Folkbildarforum

Kategori: Folkbildarforum 27 april 2021

Folkbildarforum 27 april 2021

lördag 10 april 2021

Folkbildarforum blir av – vi kör på Konsert & Kongress digitalt i 3D-miljö!

Det är ett faktum att Folkbildarforum den 27 april inte kommer kunna genomföras fysiskt. Vi kommer nu istället genomföra den digitalt och vi är stolta att berätta att vi kommer genomföra konferens i en 3D-värld där vi bygger upp Cruzellhallen och Marmorfoajen i VR-miljö tillsammans med Konsert & Kongress.

Detta betyder att ni som deltar kommer rent fysiskt se föreläsaren stå på en digital scen som liknar den scen ni skulle sett och se alla ni deltagare finns runt omkring er, som avatarer.

Se programmet här och boka din plats!

Vi använder Microsoft AltspaceVR som plattform så det känns väldigt tryggt menar Peter Frejhagen, kanslichef på Bildningsförbundet Östergötland.

SKAPA DIN AVATAR INFÖR KONFERENSEN

Ladda ner applikationen

Gå till https://altvr.com/get-altspacevr-2dmode/ och ladda ner applikationen, finns både för Mac och PC.

Komma in i miljön

Öppna applikationen och klicka på ”Sign In”, välj ”Sign in with AltspaceVR”, klicka på ”No acount? Create one” och fyll i uppgifterna. Du behöver inte ”link to microsoft account”.

Se/modifiera din avatar

Klicka på ”Main Menu” och där finns en knapp som heter ”Me”. Här ser du din avatar, det vill säga hur andra ser dig. Du kan modifiera utseendet genom att klicka på ”Customize Avatar”.

Taggar: , ,

KOMMENTERA/FRÅGA

Folkbildarforum 27 april 2021

Bokningen är nu öppen!

söndag 21 februari 2021

Bokningen är nu öppen!

Folkbildarforum den 27 april väntar, en heldag på temat Klokhet & Kunskap och vi vill fånga in hot mot demokratin och ifrågasättandet av mänskliga rättigheter och om populism. Hur blir vi kloka och omdömesgilla som individer och hur blir vi det tillsammans, som medborgare och som samhälle? 

Klicka här för att komma till programmet och för att boka plats.

Folkbildarforum 27 april 2021

Folkbildarforum 2020 flyttas fram!

tisdag 08 september 2020

Folkbildarforum 2020 flyttas fram!

Med anledning av Corona-pandemin flyttas Folkbildarforum 2020 till den 27 april 2021. Därmed blir det dubbelt upp nästa år, med konferens både på våren och hösten.

NYTT DATUM: 27 APRIL 2021

– Som ny kanslichef sedan augusti har inget varit som det brukar. Varje gång vi tar upp något som ska hända måste jag både ta reda på hur vi gjorde tidigare och samtidigt planera för hur det ska bli framåt, med anledning av corona-pandemin, säger Peter Frejhagen på Bildningsförbundet Östergötland.

Årets upplaga av Folkbildarforum skulle hållits den 11 november, men med anledning av pandemin har förbundet fått tänka om.

– Vi har fört samtal med Konsert & Kongress utifrån gällande regler och även de föreslagna regler som nu ligger på bordet. Tillsammans har vi landat i att det upplägg som konferensen har bör vara i fysisk form och att vi i höst inte kommer kunna få ihop det.

– Vi har nu beslutat att flytta den fysiska konferensen till den 27 april 2021 med budskapet ”Dubbelt upp 2021!”. Det betyder att vi tar med oss temat ”Klokhet och Kunskap” till våren och ställer därefter om till 2021 års tema inför hösten.

Vad händer med de talare och gäster som som var bokade till konferensen den 11 november?

– Vi har  kontaktat alla uppbokade medverkanden för att se om de kan tänka sig att följa med till den 27 april 2021 och det är så kul att de vill det.

