Folkbildarforum

Kategori: Folkbildning

Folkbildarforum 2019, Folkbildning

Tillit, trovärdighet och transparens – i folkbildningen

fredag 04 oktober 2019

Tillit, trovärdighet och transparens – i folkbildningen

– Vi skulle kunna göra mycket mer samhällsnytta om vi valde rätta målgrupper istället för lätta målgrupper.

Det sa Andrea Rodriguez, distriktschef för Studiefrämjandet Västerbotten, som tillsammans med Torvald Åkesson från Folkbildningsrådet gästade en etikkonferens arrangerad av Bildningsförbundet Östergötland i onsdags.

”Transparens är utgångspunkten”, säger Andrea Rodriguez i en intervju i ett kommande nr av #FOFO, där hon berättar om arbetet med att städa upp inom det egna studieförbundet i Umeå efter att felaktigheter i verksamhetsrapporteringen uppdagats 2015. ”Med transparens kommer trovärdighet, och med trovärdighet kommer tillit.”

Andrea är numera distriktschef för Studiefrämjandet Västerbotten och i onsdags var hon i Linköping, tillsammans med Torvald Åkesson, ansvarig för Studieförbunden på Folkbildningsrådet. Tillsammans höll de ett föredag om etik- och gränsdragningsfrågor inom folkbildningen. På plats fanns företrädare för studieförbunden i Östergötland, som också under dagen presenterade hur de själva jobbar med dessa frågor i verksamheterna.

Torvald Åkesson formulerar för Folkbildningsrådets räkning villkoren för att bedriva statsbidragsberättigad folkbildning och han började med att uttrycka oro för en utveckling där studieförbundens mål är att hela tiden öka. Han citerade folkbildningsnestorn Gösta Vestlund: ”håller folkbildningens värderationalitet på att ersättas av volymrationalitet? Och vad leder det till?”

– Varför ger staten så mycket pengar till folkbildning? Det är ju för att möjliggöra för en mängd människor att påverka sin situation och kunna delta i samhällsutvecklingen!

Om inte studieförbunden blir bättre på att granska och sanera sig själva kommer kontrollen utifrån och kraven på mätbar uppföljning att öka, menade Torvald, som också ville understryka att hans kritik kommer ur en stark kärlek till folkbildningen.

Studiefrämjandet i Västerbotten har kommit på fötter igen, efter ett rejält stålbad, även om ekonomin är dålig. Inom organisationen har man tagit fram en ”Policy för transparens”, berättade Andrea Rodriguez. Den innebär bl a att avdelningarna tittar på varandras verksamheter internt. Man bjuder också in andra studieförbund att titta på deras verksamhet, om de de antar samma policy. Tanken är att det ökar möjligheterna att driva rätt verksamheter samtidigt som förtroendet för folkbildningen bibehålls hos både bidragsgivare och allmänhet. 

”För att våga vara transparent, måste man i grunden vara stolt över det man försöker göra”, sammanfattade en deltagare diskussionen.
”Ett ovanligt ärligt och öppet samtalsklimat.” ”Med så ärliga diskussioner når vi en ny nivå”, var andra kommentarer

Under dagen blev det också klart att Andrea Rodriguez och Torvald Åkesson kommer att delta i de parallella sessionerna under Folkbildarforum den 20 november. Rubriken för deras gemensamma programpunkt: Vadå transparens? -På riktigt eller tom retorik?

Intervjun med Andrea Rodriguez, gjord av journalisten Catarina Gisby, finns att läsa i höstnumret av #FOFO som kommer i mitten av oktober.

 

 

Folkbildning

Studieförbundens musikverksamheter i strålkastarljuset

fredag 20 september 2019

Studieförbundens musikverksamheter i strålkastarljuset

“Basen i svenskt musikliv”. Så heter en rapport från Studieförbunden, som sammanfattar de tio studieförbundens betydelse för svenskt musikliv, men också lyfter framtida utmaningar.

I onsdags fanns rapportens författare Ebba Ringblom på plats i Linköping för att gå igenom resultaten med representanter för några av musikverksamheterna inom folkbildningen i Östergötland. Även företrädare för Region Östergötland och några av länets kommuner deltog under dagen.

Kartläggningen av studieförbundens musikverksamheter bygger på enkätsvar från 512 avdelningar/lokalkontor runtom i landet. Enkäterna genomfördes våren och hösten 2018. 

