Folkbildarforum

Kategori: Folkbildarforum 2019

Folkbildarforum 2019

Det demokratiska samtalet

torsdag 07 november 2019

Det demokratiska samtalet

Digitaliseringen har flyttat ut en stor del av samhällsdebatten på nätet. Det har skapat nya möjligheter men också problem såsom desinformation och näthat. Hur kan vi tillsammans skapa ett bättre debattklimat på nätet? På temat “Det demokratiska samtalet” kommer Carl Heath till Folkbildarforum för att föreläsa och hålla i workshops.

Carl Heath är av regeringen tillsatt Särskild Utredare för att leda den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet. Satsningen syftar till att öka motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. Carl Heath är även utbildningsdirektör för RISE (Research Institutes Of Sweden), medverkar i Uppkopplad i P1 och har startat Facebookgruppen Digital Samhällskunskap. 

Under Folkbildarforum håller han en föreläsning med namnet “Det demokratiska samtalet”, men också två workshops där deltagarna får berätta om sina egna erfarenheter och erbjuds tips och råd om lösningar och vägar framåt.

Hur tycker du vår kunskapsnivå är generellt när det gäller källkritik och självkritik på nätet? 

 – Det är svårt att ge en tydlig bild eftersom frågan om befolkningens allmänna medie- och informationskunnighet mäts på ett sådant sätt att den frågan inte låter sig besvaras enkelt. Men med det sagt så pågår det idag ett stort antal insatser, såväl från myndigheter och kommuner, skolor och bibliotek, för att stärka barns- och ungdomars medie- och informationskunnighet. Vi kan se att många insatser bidrar till att stärka kunskapen i befolkningen. Det pågår projekt och verksamheter såväl från offentlig sektor som från civilsamhälle som näringsliv. Många krafter arbetar för att förbättra vår kunskap, men mycket mer kan göras.

 Vilka är de stora utmaningarna framöver? 

 – Det finns mycket positivt som görs just nu, inom t ex skola, bibliotek, medier och civilsamhälle. Några utmaningar vi noterar är bland annat att huvuddelen av arbetet är projektbaserat och ojämnt spritt över landet. Det finns ett fokus på barn och unga idag och vi kan notera att fler målgrupper behöver nås för att möta utmaningarna.

Läs en längre intervju med Carl Heath i #FOFO nr 1 2019 här

Programmet för Folkbildarforum finns här

Folkbildarforum 2019

3 frågor till Emil Jensen, som avslutar Folkbildarforum 2019

onsdag 30 oktober 2019

3 frågor till Emil Jensen, som avslutar Folkbildarforum 2019

Emil Jensen har uppträtt för tiotusentals personer under sina turnéer och nått ännu fler med sina radiokrönikor och sommar- och vinterprat i P1. Den 20 november avslutar han Folkbildarforum med en specialskriven kvällsföreställning.

I #FOFO nr 1 2019 intervjuade vi Emil Jensen om hans väg till musikscenen. Från ett oanvänt piano i hemmet som han tyckte synd om och därför började spela på, via ungdomens politiska engagemang till skrivarlinje på folkhögskola.

Idag har han åtta album, två böcker, en rad uppskattade radioprogram och flera välbesökta turnéer i bagaget.

Vad kan du berätta om föreställningen på Folkbildarforum?

– Jag blandar som alltid musik från mina album, poesi, komik och monologer från mina radioprat i ”Godmorgon världen” och ”Tankar för dagen” och massa mellansnack däremellan. Men just denna kväll har jag dels i åtanke att många inte sett eller hört mig tidigare, samtidigt som jag vill prata lite extra kring detta med folkbildning, en värld jag alltid haft minst en fot i. Jag har ju både gått och jobbat på folkhögskolor.

– I någon mån tänkte jag ju också försöka beröra temat för dagarna – tillit, trovärdighet och transparens. Vad nu dessa ord betyder.. Det blir mycket att tänka på!   Det jag vet säkert är att jag till min glädje kommer att ha med mig Hanna Ekström och Anna Dager från Stockholm Strings, på fiol och cello, som gör att allt blir så himla mycket finare och roligare!

Du har turnerat otroligt mycket nu. Har du koll på vilken stad du egentligen befinner dig i vid vare framträdande? 