Taggar: ,

Folkbildarforum 27 april 2021

Strävan efter sanning

måndag 01 juni 2020

Strävan efter sanning

Ropen på sanning ökar i tider av osäkerhet och oro och många vänder sig till forskningen för leverans. Men vetenskapen är ett projekt som är på väg – inte en leverantör av tvärsäkra utsagor. Det menar Bengt Kristensson Uggla, som kommer till Folkbildarforum och pratar om sanningsbegreppet i höst.

Bengt Kristensson Uggla är professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akademi. I höstas kom han ut med boken En strävan efter sanning – Vetenskapens teori och praktik, som introducerar vetenskapsteorin med utgångspunkt från de praktiker som präglar vetenskapens vardag. 

I en tid av fake news och alternativa fakta är det många som ropar efter sanning. Förväntningarna på att forskningen ska leverera den är höga. Men vetenskapen varken kan eller bör leva upp till det, sa Bengt Kristensson Uggla när han intervjuades i SVT Forums Politik i bokyllan i höstas. Vetenskapen är ett projekt som är på väg och den kräver sina processer. 

– Politiker vill helst använda forskningsrapporter som stödjer den egna positionen, inte lyssna till hur tolkningslaboratoriet i vetenskapen fungerar – mängden av olika röster som bryts mot varandra i mödosam strävan efter sanning.

Samhället behöver lära sig mer om hur vetenskapen fungerar och ta den på allvar. Om det bara fanns ett sätt att tolka världen behövde vi inte demokratin. Men det handlar inte om någon allmän relativism, utan om att söka göra bruk av den bästa kunskap vi för närvarande kan uppbringa.

– Vetenskapens historia handlar om att vetenskapen förändras. Om vetenskapen är ett framgångsrikt projekt så kommer den att se annorlunda ut om 100 år.

Bengt Kristensson Uggla deltar i Folkbildarforum den 22 november. Anmälan är öppen och pga det rådande läget tar vi inte ut någon förskottsavgift.

 

Folkbildarforum 27 april 2021

Så styrs vi av implicita fördomar

måndag 18 maj 2020

Så styrs vi av implicita fördomar

Vi vill tro att vi är fördomsfria, ändå visar forskning att vi undermedvetet bär på attityder som påverkar våra beslut och handlingar. Katharina Berndt Rasmussen är fil dr i filosofi och forskar om implicita fördomar, diskriminering och sociala normer. I höst kommer hon till Folkbildarforum.

Hur ska vi som individer, kollektiv och samhälle hantera våra fördomar? Det är en minst sagt viktig frågeställning i förhållande till Folkbildarforums tema för 2020, Klokhet & Kunskap. Utan förförståelse och antaganden kan vi inte ta till oss något och inte heller utveckla ny kunskap. Och förförståelse innehåller även fördomar. 

Attityder och stereotyper som påverkar våra beslut och vårt handlande utan att vi är medvetna om dem kallas för implicit bias. Vi kan själva, på en rak fråga, svara att vi inte hyser rasistiska eller sexistiska värderingar, men ändå omedvetet agera utifrån sådana inre föreställningar. 

Katharina Berndt Rasmussen är fil dr i Filosofi och forskar på Institutet för framtidsstudier. Där är hon bland annat involverad i forskningstemat “Diskriminering, sexism och rasism”, som undersöker vilken roll implicita attityder och föreställningar spelar för vårt tänkande och handlande. ”Kan handlingar utifrån implicita attityder och föreställningar överhuvudtaget förstås som diskriminering? Kan vi hållas moraliskt ansvariga för våra implicita attityder och föreställningar, eller för våra handlingar grundade i dessa? Vad (om något) får och bör vi göra åt dessa handlingar och deras grunder?”

Den 11 november deltar Katharina Berndt Rasmussen i Folkbildarforum för att prata om dessa frågor.

Här kan du höra henne i ett samtal kring dessa frågor i ett avsnitt av Filosofiska rummet i P1 från tidigare i våras.

Bild överst: John Hain/Pixabay

#FOFO, Folkbildarforum 27 april 2021

Nytt nummer av #FOFO!

torsdag 07 maj 2020

Nytt nummer av #FOFO!

Vårnumret av #FOFO är här och ger fördjupande läsning på temat Klokhet & kunskap. Tidningen finns att läsa på nätet men du är också välkommen att beställa ditt eget exemplar.

