Folkbildarforum

Kategori: Diverse

Diverse

Möt Bildningsförbundet Östergötlands nye kanslichef

torsdag 20 augusti 2020

Möt Bildningsförbundet Östergötlands nye kanslichef

Tydligare identitet som bildningsförbund och ökad digital närvaro i regionen. Det är lite av vad Bildningsförbundet Östergötland står inför när Peter Frejhagen nu tar över som kanslichef.

Sedan Peter Frejhagen anställdes av Bildningsförbundet Östergötland den 1 augusti har han ägnat sig åt att lära känna organisationen.  

– Vi samlar tio studieförbund och sex folkhögskolor i regionen och det ska bli så spännande att förstå hur Bildningsförbundet fortsatt kan vara en kraft för medlemmarna.

– Folkbildarforum är en stor och viktig del av Bildningsförbundet som bidrar till att medlemsorganisationerna kan utvecklas. Men det har ibland uppfattats som det enda vi är. Där kommer jag att jobba hårt för att hitta en bra balans mellan det vi är och det vi gör.

Nya lokaler står också på agendan, som är tillgängliga för funkisar och som kan bli en fast plats för förbundets verksamheter. Peter Frejhagen jobbar identitetsskapande och det tror han kommer att märkas.

Tidigare har han arbetat fackligt för Kommunal, varit anställd av Socialdemokraterna i Riksdagen, ekonomichef på RFSL och startat upp organisationen HBT-Socialdemokrater Sverige. Dessutom har han drivit en hotell och konferensanläggning i Ödeshög. De senaste tre åren har han varit verksamhetsledare för ABF Östergötland, men suget att jobba mer med idéutveckling regionalt lockade honom till Bildningsförbundet Östergötland.

– Varje studieförbund och folkhögskola har ju sina huvudmän och sina ideologiska grundtankar, vilket jag tycker är så oerhört spännande. Jag jobbade i tio år i Sveriges Riksdag med politik, anställd av Socialdemokraterna. Men i lunchkön stod ju Tobias Billström som är moderat framför mig. Alla partier fanns liksom i min vardag och det gillade jag väldigt mycket. Jag tyckte om känslan av att det jag tycker och det jag står för inte tas för givet. 

När alla finns representerade på en och samma plats är det svårare att demonisera människor och åsikter, menar han.

– Då handlar det mer om förståelsen för att olikheter just är en styrka. Det är det som jag tror gör Bildningsförbundet till vad det är. Medborgarskolan, ABF, Bilda, Sensus, Valla, Bona och så vidare har ju alla sina karaktärer som ska synliggöras som just varsin del av folkbildningen. Det är jättespännande. 

Peter Frejhagens pappa var civilingenjör och programmerare på IBM, medan mamma jobbade på LO som dataombudsman. Den digitala vanan har han med andra ord sen barnsben. Att många ser den virtuella och den fysiska världen som separata platser idag är något han vänder sig emot. 

– Vi når inte de som är 30 minus om vi inte förstår att det är en och samma värld. Jag har skolat mig till det, de yngre har levt det. Det virtuella är ingen annan värld. Det kommer att vara en sak jag vill lyfta in i folkbildningen. Vad händer när vi får den digitala och fysiska världen att hänga ihop bättre?

 

En längre version av denna artikel kommer i höstnumret av #FOFO, i oktober.

 

Taggar:

Diverse

Antologi för ett stärkt demokratiskt samtal

torsdag 06 augusti 2020

Antologi för ett stärkt demokratiskt samtal

Desinformation, propaganda och näthat påverkar det demokratiska samtalet, men kan motverkas. Det menar Carl Heath, Särskild utredare för den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet, där den nyutgivna boken ”Det demokratiska samtalet i en digital tid” ingår.

Hur kan informationspåverkan och åsiktsmanipulering se ut? Vad kan man göra om man utsätts för näthat? Vad är det som händer när vi inte längre är överens om vad som är fakta?