– Ja, jag gjorde flera långa turnéer på raken, så det känns som att jag var på en ändlös turné under flera år. Nu har jag dock en period när jag inte ska turnera alls på länge, bara gör några fåtal specialare, som just denna afton, annars främst skriva nytt.

– Men för att svara på frågan, så har jag aldrig varit osäker på vilken stad jag uppträder i på kvällen, då är jag alltid så närvarande. Däremot kan jag vakna på hotell ibland och inte veta vilken stad jag sovit i, öppna fönstret, titta ut och ändå inte veta.

Ska publiken förbereda sig på något sätt? Nu har du chansen!

– Åh denna möjlighet har jag aldrig fått tidigare! Men om jag ska vara ärlig och transparent, så vill jag snarare att alla ska få känna att de för en gångs skull inte behöver förbereda någonting, och få vara i precis det tillstånd som de behöver vara i.

Foto: Joel Nilsson

Här finns programmet för Folkbildarforum 2019

Folkbildarforum 2019

”Kulturens roll i en sönderfallande demokrati”

fredag 25 oktober 2019

”Kulturens roll i en sönderfallande demokrati”

Tillit, trovärdighet och transparens kräver strukturer och principer för att upprätthållas. Och principerna måste värnas även när det inte gynnar oss själva. Det menar Stina Oscarson, som kommer till Folkbildarforum för att både föreläsa och delta i panelen ”Samtal om samtal”.

Stina Oscarson är dramatiker, regissör och fri skribent. Hon har på uppdrag av Svenska Dagbladet gjort samtalsserien ”Den polariserade debatten” där hon intervjuat personer som anses kontroversiella i den svenska debatten, med ambitionen att försöka förstå hur de resonerar, utan att själv ge avkall på egna värderingar. 

Stina Oscarson ledde skuggutredningen av  kulturpolitiken 2008/2009, som var ett alternativ till den statliga kulturpolitiska utredningen. Hon är ofta aktiv i den svenska samhällsdebatten och förra året gav hon tillsammans med serietecknaren Sara Granér ut boken ”Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?”

Under Folkbildarforum kommer Stina Oscarson att delta i panelen ”Samtal om samtal” tillsammans med Brit Stakston, Navid Modiri och Vidar Aronsson.Hon kommer också att hålla en föreläsning med namnet ”Kulturens roll i en sönderfallande demokrati – eller nyttan av ett fågelbo av blommande fingrar”.

Vad kommer din föreläsning att handla om?

– Miró skrev en gång: ”En konstnär är enligt min uppfattning den som när alla andra är tysta höjer sin röst och säger sin mening och som är förpliktigad att säga något som inte saknar innehåll och som täcker ett samhälleligt behov.” Jag försöker leva efter det vilket kommer att prägla mitt anförande.

Du skrev i en debattartikel i DN för tre år sedan  att det inte är kulturens roll att lösa politiska problem. Att konst och kultur inte har något annat syfte än sig själv. Varför tror du att vi har så svårt att se konstens värde, utan att koppla den till politik?

– Det finns flera orsaker. Dels beror det på att vi i framväxten av vårt moderna välfärdssamhälle omvandlat alla kunskaper, kvaliteter och erfarenheter till mätbara beståndsdelar. Vi har helt enkelt trott oss kunna rationalisera bort många av de språk vi behöver för att beskriva vad det är att vara människa. Vilket vi nu får betala priset för då allt fler människor trots bättre livsvillkor mår allt sämre. Men det beror också på att vi har ett kulturliv som till stora delar är helt beroende av det offentliga och därför blir mycket sårbart för vad den politiska majoriteten för tillfället vill med kulturen. Och politiker av alla färger kommer alltid att inför medborgarna behöva redovisa vad pengar som satsas gör för nytta. Då politik ju i grunden handlar om fördelning av gemensamma resurser.

Vad får du för tankar kring Folkbildarforums tema Tillit, trovärdighet, transparens?

– Tillit, trovärdighet och transparens är centrala begrepp i en demokrati som dock lätt urvattnas på innehåll och förvandlas till floskler. De används gärna i olika former av värdegrundsarbete och måldokument och det talas ofta fint om att de ska försvaras. Men man glömmer lätt att tillit, trovärdighet och transparens kräver strukturer och principer för att upprätthållas och att vi värnar dessa principer även när det inte gynnar oss själva. Det är inte ord som kan försvaras. Det är ord som kräver handling. Och det kan kosta. Mycket.

