Folkbildarforum

Kategori: Folkbildarforum 2020

Folkbildarforum 2020

Så styrs vi av implicita fördomar

måndag 18 maj 2020

Så styrs vi av implicita fördomar

Vi vill tro att vi är fördomsfria, ändå visar forskning att vi undermedvetet bär på attityder som påverkar våra beslut och handlingar. Katharina Berndt Rasmussen är fil dr i filosofi och forskar om implicita fördomar, diskriminering och sociala normer. I höst kommer hon till Folkbildarforum.

Hur ska vi som individer, kollektiv och samhälle hantera våra fördomar? Det är en minst sagt viktig frågeställning i förhållande till Folkbildarforums tema för 2020, Klokhet & Kunskap. Utan förförståelse och antaganden kan vi inte ta till oss något och inte heller utveckla ny kunskap. Och förförståelse innehåller även fördomar. 

Attityder och stereotyper som påverkar våra beslut och vårt handlande utan att vi är medvetna om dem kallas för implicit bias. Vi kan själva, på en rak fråga, svara att vi inte hyser rasistiska eller sexistiska värderingar, men ändå omedvetet agera utifrån sådana inre föreställningar. 

Katharina Berndt Rasmussen är fil dr i Filosofi och forskar på Institutet för framtidsstudier. Där är hon bland annat involverad i forskningstemat “Diskriminering, sexism och rasism”, som undersöker vilken roll implicita attityder och föreställningar spelar för vårt tänkande och handlande. ”Kan handlingar utifrån implicita attityder och föreställningar överhuvudtaget förstås som diskriminering? Kan vi hållas moraliskt ansvariga för våra implicita attityder och föreställningar, eller för våra handlingar grundade i dessa? Vad (om något) får och bör vi göra åt dessa handlingar och deras grunder?”

Den 11 november deltar Katharina Berndt Rasmussen i Folkbildarforum för att prata om dessa frågor.

Här kan du höra henne i ett samtal kring dessa frågor i ett avsnitt av Filosofiska rummet i P1 från tidigare i våras.

Bild överst: John Hain/Pixabay

#FOFO, Folkbildarforum 2020

Nytt nummer av #FOFO!

torsdag 07 maj 2020

Nytt nummer av #FOFO!

Vårnumret av #FOFO är här och ger fördjupande läsning på temat Klokhet & kunskap. Tidningen finns att läsa på nätet men du är också välkommen att beställa ditt eget exemplar.

I årets första nummer av #FOFO belyser vi Folkbildarforums tema 2020, Klokhet & kunskap, ur olika vinklar.

Sverker Sörlin som skrivit boken Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans, intervjuas om vad bildning egentligen är. Han reflekterar också över hur gemensam kunskap nu växer fram under coronakrisen.

Mediestrategen Brit Stakston skriver om hur pandemin kommer med hot mot demokratier, men hur den också är en chans till nystart. Poeten, författaren och föreläsaren Bob Hansson skriver om hur samarbete är nyckeln till framgång och statsvetaren Katarina Barrling resonerar kring generositetsprincipen, som handlar om att tolka och förstå texter och argument med en välvillig inställning istället för tvärtom, vilket blivit en slags strategi i dagens debattklimat.

Vi har också intervjuat Charbel Gabro, prisbelönt talare som föreläser om integration, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, som oroas över människans naiva tro att hon är oövervinnlig.

Dessutom tar vi en titt på hur folkbildningen i Östergötland ställt om till digitala verksamheter under våren och tipsar om läsvärda böcker mm.

Läs tidningen online eller beställ ett fysiskt exemplar här.

 

Folkbildarforum 2020

Bob Hansson till Folkbildarforum

måndag 04 maj 2020

Bob Hansson till Folkbildarforum

Han har skrivit en rad diktsamlingar och romaner, medverkar regelbundet i olika P1-program och är just nu tv-aktuell med föreställningen “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt”. Vi är glada att presentera Bob Hansson som talare vid höstens Folkbildarforum. 