”Det demokratiska samtalet i en digital tid” är en nyutkommen antologi utgiven av den statliga kommittén ”Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet”. I 14 kapitel klargör forskare, journalister, ledare i civilsamhället och myndighetschefer vilka utmaningar som demokratin står inför i förhållande till digitaliseringen och hur vi kan hantera dem. Syftet är att sprida kunskap om och stimulera till samtal om hur desinformation, propaganda och näthat påverkar det demokratiska samtalet.

Carl Heath är Särskild utredare för den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet, i vilken boken ingår. Tillsammans med andra representanter för satsningen deltog han i Folkbildarforum 2019.

När man läser antologin blir man stundtals lite överväldigad av hur långt före de som vill störa det demokratiska samtalet verkar ligga. Det kan kännas svårt att komma ikapp och agera ”rätt” när det finns intressen som hela tiden verkar för att förvirra. Hur tänker du kring det? Har du några tips på hur man ska förhålla sig till denna känsla?

– Visst är det så att det finns många aktörer som har intressen av att störa det demokratiska samtalet, genom desinformation, propaganda och näthat. Samtidigt behöver vi också ha med oss att vår demokrati står på starka fundament. Hur vi tillsammans hjälps åt för att motverka detta är också viktigt. Ett sätt att förhålla sig till det är att själv bidra på det sätt man kan, genom att exempelvis lära sig något mer om medie- och informationskunnighet.

I kapitlet ”Sociala medier och det politiska deltagandet”, angående desinformationskampanjer, skriver  Anders Sundell att polariseringen i det offentliga samtalet faktiskt ökade redan före internets genombrott. Och den har ökat i de grupper som använder internet minst (äldre). Gör vi fel när vi letar orsaker till ett destabiliserat demokratiskt samtal enbart i digitala kanaler?

– Min uppfattning är att vi måste se det dessa frågor i sin helhet och utgå ifrån att det rör sig om väldigt komplexa processer. Vi behöver förstå dessa frågor i många olika kontexter och utifrån många olika perspektiv, där digitala arenor och sociala medier är en sådan yta.

Mycket förebyggande arbete bedrivs ju i skolan. Men hur når vi de äldre?

– Frågan om hur vi når ut i ett bredare sammanhang och erbjuder möjligheter för hela befolkningen att ta del av kunskap i dessa frågor är viktig och svår. När det kommer till målgruppen äldre så pågår arbeten inom inte minst civilsamhället genom pensionärsorganisationer och genom folkbildningen. Detta är värdefulla verksamheter i sammanhanget. URs programserie ”Seniorsurfarna” och Internetstiftelsens arbete med information är också exempel på goda insatser i området. Men trots dessa olika initiativ tror jag det finns mer som går att göra.

Hur tycker du att företrädare för folkbildningens organisationer ska använda antologin?

– Antologin ger en bred bild av de utmaningar och sammanhang vi har att förhålla oss till när det kommer till det demokratiska samtalet i en digital tid. Den kan säkerligen användas på många olika sätt – som ett kunskapsbildande underlag för lärare och utbildare inom folkbildningen, men kanske också som samtals- och diskussionsmaterial i studiecirklar och liknande verksamheter.

Har ni sett någon förändring i destabiliserande aktiviteter på nätet under våren, som skulle kunna vara en följd av Corona?

– Ja, tyvärr har det gått att se många exempel på framförallt desinformation under pandemin. Desinformation knuten till hur pandemin uppstod, alternativa metoder för att skydda sig, vaccinmotstånd och dylika ämnen är exempel på områden vi kunnat se. Vi har också kunnat ta del av hur ledande personer verksamma i att bekämpa pandemins påverkan på samhället har utsatts för hat och hot på nätet som en konsekvens av deras arbete. Det är alla försvårande omständigheter i arbetet för att skydda samhället i en svår tid. Samtidigt som vi måste värna det goda demokratiska samtalet, där debattens vågor måste få tillåtas att gå höga, kan vi aldrig acceptera hat och hot.