Programmet för Folkbildarforum hittar du här.

Folkbildarforum 2019

Till det omätbaras försvar

måndag 14 oktober 2019

Till det omätbaras försvar

Siffror, diagram och staplar har blivit det ledande sättet att utvärdera kvalitet i offentliga verksamheter. Men hur väl fungerar det i mellanmänskliga yrken, som t ex sjukvård och äldreomsorg? Går det att mäta livskvalitet genom att räkna pinnar och bockar? Filosofen Jonna Bornemark vill se en renässans för det omätbara. Den 20 november föreläser hon på Folkbildarforum.

Jonna Bornemark är professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola. I ett uppmärksammat och uppskattat avsnitt av Sommar i P1 2017 riktade hon stark kritik mot hur New Public Management skapat en enorm och växande administration inom offentliga verksamheter.

Som exempel tog hon Ortopediska kliniken i Linköping, där administrationen för en patient 1993 bestod av en halv sida dokumentation per vårddag. Tio år senare, 2003, var samma siffra 7,5 sidor.

I sin bok ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde”, ger hon fler exempel på hur olika typer av metoder för att mäta verksamhet blir närmast absurda. Där redovisningen av resultat blivit viktigare än omvårdnaden, lärandet, tillfrisknandet. 

Med hjälp av renässansfilosfoerna Nicholas Cusanus, Giordano Bruno och René Descartes diskuterar hon hur vi istället kan ge plats åt ”det omätbara”, det mänskliga som inte låter sig begränsas till manualer.

Vad kommer din föreläsning på Folkbildarforum att handla om?

– Den kommer innehålla en kritik mot ett snävt fokus på manualisering och mätande. Samt diskutera utrymme för professionellt omdöme och hur man tillsammans odlar ett sådant. Allt med hjälp av renässansfilosofi som hjälper oss att skapa ett avstånd till det som vi riskerar ta för givet idag.

Det har gått ett år sedan din bok ”Det omätbaras renässans” kom ut. Vad har du fått för reaktioner på den? 

– Jag har fått mycket reaktioner, nästan bara positiva. Jag tycker också att diskussionen har förflyttats. För ett år sedan pratade jag om mikromotstånd, idag känns det allt för individualiserande och för smått. Istället har jag utvecklat diskussionen om hur vi kollektivt kan skapa miljöer för professionella omdömen.

Temat för årets Folkbildarforum är Tillit, trovärdighet, transparens. Vad får du för tankar kring temat, utifrån din profession och kanske också din kritik mot New Public Management?

– Spännande ord. ”Tillit” är ett ord som växer i status och som jag tycker vi har ett stort behov av att fundera på. ”Trovärdighet” kan ju användas på olika sätt. Vad är det som ska vara trovärdigt och för vem? ”Transparens” i betydelsen ärlighet och utan dolda agendor tycker jag är jätteviktigt, men det kan också betyda att vi ska göra allt synligt och då blir jag mer misstänksam eftersom det riskerar leda till en oändlig uppgift.

Programmet för Folkbildarforum hittar du här. Till anmälan.

Folkbildarforum 2019, Folkbildning

Tillit, trovärdighet och transparens – i folkbildningen

fredag 04 oktober 2019

Tillit, trovärdighet och transparens – i folkbildningen

– Vi skulle kunna göra mycket mer samhällsnytta om vi valde rätta målgrupper istället för lätta målgrupper.

Det sa Andrea Rodriguez, distriktschef för Studiefrämjandet Västerbotten, som tillsammans med Torvald Åkesson från Folkbildningsrådet gästade en etikkonferens arrangerad av Bildningsförbundet Östergötland i onsdags.

”Transparens är utgångspunkten”, säger Andrea Rodriguez i en intervju i ett kommande nr av #FOFO, där hon berättar om arbetet med att städa upp inom det egna studieförbundet i Umeå efter att felaktigheter i verksamhetsrapporteringen uppdagats 2015. ”Med transparens kommer trovärdighet, och med trovärdighet kommer tillit.”

Andrea är numera distriktschef för Studiefrämjandet Västerbotten och i onsdags var hon i Linköping, tillsammans med Torvald Åkesson, ansvarig för Studieförbunden på Folkbildningsrådet. Tillsammans höll de ett föredag om etik- och gränsdragningsfrågor inom folkbildningen. På plats fanns företrädare för studieförbunden i Östergötland, som också under dagen presenterade hur de själva jobbar med dessa frågor i verksamheterna.

