sätt är samtalet vägen framåt, med vilka ska vi samtala, hur ska vi i vår vardag kunna möta människor med åsikter som skrämmer oss och gör oss arga?

Jag längtar efter svar och jag längtar efter att vi ska få mötas! Tänk, på onsdag har vi en hel dag till både eftertanke och konkreta kunskaper. Vi ses på Folkbildarforum!”

Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren påbörjade arbetet med tema och talare till årets konferens för ganska exakt ett år sedan och är just nu upptagen med de sista förberedelserna. Han hälsar:

”Roligt att det kommer så många till Folkbildarforum i år igen, runt 400 personer. Läste just ett så fint citat av Gösta Vestlund, som var med oss andligen och på film förra året.
’…i bildning ingår alltid ett visst mått av insikt, inlevelse och insats. Insikt för att förstå sig själv och samhället. Inlevelse för att kunna möta olika social behov och insats för att ta ansvar som individ och medborgare. Djupast sett är det en fråga om relationer, om förmågan att på allvar värdesätta andra människor…Möjligen är svaret så här enkelt: Bildad är den som inte kränker en annan människa’
För två år sedan satte vi upp föreställningen ’Vi släcker mörkret’ under Folkbildarforum. Det arbetet har vi många anledningar att fortsätta med. Även om ljuset precis inte segrat, så har mörkret inte heller gjort det.”

Till programmet för Folkbildarforum 2019

Folkbildarforum 2019

Med Världens mammor för en hållbar samhällsutveckling

fredag 15 november 2019

Med Världens mammor för en hållbar samhällsutveckling

Förra årets Folkbildarforum invigdes av KISAM-Världens mammor. I år får vi höra mer om den prisade organisationen som med hjälp av konst och skapande bryter isoleringen för många mammor och barn. Just nu utbildas 20 nya ledare för kommande satsningar.

Sira Jokinen Lisse startade Världens mammor i Motala 2016, när Barnavårdcentralen slog larm om att många mammor och barn satt isolerade i sina hem. Världens mammor arrangerar skapandeträffar där mammor och barn får prova på olika konstnärliga uttryck. Ibland arrangeras utflykter, till exempel till badplatser på sommaren.

Varför ska man satsa på mammor?

–  Mammor är oerhört viktiga i arbetet med en hållbar samhällsutveckling både i det lilla och i det stora. Det är oftast mammorna som tar det större ansvaret för familjen, hemmet och inte minst för barnen och deras uppväxt. Och i det större perspektivet, så tänker mammor generellt på barnens bästa och att skapa så bra framtidsmöjligheter som möjligt för ALLA barn. Detta märks tydligt också i arbetet med Världens mammor, då vi har mammor från olika religioner, traditioner, språk, kulturer med mera, men vi är förenade i att vi vill skapa en så bra framtid som möjligt för alla våra barn. 

Satsningar inom bistånd riktar sig  ofta till mammor eftersom det brukar ge bra resultat, men i Sverige är medvetenheten om detta mindre, menar Sira Jokinen Lisse.

– I Världens mammor pratar vi om att när vi har trygga, starka mammor, så får vi även trygga, starka barn. Jag tror att mammorna är en förutsättning även för barnens välbefinnande och framtidsmöjligheter. Därför är det viktigt att även mammor med olika erfarenheter och bakgrunder får vara en röst i samhällsdebatten och får möjlighet till att delta i att påverka och forma samhället. Det är alltför ofta som vi pratar OM exempelvis nyanlända och invandrarkvinnor, men det behöver finnas forum för att diskutera MED. Mammorna behöver även få kunskap och redskap i HUR de kan delta. 

Världens mammor har vuxit och finns idag på fem platser i Östergötland. I våras fick Sira Jokinen Lisse ta emot Stora mammapriset som delades ut på Mammagalan och sändes i kanal 5. 

– Mammapriset har betytt mycket för oss. Det är ett erkännande från nationellt håll, vilket är ett stöd i arbetet även lokalt och regionalt. Det är ju sällan man blir profet i sin hemstad och med den nationella uppmärksamheten är det fler möjligheter som öppnas, t ex  gällande samarbeten, finansieringsmöjligheter, tillgång till nya arenor för medverkan mm. Ju fler som känner till den verksamhet som man bedriver, desto lättare blir det att driva och utveckla den vidare. Man behöver inte förklara och argumentera för precis allt.