”Det demokratiska samtalet i en digital tid” finns att läsa i pdf-format här.

Foto: Henrik Witt

Diverse

Sommarläsning 2: Om rasismens rötter och identiteters roll

torsdag 30 juli 2020

Sommarläsning 2: Om rasismens rötter och identiteters roll

”Utbilda dig” är en av uppmaningarna från Black Lives Matter-rörelsen, som vill få människor att göra upp med sina fördomar och sin okunskap om rasismen och dess rötter. Här tipsar vi om tre böcker som ger vidgade perspektiv.

 

Amat Levin: Slumpens barn (Natur & kultur)

Seinabo Sey, Erik Lundin, Alice Bah Kunke, Madi Banja. ”När jag tittade på listan över svenskgambier insåg jag att de hjälper till att forma berättelsen om det moderna Sverige. Deras liv utgör en historia som behöver dokumenteras, så att den kan leva vidare och nå nya generationer.” Så skriver Amat Levin, själv svenskgambier, i sin debutbok ”Slumpens barn”, som kom ut i maj i år. Amat Levin är journalist och en av dem som har synts och hörts i debatten om rasism och auktoritärt våld efter att amerikanen George Floyd dödades av polis i USA i våras. Han driver också sajten och insatgramkontot ”Svart historia” som vill hjälpa till att bredda bilden av Afrika och diasporan.

Här tecknar han bilden av hur Sverige en gång mötte Gambia – en fantastisk slump som berodde på att sjöfararen och krigsveteranen Bertil Harding körde fel när han egentligen skulle till Senegal. Harding förälskade sig i Gambia och blev först med att erbjuda turitsresor till det nyligen befriade landet. Det är början till att det idag finns över 11 000 svenskar med ursprung i det lilla riket på Afrikas västkust med drygt 2 miljoner invånare.

Men ”Slumpens barn” innehåller också en ström av vittnesmål om hur det är att stå mitt emellan två kulturer och om att leva som svart i en vit majoritet.

 

Renni Eddo-Lodge: Varför jag inte längre pratar med vita om ras (Modernista)

2014 lade den brittiska journalisten och aktivisten Renni Eddo-Lodge ut ett blogginlägg där hon slog fast att hon inte längre tänkte prata om ras med människor som förnekar den strukturella rasismens existens. Hon hade tröttnat på att se den offentliga debatten om rasism föras av dem som aldrig drabbas av den.

I den här boken vidareutvecklar hon sitt resonemang och undersöker dessutom kopplingen mellan ras, klass och kön. Hon borrar också ner sig i Englands historia med slavhandel och kolonialism. Exempelvis berättas om hur en miljon indier slogs på Englands sida i Första världskriget i tron att det skulle ge det egna landet självständighet. Boken ger inblick i hur rasismen kan se ut i Europa. Det är värdefullt när blickarna så mycket oftare riktas mot USA.

 

Kwame Anthony Appiah: Identitetsillusionen – lögnerna som binder oss samman (Fri tanke)

Är etiketterna vi sätter på varandra utifrån kön, religion, etnicitet, nationalitet, klass och kultur våra verkliga identiteter? Går de att avgränsa på det sätt vi så ofta gör?

Ghanansk-brittiska filosofen Kwame Anthony Appiah intresserar sig för hur identiteter fungerar och konstrueras. Vad avgör vad som definieras som ”vi”?  I sin bok ”Identitetsillusionen” visar han hur identiteter inte sällan är baserade på missförstånd och till och med lögner. Ändå behöver vi dessa identiteter för att skapa tillit och hålla samman.

 

 

Diverse

Sommarläsning: Vägar ut ur pandemi och klimatkris

måndag 06 juli 2020

Sommarläsning: Vägar ut ur pandemi och klimatkris

Såväl pandemin som klimatkrisen kan vara en möjlighet och inte enbart ett hot. Här tipsar vi om lyssning och läsning som ger kunskap som kan öppna för en bättre framtid.