Bob Hansson turnerade i Sverige med “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt” under 2018 och 2019. Men hans tankar om snällhet utvecklas även i boken Tankar för dagen – manual för ett snällare liv, som i sin tur bygger på hans mångåriga medverkan i P1:s “Tankar för dagen”.

Snällhet är också temat i det första specialprogrammet med titeln “Bob Hansson om livet”, som sändes i P1 den 10 april. “Forskning visar att det är när vi känner oss trygga och säkra och tydligt välkomna som våra hjärnor fungerar som bäst”, säger han i programmet och berättar om en studie av den amerikanska flottans specialförband Navy seals. Resultaten från studien visade att de befäl vars ledarskap bygger på empati och inspiration, hade grupper som presterade långt bättre än de som hade befäl som var mer auktoritära. Det militära ledarskapet är inte effektivt ens i militären.

Så om vår snällhet faktiskt får andra människor att fungera bättre, varför är snällhet inte en egenskap med högre status?

– Det där tror jag är en myt, säger Bob Hansson över telefon, hemmajobbandes med fågelkvitter i bakgrunden.

– I praktiken är det högstatus att vara snäll. Maktforskning visar att det är de som är empatiska och snälla som får makt. De som inte är snälla hamnar i samhällets utkant.

Att vi får för oss att snällhet inte betyder något, hänger nog samman med att vi har minnen av att vi varit snälla men inte fått något tillbaka. 

– Man känner att man blivit lurad. Men då förväxlar man snällhet med byteshandel. Och när vi varit snälla så har det faktiskt kommit nåt positivt av det – en relation har stärkts, ett förtroende har fördjupats.

Du säger att snälla får makt, men det sägs ju att chefer och ledare inte sällan är psykopater?

– Det som sker när man får makt är att empatin minskar. Det går jättesnabbt. Man har gjort experiment där man triggar människors maktkänsla, för att sedan göra ett empatitest. På bara några minuter har man blivit sämre på att sätta sig i någon annans situation. Det är något neurologiskt som händer.

Nu är det otrygga tider – men många vittnar om ett varmare samhällsklimat. Tror du det kan leda till en bestående ändring?

– Jag tror tyvärr att det går tillbaka ganska fort. Alla sänker tempot just nu och verkar må bra av det. Jag också. Det känns som ett normalare tempo än det vi var i för två månader sen. Tidigare har jag hela tiden tänkt att jag behöver göra mer karriär, få fler uppdrag – att det kommer att få mig att må bättre. Men jag har fått en tankeställare: jag borde kanske ha som målsättning att få färre uppdrag? 

– Men vi formas av marknadskrafter som åter kommer att ta kommando över vår livsstil. Vi lever i ett tempo som inte gynnar oss men det är ingen slump att vi hamnade i det tempot. Det finns en stark berättelse om att mer är bättre. Just nu visar det sig att det människor längtar efter är inte att renovera sitt kök ännu en gång innan de dör, de längtar efter att träffa sina nära och kära ännu en gång innan de dör. Men om ett halvår är de tillbaka och jobbar så mycket de kan för att kunna renovera köket så att folk kan säga “vad bra det går, vilket fint kök du har”. Tänk om man istället sa “ditt kök har inte renoverats på flera år – grattis! Det måste ju betyda att du jobbar mindre!”

Om sex månader kommer du till Folkbildarforum. Vet du redan nu vad du ska prata om?

– Nej. Jag vill inte stå där och säga saker jag tänkte ut ett halvår innan. Det blir sådant som är viktigt för konferensen då i det läget. Men det kommer nog att handla om samarbete och om hur snällhet premierar effektivitet.

Här kan du se föreställningen “Kan vi inte vara snälla nu, för sen dör vi faktiskt” på SVT Play.

Bob Hansson medverkar även i vårnumret av vår tidning #FOFO, som kommer i dagarna.

Christel Valsinger

 

Folkbildarforum 2020

”Blir det någon konferens i år?” och andra frågor om Folkbildarforum

onsdag 29 april 2020

”Blir det någon konferens i år?” och andra frågor om Folkbildarforum

Coronavirusets framfart gör det svårt att planera för evenemang där människor möts. Men i någon form kommer Folkbildarforum att äga rum. Här reder Lars Holmgren ut eventuella frågetecken.

