Folkbildarforum

Folkbildarforum 2020

Med den praktiska kunskapen i centrum

måndag 30 mars 2020

Med den praktiska kunskapen i centrum

Forskningsprojektet Kollektivets Fronesis undersöker den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt, till skillnad från individens enskilda kunskap. Jonna Lappalainen deltar i projektet och den 11 november föreläser hon på Folkbildarforum.

Jonna Lappalainen är docent i Den praktiska kunskapens teori och arbetar som lärare och forskare vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.

– Traditionellt har forskning och universitet ägnat sig åt att utveckla och undersöka teoretiska kunskaper, säger Jonna.

– Detta har lett till att vi idag ofta är ganska bra på att precisera och skilja på olika typer av teoretiska kunskaper. Det visar sig också i att yrken som kräver teoretiska och formella utbildningar ger högre status och bättre lön. 

Praktiska kunskaper har däremot traditionellt inte undersökts utifrån ett forskningsperspektiv. 

– Detta visar sig i att vi inte har lika lätt att tala om och beskriva våra praktiska kunskaper. Istället talar vi lite ospecificerat om vikten av erfarenhet. Men erfarenhet är inte samma sak som kunskap. Till exempel kan två olika sjuksköterskor med lika lång erfarenhet ha mycket olika praktiska kunskaper och dessutom variera mycket i hur de har tagit tillvara på sin erfarenhet och omsatt den i praktisk kunskap. Ett mål med forskning i Den praktiska kunskapens teori är att sätta ord på den praktiska kunskapen och ge en röst åt människor inom yrken som traditionellt betraktas som praktiska.

Du deltar i ett forskningsprojektet som heter Kollektivets Fronesis. Berätta!

– I detta projekt vill vi undersöka den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt. Vanligtvis undersöks kunskap som något en enskild individ har. Men när en organisation eller arbetsplats omstruktureras visar det sig ofta att tidigare fungerande arbetsorganisationer slås sönder och en massa praktisk kunskap försvinner. Detta är också ett exempel på något som är svårt att tala om eller beskriva för de som upplever denna förlust. 

– Vi börjar ganska grundligt med att undersöka hur kunskap kan visa sig eller förstås som kollektiv i olika yrkesgrupper. De två yrkesgrupper vi studerar i detta projekt är poliser och lärare.

Vad kommer du att föreläsa om på Folkbildarforum den 11 november?

– Då kommer jag tala dels om hur jag ser på praktisk kunskap och olika former av kollektiv praktisk kunskap.

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och undersöker hur vi blir kloka tillsammans, som individer och samhälle. Ett tema som känns alltmer viktigt när nu vi ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

 

Folkbildarforum 2020

Så hanterar vi den pågående krisen

fredag 27 mars 2020

Så hanterar vi den pågående krisen

“Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen”. Det skriver Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren här i en text som rör det exceptionella läge vi nu befinner oss i till följd av corona-virusets spridning. 

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och vill undersöka hur blir vi kloka, inlevelsefulla och omdömesgilla som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle? Hur hur får vi allt detta att betyda något, att engagera? 

Temat känns allt mer viktigt när vi nu ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

Folkbildningen och dess verksamheter, som i stor utsträckning bygger på mänskliga möten, påverkas. De organisationer vi representerar har kontakt med enskilda människor och grupper när inga andra har det. Många människor riskerar ökad ensamhet och isolering

Men jag är imponerad över hur förvånansvärt snabbt både folkhögskolor och studieförbund tycks kunna ställa om verksamheter via digitala och andra kreativa lösningar. Det får mig att tänka på hösten 2015 och visar på folkbildningens och hela civilsamhällets betydelse och förmåga att snabbt ställa om i ett knepigt och oväntat samhällsläge.

Inom Bildningsförbundet Östergötland har vi beslutat att alla interna och offentliga möten som vi har planerat arrangera under våren så långt det är möjligt ska genomföras, men att de tillsvidare genomförs digitalt.

Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen. Det är viktigt att människor kan lära sig tillsammans, ta del av samhällsinformation, utbyta tankar och erfarenheter kring hur vi som samhälle ska gå vidare och återhämta oss. Förhoppningsvis bättre rustade att ta itu med brister och orättvisor som än tydligare visar sig under en sådan här kris.

Sociala media svämmar nästan över av berättelser och initiativ där enskilda, grupper och organisationer ställer upp för varandra och för andra. Det känns fint. Kämpa på!

Lars Holmgren

Foto: Henrik Witt

Folkbildning

”Omdöme är viktigare än vetande”

fredag 06 mars 2020

”Omdöme är viktigare än vetande”

Varför behöver vi bildning och vad kan den bestå av? Det är frågor idéhistorikern Sverker Sörlin tar sig an i boken ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans”. I veckan föreläste han i Linköping, på inbjudan av Bildningsförbundet Östergötland. 

“Alla vet redan mycket. Varje människa är en skattkammare av erfarenheter och insikter. Vi vet bara alltför lite tillsammans.” Så skriver Sverker Sörlin i sin bok ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans”.

Boken har inspirerat temat för årets Folkbildarforum, ”Klokhet och kunskap”. Hur blir vi kloka, inlevelsefulla och omdömesgilla, som individer och medborgare och framförallt, hur blir vi det tillsammans, som samhälle?

Uppdraget att skriva en bok om bildning fick Sverker Sörlin att grubbla, berättade han. För vad skulle den innehålla? En uppräkning av saker man som vi bör känna till? 

– Det vore en uppräkning utan slut och en sådan saknar läsare.

Insikten om att det istället behövs en bok om varför vi behöver bildning, kom när han såg tv-serien ”The Crown”, där det skildras hur den unga drottning Elisabeth II inser att hon inte hänger med i alla samtal hon måste ha med statsmän och andra tänkare. Hon ber därför en av sina medarbetare att förse henne med en lärare. “I vilket ämne?”, frågar medarbetaren. “Allmänbildning”, svarar drottningen. När hennes lärare, professor Hogg, får höra hur hon har svårigheter i samtalen hennes position för med sig, säger han: “Så kan man inte leva”.

För att kunna delta i samtalet om vår tid finns det sådant vi behöver veta och förstå tillsammans. Vad vi behöver veta är sådant som växlar med tiden. Men det är inte enskilda specialistkunskaper som utgör bildning:

– Karaktär och omdöme är viktigare än vetande.

Bland sina inspirationskällor nämner Sverker Sörlin den brittiske filosofen Simon Blackburn, författaren till bl a ”Being Good”. Han talar om hur vi inte bara måste vårda vår fysiska miljö, utan även den etiska – hur vi förhåller oss till varann. Det handlar om att försvara samhället och ett sätt att göra det på är genom bildning.

Även  Tara Westover, är en inspirationskälla. I sin bok ”Allt jag fått lära mig”, berättar hon om sin uppväxt i en mormonfamilj med en pappa som väntar på domedagen och inte vill att barnen går i skolan, eller över huvud taget har med samhällets institutioner att göra. Förvandlingen börjar när hon så småningom ändå börjar studera.

– Vi behöver de kunskapsuppehållande institutionerna. Vi har universitetet, folkbildningen, merdierna etcetera. Men de kan göra mycket mer för att försvara samhället.

En intervju med Sverker Sörlin kommer i vårens nummer av vår tidning #FOFO.

 

Folkbildarforum 2020

Anna Lindman återvänder till Folkbildarforum

tisdag 03 mars 2020

Anna Lindman återvänder till Folkbildarforum

Journalisten, programledaren och författaren Anna Lindman återvänder som moderator för Folkbildarforum i höst. 

Årets Folkbildarforum äger rum den 11 november och under året presenterar vi löpande konferensens talare och seminariedeltagare här i bloggen. Nu är det klart att förra årets uppskattade moderator Anna Lindman, leder Folkbildarforum även 2020, med temat Klokhet och kunskap.