I årets första nummer av #FOFO belyser vi Folkbildarforums tema 2020, Klokhet & kunskap, ur olika vinklar.

Sverker Sörlin som skrivit boken Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans, intervjuas om vad bildning egentligen är. Han reflekterar också över hur gemensam kunskap nu växer fram under coronakrisen.

Mediestrategen Brit Stakston skriver om hur pandemin kommer med hot mot demokratier, men hur den också är en chans till nystart. Poeten, författaren och föreläsaren Bob Hansson skriver om hur samarbete är nyckeln till framgång och statsvetaren Katarina Barrling resonerar kring generositetsprincipen, som handlar om att tolka och förstå texter och argument med en välvillig inställning istället för tvärtom, vilket blivit en slags strategi i dagens debattklimat.

Vi har också intervjuat Charbel Gabro, prisbelönt talare som föreläser om integration, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, som oroas över människans naiva tro att hon är oövervinnlig.

Dessutom tar vi en titt på hur folkbildningen i Östergötland ställt om till digitala verksamheter under våren och tipsar om läsvärda böcker mm.

Läs tidningen online eller beställ ett fysiskt exemplar här.

 

Folkbildarforum 27 april 2021

Bob Hansson till Folkbildarforum

måndag 04 maj 2020

Bob Hansson till Folkbildarforum

Han har skrivit en rad diktsamlingar och romaner, medverkar regelbundet i olika P1-program och är just nu tv-aktuell med föreställningen “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt”. Vi är glada att presentera Bob Hansson som talare vid höstens Folkbildarforum. 

Bob Hansson turnerade i Sverige med “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt” under 2018 och 2019. Men hans tankar om snällhet utvecklas även i boken Tankar för dagen – manual för ett snällare liv, som i sin tur bygger på hans mångåriga medverkan i P1:s “Tankar för dagen”.

Snällhet är också temat i det första specialprogrammet med titeln “Bob Hansson om livet”, som sändes i P1 den 10 april. “Forskning visar att det är när vi känner oss trygga och säkra och tydligt välkomna som våra hjärnor fungerar som bäst”, säger han i programmet och berättar om en studie av den amerikanska flottans specialförband Navy seals. Resultaten från studien visade att de befäl vars ledarskap bygger på empati och inspiration, hade grupper som presterade långt bättre än de som hade befäl som var mer auktoritära. Det militära ledarskapet är inte effektivt ens i militären.

Så om vår snällhet faktiskt får andra människor att fungera bättre, varför är snällhet inte en egenskap med högre status?

– Det där tror jag är en myt, säger Bob Hansson över telefon, hemmajobbandes med fågelkvitter i bakgrunden.

– I praktiken är det högstatus att vara snäll. Maktforskning visar att det är de som är empatiska och snälla som får makt. De som inte är snälla hamnar i samhällets utkant.

Att vi får för oss att snällhet inte betyder något, hänger nog samman med att vi har minnen av att vi varit snälla men inte fått något tillbaka. 

– Man känner att man blivit lurad. Men då förväxlar man snällhet med byteshandel. Och när vi varit snälla så har det faktiskt kommit nåt positivt av det – en relation har stärkts, ett förtroende har fördjupats.

Du säger att snälla får makt, men det sägs ju att chefer och ledare inte sällan är psykopater?

– Det som sker när man får makt är att empatin minskar. Det går jättesnabbt. Man har gjort experiment där man triggar människors maktkänsla, för att sedan göra ett empatitest. På bara några minuter har man blivit sämre på att sätta sig i någon annans situation. Det är något neurologiskt som händer.

Nu är det otrygga tider – men många vittnar om ett varmare samhällsklimat. Tror du det kan leda till en bestående ändring?

– Jag tror tyvärr att det går tillbaka ganska fort. Alla sänker tempot just nu och verkar må bra av det. Jag också. Det känns som ett normalare tempo än det vi var i för två månader sen. Tidigare har jag hela tiden tänkt att jag behöver göra mer karriär, få fler uppdrag – att det kommer att få mig att må bättre. Men jag har fått en tankeställare: jag borde kanske ha som målsättning att få färre uppdrag? 