”Historiskt har pandemier tvingat människor att bryta med det förflutna för att i stället föreställa sig världen förnyad. Det är inte annorlunda den här gången. Vi står inför en portal, en passage mellan en värld och nästa.

Vi kan göra valet att släpa våra kadaver genom den; våra fördomar och vårt hat, vår girighet, våra databanker och döda idéer, våra döda floder och våra skyar tunga av rök. Vi kan också välja att gå genom den med lätt bagage, redo att föreställa oss en annan värld. Redo att kämpa för den.”

Så skriver den indiska författaren och aktivisten Arundhati Roy i en artikel som under våren publicerats i tidningar i  många länder. Ni hittar The pandemic is a portal på DNs kultursida, eller hos Financial Times för den som vill läsa den i original.

Vi rekommenderar även den långa intervjun med Arundhati Roy i ett av vårens avsnitt av Människor och tro i P1. Hennes  roman Den yttersta lyckans ministerium ger en bakgrund till hur kriser slår i det av kastväsende, ojämlikhet och religiösa motsättningar präglade jättelandet Indien. En fantastisk och trots allt hoppfull roman.

Att det finns ett samband mellan pandemier och klimatförändringar, och att de senare även de måste  hanteras som en kris, det sade Greta Thunberg i sitt Sommar i P1. I den just utkomna Klimatrisens Sverige: så förändras vårt land från norr till söder, skriver SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström; Klimatkrisen kommer att föra med sig en rad pandemier, där den nuvarande coronakrisen är att betrakta som ett genrep inför vad som komma skall, enligt forskarna.

Det kan låta pessimistiskt, och pessimistist är definitivt Jonathan Jeppsson i Åtta steg mot avgrunden: Vårt framtida liv på planeten. Men att läsa en dyster bok kan vara befriande. Om den är ärlig. Och det är inte hopp vi behöver, enligt Jeppsson, utan mod.

Mod behövs när vi ska möta hotet mot demokratin och den globala upphettningen. ”Två kriser som drar ihop till en ödesdiger storm”. Om det skriver Daniel Lindvall m. fl i Upphettning: Demokratin i klimatkrisens tid. Här avslöjas samband mellan förnekelse av klimathotet och undergrävandet av demokrati och det öppna samhället.

Vi har alla en möjlighet bidra till att hanteringen av pandemin och klimatkrisen blir en möjlighet och inte enbart ett hot. Och det känns mindre tungt efter läsningen av Så räddar vi klimatet: Argument för en Green New Deal av den brittiska ekonomen Ann Pettifour. I boken vill hon visa att en snabb och rättvis omställning av den globala ekonomin bort från beroendet av fossila bränslen är möjlig, och att kampanjen för detta skulle kunna bli den största globala rörelsen någonsin.

Nog vore det trist om inte folkbildningen i Sverige såg en tydlig roll att spela här. Vi har t ex  Folkhögskolans klimatnätverk och ett rådslag om Grön Rättvis Nystart på Färnebo Folkhögskola i början av augusti.

Diverse

Generation i jakt på trygghet

tisdag 16 juni 2020

Generation i jakt på trygghet

Hur kan folkbildningen bättre nå och förstå Generation Z? Och vad kan folkbildningen lära sig av den?  Rikard Molander från Kairos Future berättade i en spännande föreläsning om generationen som varit digital sedan födseln, men som också präglats av en uppväxt fylld av kriser.

Generation Z. Zoomers. iGeneration. Doomers. Unga födda mellan 1995 och 2005 har fått många smeknamn. Namnen anspelar dels på att de präglats av kriser (11 september-attentaten, finanskrisen, backlashen på den arabiska våren, klimatkrisen) men också på att de är den första generationen som är bofast i den digitala eran. De har aldrig levt utan internet, utan ser det digitala och analoga som samma värld. 