– Jag tycker att temat sätter fingret på något otroligt viktigt i vår tid. Aldrig har vi haft tillgång till så mycket kunskap, på allt vi undrar finns ett svar bara ett klick bort. Men hur hanterar vi all den information som når oss och hur hanterar vi när uppgifterna är motstridiga, när vi inte vet om de är sanna, eller när vi anar att avsändaren vill manipulera oss? Om klokhet, vishet talar vi sällan. Kanske passar begreppen inte in i en tid då allt ska gå fort, då åsiktspositionering och polarisering skymmer sikten. Det blir blir svårt att tänka klart, svårt att låta känslor och kunskap bottna. Vi behöver odla vår klokskap, i samtal, reflektion och eftertanke, med andra och i oss själva. Att låta hela denna viktiga mötesplats som är Folkbildarforum präglas av detta känns så klokt! Jag älskar när människor söker fördjupning och orkar stanna upp för att brottas med grundläggande föreställningar, det känns väldigt inspirerande att få vara en del av detta i och med årets Folkbildarforum.

Folkbildarforum 2019 hade  temat Tillit, Trovärdighet, Transparens och konferensen gästades av bl a filosofen Jonna Bornemark och Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission. Dessutom hölls ett panelsamtal om samtalsaktivism som ställde frågan om vi verkligen måste samtala med alla om allting i alla forum.

– Förra året var en spännande upplevelse, jag tvekade inte en sekund när jag fick frågan att moderera Folkbildarforum igen. Nivån på föreläsningarna var så hög, där fanns en spännvidd mellan aktualitet och fördjupning, starka känslor och eftertanke som kändes otroligt lyxig. Att man kan få allt det på en dag! Jag bar med mig känslan av att det under allt polariserat larm finns en urkraft i folkbildningen, en kraft som mer verkar i det tysta men som gör skillnad på riktigt.

Foto: Henrik Witt

Diverse

Dags för nya Tisdagsträffar!

måndag 17 februari 2020

Dags för nya Tisdagsträffar!

Nytt år, nya Tisdagsträffar. Vid tre tillfällen i vår möts vi igen för att samtala och utbyta erfarenheter som rör integration. 

Årets första träff äger rum den 25 februari på Linköpings Stadsbibliotek, då uppskattade talaren Charbel Gabro (bilden) ger en inspirerande föreläsning om inkludering och exkludering och om att invandra till Sverige. Vad innebär det att komma som nyanländ till Sverige? Hur lätt är det egentligen att anpassa sig till nya strukturer, att förstå normer och sociala koder? 

Den 31 mars lyssnar vi till Alexandra Nörby, samordnare för mänskliga rättigheter på Länsstyrelsen i Östergötland. Alexandra kommer att samtala kring barnkonventionen, som blev svensk lag den 1 januari i år. Vad innebär den nya lagen för barn som vistas i Sverige?

Och så avslutningsvis, den 5 maj, kommer Josefin Zeolla från Röda Korset, att berätta om Röda Korsets återvändandeprojekt, som stöttar asylsökande som av- och utvisas mot sin vilja.

Mer om föreläsningarna och hur du anmäler dig hittar du här.

Alltid på en tisdag kl 15.30 – 17.30.

Foto: Talarforum.

Lediga tjänster

Bildningsförbundet söker ny kanslichef

fredag 14 februari 2020

Bildningsförbundet söker ny kanslichef

Vår kanslichef Lars Holmgren går vidare till nya utmaningar och lämnar tjänsten den siste augusti.

Därför söker nu Bildningsförbundet Östergötland en ny kanslichef. Har du stort engagemang och intresse i samhälls- och folkbildningsfrågor? Har du många kontakter och vill bredda dina nätverk ytterligare? Vill du föra fram folkbildningens samlade röst i Östergötland? Ja, då är du varmt välkommen att läsa mer om tjänsten och ansöka här. Senast den 9 mars vill vi ha din ansökan.

Är du inte den vi söker? Tipsa gärna vidare.