Av rapporten framgår att musikverksamheten volymmässigt är den största verksamheten inom de tio studieförbundens folkbildning. I hela Sverige är 14 000 band eller akter anslutna till något studieförbund och cirka 800 av dem finns i Östergötland.

De tio studieförbunden är också de enda som driver musikverksamhet i alla Sveriges kommuner och i 98,5% av musikstudiecirklarna är ledaren ideellt engagerad. Utan studieförbunden avstannar stora delar av musiksverige, är en slutsats man kan dra efter att ha läst hela rapporten som finns här.

Samtidigt minskar de generella anslagen från kommunerna till studieförbunden stadigt, något som även drabbar musikverksamheterna. De senaste 25 åren har studieförbunden förlorat ⅔ av anslagen från kommuner och regioner. De statliga bidragen har ökat något, men det kompenserar inte bortfallen. 

På musikträffen i Linköping möttes verksamhetsledare från populärmusikverksamheter inom Sensus, Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet, ABF, Bilda och Marieborgs Folkhögskola. Dagen inleddes med att Ebba Ringborg från Studieförbunden presenterade rapporten och lyfte fram lokala exempel, såsom att det i Östergötland finns 14 musikhus och 230 replokaler anslutna till olika studieförbund.

Rapporten lyfter också utmaningar som musikverksamheterna står inför, något som också diskuterades i grupper under för- och eftermiddagen. Hur ska folkbildningen t ex hantera det ökade intresset för att göra musik i solo- eller duoprojekt? Studiecirkelmodellen bygger på att minst tre personer deltar. Sättet att skapa musik på förändras också. Många vill göra egna studioproduktioner och dj:a snarare än att stå i replokaler eller spela live. Hur hänger studieförbunden med i det förändrade musiklandskapet?

Andra utmaningar som diskuterades var hur musikverksamheterna ska nå deltagare i alla kommuner och i områden där inte alla vet vad studieförbund är. En synpunkt som lyftes var att studieförbunden behöver bli tydligare i kommunicera vad de gör och hur ofta de faktiskt är inblandade i musikarrangemang. Dagen mynnade ut i idéer om hur samarbetet mellan studieförbunden kan stärkas för att underlätta både för att genomföra arrangemang och för kommunikation med olika instanser.

Under och efter konferensen skrevs  en debattartikel om folkbildningen som basen i länets musikliv, och hur förväntade budgetnedskärningar i region och kommuner kan komma att hota den. Publicerad i Östgöta Correspondenten,  NT och Folkbladet.

Folkbildning

Läsning som förändrar livet

måndag 22 oktober 2018

Läsning som förändrar livet

Hur kan litteratur och delad läsning få oss att må bättre? Den 19 oktober arrangerades ”Att läsa för livet – en kunskapsdag om biblioterapi”, av Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland.

I biblioterapi används litteratur som ett redskap för att bearbeta och reflektera kring den egna situationen. Mellan 2017 och 2019 driver Sensus projektet ”Läsa för livet” där ett metodmaterial anpassat för folkbildningen utvecklas.

”Shared reading” är en annan metod för att må bättre med hjälp av litteratur, där deltagare läser högt tillsammans och samtalar kring det lästa. Forskning kring metoderna växer just nu fram i Sverige och nummer 1.18 av #FOFO skrev frilansjournalisten Eva Bergstedt om dem båda (läs här).

Inger Händestam, Eva Bergstedt och Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet föreläste på förmiddagen

Under eftermiddagens workshops fick deltagarna prova på samtal ledda av Inger Händestam/Maija Löfgren (Sensus) – ”Läsa för livet”, Lina Asklöv (Bilda) – ”Existentiell hälsa” och bibliotekarien Helena Broms –  ”Livet, döden och kärleken”.

En mycket inspirerande dag som avslutades med funderingar och förslag om fortsatt arbete.

På bilden: Inger Händestam inledde kunskapsdagen om biblioterapi, i Linköpings Stadsbibliotek.

Foto: Christel Valsinger

Folkbildning

Välkommen på höstens andra Tisdagsträff

torsdag 04 oktober 2018

Välkommen på höstens andra Tisdagsträff

Vilka är de långsiktiga effekterna av folkbildningens arbete med nyanlända och andra migranter? Vilka satsningar är mer värdefulla än andra? Sådana frågor ställs inom forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering.