Kan ni genomföra en konferens i november?

– Vi vet förstås inte. Restriktioner mot att samla flera hundra personer kan mycket väl finnas kvar hösten ut. Även om vi får arrangera något så stort som tidigare år kan många intresserade dra sig för att resa och delta i stora samlingar. Många organisationer och myndigheter kan ha stopp för annat än nödvändiga resor, dit konferenser inte räknas.

– Vi har ändå valt att öppna anmälan, men tar inte ut någon anmälningsavgift i förskott.

Vad har ni för alternativa planer?

– Oavsett vilken form konferensen får kommer vi att spela in så mycket som möjligt av den. Kanske  får vi  ha en konferens i Konsert & Kongress med 50 eller 100 deltagare och de flesta medverkande på plats, och övriga på distans. Kvällen är tänkt som en manifestation för kulturens och kulturarbetares styrka och utsatthet. Även den hoppas vi då kunna arrangera på plats, livesänd och inför en mindre publik.

– Kan vi inte heller samla ett mindre antal deltagare på plats, så kanske vi genomför en enbart livestreamad konferens och kvällsföreställning.

– Vad vi än tvingas välja kommer vi att förbereda oss för att få till en så proffsig och kreativ sändning som möjligt. I Linköping Konsert & Kongress finns en ny streamingstudio som vi planerar att använda vid ett antal tillfällen redan innan konferensen i november. Håll utkik i våra sociala media efter information om våra digitala arrangemang.

Känner du dig lugn inför hösten?

– Jag önskar jag kunde säga som Too-Ticki; ”Allting är mycket osäkert, och det är just det som lugnar mig.”  Alldeles lugn är jag inte. Det känns ändå bra att vi tar höjd för olika scenarier. Vi vill ta ansvar för att samtal och kunskapande utifrån temat Kunskap och Klokhet kan utvecklas oavsett under vilka former vi kan träffas i höst.

Tidgt i höst fattar vi beslut om arrangemanget.

Folkbildarforum 2020

Med den praktiska kunskapen i centrum

måndag 30 mars 2020

Med den praktiska kunskapen i centrum

Forskningsprojektet Kollektivets Fronesis undersöker den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt, till skillnad från individens enskilda kunskap. Jonna Lappalainen deltar i projektet och den 11 november föreläser hon på Folkbildarforum.

Jonna Lappalainen är docent i Den praktiska kunskapens teori och arbetar som lärare och forskare vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.

– Traditionellt har forskning och universitet ägnat sig åt att utveckla och undersöka teoretiska kunskaper, säger Jonna.

– Detta har lett till att vi idag ofta är ganska bra på att precisera och skilja på olika typer av teoretiska kunskaper. Det visar sig också i att yrken som kräver teoretiska och formella utbildningar ger högre status och bättre lön. 

Praktiska kunskaper har däremot traditionellt inte undersökts utifrån ett forskningsperspektiv. 

– Detta visar sig i att vi inte har lika lätt att tala om och beskriva våra praktiska kunskaper. Istället talar vi lite ospecificerat om vikten av erfarenhet. Men erfarenhet är inte samma sak som kunskap. Till exempel kan två olika sjuksköterskor med lika lång erfarenhet ha mycket olika praktiska kunskaper och dessutom variera mycket i hur de har tagit tillvara på sin erfarenhet och omsatt den i praktisk kunskap. Ett mål med forskning i Den praktiska kunskapens teori är att sätta ord på den praktiska kunskapen och ge en röst åt människor inom yrken som traditionellt betraktas som praktiska.

Du deltar i ett forskningsprojektet som heter Kollektivets Fronesis. Berätta!

– I detta projekt vill vi undersöka den kunskap som arbetslag och kollegor kan sägas bära gemensamt. Vanligtvis undersöks kunskap som något en enskild individ har. Men när en organisation eller arbetsplats omstruktureras visar det sig ofta att tidigare fungerande arbetsorganisationer slås sönder och en massa praktisk kunskap försvinner. Detta är också ett exempel på något som är svårt att tala om eller beskriva för de som upplever denna förlust. 