Under rubriken “Generation Z och framtiden” berättade Rikard Molander från Kairos Future mer ingående om hur Gen Z:s världsbild påverkar oss alla. Föreläsningen hölls digitalt den 11 juni och arrangerades av Bildningsförbundet Östergötland. Ett 100-tal deltagare som arbetar inom folkbildningen inom länet, lyssnade och diskuterade sedan gruppvis i chattrum. 

Kairos Future har ägnat nästan 30 år åt att studera nya generationer med hjälp av bl a medieanalys, intervjuer och enkätundersökningar. Företaget arbetar efter en ekonomisk teori och modell som delar in tidsperioder i årstider. Enligt modellen kommer en tid av kris (vinter) att följas av en period av välståndsbyggande (vår), då nya idéer och institutioner växer fram. Efter Andra världskriget (vinter) bildades t ex  FN, EU (EG) och WHO (vår).  Tilltron till institutionernas förmåga började dock så småningom att naggas i kanten. Under 80-talet tog marknadslösningar och liberala förhållningssätt över (höst). 00-talet dominerades sedan av kriget mot terrorismen, finanskrisen och klimatkrisen (vinter).

Med cykler på ungefär 20 år skulle vi alltså nu kunna vara framme vid det som ska bli en ny vår, då nya idéer och institutioner ska formas. Och eftersom det är Generation Z som kommer att gå längst fram i detta etablerande, behöver vi alla fördjupa vår förståelse för dem.

Så, hur tänker de?

Om Generation X (1965-1980) var den digitala världens pionjärer och Generation Y (1981-1995) dess nybyggare, så är Generation Z alltså den första bofasta generationen i det nya landet. De ser inte Internet som något nytt och oreglerat, utan vill bygga något som fungerar. De vill ha regler på nätet men de gör också en skillnad på hur man kan agera på olika plattformar. På Facebook är man t ex representativ, på Snapchat får man tramsa och på Instagram har man ofta två konton, ett “finstagram” som är öppet för alla och ett privat konto. 

Youtube används dagligen av 79% av de unga mellan 12 och 15 år och 64% av 16-25-åringarna. Video ses som tydligt, praktiskt och visuellt och det är också så man gärna lär sig. Praktisk kunskap värderas högt och man är van att söka den själv för ett särskilt syfte. 

Kunskap når man också via gaming och även om en majoritet av de som spelar är killar, är de flesta vana vid spelvärlden. Det är en plats att träffa folk på och man lär av varandra.

Kairos Futures uppfattning är vidare att Gen Z gillar duktiga ledare, som står för det de tycker. Ledarrollen är ett så stort ansvar att få själva vågar ta den. Men de som gör det blir hjältar. Drömmen för de flesta är istället ett bra jobb, fint boende och att få barn. Att bli rik, känd och berömd är inte särskilt viktigt. Trygghet väger tyngre.

Samtidigt är Generation Z  en generation med mycket ångest. 73% har upplevt ångest, enligt Enligt Kairos Futures enkät, vilket är en tredubbling på 20 år. Mycket ångest kommer av jämförelsen med andra och på att nätet erbjuder stenhård konkurrens. I skolan känner man prestationskrav och missar man ett prov är känslan att “det är kört”. Perfektionism är generationens största fiende och för utbildningsväsendet är det en uppgift att ge den självförtroende.

Till skillnad från tidigare generationer hanterar man inte ångesten med “sex, drugs and rock’n’roll” heller. Moralen har gjort comeback och när man ombeds ranka beteenden som är omoraliska så kommer otrohet, att låta sina barn bete sig som de vill, att marknadsföra onyttigheter och ta kort utan samtycke före beteenden som t ex är skadliga för klimatet. Mellanmänskliga relationer är viktiga. Inte minst i en teknikstyrd värld.