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt (bilden) som leder programmet är professorer i vuxenpedagogik respektive socialt arbete, vid Linköpings Universitet. Den 16 oktober berättar de om sitt forskningsarbete och de resultat de hittills sett. 

Läs mer om forskningsprogrammet på LiU:s hemsida: https://liu.se/nyhet/folkbildningen-viktig-for-asylsokandes-sociala-liv

Eller här i Folkbildarforums blogg: https://www.folkbildarforum.se/sa-upplever-nyanlanda-folkbildningens-insatser/

Plats: Hemgården, Norrköping 

Tid: 16/10 kl 15.30-17.30.

Mer om Tisdagsträffarna och om hur du anmäler dig finns här

Folkbildning

Är flyktingen en kostnad?

fredag 28 september 2018

Är flyktingen en kostnad?

Den dominerande synen på flyktingmottagande som något kostsamt för samhället, ifrågasätts av Peo Hansen, professor i Statsvetenskap vid Linköpings Universitet. Hans synsätt väckte stort intresse bland åhörarna vid höstens första Tisdagsträff.

Oavsett om människor är positivt inställda till att ta emot flyktingar eller inte så verkar det råda konsensus om att flyktingar är något som i grund och botten är dyrt och som vi kanske inte har råd med. Och om tar vi oss råd med det, så får vi ta pengarna från något annat. Gratis buss till ungdomar på sommaren till exempel.

Uppfattningen att flyktingmottagandet är en kostnad för samhället är också den grund på vilken vi står när vi ska jobba med integration. Men hur goda chanser har vi till en lyckad integration när den grundläggande uppfattningen är att människorna som ska bli en del av vårt samhälle är en ekonomisk belastning? Tänk om det finns ett annat sätt att se på det?

Peo Hansen är professor i statsvetenskap vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings Universitet och har följt EU och migrationspolitiken nära sedan slutet på 90-talet.

I tisdags talade han på en välbesökt Tisdagsträff i Länsstyrelsens lokaler i Linköping, på temat “Är flyktingar verkligen en finansiell börda för Sverige?”

Iställer för “vad kostar flyktingmottagandet” finns en annan fråga man kan ställa, menar han, nämligen “Hur kommer flyktingmottagandet att påverka landets ekonomiska aktivitet och samlade efterfrågan?” Då kan svaren istället komma att handla om tillväxt och ökade intäkter av skatt och moms till stat och kommuner. 281 av 290 kommuner gjorde överskott 2016, enligt siffror från SKL.

Så frågan är om det just är ekonomi som ska stå överst på dagordningen när vi diskuterar utmaningarna som kommer med migration?

Här finns en artikel av Peo Hansen, skriven för ETC, om hur spenderande på flyktingar skapar intäkter.

Nästa Tisdagsträff äger rum den 16 oktober. Då berättar Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt om forskningsprogrammet “Migration, lärande och social integrering”. Mer om Tisdagsträffarna hittar du här.

Folkbildning

En heldag om att läsa för livet

onsdag 13 juni 2018

En heldag om att läsa för livet

Hur kan litteratur och delad läsning få oss att må bättre? Välkommen till en kunskapsdag om biblioterapi, arrangerad av Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland.

I biblioterapi används litteratur som ett redskap för att bearbeta och reflektera kring den egna situationen. Mellan 2017 och 2019 driver Sensus, under ledning av Inger Händestam, projektet ”Läsa för livet”där ett biblioterapeutiskt metodmaterial utvecklas.

”Shared reading” är en annan metod för att må bättre med hjälp av litteratur, där deltagare läser högt tillsammans och samtalar kring det lästa. Forskning kring metoderna växer just nu fram i Sverige och i senaste numret av #FOFO skriver frilansjournalisten Eva Bergstedt om dem båda (läs eller beställ ett fysiskt exemplar av #FOFO här).

Såväl Inger Händestam som Eva Bergstedt medverkar när Bildningsförbundet Östergötland och Regionbibliotek Östergötland arrangerar en kunskapsdag om biblioterapi den 19 oktober. Det gör också Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet.

Dagen inleds med föreläsningar av nämnda talare och fortsätter med workshops under eftermiddagen, där deltagarna från prova på biblioterapeutiska samtal.