– Men vi formas av marknadskrafter som åter kommer att ta kommando över vår livsstil. Vi lever i ett tempo som inte gynnar oss men det är ingen slump att vi hamnade i det tempot. Det finns en stark berättelse om att mer är bättre. Just nu visar det sig att det människor längtar efter är inte att renovera sitt kök ännu en gång innan de dör, de längtar efter att träffa sina nära och kära ännu en gång innan de dör. Men om ett halvår är de tillbaka och jobbar så mycket de kan för att kunna renovera köket så att folk kan säga “vad bra det går, vilket fint kök du har”. Tänk om man istället sa “ditt kök har inte renoverats på flera år – grattis! Det måste ju betyda att du jobbar mindre!”

Om sex månader kommer du till Folkbildarforum. Vet du redan nu vad du ska prata om?

– Nej. Jag vill inte stå där och säga saker jag tänkte ut ett halvår innan. Det blir sådant som är viktigt för konferensen då i det läget. Men det kommer nog att handla om samarbete och om hur snällhet premierar effektivitet.

Här kan du se föreställningen “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt” på SVT Play.

Bob Hansson medverkar även i vårnumret av vår tidning #FOFO, som kommer i dagarna.

Christel Valsinger

 

Folkbildarforum 27 april 2021

”Blir det någon konferens i år?” och andra frågor om Folkbildarforum

onsdag 29 april 2020

”Blir det någon konferens i år?” och andra frågor om Folkbildarforum

Coronavirusets framfart gör det svårt att planera för evenemang där människor möts. Men i någon form kommer Folkbildarforum att äga rum. Här reder Lars Holmgren ut eventuella frågetecken.

Kan ni genomföra en konferens i november?

– Vi vet förstås inte. Restriktioner mot att samla flera hundra personer kan mycket väl finnas kvar hösten ut. Även om vi får arrangera något så stort som tidigare år kan många intresserade dra sig för att resa och delta i stora samlingar. Många organisationer och myndigheter kan ha stopp för annat än nödvändiga resor, dit konferenser inte räknas.

– Vi har ändå valt att öppna anmälan, men tar inte ut någon anmälningsavgift i förskott.

Vad har ni för alternativa planer?

– Oavsett vilken form konferensen får kommer vi att spela in så mycket som möjligt av den. Kanske  får vi  ha en konferens i Konsert & Kongress med 50 eller 100 deltagare och de flesta medverkande på plats, och övriga på distans. Kvällen är tänkt som en manifestation för kulturens och kulturarbetares styrka och utsatthet. Även den hoppas vi då kunna arrangera på plats, livesänd och inför en mindre publik.

– Kan vi inte heller samla ett mindre antal deltagare på plats, så kanske vi genomför en enbart livestreamad konferens och kvällsföreställning.

– Vad vi än tvingas välja kommer vi att förbereda oss för att få till en så proffsig och kreativ sändning som möjligt. I Linköping Konsert & Kongress finns en ny streamingstudio som vi planerar att använda vid ett antal tillfällen redan innan konferensen i november. Håll utkik i våra sociala media efter information om våra digitala arrangemang.

Känner du dig lugn inför hösten?

– Jag önskar jag kunde säga som Too-Ticki; ”Allting är mycket osäkert, och det är just det som lugnar mig.”  Alldeles lugn är jag inte. Det känns ändå bra att vi tar höjd för olika scenarier. Vi vill ta ansvar för att samtal och kunskapande utifrån temat Kunskap och Klokhet kan utvecklas oavsett under vilka former vi kan träffas i höst.

Tidgt i höst fattar vi beslut om arrangemanget.

Folkbildarforum 27 april 2021

Med den praktiska kunskapen i centrum

måndag 30 mars 2020

Med den praktiska kunskapen i centrum

Forskningsprojektet Kollektivets Fronesis undersöker den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt, till skillnad från individens enskilda kunskap. Jonna Lappalainen deltar i projektet och den 11 november föreläser hon på Folkbildarforum.