Folkbildning

Om den svåra konsten att veta tillsammans

söndag 09 februari 2020

Om den svåra konsten att veta tillsammans

Det behövs ett bildningsbegrepp som innefattar mycket mer än fakta och specifika ämneskunskaper. Det menar Sverker Sörlin, som skrivit boken ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans.” Den 3 mars håller han en lunchföreläsning i Konferenssalen på Hemslöjden i Linköping. Välkomna!

I sin bok formulerar Sverker Sörlin ett vidgat bildningsbegrepp, som betonar vikten av omdöme och gemensam förståelse. Det är en bildning som vi dessutom skaffar oss tillsammans. Men hur? Det får vi veta mer om den 3 mars, då Sverker Sörlin håller en luchföreläsning på Hemslöjden i Linköping, arrangerad av Bildningsförbundet Östergötland.

Sverker Sörlin är idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid KTH i Sthlm. Han är ledamot i klimatpolitiska rådet, som är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar regeringens insatser på klimatområdet. Han har skrivit en rad böcker, varav ”Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans” är den senaste. Boken har inspirerat årets tema för Folkbildarforum, ”Klokhet och kunskap”. 

Mer information om föreläsningen och hur du anmäler dig till den hittar du här.

Foto: Ulla Montan

Diverse

Ett ledarprogram för bildning i en digitaliserad värld

måndag 03 februari 2020

Ett ledarprogram för bildning i en digitaliserad värld

Vad kan lärande i en digitaliserad värld innebära? För ett år sedan drog ledarskapsprogrammet ”Digitalisering, bildning, ledarskap” igång, under ledning av Troed Troedson. Deltagarna, med ledande uppdrag på folkhögskolor och studieförbund, har rest runt i landet och i den virtuella världen, för att förstå det nya utbildningslandskapet. 

”Digitalisering, bildning och ledarskap. Det är tre områden som är alldeles särskilt hoptrasslade just nu. Två av dem känner vi sedan länge. Bildning har alltid handlat om ledarskap – och ledarskap har alltid förutsatt bildning. De två har utvecklats i symbios under århundraden, för att inte säga årtusenden. En utveckling som varit rimligt långsam och rimligt förutsägbar.

Så kommer den tredje komponenten, det vi lite slarvigt kallar digitalisering. Egentligen är det all form av informationsteknik, från de första radioapparaterna, diaprojektorn och telefonen till datorer, internet och avancerad VR-utrustning.

Alla som jobbar med ledarskap har på ett eller annat sätt tagit till sig det här. De använder självklart datorer, mobiltelefoner och gps:en i bilen. Men väldigt få av dem har på allvar funderat över vad digitalisering egentligen betyder för ledarskap. Att hierarkier gradvis byts ut mot mycket mer komplicerade organisationsformer, att specialisering byts mot komplexitet och att långsiktig planering bör lämna plats åt agil och lättrörlig verksamhet.”

Så skrev Troed Troedson i vår tidning #Fofo förra våren, inför att det ettåriga ledarskapsprogrammet Digitalisering, bildning, ledarskap drogs igång.

Den siste januari avslutade vi programmet med en träff i Malmö, där vi bl a träffade internetveteranen Joakim Jardenberg och Claes Magnusson, rektor på Malmö Yrkeshögskola som på ett mycket kreativt sätt utbildar programmerare.

Under ett år har vi rest runt i landet och i den virtuella världen och utforskat vad lärande i en digitaliserad värld kan bli. Vi har besökt forskare, teknikföretag, ledarskapstänkare och läromedelsutvecklare

Deltagarna har alla ledande uppdrag på folkhögskolor eller studieförbund och syftet har varit att förstå det nya utbildningslandskap som ett digitaliserat samhälle utgör.

Initiativet till programmet togs av Anneli Dahlqvist rektor på Bona folkhögskola, och har letts av Troed Troedsson, Paradigmmäklarna. 