Du kan välja att delta enbart under förmiddagen eller under både för- och eftermiddag.

Läs mer om kunskapsdagen här.

Anmäl dig här, senast den 5 oktober. 

 

Folkbildning

”Om svenska värderingar” i ny upplaga

fredag 09 mars 2018

”Om svenska värderingar” i ny upplaga

De första 1000 exemplaren tog snabbt slut, men nu finns en ny upplaga av fickhandboken “Om svenska värderingar” som Bildningsförbundet Östergötland gav ut i höstas i samarbete med Föreningen Ordfront och Demokratiakademin. En liten skrift om den svenska grundlagen och om mänskliga rättigheter,  perfekt att bära med sig i bakfickan eller plånboken.

Huruvida det finns hot mot demokratin och hur skyddet för svensk grundlag ser ut, är frågor som kommit att bli extra angelägna under detta valår. De kommer bland annat att behandlas under halvdagskonferensen ”Ta inte demokratin för given!”, som Folkbildarforum arrangerar i april. Läs mer om den här.

”Om svenska värderingar” är en användarguide i fickformat som behandlar den svenska grundlagen och kopplingarna mellan formuleringarna i den och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Syftet är att sprida kunskap om vår konstitution och samtidigt väcka medvetenhet om demokratins skörhet. 

Bakom skriften står Bildningsförbundet Östergötland, Föreningen Ordfront och Demokratiakademin. Lars Holmgren (BFÖ) och Benton Wolgers (Ordfront) fick idén efter ha lyssnat till ett föredrag om grundlagen som Agneta Stark höll på Vestlunddagarna i mars 2017.

“Om svenska värderingar” delades ut på Människorättsdagarna i Jönköping och under Folkbildarforum i november. Då höll också Benton Wolgers och Anna Wigenmark från föreningen Ordfront en workshop om vikten av att förstå och försvara delar av den svenska grundlagen. Benton Wolgers skrev också en artikel på temat i #fofo nr 2 2017, som du kan läsa här.

Nu finns nya exemplar av handboken och ett begränsat antal exemplar går att beställa via info@bildningsforbundet.se

En pdf hittar du här, obs att formatet inte lämpar sig för utskrift.

Folkbildning, Forskning

Lunchseminarium om asylsökande barns rättigheter

tisdag 20 februari 2018

Lunchseminarium om asylsökande barns rättigheter

Hur har rättsligt beslutsfattande och den offentliga debatten om asylsökande barns rättigheter utvecklats genom åren? Det har Jonathan Josefsson, vid Tema Barn på LiU, undersökt i avhandlingen ”Barn vid gränserna”. Tisdag den 27 februari håller han i ett lunchseminarium som tar avstamp i avhandlingen.

Regeringen förbereder i denna stund ett förslag om att göra Barnkonventionen till svensk lag med syftet att stärka barns rättigheter i Sverige och för att ”Sverige ska vara världens bästa land för barn att växa upp i”.

Samtidigt har riksdag och regering de senaste åren drivit på och infört en rad åtgärder för att begränsa asylsökande och papperslösas barns tillgång till grundläggande rättigheter såsom hälsa, trygghet, utbildning och säkerhet genom att föra en mer restriktiv migrationspolitik.

I samband med Bildningsförbundets representantskapsmöte den 27 februari hålls ett lunchseminarium med titeln ”Asylsökande barns rättigheter i en tid av restriktiv migrationspolitik”, lett av Jonathan Josefsson, universitetslektor vid Tema Barn på Linköpings Universitet.

”I denna presentation tar jag utgångspunkt i min avhandling om rättsligt beslutsfattande och offentlig debatt om asylsökande barns rättigheter i Sverige de senaste 15 åren för att ge en bild av utvecklingen på några års sikt och diskutera hur denna kunskap kan bidra till att öka förståelsen för asylsökande barns rättigheter i en tid av mer restriktiv migrationspolitik.”

Plats: Hemslöjden, Linköping, Storgatan 41, Konferenssalen

Tid: 27/2, kl 11.30-12.15

Anmälan till info@bildningsforbundet, senast måndag 26/2  kl 12. Vi serverar soppa och bröd.

 

 

Folkbildning, Kalendarium

Välkomna på tisdagsträffar!

onsdag 06 september 2017

Välkomna på tisdagsträffar!