Torvald Åkesson formulerar för Folkbildningsrådets räkning villkoren för att bedriva statsbidragsberättigad folkbildning och han började med att uttrycka oro för en utveckling där studieförbundens mål är att hela tiden öka. Han citerade folkbildningsnestorn Gösta Vestlund: ”håller folkbildningens värderationalitet på att ersättas av volymrationalitet? Och vad leder det till?”

– Varför ger staten så mycket pengar till folkbildning? Det är ju för att möjliggöra för en mängd människor att påverka sin situation och kunna delta i samhällsutvecklingen!

Om inte studieförbunden blir bättre på att granska och sanera sig själva kommer kontrollen utifrån och kraven på mätbar uppföljning att öka, menade Torvald, som också ville understryka att hans kritik kommer ur en stark kärlek till folkbildningen.

Studiefrämjandet i Västerbotten har kommit på fötter igen, efter ett rejält stålbad, även om ekonomin är dålig. Inom organisationen har man tagit fram en ”Policy för transparens”, berättade Andrea Rodriguez. Den innebär bl a att avdelningarna tittar på varandras verksamheter internt. Man bjuder också in andra studieförbund att titta på deras verksamhet, om de de antar samma policy. Tanken är att det ökar möjligheterna att driva rätt verksamheter samtidigt som förtroendet för folkbildningen bibehålls hos både bidragsgivare och allmänhet. 

”För att våga vara transparent, måste man i grunden vara stolt över det man försöker göra”, sammanfattade en deltagare diskussionen.
”Ett ovanligt ärligt och öppet samtalsklimat.” ”Med så ärliga diskussioner når vi en ny nivå”, var andra kommentarer

Under dagen blev det också klart att Andrea Rodriguez och Torvald Åkesson kommer att delta i de parallella sessionerna under Folkbildarforum den 20 november. Rubriken för deras gemensamma programpunkt: Vadå transparens? -På riktigt eller tom retorik?

Intervjun med Andrea Rodriguez, gjord av journalisten Catarina Gisby, finns att läsa i höstnumret av #FOFO som kommer i mitten av oktober.

 

 

Folkbildarforum 2019

En resa i Nils Holgerssons fotspår

fredag 27 september 2019

En resa i Nils Holgerssons fotspår

Digitala mediestrategen Brit Stakston och journalisten Martin Schibbye från reportagesajten Blankspot ska resa genom 340 mil av svenska landskap för att berätta om Sverige som det ser ut idag. Resan som sker i Nils Holgerssons fotspår samlas i reportageserien Verkliga Sverige. Den 20 november kommer Brit Stakston till Folkbildarforum och berättar om projektet.

 

Reportageserien är inspirerad av bokklassikern Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Varför behövs en ny resa?

– Selma Lagerlöf skrev Nils Holgerssons underbara resa på uppdrag av folkskollärarna, för att göra en ny läsebok för folkskolorna för att öka bildningsnivån bland de barn som hade minst ekonomiska resurser. I en berättelse fylld av fantasi gavs sedan tanken frihet och demokratin luft under vingarna. De förändringar Sverige går igenom idag, från industri- till kunskapssamhälle, medför både utmaningar och möjligheter. Globalisering, urbanisering och digitalisering skapar klyftor, men även hopp och framtidstro. Det är detta som vill vi belysa på ett rättvisande sätt. 

– När läseboken skickades ut hade precis de första flygplanen lyft och Sverige stod inför en lika stor omvandling som den vi nu befinner oss i. På vilket sätt liknar de utmaningar som beskrevs för drygt 100 år sedan de vi ser i dag? Vilka är sakfrågorna som påverkar människors liv idag? Vilka är bildningsbehoven? Var finns kunskapsklyftorna? Vad förklarar skillnaderna i demokratisk delaktighet runt om i landet? Med reportageserien ”Verkliga Sverige” vill vi lyfta fram fler röster och ge en bild av vardagen med perspektiv, sammanhang och nyanser. Reportageserien pågår under minst tre år och den röda tråden är att 100 år senare besöka de platser och landskap som Selma Lagerlöf skrev om.

 Första stoppet gjordes i Vellinge – varför just den platsen?