I efterföljande diskussioner togs sedan flera utmaningar för folkbildningen i relation till Gen Z upp. En frågeställning som kom upp var hur en generation som föredrar tydligt ledarskap ska vara lockad av folkbildningens demokratiska villkor där lärandet sker mellan deltagarna? En annan rörde Generation Z:s förmåga till snabb organisation i digitala kanaler och hur den kan komma till användning eller inspirera. 

För den som vill lära sig mer om Generation Z finns podden Framtidsstudion med Rikard Molander här.

 

Diverse

Att förstå Generation Z

måndag 25 maj 2020

Att förstå Generation Z

Generation Z beskrivs ofta som digitala infödingar, eftersom de aldrig levt i en värld utan internet. De är uppvuxna med klimat- och terroristhot och i takt med att de tar över kommer deras världsbild att påverka oss. Att förstå generation Z är därför viktigt, inte minst för folkbildningen. 

Torsdagen den 11 juni föreläser Rikard Molander från Kairos Future om Generation Z, den unga generation som är född från mitten av 1990-talet till mitten av 00-talet. De är generationen som aldrig levt utan internet, men som vuxit upp i en värld präglad av terrorattackerna den 11 september 2001 och klimatkrisens genombrott.

Inom en inte alltför avlägsen framtid tar de över och redan nu påverkar deras världsbild vår vardag. Att förstå hur Generation Z tänker och fungerar är därför viktigt för alla organisationer, inte minst folkbildningens.

Denna föreläsning genomförs digitalt från Linköping Konsert & Kongress och vänder sig i första hand till medarbetare och förtroendevalda inom Bildningsförbundet Östergötlands medlemsorganisationer, dvs länets folkhögskolor och studieförbund.

Mer om programmet och hur du anmäler dig hittar du här.

Sista anmälningsdag 8/6.

Diverse

Samarbeta eller isolera?

måndag 11 maj 2020

Samarbeta eller isolera?

Vad har populistiska högerradikala partier för betydelse vid regeringsbildningar i Europa? Och vad händer med partierna när de hamnar i regeringsställning? Ann-Cathrine Jungar är statsvetare vid Södertörns högskola och leder forskningsprojektet ”From the margins to the mainstream: PRR parties and government formation in Europe”. 

I samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte gav hon en intressant föreläsning via Zoom i ämnet, som utmynnade i en översikt av utvecklingen i Norden och vad vi kanske har att vänta i Sverige.

Ann-Cathrine Jungar började med att diskutera populism-begreppet, som kommer med negativa associationer om att lova mer än man kan leverera.

Men populistiska partier är, enligt den nederländske statsvetaren Cas Muddes definition, partier som vilar på en ideologi som uppfattar samhället som två homogena och sinsemellan antagonistiska grupper: det rena folket och den korrupta eliten. Populisterna vill att all makt ska ligga hos folket och är kritisk mot att man överför beslutskompetenser till andra organ som inte kan utkrävas demokratiskt ansvar, såsom EU, oberoende centralbank eller starka författningsdomstolar. Populismen ser nationen och gemenskapen som hotad och lovar förändring. 

Idag är populismen framgångsrik i kombination med nationalism, auktorianism och värdekonservatism och de här framgångarna har förändrat våra partisystem. Den tidigare socio-ekonomiska dimensionen, som särskiljde partier åt genom frågor om skatter, reglerad eller ickereglerad marknad etc, har fått minskad betydelse. Istället är den nya konfliktlinjen – ofta kallad GAL-TAN – sociokulturell. Det handlar om en spänning mellan liberala och auktoritära värden. 

Hade det, som tidigare, varit den socioekonomiska konfliktlinjen som var avgörande, så hade alliansen i Sverige kunnat bilda regering med SD efter valet 2018. Men det var istället den sociokulturella dimensionen som spelade roll för att alliansen sprack och vi fick en minoritetsregering. 