Jonna Lappalainen är docent i Den praktiska kunskapens teori och arbetar som lärare och forskare vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.

– Traditionellt har forskning och universitet ägnat sig åt att utveckla och undersöka teoretiska kunskaper, säger Jonna.

– Detta har lett till att vi idag ofta är ganska bra på att precisera och skilja på olika typer av teoretiska kunskaper. Det visar sig också i att yrken som kräver teoretiska och formella utbildningar ger högre status och bättre lön. 

Praktiska kunskaper har däremot traditionellt inte undersökts utifrån ett forskningsperspektiv. 

– Detta visar sig i att vi inte har lika lätt att tala om och beskriva våra praktiska kunskaper. Istället talar vi lite ospecificerat om vikten av erfarenhet. Men erfarenhet är inte samma sak som kunskap. Till exempel kan två olika sjuksköterskor med lika lång erfarenhet ha mycket olika praktiska kunskaper och dessutom variera mycket i hur de har tagit tillvara på sin erfarenhet och omsatt den i praktisk kunskap. Ett mål med forskning i Den praktiska kunskapens teori är att sätta ord på den praktiska kunskapen och ge en röst åt människor inom yrken som traditionellt betraktas som praktiska.

Du deltar i ett forskningsprojektet som heter Kollektivets Fronesis. Berätta!

– I detta projekt vill vi undersöka den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt. Vanligtvis undersöks kunskap som något en enskild individ har. Men när en organisation eller arbetsplats omstruktureras visar det sig ofta att tidigare fungerande arbetsorganisationer slås sönder och en massa praktisk kunskap försvinner. Detta är också ett exempel på något som är svårt att tala om eller beskriva för de som upplever denna förlust. 

– Vi börjar ganska grundligt med att undersöka hur kunskap kan visa sig eller förstås som kollektiv i olika yrkesgrupper. De två yrkesgrupper vi studerar i detta projekt är poliser och lärare.

Vad kommer du att föreläsa om på Folkbildarforum den 11 november?

– Då kommer jag tala dels om hur jag ser på praktisk kunskap och olika former av kollektiv praktisk kunskap.

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och undersöker hur vi blir kloka tillsammans, som individer och samhälle. Ett tema som känns alltmer viktigt när nu vi ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

 

Folkbildarforum 27 april 2021

Så hanterar vi den pågående krisen

fredag 27 mars 2020

Så hanterar vi den pågående krisen

“Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen”. Det skriver Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren här i en text som rör det exceptionella läge vi nu befinner oss i till följd av corona-virusets spridning. 

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och vill undersöka hur blir vi kloka, inlevelsefulla och omdömesgilla som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle? Hur hur får vi allt detta att betyda något, att engagera? 

Temat känns allt mer viktigt när vi nu ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

Folkbildningen och dess verksamheter, som i stor utsträckning bygger på mänskliga möten, påverkas. De organisationer vi representerar har kontakt med enskilda människor och grupper när inga andra har det. Många människor riskerar ökad ensamhet och isolering

Men jag är imponerad över hur förvånansvärt snabbt både folkhögskolor och studieförbund tycks kunna ställa om verksamheter via digitala och andra kreativa lösningar. Det får mig att tänka på hösten 2015 och visar på folkbildningens och hela civilsamhällets betydelse och förmåga att snabbt ställa om i ett knepigt och oväntat samhällsläge.

Inom Bildningsförbundet Östergötland har vi beslutat att alla interna och offentliga möten som vi har planerat arrangera under våren så långt det är möjligt ska genomföras, men att de tillsvidare genomförs digitalt.

Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen. Det är viktigt att människor kan lära sig tillsammans, ta del av samhällsinformation, utbyta tankar och erfarenheter kring hur vi som samhälle ska gå vidare och återhämta oss. Förhoppningsvis bättre rustade att ta itu med brister och orättvisor som än tydligare visar sig under en sådan här kris.

Sociala media svämmar nästan över av berättelser och initiativ där enskilda, grupper och organisationer ställer upp för varandra och för andra. Det känns fint. Kämpa på!

Lars Holmgren

Foto: Henrik Witt

1 2