– Vi utgår från Nils Holgerssons rutt och startade faktiskt på gården i Västra Vemmenhög som Selma Lagerlöf skrev om 1906, där valde vi dock inte att ha vårt första öppna möte med läsare om reportageserien. De ursprungliga byggnaderna har dessutom brunnit ner.

– Vi väljer orter och platser i närheten av ursprungsrutten beroende på hur området ser ut och vilka som hört av sig till oss. Vi söker bibliotek, föreningar och andra mötesplatser inför varje landskapsstart. I Skåne besöktes bla Vemmenhög, Vombsjön och Vellinge som alla är i närheten av Nils Holgersson rutt. Vellinge är förstås i dagens politiska situation med infekterade diskussioner om migration och tiggeri intressant ur perspektiv som vad civilsamhället betyder och vilken roll ett bibliotek har i lokalsamhället. 

Var har ni varit hittills och vad avgör vilka orter ni åker till?

– Vi följer landskapsrutten enligt Nils Holgersson, och ja vi lovar att stanna i Halland som Selma Lagerlöf inte hann med, Nils Holgersson flög bara över landskapet. Detta får vi frågor om varje gång vi berättar om vårt arbete. Vi har en Facebookgrupp som heter Verkliga Sverige, där berättar vi vart vi är på väg och väljer sammanhang och platser som kan ge intressanta perspektiv på det som Nils Holgersson upplevde. Eller att det i vår samtid dykt upp spännande saker som bör belysas. Men gå med i gruppen och kom med tips och idéer!

Kan man se något mönster i  vilken typ av berättelser ni får ta del av?

– Nej det är för tidigt. Det som är tydligt är att det tar tid och att mitt i ett arbete kan man få tips om t.ex. allvarliga arbetsmiljöproblem som den svåra arbetsolyckan som krävde en ung persons liv i Ronneby. Det blir då ett kompletterande reportage av en helt annan karaktär än våra huvudkapitel i serien. Men lika mycket en del av Verkliga Sverige. Vi gör alltså ett huvudkapitel till varje landskap i vilket återkopplingen till Selma Lagerlöfs berättelse är tydligast, dessa skrivs av Martin Schibbye. 

– Själv gör jag kulturanalyser som tittar närmare på folkbildningen och människors livsvillkor. Ambitionen är att skildra människors mötesplatser och hur man lär tillsammans. Jag kommer att besöka bibliotek, hänga på fik, besöka några kvällskurser, möta studenter på folkhögskolor eller via tips hitta till andra viktiga knytpunkter för människor på de orter vi besöker. Jag är också nyfiken på vilka folkbildningens arenor är i dag och vad de har för betydelse för människor och för sammanhållningen.

Är det någon historia som satt sig lite extra hårt i dig?

– Det som är så förbluffande magiskt -som jag visste det är – är hur skönt det är att lämna Stockholm och se ett Sverige som myllrar av daglig demokratitillämpning. Människor som löser de problem de står inför tillsammans. Det är så långt från den fullständigt svartvita rapporteringen om ett fullständigt sönderslitet land. Vi är bara i början och jag längtar redan till nästa landskap. 

– En händelse som gestaltar allt för mig om är hur jag under ett återbesök i Bräkne Hoby av en slump möter en av förgrundsgestalterna i en lokal organisation för bygdesamverkan. Han sladdar in på parkeringen och har lokaltidningen BLT i handen och berättar upprört att det står i tidningen att man i Ronneby kommun driver ett förslag om att deras tandklinik ska läggas ner. ”Vi måste bjuda in ansvariga politiker hit och berätta vad vår tandklinik betyder för oss och våra möjligheter att bo här. Jag måste dra ihop ett möte”. Och iväg sprang han. Dels gav det en bild av vad lokaljournalistiken betyder för att medborgare ska kunna vara informerade och agera dels visar det vad civilsamhällets gemensamma arbete för sin bygd betyder. Att snabbt kunna agera och försöka påverka tillsammans. Demokrati i vardagen. Allt det där vi till vardags glömmer bort. 

– Hur det gick med mötet? Det finns att läsa på Blankspot för jag passade förstås på att åka tillbaks till det mötet.

Brit Stakston deltar under Folkbildarforum även i ”Samtal om samtal” som du kan läsa mer om här

Anmäl dig till Folkbildarforum den 20 november i Linköping här.