– Vi börjar ganska grundligt med att undersöka hur kunskap kan visa sig eller förstås som kollektiv i olika yrkesgrupper. De två yrkesgrupper vi studerar i detta projekt är poliser och lärare.

Vad kommer du att föreläsa om på Folkbildarforum den 11 november?

– Då kommer jag tala dels om hur jag ser på praktisk kunskap och olika former av kollektiv praktisk kunskap.

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och undersöker hur vi blir kloka tillsammans, som individer och samhälle. Ett tema som känns alltmer viktigt när nu vi ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

 

Folkbildarforum 2020

Så hanterar vi den pågående krisen

fredag 27 mars 2020

Så hanterar vi den pågående krisen

“Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen”. Det skriver Bildningsförbundet Östergötlands Lars Holmgren här i en text som rör det exceptionella läge vi nu befinner oss i till följd av corona-virusets spridning. 

Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet och kunskap” och vill undersöka hur blir vi kloka, inlevelsefulla och omdömesgilla som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle? Hur hur får vi allt detta att betyda något, att engagera? 

Temat känns allt mer viktigt när vi nu ställts inför uppgiften att tillsammans hantera den samhällskris som coronautbrottet för med sig.

Folkbildningen och dess verksamheter, som i stor utsträckning bygger på mänskliga möten, påverkas. De organisationer vi representerar har kontakt med enskilda människor och grupper när inga andra har det. Många människor riskerar ökad ensamhet och isolering

Men jag är imponerad över hur förvånansvärt snabbt både folkhögskolor och studieförbund tycks kunna ställa om verksamheter via digitala och andra kreativa lösningar. Det får mig att tänka på hösten 2015 och visar på folkbildningens och hela civilsamhällets betydelse och förmåga att snabbt ställa om i ett knepigt och oväntat samhällsläge.

Inom Bildningsförbundet Östergötland har vi beslutat att alla interna och offentliga möten som vi har planerat arrangera under våren så långt det är möjligt ska genomföras, men att de tillsvidare genomförs digitalt.

Folkbildningen är en en viktig samhällsresurs under och efter krisen. Det är viktigt att människor kan lära sig tillsammans, ta del av samhällsinformation, utbyta tankar och erfarenheter kring hur vi som samhälle ska gå vidare och återhämta oss. Förhoppningsvis bättre rustade att ta itu med brister och orättvisor som än tydligare visar sig under en sådan här kris.

Sociala media svämmar nästan över av berättelser och initiativ där enskilda, grupper och organisationer ställer upp för varandra och för andra. Det känns fint. Kämpa på!

Lars Holmgren

Foto: Henrik Witt

Folkbildarforum 2020

Anna Lindman återvänder till Folkbildarforum

tisdag 03 mars 2020

Anna Lindman återvänder till Folkbildarforum

Journalisten, programledaren och författaren Anna Lindman återvänder som moderator för Folkbildarforum i höst. 

Årets Folkbildarforum äger rum den 11 november och under året presenterar vi löpande konferensens talare och seminariedeltagare här i bloggen. Nu är det klart att förra årets uppskattade moderator Anna Lindman, leder Folkbildarforum även 2020, med temat Klokhet och kunskap.

– Jag tycker att temat sätter fingret på något otroligt viktigt i vår tid. Aldrig har vi haft tillgång till så mycket kunskap, på allt vi undrar finns ett svar bara ett klick bort. Men hur hanterar vi all den information som når oss och hur hanterar vi när uppgifterna är motstridiga, när vi inte vet om de är sanna, eller när vi anar att avsändaren vill manipulera oss? Om klokhet, vishet talar vi sällan. Kanske passar begreppen inte in i en tid då allt ska gå fort, då åsiktspositionering och polarisering skymmer sikten. Det blir blir svårt att tänka klart, svårt att låta känslor och kunskap bottna. Vi behöver odla vår klokskap, i samtal, reflektion och eftertanke, med andra och i oss själva. Att låta hela denna viktiga mötesplats som är Folkbildarforum präglas av detta känns så klokt! Jag älskar när människor söker fördjupning och orkar stanna upp för att brottas med grundläggande föreställningar, det känns väldigt inspirerande att få vara en del av detta i och med årets Folkbildarforum.