Meningen är att programmet får sin fortsättning genom att det gett verktyg till deltagarna att verkligen utveckla verksamheter för bildning i en digitaliserad värld.

Anneli Dahlqvist:

– Det har varit en omtumlande resa! Jag har nästan svårt att förstå att jag verkligen har fått träffa dessa giganter i sina områden, och hoppas verkligen att jag vågar mer, gör flera misstag, lär mig, testar igen och på så sätt lyckas vara med i riktig förändring! 

Vy från toalett på 53-e våningen i Turning Torso.

Och var avslutade vi en sådan historia om inte i Malmös Turning Torso, ett paradigmskifte i sig själv, fast i skruvat stål och betong?

Folkbildarforum 2020

Varför klokhet och kunskap 2020?

torsdag 23 januari 2020

Varför klokhet och kunskap 2020?

“Fakta måste tolkas och förstås i sitt sammanhang för att kunna bli till kunskap och införlivas i det personliga för att bli till praktisk klokhet.” Det skriver folkbildningsveteranen Bernt Gustavsson i en reflektion kring temat för årets Folkbildarforum.    

Alla har vi säkert träffat kloka människor. En del har gått till historien, andra lever i vårt minne. Därtill har vi tillgång till källor, en tradition, i vilken klokhet och kunskap reflekteras. Under lång tid var den reflektionen bortglömd men har kommit tillbaka, troligen beroende på djupt kända behov. Vi vet mycket men hur är det med klokskapen? Det sker en förskjutning i samhället som leder till osäkerhet och oro, som i sin tur leder till polarisering mellan olika intressen och perspektiv. Häri framträder några som formulerar sig mot ”alternativa fakta”, alltså någon som vill motverka lögn genom att människor får tilltro till vetenskapliga fakta. Någon annan framträder efter en stund som har en annan syn på vad vetenskap, kunskap och forskning kan vara i praktiken och benämner reduceringen av kunskap till endast fakta ”faktafetischism”. Till det kommer en skarp vidräkning med det styrsystem som gjort praktiskt verksamma människor till föremål för ”mätbara kvaliteter”, hänvisade till att arbeta under helt andra villkor än dem som är mätbara. Kunskap är en bra början till klokhet. Att handla klokt är något annat och mer än ett antal fakta vi lärt oss utantill. 

Nu har bildningsförbundet i Östergötland beslutat att inrikta höstens samling med rubriken Klokhet och kunskap. Bara det är ett praktiskt klokt beslut, som fyller ett stort behov i nuvarande utveckling. Det pågår forskning om vad ett gemensamt praktiskt omdöme skulle kunna vara inom olika yrken. Klokhet är något som utvecklas i ett samhälle med hjälp av kloka människor. Urtänkaren för praktisk klokhet, Aristoteles, skrev redan för ca 2400 år sedan, i sin bok om etik att det finns olika former av kunskap, olika förmågor, vetenskap, hantverk och klokhet som kan utvecklas genom väl utvecklade vanor. Vi blir skickliga båtbyggare genom att bygga båtar, vi blir kloka genom att leva klokt och att ständigt ha i sikte hur vi kan åstadkomma ”ett gott liv” i ett samhälle. Det är en tanke om handling, hur vi handlar på ett klokt sätt i konkreta situationer, i praxis, främst sociala, eller mellanmänskliga handlingar, så att det blir bättre. 

I det moderna samhället, närmare bestämt 1993, kom det ut en bok i England med titeln Back to the rough ground, vars syfte var att klargöra vilken slags kunskap, nämligen praktisk klokhet, eller praktiskt omdöme, som behövs för det praktiska arbete som bedrivs i en rad olika verksamheter i samhället. Samma år höll den amerikanska filosofen Martha C Nussbaum en föreläsning om praktisk klokhet, fronesis för första gången i Sverige. Därefter har det använts inom etiken, politiken, skolan, ja på en mängd olika sätt.   