Folkbildarforum 2019

“Bättre samtal kan förändra världen”

onsdag 18 september 2019

“Bättre samtal kan förändra världen”

Som samtalsledare för podcasten “Hur kan vi?” vill Navid Modiri möta människor utifrån viljan att förstå, även när det handlar om kontroversiella åsikter. Men kan och ska vi prata med alla om allt? Navid Modiri kommer till Folkbildarforum både för att föreläsa om och diskutera samtalets möjligheter. 

Navid Modiri är kommunikatör, föreläsare och artist. Han har varit programledare i P3 och i SVT (Filmkrönikan) och gett ut med musik med sitt band Navid Modiri & Gudarna.

2018 startade han podcasten “Hur kan vi?”, där han intervjuar oliktänkande, debattörer, experter, forskare och politiker om hur vi kan bli bättre på att prata med varandra. Hittills har 73 avsnitt släppts med gäster av vitt skilda åsikter, däribland Linnea Claesson, Hanif Bali, Jack Werner, Stina Oscarson, Katerina Janouch, Henrik Schyffert, Fatemeh Khavari, Kent Wisti och Ingrid Carlqvist. Avsnittet med den sistnämnda väckte stor uppmärksamhet i media, då det släpptes på förintelsens minnesdag och Carlqvist har gjort sig känd som förintelseförnekare.

På Folkbildarforum kommer Navid Modiri både att föreläsa och sitta med i panelen “Samtal om samtal”, där han tillsammans med Stina Oscarson, Vidar Aronsson och Brit Stakston ska att diskutera samtalet som folkbildningsmetod och huruvida man verkligen kan samtala med alla om allting.

Varifrån kommer din tro på kraften i samtal?

– Jag har själv både varit med om att jag ändrat åsikt eller fått ett nytt perspektiv när jag pratat med en person men också sett när andra har gjort det. Jag älskar lättnaden i att kunna säga orden ”Jag har fel” eller ”Jag har tänkt om”. Det kan kännas skamfyllt och svårt innan men när du väl säger dem så är det så skönt. Och samtal har kraften att kunna få människor att tänka om, utvecklas och se sig själva och andra med nya ögon.

Vad kommer din föreläsning på Folkbildarforum att handla om?

– Hur kraftfullt det är att verkligen lyssna på andra människor på djupet. Hur bättre samtal kan förändra världen. Hur vi behöver lära oss att prata med varandra och lyssna på varandra för att kunna fortsätta leva tillsammans i ett samhälle.

Vad har du lärt dig av att göra podden ”Hur kan vi?”? 

– Att jag har fel om människor oftare än jag tror. Att jag är snabb till att döma och kategorisera andra människor. Att jag kan hitta ett frö av igenkänning i alla jag träffar. Att vi är mer lika än vi tror när vi väl börjar lyssna på ett empatiskt plan. 

Ni möttes av en del häftig kritik efter det avsnitt där Ingrid Carlqvist gästade. Kritikerna ansåg att hennes ifrågasättande av förintelsen borde bemötts mer kraftfullt. Hur ser du på reaktionerna, nu i efterhand? 

– Jag tycker att reaktionerna var förväntade och lätta att förstå, både då och nu. Min roll som samtalsledare i “Hur kan vi?” är inte att varje gång det ges tillfälle ifrågasätta, jag agerar inte i den här podden som en journalist. Syftet här är att förstå en annan människa. Då kan det vara läge att inte sparka in varje öppen dörr utan avvakta för att förstå vart hon är på väg, men också vad hon menar med det hon säger och varför hon säger det. Vi borde varit tydligare med vad “Hur kan vi?” står för och vad för slags podd vi är så att människor inte förväntade sig en argumentativ debatt, en journalistisk granskning, utan ett mänskligt samtal.

Anmäl dig till Folkbildarforum med årets tema Tillit, trovärdighet, transparens här.

Folkbildarforum 2019

Forskning om civilsamhället får eget centrum

fredag 13 september 2019

Forskning om civilsamhället får eget centrum

Ett nytt forskningscentrum har invigts på Ersta Sköndal Bräcke högskola. ”Centrum för civilsamhällesforskning” har som mål att bli en ännu tydligare röst i samhällsdebatten. Den 20 november kommer Lars Svedberg och Lars-Erik Olsson till Folkbildarforum och berättar mer.