– Hedrande är att en sådan etablerad organisation som Läkarmissionen är intresserade av att samverka med oss i KISAM-Världens mammor. I januari 2020 följer jag med dem till Uganda, för att lära mig mer om hur de arbetar. Det lokala finns ju allt större utsträckning idag i det globala. 

Verksamheten med Världens mammor växer och utvecklas hela tiden och det finns intresse för att det ska startas fler Världens mammor, både nationellt och internationellt. Genom medel från Postkodstiftelsen får nu 20 kvinnor från Världens mammor i Östergötland delta i en ettårig ettårig utbildning för att kunna axla ledarrollen för nya och befintliga grupper av Världens mammor. 

– Under vår föreläsning ska vi självklart prata om ledarskapsutbildningen och kvinnorna som deltar i den kommer att dela med sig av sina erfarenheter både från utbildningen, men även av tankar kring behov, idéer, drömmar mm som rör  att vara mamma i Sverige idag.

– För att kvinnorna, mammorna i Världens mammor ska kunna ha en aktiv roll i samhällsutvecklingen, både i det lilla och i det stora, behöver vi även titta på de strukturer som hindrar: kommunikation som exkluderar, okunskap och förutfattade meningar som ger felriktade satsningar. Därför behöver vi även inkludera i utvecklingsarbetet att testa metoder, modeller och nya samarbetsformer. I det arbetet ska även konsten och kulturen ingå som en av hållbarhetsaspekterna i hållbar samhällsutveckling. Vi har idag spännande samarbeten med både Hyresgästföreningen och bostadsbolag för att se hur kvinnorna kan vara med och påverka sin närmiljö och hur vi kan arbeta TILLSAMMANS för att göra skillnad. Det viktiga är att vi börjar i det lilla och gör något konkret. Kvinnorna och mammorna i Världens mammor är en sådan resurs – kloka, starka och med hjärtat på rätt plats. Det vore ju synd att inte ta tillvara på den här resursen och drivkraften i det hållbara samhällsbygget.  

Bilden: deltagarna i ledarskapsutbildningen. Foto: Danko Lisse.

Programmet för Folkbildarforum finns här.

Folkbildarforum 2019

Det demokratiska samtalet

torsdag 07 november 2019

Det demokratiska samtalet

Digitaliseringen har flyttat ut en stor del av samhällsdebatten på nätet. Det har skapat nya möjligheter men också problem såsom desinformation och näthat. Hur kan vi tillsammans skapa ett bättre debattklimat på nätet? På temat “Det demokratiska samtalet” kommer Carl Heath till Folkbildarforum för att föreläsa och hålla i workshops.

Carl Heath är av regeringen tillsatt Särskild Utredare för att leda den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet. Satsningen syftar till att öka motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. Carl Heath är även utbildningsdirektör för RISE (Research Institutes Of Sweden), medverkar i Uppkopplad i P1 och har startat Facebookgruppen Digital Samhällskunskap. 

Under Folkbildarforum håller han en föreläsning med namnet “Det demokratiska samtalet”, men också två workshops där deltagarna får berätta om sina egna erfarenheter och erbjuds tips och råd om lösningar och vägar framåt.

Hur tycker du vår kunskapsnivå är generellt när det gäller källkritik och självkritik på nätet? 

 – Det är svårt att ge en tydlig bild eftersom frågan om befolkningens allmänna medie- och informationskunnighet mäts på ett sådant sätt att den frågan inte låter sig besvaras enkelt. Men med det sagt så pågår det idag ett stort antal insatser, såväl från myndigheter och kommuner, skolor och bibliotek, för att stärka barns- och ungdomars medie- och informationskunnighet. Vi kan se att många insatser bidrar till att stärka kunskapen i befolkningen. Det pågår projekt och verksamheter såväl från offentlig sektor som från civilsamhälle som näringsliv. Många krafter arbetar för att förbättra vår kunskap, men mycket mer kan göras.

 Vilka är de stora utmaningarna framöver? 

 – Det finns mycket positivt som görs just nu, inom t ex skola, bibliotek, medier och civilsamhälle. Några utmaningar vi noterar är bland annat att huvuddelen av arbetet är projektbaserat och ojämnt spritt över landet. Det finns ett fokus på barn och unga idag och vi kan notera att fler målgrupper behöver nås för att möta utmaningarna.

Läs en längre intervju med Carl Heath i #FOFO nr 1 2019 här

Programmet för Folkbildarforum finns här