Praktisk klokhet bärs av människor som handlar klokt i sitt yrke och i sitt liv. Hur vi ska handla klokt avgörs på ”the rough ground”, i praktiken. Studerar vi praktiska verksamheter framkommer snart att kunskapsformerna vetenskap, hantverk, och praktisk klokhet används i olika sammansättningar. Nu dominerar ”faktakunskap” som universalmedlet för att förbättra skolan och uppnå kritisk förmåga. Det räcker inte. Fakta måsta tolkas och förstås i sitt sammanhang för att kunna bli till kunskap och införlivas i det personliga för att bli till praktisk klokhet. Jag skrev för tjugo år sedan en bok om kunskap i ett försök att vidga en alltför smal förståelse av kunskap, som liktydigt med information och en vara på marknaden och försökte visa att olika former av kunskap används i praktiken inom olika områden. Nu behöver vi göra likadant med fakta som måste vidgas till personlig kunskap, förståelse och färdigheter. När klokhet och sanning förnekas och blir till ”postsanning”, går vi till källorna fiskar upp de pärlor som berikar vad klokhet och kunskap kan vara inom olika områden. I den pluralistiska tradition som folkbildningen är en del av, kan olika former av kunskap och sanning prövas, i en fredligt kodad konfliktgemenskap. På det sättet kanske vi blir något klokare tillsammans. Det förväntar jag mig vi kan göra på höstens möte. 

Bernt Gustavsson 

Bernt Gustavsson är författare, professor i pedagogisk filosofi och f d folkhögskolelärare.

Diverse, Folkbildning

När kommunerna möter framtiden har folkbildningen en nyckelroll

fredag 17 januari 2020

När kommunerna möter framtiden har folkbildningen en nyckelroll

När folkbildningen är som bäst bidrar den till att stärka och utveckla demokratin och ger en mångfald av män­niskor möjlighet påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Den medverkar till att utbildningsklyftor utjämnas,  att bildnings- och utbildningsnivån höjs och till att intresset för och delaktigheten i kulturlivet kan öka.

”Är det här intressant för er? Hur kan vi tillsammans vässa den här verksamheten i er kommun?” Det är utgångspunkten för dialogen när Bildningsförbundet Östergötlands och länets studieförbund och folkhögskolor besöker region och kommuner.

Som ett underlag för dialogen tar Bildningsförbundet Östergötland fram broschyrer som förtydligar folkbildningens uppdrag och roll och hur den kommer till uttryck i respektive kommun. Två versioner finns redan, för Norrköping och Kinda. Under våren kommer informationsbroschyrer för fler kommuner att framställas. 

På ett överskådligt, läsarvänligt och utmanande sätt beskrivs hur studieförbund och folkhögskolor vill axla ett ansvar för demokratin och för ett öppet och inkluderande samhälle. Broschyren visar vilka studieförbund och folkhögskolor som är verksamma i respektive kommun. Från dessa lyfts fyra exempel på kurser och satsningar och vilken betydelse de haft för människorna som tagit del av dem. Foldern ger också statistik över verksamheten i kommunen och hur den finansieras.

Materialet vänder sig till politiker, tjänstemän och alla som är intresserade av folkbildningen i sin kommun. 

– Vid besöken vi nu gör hos kommunerna inleder vi en diskussion om värdet för dem av samarbete med folkbildningen utifrån ”Demokratimålen” på broschyrens första sida. Är de här frågorna viktiga för er? Hur tror ni att Folkbildningen kan bidra? Vi frågar bl a om deras planer på att uppmärksamma ”Demokratin 100 år”. Vi vill vara delaktiga där, och  diskutera de komplexa samhällsfrågor som demokratin har att hantera idag, berättar Lasse Holmgren, från Bildningsförbundet Östergötland.

– Vi ser också till att de här diskussionerna hänger ihop med vårt arbete med Folkbildarforum, och med årets tema Klokhet och Kunskap. Det handlar ju om hur vi blir kloka och omdömesgilla som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle?

 

Här kan ni ladda ned foldrarna för Norrköping och Kinda.

 

1 2 3 29