Folkbildarforum 2019 hade  temat Tillit, Trovärdighet, Transparens och konferensen gästades av bl a filosofen Jonna Bornemark och Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission. Dessutom hölls ett panelsamtal om samtalsaktivism som ställde frågan om vi verkligen måste samtala med alla om allting i alla forum.

– Förra året var en spännande upplevelse, jag tvekade inte en sekund när jag fick frågan att moderera Folkbildarforum igen. Nivån på föreläsningarna var så hög, där fanns en spännvidd mellan aktualitet och fördjupning, starka känslor och eftertanke som kändes otroligt lyxig. Att man kan få allt det på en dag! Jag bar med mig känslan av att det under allt polariserat larm finns en urkraft i folkbildningen, en kraft som mer verkar i det tysta men som gör skillnad på riktigt.

Foto: Henrik Witt

Folkbildarforum 2020

Varför klokhet och kunskap 2020?

torsdag 23 januari 2020

Varför klokhet och kunskap 2020?

“Fakta måste tolkas och förstås i sitt sammanhang för att kunna bli till kunskap och införlivas i det personliga för att bli till praktisk klokhet.” Det skriver folkbildningsveteranen Bernt Gustavsson i en reflektion kring temat för årets Folkbildarforum.    

Alla har vi säkert träffat kloka människor. En del har gått till historien, andra lever i vårt minne. Därtill har vi tillgång till källor, en tradition, i vilken klokhet och kunskap reflekteras. Under lång tid var den reflektionen bortglömd men har kommit tillbaka, troligen beroende på djupt kända behov. Vi vet mycket men hur är det med klokskapen? Det sker en förskjutning i samhället som leder till osäkerhet och oro, som i sin tur leder till polarisering mellan olika intressen och perspektiv. Häri framträder några som formulerar sig mot ”alternativa fakta”, alltså någon som vill motverka lögn genom att människor får tilltro till vetenskapliga fakta. Någon annan framträder efter en stund som har en annan syn på vad vetenskap, kunskap och forskning kan vara i praktiken och benämner reduceringen av kunskap till endast fakta ”faktafetischism”. Till det kommer en skarp vidräkning med det styrsystem som gjort praktiskt verksamma människor till föremål för ”mätbara kvaliteter”, hänvisade till att arbeta under helt andra villkor än dem som är mätbara. Kunskap är en bra början till klokhet. Att handla klokt är något annat och mer än ett antal fakta vi lärt oss utantill. 

Nu har bildningsförbundet i Östergötland beslutat att inrikta höstens samling med rubriken Klokhet och kunskap. Bara det är ett praktiskt klokt beslut, som fyller ett stort behov i nuvarande utveckling. Det pågår forskning om vad ett gemensamt praktiskt omdöme skulle kunna vara inom olika yrken. Klokhet är något som utvecklas i ett samhälle med hjälp av kloka människor. Urtänkaren för praktisk klokhet, Aristoteles, skrev redan för ca 2400 år sedan, i sin bok om etik att det finns olika former av kunskap, olika förmågor, vetenskap, hantverk och klokhet som kan utvecklas genom väl utvecklade vanor. Vi blir skickliga båtbyggare genom att bygga båtar, vi blir kloka genom att leva klokt och att ständigt ha i sikte hur vi kan åstadkomma ”ett gott liv” i ett samhälle. Det är en tanke om handling, hur vi handlar på ett klokt sätt i konkreta situationer, i praxis, främst sociala, eller mellanmänskliga handlingar, så att det blir bättre. 