Den nya konfliktlinjen har spelat roll i många europeiska länder och den gamla mitten har krympt. Konservativa och socialdemokrater har förlorat väljare till högerradikala partier, som har en strategisk position på socioekonomiska dimensionen. 

Ann-Cathrine Jungar gick vidare med att tala om hur de högerradikala partiernas effekter på regeringsbildningar ser ut i olika länder. Ibland sitter partierna i regeringsställning, ibland är de stödpartier. I vissa länder har man istället antagit en isoleringsstrategi. Man anser dem inte vara tillräckligt demokratiskt legitima för att samarbeta med. Man regerar, som i Sverige och Tyskland, då hellre över blockgränser.

Med isolering begränsar man partiernas inflytande över politiken, men den hindrar dem inte från att fortsätta växa.

När de sitter i regeringsställning, som i Norge, Finland, Österrike och Italien , så har de haft inflytande över sådant som migration, integration och kulturfrågor (public service t ex). Men en svårighet kan vara att tidigare ha kritiserat etablissemanget och sedan själv bli en del av det. Man samarbetar ju plötsligt med dem man kritiserat. 

När blir då högerradikala partier aktuella som regeringspartier? När de sitter på nyckeln till att ge majoritet, menade Ann-Cathrine Jungar. När konservativa och kristdemokratiska partier tröttnat på att sitta i opposition, är det den enda möjligheten. Ska man jobba blocköverskridande får man ju kompromissa mer på den socioekonomiska dimensionen än  om man sätter sig i regering med de högerradikala.

För de högerradikala partierna kan det dock kan vara lättare att sitta i opposition.

När Sannfinländarna satte sig i regering 2015 fick man kompromissa i alla sina viktigaste frågor och halverade ganska snabbt sitt stöd. Partiet splittrades i en nationalistisk fraktion och de gamla Sannfländarna och är idag åter i opposition.

Norska Fremskrittspartiet satt i regeringen från 2013 till januari i år. Partimedlemmarna tyckte att de fick kompromissa för mycket och lämnade till slut regeringen 

I Danmark har Dansk Folkeparti haft stort inflytande över dansk integrationspolitik. Partiet tappade över hälften av sina röster i valet 2019, när de fick mer radikala utmanare från höger. Men i Danmark har å andra sidan övriga partier anammat Dansk Folkepartis idéer.

I Sverige har Sverigedemokraterna hållits isolerade efter valet 2018, men deras mer restriktiva invandringspolitik har påverkat flera andra partier. Kristdemokraterna och Moderaterna har öppnat dörren för samarbetsområden som rör bl a invandring och brottsbekämpning. 

Sverige såg länge ut att vara unikt i att inte ha ett högerradikalt parti i regeringsställning, men kanske är den svenska exceptionalismen på väg mot vägs ände? avslutade Ann-Cathrine Jungar.

För Bildningsförbundet och dess medlemmar var föreläsningen del i arbetet med att planera för vårt gemensamma arbete fram till valet 2022. En period där mycket kan stå på spel för samhällsklimatet, demokratin och folkbildningen. Vilket landskap har folkbildningen att röra sig i och försöka påverka de närmaste åren?

Diverse

Att återvända efter avslag

onsdag 22 april 2020

Att återvända efter avslag

Vid vårens sista Tisdagsträff berättar Josefin Zeolla om Röda Korsets återvändandeprojekt, som syftar till att stödja asylsökande som av- och utvisas mot sin vilja. Träffen genomförs digitalt. Välkommen med din anmälan.

Är de det möjligt att återvända utan att känna sig, och ses på, som en förlorare? Med rak rygg, och tänka att man ändå varit med om något som gett viktiga erfarenheter? Hur kan man arbeta med de som fått avslag utifrån ett sådant perspektiv?

Röda Korsets återvändandeprojekt syftar till att minska utsattheten för den enskilde och bidra till ett återvändande under så värdiga former som möjligt. En förutsättning är att berörda personer själva efterfrågar stöd.