Under hösten bjuder Bildningsförbundet Östergötland i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland in till tisdagsträffar för att skapa dialog och erfarenhetsutbyte kring frågor som rör integration.  

Mustafa Panshiri (bilden) jobbade som polis när Sverige 2015 tog emot 163 000 flyktingar, varav många var ensamkommande ungdomar från Afghanistan. Mustafa kom själv till Sverige från Afghanistan som 11-åring och hade då ingen aning om vad demokrati innebar. Idag har han lämnat polisyrket och reser istället runt för att möta de ensamkommande ungdomarna och berätta för dem om demokrati och livet i det sekulära Sverige.

Mustafa Panshiri är en av de föreläsare vi möter på våra tisdagsträffar under sju eftermiddagar i höst och i vår. Träffarna, som alltså alltid äger rum på en tisdag, mellan 15.30 och 17.30, är kostnadsfria. Det bjuds dessutom på fika!

Höstens schema ser ut som följer:

19/9  Hur bemöter vi hedersproblematiken? Anissa Mohammed Hassan, Länsstyrelsen Östergötland. Plats: Länsstyrelsen, Linköping.

4/10 Att bidra till en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända. Ing-Marie Wieselgren, SKL. Plats: Hemgården, Norrköping

14/11 Prostitution och människohandel. Kajsa Törnqvist Netz, Migrationsverket. Plats: Sensus, Norrköping.

12/12 Kreativ integration. Mustafa Panshiri, före detta polis. Plats: Valla Folkhögskola Linköping.

Klicka här för att anmäla dig!
Tisdagstraeffar_ori ny

 

 

 

 

 

 

Taggar: , , , ,

Diverse, Folkbildning

“Folkbildarforum ska vara lite obstinat i debatten”

torsdag 20 juli 2017

“Folkbildarforum ska vara lite obstinat i debatten”

Bildningsförbundet Östergötlands nya ordförande Åsa Forsman har studerat på både folkhögskola och universitet, men föredrog den inkluderande folkbildningen. Idag är hon verksamhetsledare inom just folkbildning på Folkuniversitetet i Linköping och hon ser Folkbildarforum som en chans att själv bli utmanad och inspirerad.

Åsa Forsman blev verksamhetsledare inom folkbildningen på Folkuniversitetet i Linköping efter att ha arbetat inom förvaltningen på Linköpings universitet i många år, bland annat som projektledare och avdelningschef.

– Jag gick en eftergymnasial utbildning på Österlens folkhögskola i Skåne i 20-årsåldern och har alltid tyckt att det är något speciellt med folkbildning. Senare har jag utbildat mig på universitetet, jag har en pol mag, men jag har alltid längtat tillbaka till folkbildningen. Den är mer inkluderande, alla har en plats. När jag sen började här på Folkuniversitetet som utbildningsledare så kändes det som att jag kommit hem.

De viktigaste uppgifterna för folkbildningen just nu är verksamheterna för asylsökande och andra som inte har någon plats i samhället, tycker hon. Men hon ser också utmaningar för folkbildningen i att hänga med i vad som händer i världen utanför den egna, inre sfären.

– Många står utanför folkbildningen idag. Hur ska vi nå ut till dem? En viktig del av detta arbete är att studieförbunden samverkar och hjälps åt vilket till exempel sker inom ramen för Bildningsförbundet där ett asylnätverk har bildats. Asylnätverket består av representanter från de olika studieförbunden. Inom nätverket delar man på deltagarna så att deltagarna ska få ut så mycket som möjligt av t ex svenskundervisning.

Hur ser du på Folkbildarforums betydelse?

– Folkbildarforum är jätteviktigt för att berätta om vad folkbildningen gör. Vi ska också vara lite obstinata i samhällsdebatten. Vårt mål är att nå ut till fler och bli mer nationella, att vi syns i andra led än bara våra egna.

– Sen är det också viktigt att själv få känna sig utmanad. Hur gör vi saker på ett annat sätt, hur tar vi tag i de stora samhällsfrågorna ? Årets tema Mod och Motstånd är ett viktigt tema. Att få träffa människor som vågat utmana och haft modet att gå sina egna vägar och sen bära med sig det hem.

Årets Folkbildarforum äger rum i Linköping den 28-29 november. Anmäl dig här. Anmäler du dig senast 17/8 får du rabatt.

Taggar: ,

1 2