I det moderna samhället, närmare bestämt 1993, kom det ut en bok i England med titeln Back to the rough ground, vars syfte var att klargöra vilken slags kunskap, nämligen praktisk klokhet, eller praktiskt omdöme, som behövs för det praktiska arbete som bedrivs i en rad olika verksamheter i samhället. Samma år höll den amerikanska filosofen Martha C Nussbaum en föreläsning om praktisk klokhet, fronesis för första gången i Sverige. Därefter har det använts inom etiken, politiken, skolan, ja på en mängd olika sätt.   

Praktisk klokhet bärs av människor som handlar klokt i sitt yrke och i sitt liv. Hur vi ska handla klokt avgörs på ”the rough ground”, i praktiken. Studerar vi praktiska verksamheter framkommer snart att kunskapsformerna vetenskap, hantverk, och praktisk klokhet används i olika sammansättningar. Nu dominerar ”faktakunskap” som universalmedlet för att förbättra skolan och uppnå kritisk förmåga. Det räcker inte. Fakta måsta tolkas och förstås i sitt sammanhang för att kunna bli till kunskap och införlivas i det personliga för att bli till praktisk klokhet. Jag skrev för tjugo år sedan en bok om kunskap i ett försök att vidga en alltför smal förståelse av kunskap, som liktydigt med information och en vara på marknaden och försökte visa att olika former av kunskap används i praktiken inom olika områden. Nu behöver vi göra likadant med fakta som måste vidgas till personlig kunskap, förståelse och färdigheter. När klokhet och sanning förnekas och blir till ”postsanning”, går vi till källorna fiskar upp de pärlor som berikar vad klokhet och kunskap kan vara inom olika områden. I den pluralistiska tradition som folkbildningen är en del av, kan olika former av kunskap och sanning prövas, i en fredligt kodad konfliktgemenskap. På det sättet kanske vi blir något klokare tillsammans. Det förväntar jag mig vi kan göra på höstens möte. 

Bernt Gustavsson 

Bernt Gustavsson är författare, professor i pedagogisk filosofi och f d folkhögskolelärare.

Folkbildarforum 2020

Temat klart för Folkbildarforum 2020

onsdag 18 december 2019

Temat klart för Folkbildarforum 2020

Temat för Folkbildarforum 2020 blir ”Klokhet & kunskap”. Den 11 november samlas vi för nästa års konferens.

Det har gått knappt en månad sedan drygt 400 personer med intresse för folkbildning och samhällsutveckling satt ner i Linköping Konsert & Kongress för samtal, föreläsningar och workshops om ”Tillit, trovärdighet, transparens”.

Men nu blickar vi framåt. Temat för Folkbildarforum 2020 är ”Klokhet & kunskap”.

– Med temat vill vi fånga in mycket av vad vi diskuterat och lärt oss de senaste åren. Om hot mot demokratin och ifrågasättandet av mänskliga rättigheter och om populism. Om hur digitaliseringen påverkar oss och om klimatfrågan. Om vad fakta, faktaresistens och sanning egentligen betyder, säger Lars Holmgren på Bildningsförbundet Östergötland.

– Men vad ska vi göra med dessa kunskaper, hur får vi dem att betyda något, att engagera? Hur blir vi kloka som individer och medborgare och framförallt hur blir vi det tillsammans, som samhälle?

Vad är det för skillnad på klokhet och kunskap?

– Man kan ha kunskap utan att vara klok men inte vara klok utan kunskap.

– Klokhet och kunskap kan leda till inlevelse och omdöme. Omdöme som måste praktiseras för att möta olika sociala behov och som gör att vi kollektivt, på ett anständigt sätt, tar itu med nödvändiga samhällsomställningar. Jag menar att de två begreppen  fångar mycket av det som bildning och folkbildning bör stå för.

Vad hoppas du att temat ska leda till?

– Jag hoppas att vi kan bidra till att återerövra känslan bakom det klassiska uttrycket ”Vi bygger landet”, eller världen – tillsammans.

På vilket sätt kommer temat att manifestera sig under året?

– Förutom under konferensen i november så ska vi vrida och vända på temat under ett antal seminarier, i vår tidning och på hemsidan.

– Från och med januari kommer vi att börja presentera föreläsare och andra som medverkar på årets Folkbildarforum.