Pga rådande omständigheter kommer Tisdagsträffen att genomföras digitalt. Tisdagsträffen är kostnadsfri utbildningsinsats för folkbildningen och övriga i civilsamhället där vi skapar dialog och utbyter erfarenheter inom frågor som rör integration. Tisdagsträffar har vi arrangerat sedan hösten 2017. Dagens digitala tisdagsträff är den sista för denna termin. 

Tisdagsträff med Josefin Zeolla, Röda Korset

När:  5 maj kl 15.30-16.30

Var: Digitalt mötesrum. Länk skickas ut till anmälda deltagare.

Anmäl dig här senast den 3 maj 2020

Se inbjudan här 

 

Diverse

Populistisk högerradikalism – från marginalen mot den politiska mittfåran

fredag 17 april 2020

Populistisk högerradikalism – från marginalen mot den politiska mittfåran

Ann-Cathrine Jungar  leder ett forskningsprojekt om högerradikala partiers betydelse för regeringsbildning i Europa. I samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte den 23 april håller hon en digital föreläsning som det går att anmäla intresse för.

Ann-Cathrine Jungar leder forskningsprojektet ”From the margins to the mainstream: PRR parties and government formation in Europe”, som handlar om högerradikala partiers betydelse för regeringsbildning i Europa. Hon har tidigare forskat om de nordiska populistiska partiernas ideologi, organisation och påverkan på de politiska systemen.
Ann-Cathrine utsågs för några år sedan av tidskriften Dagens Samhälle till en av de 50 mest inflytelserika akademikerna i Sverige.

Föreläsningen ges i samband med Bildningsförbundet Östergötlands årsmöte.  Andra intresserade är välkomna att anmäla sig till den cirka 30 minuter  långa föreläsningen. Den frågestund och samtal som följer är dock enbart för årsmötets deltagare.

För Bildningsförbundet och dess medlemmar är föreläsningen del i arbetet med att planera för vårt gemensamma arbete fram till valet 2022. En period där mycket kan stå på spel för samhällsklimatet, demokratin och folkbildningen. Vilket landskap har folkbildningen att röra sig i, påverkas av och påverka de närmaste åren.

Vad: Digital lunchföreläsning med Ann-Catherine Jungar, docent i statsvetenskap, lektor vid Södertörns högskola.

När: Torsdag den 23/4 kl 13.

Anmäl ditt intresse för föreläsningen till info@bildningsforbundet.se. Vi skickar en länk. Begränsat antal deltagare.

Foto: Anna Hartwig

Diverse

Dags för nya Tisdagsträffar!

måndag 17 februari 2020

Dags för nya Tisdagsträffar!

Nytt år, nya Tisdagsträffar. Vid tre tillfällen i vår möts vi igen för att samtala och utbyta erfarenheter som rör integration. 

Årets första träff äger rum den 25 februari på Linköpings Stadsbibliotek, då uppskattade talaren Charbel Gabro (bilden) ger en inspirerande föreläsning om inkludering och exkludering och om att invandra till Sverige. Vad innebär det att komma som nyanländ till Sverige? Hur lätt är det egentligen att anpassa sig till nya strukturer, att förstå normer och sociala koder? 

Den 31 mars lyssnar vi till Alexandra Nörby, samordnare för mänskliga rättigheter på Länsstyrelsen i Östergötland. Alexandra kommer att samtala kring barnkonventionen, som blev svensk lag den 1 januari i år. Vad innebär den nya lagen för barn som vistas i Sverige?

Och så avslutningsvis, den 5 maj, kommer Josefin Zeolla från Röda Korset, att berätta om Röda Korsets återvändandeprojekt, som stöttar asylsökande som av- och utvisas mot sin vilja.

Mer om föreläsningarna och hur du anmäler dig hittar du här.

Alltid på en tisdag kl 15.30 – 17.30.

Foto: Talarforum.

1 2 3 5