Sedan början av 90-talet har Ersta Sköndal Bräcke högskola bedrivit forskning om civilsamhället och nu samlas den forskningen och kunskapen i ett nytt centrum, för att vidareutvecklas.

Centrum för civilsamhällesforskning invigdes den 11 september med tal av flera av högskolans forskare, såsom Lars Svedberg, Lars Trägårdh och gästforskaren Maribel Morey.

– Sverige är en del av världen även när det gäller civilsamhället. Men det finns alltjämt skäl att fördjupa forskningen nationellt och lokalt. Mycket återstår. Och att förstå hur Sverige ter sig internationellt i denna forskning, sa Lars-Erik Olsson, enhetschef för Centrum för civilsamhällesforskning vid invigningen.

Under Folkbildarforum den 20 november får vi veta mer om det nya forskningscentrat, när Lars-Erik Olsson och professor Lars Svedberg  kommer och berättar.

Anmäl dig till Folkbildarforum här.
Ta en titt på programmet här.

 

Folkbildarforum 2019

”Att vara transparent är att vara modig”

torsdag 22 augusti 2019

”Att vara transparent är att vara modig”

Musikjournalisten Anna Charlotta Gunnarson kommer till Folkbildarforum och berättar om sin nya bok ”Kvinnorna som formade pophistorien”. Här berättar hon om hur musik och musikjournalistik kan vara folkbildande, och reflekterar kring temat ”Tillit, trovärdighet, transparens”.

I prisbelönta radioserien ”Pop och politik” har Anna Charlotta Gunnarson skildrat modern historia och samhällsutveckling genom ett musikaliskt filter i sju säsonger. Serien följdes av boken ”Popmusik rimmar på politik” 2016 och just nu sänds den tredje säsongen av hennes radioserie ”Fejk” som granskar kända historiska skeenden med nya ögon och öron.

Boken ”Kvinnorna som formade pophistorien” kom ut i våras och lyfter fram komponerande och musicerande kvinnor som inte fått sin rättmätiga plats i historieskrivningen.

Utifrån din bok och ditt arbetsfält, vad får du för tankar kring årets tema ”Tillit, trovärdighet, transparens”?

– Tillit är ett väldigt vackert ord, men har de senaste åren lite grann blivit förknippat med träskyltar att sätta upp i vardagsrummet. Därför är det toppen att ordet lyfts fram i detta tunga sammanhang. Att våga lita på sina medmänniskor är grundläggande. Rädslan och misstänksamheten är de största hoten mot en enad värld. Min drivkraft är att hitta goda exempel och att öka förståelsen för varför orättvisor och hårda normer har uppstått historiskt och i dag. Jag tror mer på att försöka greppa omvärlden än att döma ut den. Kvinnor har varit sorgligt exkluderade i musikbranschen och tvingats se hur mindre begåvade män seglat förbi dem. Det viktiga är att förstå hur det har kunnat ske och hur vi i dag undviker att göra samma misstag. Hela musikvärlden har förlorat på att förbise massor av kvinnliga genier för att man inte litat på deras kompetens. Min bok kan förhoppningsvis ge några av dessa stjärnor upprättelse och nutida musikmakare en bättre plattform.

– Trovärdighet och transparens är fundamenten i all seriös journalistik och forskning. I dag har vi alla förutsättningar att skapa en bättre värld, och det mest centrala just nu är att vi alla blir bättre på att skilja åsikter från fakta. Alla trovärdiga medier och pedagoger är transparenta med sina metoder och begränsningar. Hela mitt förord till boken är skrivet så. Att vara transparent är att vara modig och jag tycker faktiskt att jag är ganska modig.

På vilket sätt kan musik och musikjournalistik vara folkbildande?

– Oj, var ska jag börja? Kom på mina föreläsningar, så får ni höra! Musiken är en så viktig del av samhällsutvecklingen, den beskriver samtiden precis på samma sätt som litteraturen, konsten och filmen. Vi hör skiftningarna i politiken, om krig, konflikter, synen på kärlek, familj, miljö och kroppsliga ideal. Det går att avläsa varje epok utifrån tonläget i låtarna på topplistorna, den alternativa musiken, vilka genrer som uppstått, vilka musiker som haft störst talutrymme och glänst i rampljuset. Självklart är det också alltid oerhört intressant att analysera vilka som samtidigt stått i kulisserna och inte haft makten över mikrofonen. Och tänk ändå – den glättigaste treminutershit kan summera en hel tidsanda. Det klarar inte någon enda roman.

När blev du själv medveten om bristen på mångfald bland utövare och personer i maktposition i musikbranschen? 

– Det har jag tänkt på sedan jag var liten. Jag har alltid haft många tjejer i min samling, och varit extra intresserad så fort någon kvinna stått med som producent, låtskrivare eller ljudtekniker. Sedan har intresset växt med åren. När vi gjorde UR-serien Pop och politik hade vi alltid med 50 procent kvinnor, och ibland fick vi slå knut på oss själva för att hitta någon som ville prata. Men vi gav aldrig upp, för vi visste ju att någonstans därute finns den efterlängtade berättelsen, och de historier vi slutligen fick höra var ofta unika. Ingen hade till exempel förut frågat Lill-Babs om succéåren bakom Berlinmuren – hon fick alltid bara prata familj. Hela musikbranschen är fylld av liknande normativa murar.

Boken har varit ute sen i maj. Vad möter du för reaktioner när du är ute och pratar om den?

– Översvallande positiva. Folk gråter, kramas och tackar som tusan. Många är också oerhört upprörda över orättvisorna och förbannar den historiska segregeringen. Många vill engagera sig. Häftigast för mig personligen är att somliga av de omskrivna kvinnorna själva varit och lyssnat och blivit glada och styrkta. Dessutom har släktingar till några avlidna idoler hört av sig och varit stolta över att jag belyst de gamla hjältinnornas insatser. Jag har bland annat fått skicka en signerad bok till kompositören Britt Lindeborgs son och svägerska. Då klappade hjärtat, ska jag säga.

Finns det något som topplistorna från i sommar kan berätta om den tid vi lever i tycker du?

– Det finns det definitivt, men jag behöver alltid höra och se musiken i ett perspektiv, så återkom med frågan om fem år, så ska du få en snyggare analys.

 

Anna Charlotta Gunnarson samtalar om sin bok i Folkbildarforums parallella sessioner. Under konferensen får vi också höra hennes eget popband 500 mil spela live!

Anmäl dig till konferensen här.

Foto: Jessica Segerber

 

Folkbildarforum 2019

Per Molander kommer till Folkbildarforum

måndag 19 augusti 2019

Per Molander kommer till Folkbildarforum

Nu är programmet för årets Folkbildarforum klart, med föreläsningar och samtal kring temat Tilit, Trovärdighet, Transparens. Till och med den 26 augusti kan du anmäla dig till Folkbildarforum till rabatterat pris. 

Sedan tidigare är det klart att Jonna Bornemark, Brit Stakston, Carl Heath och Navid Modiri håller föreläsningar. Modiri och Stakston ingår också i samtalspanelen ”Samtal om samtal” tillsammans med Stina Oscarson och Vidar Aronsson. 

Till föreläsarna lägger vi nu även till Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission. Molander har arbetat åt bl a Världsbanken och OECD, var huvudsekreterare i katastrofkommissionen om tsunamin 2005 och har skrivit ett flertal böcker om politik och filosofi, såsom ”Ojämlikhetens anatomi” och ”Condorcets misstag”.  Enligt Per är varken materiell jämlikhet eller demokrati samhälleliga tillstånd som står av egen kraft. Tvärtom är de instabila; de måste ständigt underhållas och försvaras för att inte vittra. Materiell ojämlikhet som inte aktivt motverkas med politiska ingrepp tenderar att växa av sig själv. Demokratin, som kan definieras som politisk jämlikhet, löper samma risk. Per är också en stark kritiker av New Public Management, och menar att styrning av offentliga verksamheter inte bör grundas på en förvaltningsfilosofi som i så liten grad förmår problematisera skillnader mellan privat näringslivsverksamhet och det offentliga.

Per Molander kommer i sin föreläsning att fokusera på den stora tilliten i samhället, vad som påverkar den och vad den i sin tur påverkar.

Mer om årets program hittar du här. Vi fortsätter att presentera föreläsarna och eftermiddagssessionerna här i bloggen under hösten.

Anmäler du dig till konferensen senast den 26 augusti får du 20% rabatt på anmälningsavgiften. Anmäl dig här!

Foto: Sofia Runarsdotter

1 2